Interpellationssvar - Framtiden för västernorrlands flygplatser - 2024-10-25

Fru talman! Peter Hedberg har frågat mig dels när Sundsvall Timrå och Örnsköldsviks flygplatser kan förvänta sig ett besked från regeringen gällande framtiden, dels om jag avser att föra någon dialog med ägarna till dessa flygplatser samt näringslivet inför regeringens ställningstagande.

Först vill jag tacka Peter Hedberg för hans engagemang för de regionala flygplatserna. Ett väl fungerande, långsiktigt hållbart och tillförlitligt transportsystem, där alla trafikslag utvecklas och bidrar till de transportpolitiska målen, är en förutsättning för att hela Sverige ska fungera. Villkoren för att kunna leva, bo och verka i hela landet behöver förbättras.

De senaste åren har både Arlandautredningen och Flygplatsutredningen redovisat sina slutsatser. Båda redovisningarna innehåller en mängd viktiga och intressanta förslag för att stärka förutsättningarna för de svenska flygplatserna. Jag har varit tydlig med att löpande kommunicera de förslag från Flygplatsutredningen som regeringen inte avser att gå vidare med. Här har jag till exempel informerat om att regeringen inte avser att gå vidare med förslaget om att regeringen ska besluta om att den allmänna trafikplikten och den upphandlade flygtrafiken ska läggas ned på ett antal flyglinjer. Det gäller bland annat, precis som Peter Hedberg nämner, linjen Höga Kusten Airport-Stockholm Arlanda. Jag har även haft möten med representanter för flera flygplatser, exempelvis Örnsköldsviks flygplats, och jag sätter stort värde på den dialogen.

Utgångspunkten för regeringen är att den regelbundna linjetrafiken ska bedrivas på kommersiella villkor. I vissa fall är det dock inte möjligt att bedriva kommersiellt bärkraftig och regelbunden flygtrafik. Det kan i dessa situationer finnas behov av att inrätta flyglinjer med allmän trafikplikt för att säkerställa olika regioners tillgänglighet till Sveriges huvudstad. För detta arbete är Trafikverket ansvarig myndighet. Trafikverket använder sig bland annat av en tillgänglighetsmodell till stöd för att göra bedömningar vad gäller vilka sträckor som bör beläggas med allmän trafikplikt.

Sedan regeringen tillträdde har vi vidtagit flera åtgärder för att stärka flygets konkurrenskraft och värna om god tillgänglighet med flyg. Det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage, GAS, har fått ett tillskott på 1 035 000 000 kronor för att motverka avgiftshöjningar. Det statliga bidraget för driftstöd till icke-statliga flygplatser har dessutom fördubblats, och vi har nyligen även aviserat att flygskatten avskaffas från och med den 1 juli 2025 för att bland annat förbättra tillgängligheten i hela landet. Vidare fick Trafikverket i april i år ett uppdrag att utreda, förbereda och vidta nödvändiga åtgärder för att ge kommunala och regionala myndigheter möjlighet att komplettera det statliga utbudet av flyglinjer med allmän trafikplikt.

Med det sagt får mitt besked i dag bli att förslagen i utredningen alltjämt bereds vidare.

Fru talman! Precis som statsrådet säger i sitt svar, som jag också tackar för, är de regionala flygplatserna någonting som engagerar inte bara mig utan också väldigt många andra politiker och aktörer på både nationell och regional lokal nivå.

Det är inte så konstigt att jag valt att i min interpellation lyfta fram just Västernorrlands flygplatser eftersom jag representerar Västernorrlands län. Men det är också så att frågan om flygplatsernas framtid måste lyftas fram eftersom hela vårt läns infrastruktur befinner sig i ett mycket sårbart och ganska osäkert läge.

I Västernorrland beräknas det ske investeringar på mellan 100 och 120 miljarder kronor, och det är bara fram till 2030. Mer kan komma, men länets konkurrenskraft och tillväxt hotas av osäkerheten som både förtroendevalda och näringslivet står inför.

