Arbetsplenum - Sjöfartsfrågor - 2024-06-10

Fru talman! Sverige har en av Europas allra längsta kustremsor. Sverige har ungefär 270 000 öar, och cirka 1,6 miljoner människor i Sverige bor på en ö. Till detta hör också att 90 procent av alla varor Sverige importerar och exporterar någon gång i fraktkedjan går via sjöfart. Detta visar tydligt hur beroende vi i Sverige är av båtar, färjetrafik och sjöfart.

Dessvärre har antalet svenskflaggade fartyg gått från hundratals till under 100 stycken i dag. Vi står inför en brist på svenskt sjöfolk, och kompetensförsörjningen i branschen är hotad.

När det gäller fritidsbåtar har antalet stölder av motorer ökat med 200 procent i polisregion Stockholm.

Detta är sammantaget ett underbetyg på den politik som har förts i Sverige av tidigare regeringar. Nu har vi dock en sjöfartsvänlig regering på plats. Den moderatledda regeringen har under året tagit flera beslut för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft och stävja brottsligheten mot båtägare. Jag kommer att ta tillfället i akt och berätta lite om detta och om vad mer regeringen vill göra framöver.

Fru talman! När det gäller svensk sjöfarts konkurrenskraft ser vi ganska många utmaningar. De svenskflaggade fartygen minskar i antal, och inom flera branscher finns det inte ens några svenskflaggade fartyg kvar. Då hela 90 procent av vår import och export någon gång i fraktkedjan går via sjöfart är det av extrem vikt att vi kan upprätthålla sjötransporter även i händelse av kris eller krig.

Om fartygen inte är svenskflaggade riskerar vi att stå helt utan dem om ett krig utbryter. Då vill andra nationer självfallet ta hem de fartyg som är flaggade där för att ombesörja sina nationella intressen. Det är nämligen det land som står för flaggen som förfogar över fartyget i händelse av krig, oavsett vem som äger fartyget. Detta skulle kunna få förödande konsekvenser för hela landet om vi i Sverige hamnar i krig, eftersom vi har så få fartyg. Det visar på vikten av att arbeta för fler svenskflaggade fartyg.

För att Sverige inte ska hamna där har Moderaterna länge drivit på för en bättre konkurrenskraft för svensk sjöfart. Vi vill se fler svenskflaggade fartyg - inte färre.

Svenskflaggade fartyg är viktiga även för sysselsättningen här i landet och för Sveriges försörjningsförmåga och tillväxt. Branschen beskriver i dag dåliga villkor för dessa fartyg, vilket gör att många väljer att flagga annat än svenskt. Det är på många sätt mycket mer förmånligt att flagga sina fartyg i andra länder, men detta vill vi ändra på.

Under förra året tillsatte den moderatledda regeringen utredningen Vågade skatter. Den hade till uppdrag att titta på något som är väl så viktigt för svensk sjöfarts konkurrenskraft, nämligen frågan om stämpelskatt. Det är en skatt på investeringar i fartyg som inte tas ut i så många andra länder än Sverige. Man skulle också titta på tonnageskattesystemet, som är ålderdomligt och inte omfattar all typ av sjöfart. Den förra regeringen ville inte se över detta. Utredningen levererades tidigare i år, och här fanns förslag på flera områden, bland annat om att slopa stämpelskatten, reformera tonnageskattesystemet och inkludera specialsjöfart.

Moderaterna ser positivt på många av förslagen i utredningen. Utredningen har också varit ute på remiss, och många kompletteringar och synpunkter har kommit in från berörda och från branschen. Nu jobbar man med detta i Regeringskansliet för att det ska bli så bra som möjligt för oss alla. Jag vill se en slopad stämpelskatt redan från årsskiftet 2025 och ett reformerat tonnageskattesystemet från 2026.

