Arbetsplenum - Aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder - 2024-10-23

Herr talman! Jag ska faktiskt vara kortfattad i det här ärendet, för det är ett enigt utskott som ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen, och vi socialdemokrater yrkar bifall till förslaget i CU2.

Det har dock framförts en del kritik från några remissinstanser om att man befarar att det här kan förlänga planarbetet. Vi tror ändå inte riktigt det, men vi kommer naturligtvis att noga följa utvecklingen med tanke på de förändringar som kommer att ske.

Herr talman! Jag vill återigen yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Ärendet som vi debatterar i dag handlar om regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen när det gäller krav på aktsamhet. Lagändringarna innebär att det förtydligas att bygg-, rivnings- och markåtgärder ska planeras och utföras med aktsamhet. Det sker genom att ett allmänt aktsamhetskrav införs i plan- och bygglagen.

Syftet med lagändringarna är bland annat att begränsa risken för att människor eller egendom skadas. Det här är självklart något som vi tycker är mycket bra och står bakom, men det är inget nytt. I Boverkets byggregler, BBR, finns redan i dag ett aktsamhetskrav. Det förvinner när byggreglerna ersätts med andra nästa år, och därför införs nu i stället ett aktsamhetskrav i plan- och bygglagen, PBL. Den lagändring som vi debatterar i dag är alltså inte tänkt att förändra något utan ska bara ses som en flytt av lagtext.

Anledningen till Miljöpartiets reservation är alltså inte att vi vill ta bort det aktsamhetskrav som finns, men vi tycker att det är otillräckligt. När man nu lägger tid på att flytta lagtexten till PBL borde man ta chansen att skärpa den. Det tycker inte bara vi, utan det är något som även Sveriges Arkitekter har lyft i sitt remissvar om den ändring som regeringen föreslår i dag.

Läser man de olika remissvaren om Boverkets nya byggregler ser man att även andra remissinstanser lyfter både att det är ofördelaktigt att ändra byggregler stegvis och att resurseffektivitet och klimat inte tas om hand tillräckligt i de nya byggregler som ska införas nästa år. Det krav på aktsamhet vid genomförande av bygg-, rivnings- och markåtgärder som nu införs bör därför av flera skäl gå längre än vad regeringen har föreslagit. Vi anser att kraven skulle behöva omfatta även aktsamhet vid resursanvändning och aktsamhet om kultur- och naturvärden.

Herr talman! Boverket bedömer i sin rapport Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn att de sammanlagda fastighetsekonomiska kostnaderna för åtgärder och kostnader knutna till ineffektiv resursanvändning uppgår till mellan 59 och 73 miljarder kronor per år. Det kan exempelvis handla om att man beställer fel produkt eller beställer mer än vad man behöver, för säkerhets skull. Sedan slänger man användbara material, därför att det helt enkelt är enklast.

Stora delar av byggbranschen står i dag på tröskeln till att ändra arbetssätt för att minska den stora miljö- och klimatpåverkan som uppstår vid olika byggprojekt, och det är till exempel väldigt angeläget att minska den mängd avfall som uppstår från byggsektorn. I dag står byggbranschen för ungefär dubbelt så mycket avfall som allt det hushållsavfall vi producerar varje år i Sverige.

För att klimatpåverkan ska kunna minska och resursanvändningen bli mer effektiv behöver byggprojekt, från planering till färdigställande, genomsyras av cirkulära perspektiv. Även om en viss mängd avfall kan vara svår att undvika behöver till exempel material återbrukas i större utsträckning, och det behöver återspeglas i lagstiftning som vi tar fram.

Att föra in ett krav på aktsamhet vid resursanvändning skulle bidra till att minska hela bygg- och anläggningsbranschens klimatpåverkan och även dess stora resursanvändning. Det skulle också kunna bidra till att Sverige uppnår målen i EU:s bindande klimatlagstiftning samt målen i regeringens egen klimathandlingsplan.

Plan- och byggregelverket saknar i dag skrivningar om särskild aktsamhet om kultur- och naturvärden. Samtidigt går ofta oersättliga kulturvärden om intet helt i onödan, inte minst vid renoveringar. Jag tror att de flesta av oss här inne känner till fall där gamla, arkitektritade kök bytts ut till nya från Ikea, men det kan också handla om oförsiktighet som leder till skador på eller i en befintlig byggnad. Det kan till exempel handla om installationer där fasader skadas eller att fönster eller äldre dörrar skadas och behöver lagas eller bytas ut. Det kan också handla om skador på inredning och golv eller om oaktsam rivning där man skadar andra delar av huset.