Flygplatsutredningen levererades i februari förra året, alltså 2023. Jag har flera gånger ställt skriftliga frågor och fått svaret att frågan gällande flygplatserna fortfarande bereds. Detsamma gäller uppenbarligen nu utifrån statsrådets svar.

Samtidigt som man väntar dras ägarna av flygplatserna Sundsvall Timrå och Örnsköldsvik med stora underskott och tyvärr även försämrat utbud. Nu har det lokala näringslivet steppat upp. De tar sitt ansvar och jobbar mer aktivt för att stötta flygplatserna. Men det hjälper ju inte om regeringen väljer att fortsätta dra ut på besked om vad som ska komma att gälla. Någon form av besked, oavsett vad det blir, måste komma snart.

Fru talman! Jag nämnde tidigare att det är ett svårt läge för stora delar av Västernorrlands län när det gäller infrastruktur. Tågtrafiken på Ostkustbanan är drabbad av stora problem med förseningar och stopp, och trots att statsminister Ulf Kristersson har lovat att Ostkustbanan ska vara fullt utbyggd 2035 saknas även här tillräckliga beslut.

Därför är det ännu mer allvarligt att också flygtrafiken i vårt län svävar i ovisshet och att det därmed finns risk att kommunikationerna mellan Västernorrland, Stockholm och övriga landet försämras ytterligare.

Jag vill verkligen framföra till statsrådet att det här inte på något sätt handlar om gnäll, offermentalitet eller liknande som man kan anklagas för. Det handlar om att vårt län rymmer väldigt många viktiga aktörer som bidrar till svensk skogsindustri, försvarsteknologi och energi. Vi är som jag sa tidigare ett attraktivt län för investeringar på över 100 miljarder kronor fram till 2030.

Det nämndes lite i en tidigare interpellation gällande satsningar i norra Sverige och vi har alltför ofta noterat att regeringen trots våra påstötningar tyvärr väljer att inte inkludera Västernorrlands län i strategin för norra Sverige, vilket uppenbarligen påverkar möjligheten till investeringar och stöd. Man ger inte heller besked om dubbelspår på Ostkustbanan, och nu förväntas vi sitta still i båten också gällande flygtrafiken i Sundsvall Timrå och Örnsköldsvik.

Jag skulle vilja ställa frågan till statsrådet om han kan lämna något besked som åtminstone antyder en inriktning för infrastrukturen i vårt län.

Fru talman! Det gör jag förstås gärna. Jag kan börja där Peter Hedberg slutade.

Den infrastrukturproposition som regeringen presenterade innehåller ju en historiskt stor satsning. Det är en ökning av ramen, om man jämför på samma sätt som den nuvarande planen är konstruerad, med 27 procent i fasta priser. Det motsvarar 1 171 miljarder kronor, som är den ram som regeringen föreslår att riksdagen ska besluta om.

Mycket tyngdpunkt ligger på underhåll och vidmakthållande. Vägarna och järnvägarna i stora delar av landet, för att inte säga hela landet, lider av eftersatt underhåll. Det drabbar förstås även Västernorrland. Det finns betydande problem med kvaliteten på vägarna, vilket jag tror att Peter Hedberg väl känner till. Det är samma sak med järnvägstrafiken. Det har varit en destruktiv trend att inte satsa tillräckligt på underhåll i de tidigare planerna under lång tid.

Vi bryter nu den destruktiva trenden. Att ta hand om det vi har, att investera i underhåll för att man som företagare eller privatperson ska kunna lita på att infrastruktur bär en när man ska färdas, oavsett om det är på väg eller järnväg, är förstås viktigt för hela landet - även, tror jag att ledamoten understryker, för Västernorrland.

När det gäller nya investeringar finns det pengar också till det. Vi lyfter fram att även alternativ finansiering ska prövas, och vi trycker väldigt hårt på att kostnadskontrollen ska stärkas så att man får mer pengar till infrastruktur och mer infrastruktur för pengarna.

