Interpellationssvar - Energiförsörjning i västsverige - 2024-10-17

Fru talman! Mattias Jonsson har frågat mig hur jag tänker agera för att säkerställa att vi får en energiproduktion som svarar upp mot svensk industris och svenskt näringslivs behov även på kort sikt.

Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på säker tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Nedläggningen av planerbar elproduktion har lett till ökad sårbarhet i det svenska elsystemet och en försämrad effektbalans. Regeringen har därför lagt om energipolitiken, dels för att möta ett ökande elbehov på kort, medellång och lång sikt, dels för att säkra en trygg energiförsörjning och effektiv omställning. De nya målen för planering och leveranssäkerhet är centrala för att utbyggnaden av elsystemet ska kunna genomföras på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.

Regeringen bedömer i dag att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar år 2045. Elsystemet ska ha förutsättningar att möjliggöra elektrifieringen där behoven är som störst utan att leveranssäkerheten i elsystemet äventyras. Ny elproduktion från alla fossilfria kraftslag ser regeringen som nödvändig för att klara klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen. Riksdagen har, på regeringens förslag, beslutat att ändra det tidigare energipolitiska målet om 100 procent förnybar elproduktion till 100 procent fossilfri elproduktion år 2040.

Regeringen vill ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag och välkomnar all ny elproduktion som stärker elsystemet med rätt egenskaper och på rätt plats, vilket också tydliggörs i den energipolitiska inriktningspropositionen. Där framgår även att flexibilitet, elproduktion och nät ska bidra till ett mer effektivt och leveranssäkert elsystem som kan möta efterfrågan på el till konkurrenskraftiga priser. I dag kan inte alla som vill ansluta till elnätet eller få den effekt från elsystemet som behövs, även om det finns ett överskott på energi.

Regeringen har beslutat och genomfört ett flertal åtgärder för att komma till rätta med effektbristen i landet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 föreslagit ett nytt investeringsstöd för att öka kapaciteten i elsystemet där behoven är som störst, det så kallade Kraftlyftet. Insatserna ska stärka leveranssäkerheten och förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd. Genom ett robust elsystem med satsningar för att få in mer effekt och mer el där behoven är som störst stärks Sveriges konkurrenskraft och kommer även Sveriges hushåll och företag till nytta.

En förutsättning för att bygga ut elsystemet är en välutvecklad energiplanering. Det är viktigt att identifiera var investeringarna i elsystemet kan behöva göras för att möjliggöra en robust, kostnadseffektiv och snabb elektrifiering. I budgetpropositionen för 2025 har regeringen föreslagit att medel tillförs för att ta ett bredare grepp om just samordningen av det nationella elsystemets långsiktiga planering.

I samma budgetproposition har regeringen även föreslagit en rad åtgärder för att säkra en ökad utbyggnad av fossilfri elproduktion, bland annat ett stöd till kommunerna för att skapa incitament för ny vindkraft. Därutöver bereds ytterligare åtgärder för att främja landbaserad och kustnära vindkraft utifrån förslagen i betänkandet Värdet av vinden. Ett fortsatt effektivt nyttjande av vattenkraften kommer också att vara avgörande för att Sverige ska klara sina klimatmål och genomföra elektrifieringen. Dessutom är försörjning av gas till det västsvenska gasnätet en viktig fråga för regeringen, och regeringen har gett Statens energimyndighet i uppdrag att se över försörjningstryggheten på framför allt det västsvenska gasnätet.

Regeringen har vidtagit flera andra åtgärder för ett robust elsystem som kan möta ett fördubblat elbehov. Till exempel behöver utformningen av elmarknaden utvecklas för att ge långsiktiga förutsättningar för investeringar i framför allt elproduktion och flexibla resurser. I januari 2024 tillsatte därför regeringen en särskild utredare för att analysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras. Regeringens utgångspunkt är att alla fossilfria kraftslag ska ha jämförbara spelregler på elmarknaden.

För att klara klimatomställningen med en utvecklad välfärd och stark konkurrenskraft är också forskning och innovation en nyckel. Under hösten 2024 avser regeringen att lägga fram en proposition om forskning och innovation på just energiområdet.

