Herr talman! Det är flera olika aspekter som lyfts av ledamoten och flera olika påståenden som görs. Jag kommer inte att kunna bemöta dem alla som svar på den fråga som är ställd. Alla de omständigheter som nu nämns i kammaren finns inte beskrivna i interpellationen, även om ledamoten säger det, utan där är fokus på de bostadspolitiska åtgärder som frågan handlar om: planeringsstimulanser för småhusbyggande och för att omvandla lokal till bostad.
Där är mitt besked att det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser om effekterna. Ledamoten säger att det finns möjlighet att fundera och reflektera. Det gör jag gärna, men det behöver man också ha lite mer underlag för att kunna göra på ett sätt som inte blir godtyckligt. Man kan inte ta ett enda exempel och enbart utgå från det.
Men jag tycker att man kan förvänta sig att kommuner som får del av stimulanspengarna tar ett stort ansvar att använda pengarna för att underlätta för bostadsbyggande. Även om det handlar om en plan som man har haft under lång tid och man får del av de här pengarna underlättar det kommunens arbete att utöka sitt detaljplaneområde och tillgängliggöra byggbar mark i attraktiva lägen. Man kanske kan hantera sitt arbete på ett annat sätt som ger mer stöd till en mycket kritisk sektor. Det är denna sektor Kallifatides är inne på, herr talman, och det handlar alltså om att få de olika instanserna att jobba ännu mer aktivt och konstruktivt. Där är kommunerna en del, och länsstyrelserna är en annan.
Länsstyrelserna har fått i uppdrag av regeringen att redovisa vilka åtgärder man har vidtagit i samverkan med kommuner för att ta fram och öka bostadsbyggandet i kommuner där det råder ett bostadsunderskott. Jag följde upp frågan med Sveriges landshövdingar i förra veckan när jag träffade dem. Vi har alltså ett nära samarbete med länsstyrelserna, och det är helt riktigt som ledamoten säger att de har en central roll i det här avseendet.
Andra delar som ledamoten lyfter handlar till exempel om rotavdraget. En av de åtgärder som regeringen har vidtagit är höjningen av taket för rotavdraget. I Hantverkarbarometern, som tas fram av Beijer Byggmaterial, svarar 80 procent av de svarande att rotavdraget har stor eller mycket stor betydelse för hantverkarbranschen. På frågan om vad som är det viktigaste som beslutsfattare bör göra för byggbranschen svarar 65 procent av deltagarna att det viktigaste är att höja rotavdraget.
När det gäller investeringsstödet vet ledamoten, herr talman, att det har utvärderats. På uppdrag av Hyresgästföreningen tog Tyréns fram en rapport som visade att omkring fyra av tio bostäder hade byggts även utan stödet, vilket innebär att cirka 10 miljarder kronor av det som betalats ut har gått till bostäder som ändå skulle ha byggts. Det kan knappast sägas vara särskilt välanvända skattepengar.
Om Markus Kallifatides är orolig över dödviktskostnader är frågan varför han silar mygg och sväljer kameler. Detta mycket starka engagemang för eventuella dödviktskostnader i planeringsstimulanserna borde i så fall leda till ganska stor eftertanke kring investeringsstödet. Tyréns pekar alltså på att 10 miljarder av det som redan har betalats ut har gått till bostäder som ändå skulle ha byggts.
Frågan hänger lite i luften, herr talman. Är det inte så att man använder olika måttstockar för de egna reformerna och för det som regeringen nu har vidtagit och som det ännu är för tidigt att göra några egentliga utvärderingar av i det här läget?