Vad gäller flyget och flygplatserna delar jag Peter Hedbergs bild av att många flygplatser har det väldigt tufft just nu, till stor del till följd av minskat resande i inrikestrafiken. Detta har flera orsaker. Jag tror att det är viktigt att titta på dem och lägga in åtgärder där för att stärka flygets konkurrenskraft. Det är där regeringen arbetar mycket aktivt.

Jag är glad att kunna ge besked i dag igen att flygskatten kommer att tas bort. Det kommer att stärka inrikesflyget. Den åtgärd som vi har vidtagit för bagage- och säkerhetsskulden som byggdes upp under pandemin hade drabbat flygbolag och flygplatser och ytterst resenärer om regeringen inte hade gjort det miljardtillskott som regeringen beslutade om. Det mer än dubblade driftsstödet har varit en överlevnadsfråga för många regionala flygplatser. Regeringen har alltså vidtagit åtgärder.

Man måste också komma till frågans kärna. Varför har det minskat? Här kan man inte bortse från den flygskamsdebatt som har pågått och de chanser att stärka flyget som missats under lång tid. Det har legat en våt filt över flyget under hela förra mandatperioden och den innan eftersom det varit politiskt icke gångbart att satsa på flygets infrastruktur i den utsträckning som behövs. Det ser vi i viss mån konsekvenserna av nu.

Jag noterar att kommuner och offentliga aktörer har resepolicyer som uttryckligen förbjuder anställda att flyga. Exempelvis här i Stockholm är Peter Hedbergs partikamrater med och driver den utvecklingen. Det finns ju andra alternativ. Att premiera hållbart flyg och köpa till biobränsle i tanken skulle påskynda omställningen och samtidigt stärka inrikesflyget.

Allt det behöver vi också ta upp i en sådan här debatt. Jag skulle vilja fråga Peter Hedberg vad han gör i sitt eget parti för att göra upp med flygskammen och faktiskt ge flyget rätt konkurrensförutsättningar.

Fru talman! Vare sig för mig eller för Västernorrlands län är mina partikamrater i Stockholms stadshus det stora problemet. Problemet är hur vi över huvud taget ska kunna räkna med att komma till Stockholm i framtiden om det här fortsätter.

Jag, mina partikamrater och väldigt många aktörer i Västernorrlands län slåss för att flyget ska få rimliga förutsättningar och att det också ska komma någon typ av besked.

Jag har väl inte fått något tydligare indikativt besked om vad som gäller för Sundsvall Timrå och Örnsköldsvik. Jag måste ändå fråga utifrån att statsrådet i sitt inledande svar sa att statsrådet och regeringen har lämnat besked i de avseenden där de inte tänker gå vidare med de förslag som de uppfattade som alltför negativa.

Man har lämnat besked gällande Ronneby och Höga Kusten Airport att man inte tänker ta bort allmän trafikplikt där. Men när det gäller Sundsvall Timrå föreslog utredaren att man skulle införa allmän trafikplikt på den sträckan för att vid ett senare tillfälle utreda huruvida det skulle ingå i det nationella basutbudet. Det blir en form av trestegsraket vi pratar om, och där är min oro att vi kan stå inför en situation där Sundsvall Timrå flygplats kommer att sväva i ovisshet i flera olika steg.

I och med att det som utredaren föreslog gällande Sundsvall Timrå byggde på att trafikplikten skulle bort vid Höga Kusten Airport blir ju frågan egentligen vilka bedömningar man tänker göra utifrån det från regeringens sida. Finns det något sätt att snabbare utreda hur Sundsvall Timrå kan bli inkluderad i det nationella basutbudet?

Utifrån det tänker jag också på den del där statsrådet i sitt första svar angav att han hade haft dialog med ett antal aktörer tidigare. Det är ju bra, men det var ju i en mycket tidigare del av hela processen kring flygplatsutredningen. Det svarar inte på den andra frågan om statsrådet tänker föra en dialog med de aktörer som äger flygplatserna Sundsvall Timrå och Örnsköldsvik och för den delen även med näringslivet. Jag har tagit del av en skrivelse, som jag säkert tror att statsrådet också har tagit del av, från länsstyrelse, kommuner och näringsliv, där man uppmanar till, uppmuntrar och bjuder in till dialog för att diskutera både tåg- och flygtrafikens förutsättningar.