Fru talman! Jag tackar statsrådet Ebba Busch för svaret på min interpellation som rör energiförsörjningen i Västsverige.

Västsverige befinner sig i en unik position redo att genomföra omfattande och reella investeringar för fossilfri teknologi och grön omställning. Det handlar om att möjliggöra en utveckling av regionen och placera den i framkant av den gröna omställningen. Men denna potential hotas av osäkerheten i svensk energiförsörjning.

I en rapport från Västra Götalandsregionen, som Västsvenska Handelskammaren nyligen hänvisade till i en artikel i Dagens industri, varnas för att 10 000 jobb kan försvinna fram till 2030 och 70 000 jobb på lång sikt om vi inte klarar elförsörjningen i tid. Det är alltså otroligt viktigt att ha fokus på detta på både kort och lång sikt. Dessa allvarliga siffror kräver både allas vår uppmärksamhet och åtgärder. Att energi inte finns tillgänglig på rätt plats till rätt pris riskerar att stoppa investeringar i Västsverige på hundratals miljarder kronor, varav många investeringar redan är beslutade. Detta är avgörande inte bara för Västsverige utan för hela den svenska ekonomiska tillväxten och svensk konkurrenskraft. Därför behöver regeringen agera nu.

Det är viktigt att vi inte fastnar i en debatt om vindkraft kontra kärnkraft, för vi behöver båda kraftslagen framöver.

Den gröna omställningen innebär stora investeringar i Västsverige. Regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att bereda tillståndsansökningar för havsbaserad vindkraft, vilken bara i Västsverige skulle kunna ge ungefär 21 terawattimmar el. Syftet är att klara nuvarande och framtidens behov. Vi måste med gemensamma krafter se till att denna energi kommer på plats i rätt tid.

Elanvändningen i Västra Götalands län uppgår i dag till 19 terawattimmar per år men förväntas öka till det dubbla redan till 2030. Detta innebär att det behövs ytterligare 15-20 terawattimmar fossilfri el fram till 2030 för att möta behoven från industrins omställning och för nyetableringar, bland annat två batterifabriker. Den i Mariestad ligger lite längre fram i tiden, men den i Göteborg, Novo Energy, kickar igång 2027.

Vi har flera prövningar av havsbaserade vindkraftsparker på gång, till exempel Poseidon och Mareld utanför västkusten, men om vi inte agerar snabbt och kraftfullt riskerar vi att missa de här viktiga möjligheterna.

Fru talman! En fråga kopplad till min interpellation till Ebba Busch är hur regeringen säkerställer att energiförsörjningen inte bara blir tillräcklig utan också kommer att realiseras till 2030, så att vi kan möta dagens och framtidens behov. Vi kan inte låsa oss vid ett enda energislag. Det är avgörande att investera i en mångfald av fossilfria alternativ kopplade till energikällor.

Min andra fråga handlar om anslutningsavgifterna. Vi ser att Kriegers flak har stoppats via Vattenfall på grund av att regeringen inte går vidare med att ge klartecken för att ta anslutningskostnaderna. Vad tänker regeringen göra för att vindkraftsetableringarna till havs ska komma på plats i tid?

Fru talman! Jag ska göra mitt bästa för att försöka förstå frågan kring att det inte bara ska finnas tillräckligt med el eller energi utan också att det blir av. Vi får se om jag förstår frågan rätt.

Jag skulle vilja börja med att säga att jag verkligen uppskattar Mattias Jonssons anslag. Det handlar om sense of urgency, alltså hur akut det här är. Vi pratar ofta om situationen i norra Sverige och risken för uteblivna investeringar - men vi ser uteblivna investeringar varje månad i elområde 3 och 4. Det är påtagligt. Vi har redan sett att tusentals jobb uteblivit i södra Sverige på grund av effektbrist.

Jag uppskattar också anslaget vad gäller olika kraftslag. Jag försökte redogöra för regeringens hållning kring att det inte går att ensidigt fokusera på ett kraftslag. Som energiminister har jag sagt många gånger att alla goda krafter behövs och att vi behöver klara av att tänka på såväl kort som medellång och lång sikt.

