Herr ålderspresident! Kriget i Gaza efter terroristorganisationen Hamas fruktansvärda terrorattacker mot Israel för snart ett år sedan har lett till ofattbara konsekvenser för civilbefolkningen. Det har även orsakat en ökad spänningsnivå i hela regionen, som riskerar en större regional konflikt.
Regeringen ser med mycket stor oro på den tilltagande eskaleringen mellan Israel och Hizbollah liksom på de ökade spänningarna mellan Israel och Iran. Regeringen uppmanar alla sidor att visa återhållsamhet.
Med gemensamma diplomatiska ansträngningar kan vi motverka fortsatt upptrappning och ytterligare spridningseffekter i regionen. Det är viktigt att stödja väl avvägda initiativ som kan lugna situationen och minska polariseringen.
Arbetet med att förmå parterna i Gazakriget att acceptera och genomföra den plan som har presenterats av USA och som inkluderar en omedelbar vapenvila, ökat tillträde för humanitär hjälp och frigivande av gisslan måste fortsätta. Detta har tidigare utrikesminister Tobias Billström och jag framfört direkt till Israels utrikesminister såväl som i samtal med andra regionala aktörer.
Sverige har tillsammans med övriga EU varit mycket tydligt i stödet till de amerikanska ansträngningarna. En vapenvila kan också ha dämpande effekter i regionen. Regeringen följer naturligtvis de fortsatta förhandlingarna mycket noga.
Samtidigt behöver vi se bortom det akuta krisläget och fokusera på åtgärder som kan leda till en genuin fredsprocess. Här ingår att stoppa återkommande våldscykler, hantera underliggande orsaker till konflikten och bidra till att öka förtroendet mellan israeler och palestinier.
Hamas, som sedan drygt 20 år är listad som terrororganisation av EU, måste upphöra med sina våldshandlingar. Regeringen stöder och deltar aktivt i det arbete som pågår bland EU:s medlemsländer när det gäller ytterligare restriktiva åtgärder mot Hamas.
Samtliga palestinska grupper som vill spela en roll i ett framtida Palestina måste, så som den palestinska myndigheten har gjort, ta avstånd från våld och terrorism, erkänna Israels rätt att existera och hålla fast vid de avtal som på palestinsk sida har ingåtts med Israel.
Israel å sin sida måste stå fast vid tvåstatslösningen och upphöra med sin bosättningspolitik, som strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå.
Det fastslås också i Internationella domstolens yttrande från den 19 juli i år att det ökade våldet från extremistiska bosättare är särskilt bekymmersamt. Det är därför EU har infört sanktioner mot just dessa individer och organisationer, vilket är något som Sverige aktivt har gett sitt stöd till.
Israel måste också göra mer för att följa den internationella humanitära rättens regler om att skydda den civila befolkningen, och detta har såväl jag som tidigare utrikesminister Billström tydligt framfört till den israeliska utrikesministern. Billström har också varit, och jag kommer fortsatt att vara, tydlig med att även Internationella domstolens beslut om provisoriska åtgärder måste efterlevas.
För att stärka förutsättningarna för en återupptagen fredsprocess är det även angeläget att Palestina tar itu med den brist på demokratisk legitimitet och nationell enighet som faktiskt har utgjort ett hinder för framsteg i många år. Sverige och EU behöver fortsätta att konsekvent och med stor tydlighet framhålla vikten av att Palestina genomför nationella val och uppnår inompalestinsk försoning. Det finns också ett stort behov av palestinska reformer för att stärka rättsstatliga principer, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Detta är frågor som jag i förra veckan hade möjlighet att diskutera närmare med Palestinas utrikesminister.
(Applåder)
I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).