Man kan resonera utifrån Stockholms stadshus och Socialdemokraternas inställning här, men min viktigaste fråga är vad regeringen tänker göra med infrastrukturen i Västernorrlands län. Därför vill jag veta om statsrådet tänker tacka ja till denna inbjudan till dialog.

Fru talman! Det jag lyfter fram är en rörelse mot att inte se flyget som en viktig del i transportsystemet utan aktivt välja bort det, även där man kan beställa biljetter med mer biobränsle och där det leder till social hållbarhet och kanske också finns en ekonomisk hållbarhetsaspekt som i vissa fall skulle kunna göra att man kan välja det trafikslaget. Att trafikslag aktivt ställs mot varandra är dock en av anledningarna till att inrikesflyget har en svagare position och att återhämtningen efter pandemin går långsammare i Sverige än i många andra länder.

Detta behöver vi, tycker jag, också ha med i en sådan här debatt. Varför ser det ut som det gör? Hur kommer man till roten av problemet, och hur kan vi ha en saklig diskussion om hur vi på allvar kan stärka flygets konkurrenskraft? Då är det väl inte ointressant, fru talman, att ta upp ett agerande från det parti som ledamoten företräder, som faktiskt går i motsatt riktning i förhållande till de önskemål och synpunkter som ledamoten för fram.

När det gäller de specifika frågorna är det precis som jag sa i mitt svar Trafikverket som är ansvarig myndighet för den upphandlade trafiken och allmän trafikplikt. Vi bereder fortsatt ett förslag som ligger i utredningen.

Det frågas också om dialogen. Jag uppskattar verkligen dialogen. Jag har besökt ungefär hälften, tror jag, av Sveriges flygplatser under halva mandatperioden. Jag återbesöker dem gärna och har gärna fortsatt dialog med både regioner och kommuner.

En av de frågor jag brukar ställa till regioner och kommuner som är med vid mötena är hur den egna lokala resepolicyn ser ut. I vissa fall skorrar det faktiskt lite falskt. Värnandet om den lokala eller regionala flygplatsen följs inte upp i de egna resepolicyerna. Jag vet inte hur det ser ut i de här fallen, men detta är också något att titta på. Man kan vara konstruktiv och gemensamt försöka hitta vägar framåt.

Detta är väldigt angeläget för att hela Sverige ska fungera. Det är också angeläget i det säkerhetsläge vi befinner oss i, där flygplatserna förstås spelar en stor roll för vår egen beredskap och även för möjligheten att ge värdlandsstöd; det finns ett stort intresse från Nato.

Båda dessa utredningar tillsattes ju i ett delvis annat säkerhetspolitiskt klimat, så den fråga Peter Hedberg ställer om vilka bedömningar regeringen gör nu är relevant. Ett viktigt besked jag vill ge är att det säkerhetspolitiska läget och flygets betydelse för både vår och de allierades förmåga förstås väger tungt. Det var därför vi tidigt mer än dubblade driftsstödet till de regionala flygplatserna - för att lätta på bördan i det avseendet.

Min ambition är att vi ska arbeta vidare med dessa förslag i ett så snabbt tempo som medges. Men parallellt med detta råder en tuff situation för flyget, så det handlar också om att ge stöd. Det är därför vi har gett driftsstödet - för att inte med hänvisning till utredningen vänta och inte göra någonting. Vi har tvärtom tagit många viktiga steg, som vi har belyst, fru talman.

När det gäller den konkreta frågan om den aktuella inbjudan vill jag helst avstå från att hantera min kalender här i kammaren, fru talman. Detta ska vi förstås titta på, och jag välkomnar och ser positivt på den dialog jag har med många flygplatser och även med organisationen Sveriges regionala flygplatser, som förstås har en viktig roll att spela för att stärka flygets konkurrenskraft i Sverige.