Jag ska gå in lite djupare på vad problemet är. I dag har vi en situation där det bara de senaste två åren har tillkommit ganska många megawatt i systemet. År 2023 tillkom 3 300 megawatt. Det var alltså en ökning med 7 procent. Det motsvarar produktionen från tre stora kärnkraftsreaktorer. Prognosen för i år, 2024, är att det tillkommer 2 800 megawatt. Det är ungefär två stora kärnkraftsreaktorer. Om prognosen håller i sig har elsystemet alltså ökat med 6 100 megawatt på två år.

Det är vind och sol som ökar i elsystemet. Det är det vi kan få loss nu på kort sikt. I elområde 3 har produktionen ökat med 900 megawatt. Det är nästan lika mycket som hela produktionen från Ringhals 1. Många undrar, med rätta, varför vi då inte kan ansluta en massa fler fabriker, företag och industrier. Då är vi tillbaka vid frågan som Mattias Jonsson lyfte fram, nämligen effektbristen. Vi kan ju inte bara ha mer el i systemet, som gör att systemet blir större, för den går på export.

I ett sammanhang för några veckor sedan var det någon som frågade varför vi inte bara kan hålla elen kvar i Sverige. Men de som sitter på läktaren här nu och som kanske fortfarande går i skolan får gärna gå hem och fördjupa sig i frågan energi. Hur länge kan man lagra energi? Vad finns det för lagringsmöjligheter? Om vi har jättemycket vind en torsdag men skulle vilja jämna ut den elproduktionen så att det garanterat finns lite el varje dag nästa vecka - går det att göra? Ja, i teorin går det. Men än så länge har vi inte riktigt den lagringskapaciteten. Regeringen tittar på det, och vi vill bygga ut den i Sverige, men tekniken är faktiskt inte där. Det är den ingenstans i världen i den skala som Sverige skulle behöva för att lösa våra problem.

Jag vill trycka på att vi banar väg för mer vindkraft. Regeringen sa under sina första åtta månader ja till två havsbaserade vindkraftsparker utanför den västra kusten i Sverige. Det har tillkommit en massa el, men man behöver ha fokus på hur man får ut mer effekt.

Regeringen har tagit beslut om att värna vattenkraften, köpa tillbaka Öresundsverket och skapa testpiloter för gasturbiner, och mycket av detta kommer vi att göra. Den diskussionen och de lösningarna behöver vi fortsätta titta på.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag ska försöka göra mina frågor något tydligare.

Vi pratade om effekt, och ämnet effekt kommer upp i nästan varenda debatt. Jag hör också regeringsföreträdare prata väldigt mycket om att det viktiga inte är mängden terawatt utan effekten. Effekten är naturligtvis jätteviktig. Vi behöver kärnkraft, och vi behöver vattenkraft, som är reglerbar. Vi behöver ha effekt i systemet. Men det finns även ett stort behov av mer elproduktion fram till 2030. Vad gör regeringen för att åstadkomma det?

I en interpellationsdebatt för inte jättelänge sedan med statsrådet Ebba Busch framförde jag att Socialdemokraternas målsättning är att öka den svenska elproduktionen till 2030 med 60 terawattimmar. Då fick jag till svar att det kanske till och med behövs 70 terawattimmar. Jag tror att oppositionen och regeringen delar synen på behovet, men vägen dit ser vi lite olika på.

Det är bra att regeringen vill stödja kommuners utbyggnad av landbaserad vindkraft, även om vi hade tyckt att det stödet hade behövt utvidgas. Man borde få stöd om man tar bort det veto som kommunerna redan har lagt in för att stoppa landbaserad vindkraft. Det är ett område som jag tycker att man kan göra mer på.

Det hänger en filt över investeringsmöjligheterna kring havsbaserad vindkraft på grund av att man från regeringens sida inte tar anslutningskostnaderna. Där hoppas jag att regeringen har möjlighet att tänka om, kryper ur Tidöavtalet och får frihet att ge direktiv till Svenska kraftnät att ta den kostnaden så att Kriegers flak blir av. Det skulle göra väldigt mycket för att förbättra situationen i södra Sverige. Beslutet att inte ta anslutningskostnaderna innebär en risk för en dominoeffekt också på västkusten. Då blir parkerna till havs där kanske inte av.