Moderaterna jobbar även för att förenkla myndighetskontakter genom en väg in i Myndighetssverige. Vi jobbar för ett bareboatregister, och det pågår ett arbete med en lagrådsremiss för att införa detta. Vi vill också ta bort svenska överimplementerade särkrav på sådant som ändå regleras internationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Fru talman! Svensk sjöfart är inte bara beroende av konkurrenskraftiga villkor för att fortsätta att fungera. Det behövs dessutom svenskt sjöfolk, kompetens och expertis - även i land. När jag i våras var med och lotsade in ett stort oljefartyg i hamnen i Göteborg räknade jag att det var cirka 40 personer som krävdes för att ta emot ett fartyg. Det behövs alltså inte bara en sjökapten, en lots och en båtsman som förtöjer fartyget, utan det krävs mycket mer kompetens.

Dessvärre har söktrycket till olika sjöyrken minskat under lång tid. Det vittnar man om på gymnasieutbildningar jag har besökt, och det säger även utbildningsanordnare för högre utbildning. På Sjöfartshögskolan i Kalmar berättar man att många som gått utbildningar där rekryteras till helt andra yrken i land, till exempel på energiföretag, i stället för att gå till sjöss. När jag frågar studenterna säger de att de vill arbeta på svenska fartyg. Svenskflaggade fartyg är kända för hög standard och god arbetsmiljö. Men det finns för få, och därför väljer studenterna andra vägar. Även av den anledningen är det alltså viktigt med fler svenskflaggade fartyg.

För att säkerställa kompetensförsörjningen i sjöyrken har den moderatledda regeringen tidigare ökat anslagen till sjöfartsutbildningarna på Chalmers och Linnéuniversitetet. Vi har också nyligen beslutat om en förordningsändring som ska ge fler möjlighet att få behörigheten fartygsbefäl klass VII. Ändringen har länge efterfrågats av såväl bransch som myndigheter, och organisationen Svensk Sjöfart ställer sig mycket positiv till beslutet. Representanter på sjöfartsutbildningen i Göteborg tror att detta kan ge en omedelbar effekt på söktrycket och antalet sökande till utbildningen där. För att värna kompetensförsörjningen gör vi det även lättare för sjöfolk med landtjänst att behålla eller förnya sin behörighet som sjökapten. Detta är något av vad den moderatledda regeringen gör för att säkerställa kompetensförsörjningen inom svensk sjöfart.

Samtidigt jobbar vi vidare med att se över hur vi kan erbjuda till exempel matrosutbildning för vuxna, vilket inte är helt möjligt i dag. Vi behöver även godkänna fler länders utbildning och certifiering, till exempel Georgiens, för att säkerställa tillgång till ännu fler kvalificerade personer. Vi vill också se över Öresundsundantaget och anpassa svensk överimplementerad lagstiftning till internationella krav.

Fru talman! Sverige har som sagt cirka 270 000 öar. Vi är alltså inte bara beroende av den större handelssjöfarten, utan vi behöver också värna våra mindre färjor och fritidsbåtar. Med tanke på antalet öar och att vi har en av Europas längsta kustremsor är det inte konstigt att det i dag finns ungefär 1 miljon fritidsbåtar i Sverige. Det är faktiskt en av de högsta siffrorna i världen sett till befolkningsmängd.

Dagens motionsbetänkande handlar alltså inte bara om stora fartyg utan även om fritidsbåtar, och ett av de stora problem fritidsbåtsägare har i dag är stölder från fritidsbåtar. Under det första kvartalet 2024 anmäldes totalt 139 stölder av båtmotorer i Sverige, vilket är en ökning med 42 procent. I polisregion Stockholm ökade under samma kvartal antalet stölder av motorer med 200 procent. Ökningen förklaras med att internationella ligor fokuserar på just båtmotorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Stölder av båtar och båtmotorer begås inte sällan av just så kallade stöldligor, det vill säga personer som återkommande begår flera stölder. Mycket ofta förs stöldgodset ut ur Sverige. Och mina båtvänner, jag kan bara beklaga att den förra regeringen inte gjorde mer för att stoppa kriminaliteten på detta område. Men den moderatledda regeringen jobbar nu hårt för att krossa kriminella gäng och stöldligor. Polismyndigheten uppskattar att ungefär hälften av bostadsinbrotten och nio av tio stölder av bilar, bildelar, båtmotorer och jordbruksmaskiner utförs av just stöldligor.