Fru talman! Jag har full förståelse för att statsrådet inte vill göra kalenderbokningar på stående fot här i kammaren. Min poäng är snarare att visa på den dialog som behövs och som efterfrågas av olika aktörer i detta läge.

Jag tror definitivt att statsrådet är inne på något som är rätt. Man kanske på lokal och regional nivå måste reflektera över hur man har sett på sina resepolicyer och vilka krav man har ställt på utomstående aktörer, särskilt nu när vi också kan se att det kan ske en utveckling mot elflyg på kortare inrikes sträckor.

Men samtidigt ställs aktörerna, i detta läge när de regionala flygplatserna har stora underskott, hundratals miljoner kronor, inför ganska svåra avvägningar. Det är därför jag menar att det vore välkommet om regeringen åtminstone förde en tydligare dialog och kommunikation så att man får förståelse för när det kan komma något besked från regeringen.

Jag var tidigare i veckan en stund på den regionala flygdagen här i riksdagen. Där fick statsrådets statssekreterare också frågor kring tidpunkten och menade att det fanns saker som hade komplicerat beredningen och gjorde att det skulle dra ut på tiden. Detta kan man ha förståelse för, men jag tror att regeringen kommunicerar och informerar för lite, både gentemot de lokala flygplatsägarna och gentemot näringslivet. Viktiga investeringar som kommer att bidra till tillväxt och konkurrenskraft riskerar att skjutas upp.

Jag har noterat - statsrådet får gärna tydliggöra detta i sitt avslutande inlägg - att det inte heller sker någon direkt information till eller dialog med oppositionen i riksdagen kring denna fråga. Det blir alltså lite svårt att förhålla sig till något som man inte över huvud taget har någon information om. Jag menar verkligen att det måste komma någon typ av besked snart, för annars kommer åtagandet att bli alltför stort för väldigt många regionala flygplatsaktörer.

Avslutningsvis vill jag tacka statsrådet för debatten.

Fru talman! Jag vill också tacka för debatten och för konstaterandet att det nog finns en del att titta på i kommunala och regionala resepolicyer som riskerar att aktivt motverka det som man i en annan del av kommunen eller regionen vill åstadkomma: att säkra flygplatsinfrastruktur, som ju är en väldigt viktig del när det gäller sjukvårdstransporter, brandflyg och beredskapsåtgärder och även för försvarets behov och, som ledamoten har varit inne på flera gånger och jag verkligen vill understryka, näringslivets behov.

Det handlar om arbetsresor men också om frakt av kritiska verktyg eller material som behövs för industrin; utan dem kan industrin stå helt still. Grundläggande transporter av de stora massorna sker ofta på järnväg, men kritiska specialtransporter som behöver gå mycket snabbt sker i dag ofta i luften. Flygfrakten står för bara 1 procent av den totala fraktvolymen i Sverige men för ungefär 30 procent av fraktvärdet. Detta är också en viktig aspekt som jag vill lägga till.

Jag välkomnar dialogen. Jag vill också understryka att detta inte är något som regeringen vill dra i långbänk, utan vi tar tvärtom många viktiga steg. Vi har också i arbetet med den nationella planen och infrastrukturpropositionen pekat på att de olika trafikslagen behöver giftas ihop på ett tydligare sätt - att man behöver stärka konkurrenskraften för vart och ett av dem men framför allt se hur man kan få ihop dem på ett annat sätt. Den nationella plan som vi efter att riksdagen har fattat beslut om infrastrukturpropositionen kommer att lägga fram åtgärder för kommer, utan att föregripa processen, inte att utesluta ännu mer förstärkningar när det gäller att bygga ihop det transportsystem som inte minst näringslivet och de boende i Västernorrland men även i hela Sverige behöver.

Detta kommer vi att ha anledning att återkomma till. Jag tackar för debatten i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.