I många fall kanske gamla detaljer av hög kvalitet behöver bytas ut mot nytt och billigt. Sverige har under århundraden haft en stor och viktig hantverkstradition. Professionella hantverkare har byggt hus och utformat detaljer som älskats av många människor. Finsnickare har tagit fram dörrar för en fastighet i taget, och smeder har smitt unika räcken och skyltar. Allt det här kan gå förlorat genom slarv och oaktsamhet.

Även naturvärden riskerar att skadas av oaktsamhet. Vissa åtgärder, till exempel schaktning, kan ge en direkt skada på naturvärden, som då kan förlora egenskaper som att de gynnar den biologiska mångfalden eller leder och tar hand om vatten. I många byggprojekt sätter man till exempel upp skärmar kring skyddsvärda träd för att maskiner inte ska köra sönder dem samtidigt som man kör tunga lastare eller lägger upp massahantering, vilket kan förstöra underliggande rötter eller möjligheten till vattentillförsel.

Att ersätta stora träd kan kosta miljonbelopp, men i många fall är det oersättliga värden som går förlorade när äldre träd förstörs. Även träd som blommar eller ger bär eller frukt kan, förutom det självklara ekonomiska värdet, ha stor och skyddsvärd betydelse för både djur och människor. De kan ha svårt att komma igen och vara svåra att ersätta efter att marken där de växer har körts sönder.

Ovarsamma markarbeten eller stora upplag för masshantering kan i kombination med ökade skyfall också ge allvarliga konsekvenser för både byggare och närliggande fastigheter, som kan drabbas av både ras och översvämning när vattenupptagningsförmågan förändras. Det är också någonting vi redan har sett i vissa fall.

Herr talman! Det går att hävda att de befintliga reglerna i PBL är tillräckliga, men jag tror att de flesta av oss kan komma på flera exempel då man blivit uppmärksammad på fall där det inte alls skett en tillräcklig aktsamhetsbedömning för att de grundläggande värdena ska kunna skyddas. Att det behövs ytterligare krav på aktsamhet finns det många remissvar om, inte minst när det gäller Boverkets nya byggregler.

Det här hade varit ett bra tillfälle att skärpa lagstiftningen. Vi lever i en tid när vi behöver skärpa kraven på hushållning med natur och klimat, och vi har inte tid att inte göra förbättringar vid alla tidpunkter då det finns möjligheter att göra det.

Därför, herr talman, yrkar jag bifall till Miljöpartiets reservation i betänkandet gällande aktsamhetskravets omfattning.

Herr talman! I kammaren i dag har vi en proposition från regeringen om förändringar i PBL på bordet. Det handlar om kravet på aktsamhet vid bygg, rivnings- och markåtgärder och om att förtydliga aktsamhetskravet och få in det uttryckligen i plan- och bygglagen, PBL. Boverket ska i ett senare skede ta fram särskilda författningar med förtydligande om kravet på aktsamhet för skydd av hälsa, alltså ett förtydligande av vikten av att ha aktsamhet vid bygg, rivnings- och markåtgärder. Syftet är att begränsa risken för skada för person och egendom och för obehag vid kvarboende i fastigheter nära en anläggning där det sker sådana ändringsåtgärder.

Vi känner alla till problematiken vid nyproduktion eller förändringar av fastigheter, i form av bullerstörningar och så vidare. Det är en viktig del av PBL att vi har med oss - och också får till - det förtydligande som regeringen för fram i propositionen.

Diskussionen här i dag handlar också om det kulturhistoriska värdet och miljön samt vikten av att värna detta. Jag kan tycka att PBL i dag har ett regelverk som har till syfte att bevara historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden när det sker förändringar i form av bygg, rivnings- och markåtgärder. Detta skydd finns i dag. Man kan läsa det i 2 kap. 6 § och i 8 kap. 17 §. Detta framgår också i det betänkande som finns i det här ärendet. Boverket bedriver i dag också ett arbete med målet God bebyggd miljö, där syftet är att kulturvärdena ska bevaras och man jobbar med att skapa bra förutsättningar för detta.

Jag tycker att det är bra att vi i dag har en regering - som Sverigedemokraterna stöder - som har just kulturvärden och kulturmiljöer på agendan i sitt arbete. Det är någonting som Sverigedemokraterna också följer upp för att säkerställa att vi har förutsättningar för att ha en god bebyggd miljö och att vi värnar våra kulturvärden runt omkring i Sverige i dag. Det är någonting som självklart är viktigt i sammanhanget när vi pratar om bostadspolitik och när vi pratar om utformning av våra bostadsområden.