Regeringen har därför beslutat om ett tilläggsdirektiv till Tullbefogenhetsutredningen och att det införs ett nytt brott: utförselhäleri. Detta ska möjliggöra en mer effektiv bekämpning av utförsel av stöldgods och innebär att den som har för avsikt att föra ut stulet gods ur landet kan dömas för utförselhäleri. Utredningen föreslår också att tulltjänstemän ska få nya befogenheter för att lättare kunna undersöka fordon i gränsnära områden.

Den moderatledda regeringen vill givetvis också ta bort mängdrabatten så att kriminella kan dömas för alla stölder de begått från fritidsbåtar i stället för bara enstaka som i dagsläget.

Fru talman! Moderaterna är Sveriges sjöfartsparti. Vi har en politik för all sjöfart, från barnets lilla optimistjolle till fritidsbåten och hela vägen upp till världens största handelsfartyg, som snart ges möjlighet att angöra Nordens största hamn genom att första spadtaget till Skandiaporten i Göteborgs hamn tagits.

Moderaterna får saker gjorda. Vi vidtar åtgärder för en stärkt flotta och fler svenskflaggade fartyg. Vi tar kompetensförsörjningen på allvar och ser till att få mer kvalificerad personal till svensk sjöfart. Vi bryr oss om svenska fritidsbåtsägare. Vi vägrar straffbeskatta miljövänliga investeringar på svenska fartyg, så vi vill inte bara sänka stämpelskatten - vi vill slopa den.

Fru talman! Jag yrkar bifall till trafikutskottets förslag till beslut med hänvisning till att arbete inom den moderatledda regeringen pågår.

(Applåder)

Fru talman! Vi har precis lagt en valrörelse till Europaparlamentet bakom oss. Jag tillhör ett parti som är känt för att knacka mycket dörr, men jag noterade att ledamoten Johanna Rantsi också gav sig ut på sjön och knackade på båtar under valrörelsen. Jag är imponerad - en stor eloge för det! Jag kommer säkert att sno idén.

Mycket av det ledamoten tar upp låter bra. Den förra regeringen införde ett tonnageskattesystem i Sverige, och det behöver uppdateras till 2.0. Utredningen är klar. Den gick snabbt - mycket bra. Remissrundan är avslutad, och det har kommit in svar. Jag blir dock orolig när ledamoten säger att förslaget ska komma 2026.

Ledamoten har på ett föredömligt sätt beskrivit varför vi behöver ha svenskflaggade fartyg. Problemet är dock att de svenskflaggade fartygen minskar i hög hastighet. Vi har sagt att 100 handelsfartyg behövs för att uppnå den försörjningstrygghet vi behöver, för att kunna ha fartyg för svensk besättning etcetera.

Efter årsskiftet sjönk vi ned till drygt 90 fartyg. Senast nu är vi nere i 83. Har vi då tid att vänta till 2026 för att genomföra detta eller borde det gå lika fort som det gjorde med utredningen och remissrundan? Borde inte ledamoten trycka på regeringen och ministern så att det kommer igång på en gång? Det är bråttom nu. Annars har vi ingen handelsflotta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Fru talman! Jag vill börja med att tacka ledamoten Mattias Ottosson för fina ord. Jag tycker att jag har ett gott samarbete med ledamoten Ottosson i riksdagens maritima nätverk där vi tillsammans driver många frågor, håller seminarier och håller oss uppdaterade om vad som sker i branschen.

Jag är glad över att ledamoten tar emot den här utredningen så positivt som han faktiskt gör. Jag tror inte att 2026 är ett orimligt datum. Frågan om stämpelskatt är en betydligt enklare fråga att lösa än den om tonnageskattesystemet. Vi har också sett i remissrundorna att de allra flesta instanser som har svarat på remissen faktiskt är överens om att detta är ett bra förslag som borde kunna genomföras snabbt.

Tonnageskatten å andra sidan är ett mer komplicerat system. Jag är glad över att ledamotens regering införde det här systemet, men det har tagit för lång tid innan man har valt att uppdatera det och se över det, vilket vi nu har gjort. När vi har hört efter med remissinstanserna har det också visat sig att det finns ganska mycket man skulle vilja justera i detta.