Jag har pratat med Volvo, Preem och andra företag, och de säger att de vill ha mer el nu genast. Besluten måste fattas, och investeringarna måste göras. Kärnkraft 2035 eller 2040 är väl okej. Investera i det - men glöm inte det som sker här och nu! Om vi inte tar behoven till 2030 på allvar behöver vi ingen kärnkraft 2040, för då har de investeringarna gått någon annanstans.

Frågan är alltså, för att vara ännu tydligare, vad mer regeringen gör för att säkerställa att mer kraftproduktion kommer på plats till 2030. En vädjan från socialdemokratin och mig här i talarstolen nu är att man omprövar det tidigare beslutet och ger Svenska kraftnät i uppdrag att ta anslutningskostnaderna så att Kriegers flak kommer på plats och havsvindkraftsparkerna utanför västkusten också säkras.

Fru talman! Jag vill börja med en väldigt övergripande sammanfattning. Vi har jättemycket mer el i systemet i dag jämfört med för tio år sedan. Det är 13 000 megawatt netto om man jämför 2013 med 2023, och det är enorma mängder. Men vi kan bara konsumera ungefär lika mycket i dag som för tio år sedan - kanske lite mer. Det är hela skillnaden mellan att bara prata om terawattimmar och att prata megawatt. Det ena är att prata om mer elproduktion och det andra är att prata om mer effekt.

Jag är även näringsminister, och det jag frågar alla kraftbolag när de vill bygga nytt är hur mycket el jag kan utlova för att ansluta nya företag. Det kan handla om ett nytt bageri, utbyggnad av en industriverksamhet eller en helt ny investering. Det är det vi måste fokusera på. Om vi fortsätter att bara addera mer el på det sätt vi har gjort i dag kommer vi fortfarande att stå med en jättestor effektbrist. Man behöver bidra med mer effekt. Vi i den här kammaren har i grunden varit överens om den energipolitiska inriktningspropositionen och även sagt att vi ska rigga de ekonomiska incitamenten så att man också får mer betalt för det.

Om vindkraftsbolagen kan börja leverera mer effekt och inte bara en massa ytterligare el som man sedan tjänar pengar på att exportera till Danmark, Polen och Tyskland kommer man alltså att kunna få större ekonomiska incitament för detta.

Mer effekt gör att priserna i Sverige inte blir jättelabila och att vi inte behöver balansera systemet så mycket hela tiden. Det är teknikneutralitet. Om man kan leverera stabilitet och effekt in i systemet ska man också få betalt för det. Om elen kommer och går som den vill blir det lite svårare framöver. Det har inte hjälpt Sverige de senaste tio åren.

För att vara konkret vill jag först och främst säga att vi hade en hearing, som man kan kalla det, i elområde 4 för några veckor sedan, och jag avser att ha en likadan i elområde 3. Det måste kanske bli två. Vi får se; det är ett stort område. Jag hoppas kunna återkomma med datum i närtid. Där kan vi fokusera på den korta sikten. 2030 är akut - det är här och nu.

Vi har nu avsatt flera hundra miljoner kronor i satsningar i budgeten på det som jag kallar Kraftlyftet. Det kommer att göra att vi får bättre användning för all den el som finns i systemet.

Jag nämnde pilotprojektet med gasturbiner, som inte nödvändigtvis gör att det blir billigare el, men vi kanske kan få mer garanterad effekt.

När det gäller effektiviserad anslutningskö kan stålbolaget SSAB kapa 10 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. De tilldelades effekt i början av året tack vare regeringens politik.

Öresundsverket behålls, vattenkraften får bättre villkor här och nu och det blir långsiktiga och stabila villkor för befintlig och ny kärnkraft. Till detta kan läggas arbetet med energiplanering. Var någonstans i systemet som elproduktionen finns kan avgöra om en satsning blir av eller inte i till exempel Mariestad.

För mig är det extremt viktigt att vi gör den gröna omställningen med hög konkurrenskraft. Det har högsta prioritet.