När det gäller resursanvändning, som också diskuteras här, har byggherren i dag en skyldighet i kontrollplanen att möjliggöra materialåtervinning. Min bild är att man jobbar ganska bra med det ute i landet och att man har fått en annan syn på cirkulär ekonomi och förutsättningar för att se över det avfall som kommer i samband med byggnation. Det är någonting som vi följer upp både på ett nationellt plan och utifrån de förutsättningar vi har på många andra områden, såväl i kommunpolitiken som i allmännyttans bolag runt omkring i landet.

Sammantaget tycker jag att det förtydligande av PBL som framförs i propositionen ger bra förutsättningar för att jobba vidare med de frågor som vi har diskuterat här i dag. Det är klart att man alltid kan se på remissinstanser och vilken inställning de har i frågan. Här finns det både sådana som är positivt inställda och sådana som är negativt inställda. Vissa remissinstanser tycker att man går för långt, vilket skulle öka kostnaderna, medan andra tycker att man hade kunnat gå lite längre för att skapa bättre förutsättningar för att genomföra det propositionen föreslår.

Jag tycker att denna proposition sammantaget är väl avvägd vad gäller att bevaka de intressen vi har i form av aktsamhetskrav i plan- och bygglagen i förhållande till de ökade kostnader det eventuellt skulle innebära att ställa högre krav. Det handlar om att göra det möjligt för oss att fortsätta ha fina kulturmiljöer, att värna hälsa och att se till att omgivningen inte störs vid nyproduktion och ombyggnation. Det gäller också att vi värnar de resurser vi har i samhället i dag.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till regeringens proposition.

Herr talman! De bygger hemmen vi bor i och gatorna vi går på. De bygger Sverige. Byggarbetare, anläggningsarbetare, konstruktörer och ingenjörer ska alla kunna gå hem till familjen efter ett arbetspass. Att så inte alltid varit fallet är en tragedi som drabbat vårt land alldeles för många gånger.

Regeringen har tagit fram propositionen Aktsamhet vid bygg, rivnings- och markåtgärder för att införa krav på aktsamhet i plan- och bygglagen. Detta kommer att tydliggöra vilka krav som finns och uppmärksamma fler aktörer på vilka säkerhetsåtgärder som behöver vidtas för att uppfylla kraven. Den här propositionen, tillsammans med regeringens satsning på att Arbetsmiljöverket ska anställa fler inspektörer, genomföra fler oanmälda inspektioner och få fler skyddsombud på plats, kommer att göra skillnad.

Målet är att begränsa risken för skada på person och egendom. Jag vill därför yrka bifall till propositionen.

Herr talman! Vi lever i en tid av snabb utveckling och expandering av bostadsområden, då samhällen ständigt växer och förändras. Nya byggnader uppförs, gamla rivs och marken bearbetas för nya projekt. Dessa processer är grundläggande för att möta våra växande behov av bostäder, infrastruktur och kommersiella lokaler.

Men samtidigt som vi strävar efter att bygga framtiden måste vi vara medvetna om vår plikt att skydda både människor och miljö under dessa ingrepp. Aktsamhet vid bygg, rivnings- och markåtgärder är inte bara en fråga om säkerhet utan också en skyldighet för oss.

I dag debatterar vi något som borde vara ganska självklart när vi har en bransch som, om något, behöver mer smörjmedel och inte fler käppar i hjulet. Kravet som preciseras i Boverkets byggregler syftar till att begränsa risken för skada på person och egendom eller för att det uppstår obehag för bland andra kvarboende och närboende i samband med bygg, rivnings- och markåtgärder. Det bör vara ett enkelt ställningstagande för alla att detta bör föras in i PBL.

Att vi som medborgare kan bygga, bygga om och riva är väldigt viktigt utifrån att behov förändras, både för människor och vad gäller byggnader. Ibland är det enklare att riva och bygga nytt för att följa dagens regler och krav. När man gör det ska det dock vara aktsamhet som gäller, både för att man ska kunna återanvända material i så stor omfattning som möjligt och för att ingen ska skada sig eller få men längre fram.

Att på ett generellt plan lägga in fler krav och större bredd på aktsamheten, som Miljöpartiet vill, skulle göra detta svårare och dyrare i en tid då vi behöver smörjmedel och inte fler käppar i hjulet. Dessa regler gäller inte bara stora bolag utan även enskilda medborgare som på sin tomt vill förändra en byggnad på något sätt efter sina behov. Därför borde de regler vi har i dag bara föras över. Alla vet vad som krävs, och inga ytterligare bördor läggs på enskilda eller företag. Nu är inte rätt tid att lägga nya krav eller kostnader på byggbranschen.

Jag menar att propositionen är tillfyllest, och jag yrkar bifall till den.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)