Jag tycker att det är ansvarsfullt av den moderatledda regering vi nu har att säkerställa att detta blir ett riktigt bra system som fungerar bra för oss alla, och att vi inte gör på samma sätt som den tidigare regeringen gjorde och förhastat tar beslut om ett system som inte blev helt bra.

Jag tror att det är en relevant och ansvarsfull tidsplan att ta fram ett förslag som också kan klubbas i riksdagen och kan börja gälla vid årsskiftet 2026.

Fru talman! Jag tror att det är oerhört viktigt att vi får ett system som gör att vi har likvärdiga villkor som våra nordiska grannar, framför allt med våra danska och norska grannar där jag tror att den viktiga konkurrensen är, och att det kommer på plats så fort som möjligt.

Min poäng är att jag inte tror att vi kan vänta till 2026. Jag tror att det måste ske redan under hösten. Det är bråttom nu.

Ledamoten är ju själv väldigt bekant med Donsö i Göteborgs skärgård, där många av de svenska redarna finns. De ligger inte på latsidan. De är väldigt aktiva. De investerar i nya fartyg, jag höll på att säga dagligen. Det görs stora investeringar just nu i en ny flotta som också ställer om sina drivsystem på ett positivt sätt.

De gör detta nu, och de behöver få in dem i systemet nu, inte 2027, om vi ska klara av att ha en svensk flotta. Risken är att man flaggar ut, att man sätter en annan flagga. Då är det alltid ett steg att flagga tillbaka sedan.

Jag tror att det där är oerhört viktigt. Jag upprepar därför min fråga: Kan vi verkligen vänta med lagstiftningen till 2026? Borde den inte införas redan under hösten?

Jag trodde att det var ambitionen. Jag trodde att detta var vad infrastrukturministern skulle presentera i samband med Svensk Sjöfarts årsmöte. Men det enda svaret var att vi utreder på departementet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Jag tror inte att det går att utreda längre nu. Vi måste ta det här beslutet för att rädda svenskflaggad handelssjöfart.

Fru talman! I åtta år satt ledamoten Ottossons regering vid makten. Vi har regerat i två år och har redan rett ut många viktiga efterlängtade frågor för sjöfarten. Vi har regerat i två år, och vi har på de åren åstadkommit mer än vad Ottossons regering gjorde för sjöfarten på åtta år. Ändå står ledamoten här i dag och undrar varför det inte går fortare.

Socialdemokraterna har satt Sverige i den här dåliga situationen, med för få fartyg i fredstid men framför allt när det gäller kris och krig. Hur tar Socialdemokraterna sitt ansvar i detta? Det är lätt att i opposition stå här och heja på, men åtta år?

Ledamoten Ottosson satt i försvarsutskottet tidigare. Jag är övertygad om att ledamoten också har en del kunskap med sig därifrån.

Fru talman! Jag undrar om ledamoten Ottosson aldrig såg det här komma när Socialdemokraterna satt i regeringen i åtta år.

Fru talman! Jag tackar Johanna Rantsi för genomgången av det arbete som regeringen nu gör på sjöfartsområdet, vilket var precis det som ledamoten nämnde i sitt anförande att hon skulle berätta om. Men sedan finns det också en hel del ytterligare delar som jag vet att ledamoten är väldigt medveten om behöver göras.

Jag har några frågor som jag väldigt gärna skulle vilja ställa. Den första är en fråga av nyfikenhet. Nu har man berett frågan om tonnageskatt och stämpelskatt under en tid på departementet. Ledamoten sa själv att man tänker sig att det kommer att genomföras både vid årsskiftena 2025 och 2026. Vad kommer effekten att bli av de förslag som man kommer att redovisa? Jag skulle vilja fördjupa de frågorna lite grann.

Min andra fråga handlar om det som ledamoten bara nämnde i förbifarten, nämligen färjetrafiken till alla de öar där det bor människor, det vill säga tillgänglighetsfrågorna. Det var en passage över till fritidsbåtarna. Det är jag också lite nyfiken på. Jag vet att ledamoten är väldigt medveten om den problematik som finns både längs södra och norra Sveriges kust när det gäller tillgänglighet. Det handlar både om sommartid och vintertid, och inte minst vintertid i norra Sverige med isbrytningsmöjligheter och så vidare. Jag skulle jag gärna vilja att ledamoten även där kan ge oss en del hintar om vad som är på gång.