För att svara konkret på frågan om Kriegers flak finns det inga tankar om att ompröva beslutet att inte täcka anslutningsavgiften. Det är på grund av teknikneutralitet. Vi gör inte detta för något annat kraftslag, och vi gör det heller inte för den landbaserade vindkraften.

Om man kan bidra med mer effekt in i systemet kommer detta att premieras ekonomiskt framöver. Det finns en öppenhet för att prata om ekonomiska incitament. Vi har en aktiv dialog med vindkraftsbolagen och kommer att ha det även framöver om lagring, stödtjänster och annat som behövs för ett stabilt och robust elsystem.

Fru talman! Jag tackar för svaret på frågan om anslutningsavgifterna för Kriegers flak.

Det är just teknikneutraliteten som gör att regeringen behöver säga till Svenska kraftnät att stå för anslutningskostnaden. Varför då? Jo, för att staten och Svenska kraftnät gjorde detta för kärnkraften och för vattenkraften. Man bör göra det också för havsvindkraften för att ha just teknikneutralitet när den typen av ny elproduktion startas upp.

Argumentet om teknikneutralitet är viktigt. Att inte ta kostnaden är att inte ha teknikneutralitet, och därför tycker jag att regeringen ska ompröva denna fråga.

Regeringen lutar mycket åt kärnkraft, effektfrågan och det som ligger långt fram i tiden och lägger mycket pengar på det. Apropå teknikneutralitet har man aviserat 400 miljarder kronor i kreditgarantier som enbart riktar sig till kärnkraften. Vi menar att de behöver rikta sig till alla kraftslag, apropå teknikneutralitet, och inte enbart till kärnkraft.

Om vi inte löser detta nu är risken att vi får dyr el någon gång i framtiden. Dessutom ska konsumenterna och svenska folket vara med och betala för detta i 40 år. Jag såg en uträkning som visar att det för ett hushåll kan hamna på 7 000 kronor i månaden.

Jag har svårt att se att regeringen eller statsrådet Ebba Busch vill ha en Ebba-skatt för alla hushåll för en kärnkraft som kanske kommer långt in i framtiden och som gör att vi missar alla de industriinvesteringar som nu står för dörren.

Ha gärna fokus på 2030 och samrådssamtal, om det kan leda någonstans, men ha också fokus på anslutningsavgifterna så att vi inte får samma effekt som det blev för Kriegers flak även utanför västkusten. Det är en stark vädjan.

Fru talman! Om det ger mycket effekt, det vill säga garanterad el som jag kan ansluta nya företag och ny industri till, kan vi prata om ekonomiska incitament.

Jag vill ge er siffrorna 84, 74, 18 och 11. Det handlar om det som kallas för de-rating capacity factor, som en del tycker är jättetråkigt att höra om men som jag tycker är fantastiskt viktigt för att man på riktigt ska förstå vad som funkar och inte. Det har kallats för kapacitetsfaktor i debatten och handlar om hur mycket el jag har för anslutning och hur mycket garanterad effekt som finns tillgänglig.

Något som vi verkligen ska tacka också Socialdemokraterna för är att staten för många år sedan banade väg för kärnkraften och vattenkraften med statliga medel och även välkomnade privata medel. Anledningen är att vattenkraften levererar 84 procent. Det är så vackert att man vill gråta. Det är bland det finaste vi har: fossilfri baskraft där jättemycket kan levereras och anslutas.

Kärnkraften levererar 74 procent, och när det blir eländigare i Sverige levererar kärnkraften ännu mer. Då går systemet ännu bättre.

För den havsbaserade vindkraften är siffran 18 procent, enligt SVK och enligt det sätt att räkna som vi enligt svensk lag har att förhålla oss till. För den landbaserade vindkraften är siffran 11 procent.

Detta är anledningen till att det finns olika ekonomiska incitament. Vi behöver vara teknikneutrala när det gäller vem som kan ge det som systemet behöver, det som svenska folket behöver och det som svenska företag behöver.

Utifrån detta har vi 50 åtgärder som kan göra att systemet blir starkare till 2030. Jag tycker inte att det räcker. Jag pratar gärna med Socialdemokraterna om fler åtgärder både på kort och på lång sikt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.