Den tredje frågan handlar om insjöfarten. Det handlar inte bara om sjöfart längs våra kuster utan även på våra insjöar Mälaren och Vänern. Man pekar på att det skulle behöva göras något åt farledsavgifterna för att det i dag är så dyrt att lägga över på sjöfart. Vad avser regeringen att göra på det området?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Ulrika Heie för många frågor! Jag ska göra mitt bästa för att hinna svara på så många som möjligt av dem.

Till att börja med fick jag en fråga om vad det kommer att ge för effekter att se över och eventuellt slopa stämpelskatten samt reformera tonnageskattesystemet. Min upplevelse är att det kommer att ge stora effekter, framför allt sett till klimat och miljö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

I dag har vi ett system med en stämpelskatt där redare och rederier straffas för att de bygger miljövänliga fartyg. Bygger du med miljövänlig teknik, som alldeles för ofta är betydligt dyrare än icke miljövänlig teknik, behöver du också betala en högre stämpelskatt. Det tycker jag är otroligt dumt.

Jag tror att effekten av en borttagen stämpelskatt kommer att göra att svenska rederier satsar både på bättre arbetsmiljö för sina anställda på båtarna och på mer miljövänlig och dyrare teknik.

Jag fick också en fråga om insjöfart. Det hänger ihop med miljön. Vi jobbar hårt för att flytta gods från vägar till sjöfart. Då är det extra viktigt att vi får igång insjöfarten ordentligt. Vi har förlängt den nationella sjöfartssamordnarens uppdrag. Han kommer att ha mer fokus på sjöfartens omställning och stort fokus på överflyttning av gods till just sjöfart.

Den nationella sjöfartssamordnaren har också jobbat väldigt mycket med att ta fram en handlingsplan med 62 förslag just på hur man kan stärka inlandssjöfarten. Majoriteten av dem är snart uppfyllda. Regeringen jobbar självklart med att uppfylla så många av dem som möjligt.

Statskontorets utredning om Sjöfartsverkets finansiering ligger just nu på departementet. Där bearbetas också hur vi ska se över finansieringen av Sjöfartsverket där det i dag är olika taxor med mera.

Fru talman! Jag får nästan be om ursäkt för att jag ställde så många frågor i ett enda replikskifte. Det blir svårt att få med dem alla. Jag tänker inte ställa några nya utan i stället be om fördjupning i de frågor som jag ställde.

Det gäller färjorna och tillgängligheten. Det är den fråga som ledamoten inte fick med i sitt svar. Det gäller inte minst i norra Sverige vintertid med isbrytningen. Det är egentligen två frågor i en, men jag uppehåller mig vid dem.

Det finns en oro av många olika anledningar. Inte minst när man bygger om hamnar blir det också betydligt sämre tider kopplat till färjemöjligheterna.

Vi har säkert båda fått många mejl från södra Sverige och inte minst om Blekinge. Där lyfter man fram problematiken med öar kopplat till fastlandet och möjligheten att ta sig fram.

Vi vet att det i norra Sverige finns stora svårigheter vintertid. I en tidigare sjöfartsdebatt vet jag att man från Moderaternas sida nämnde just glädjen över att det snart var två nya isbrytare beställda. Men tyvärr har det gått i stå.

Det finns säkert andra delar som regeringen jobbar med för att täcka upp de svårigheter som blir kopplat till att vi inte kommer att se nya isbrytare inom överskådlig framtid, utan det kommer att få lösas på annat sätt.

Jag ska inte be om att få veta vilka de 62 förslagen är som regeringen nu håller på att genomföra. Men jag vill få veta mer om färjetrafiken och möjligheterna att tillgängliggöra den för alla de boende och de företag som finns på våra öar runt hela Sveriges kust.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Fru talman! Tack, Ulrika Heie, för inte så många fler frågor! Vill du ta del av de 62 förslagen är det lätt att googla fram handlingsplanen för insjösjöfart. Den finns tillgänglig på nätet.

Just färjetrafik och tillgänglighet är en väldigt viktig fråga. Jag nämnde att 1,6 miljoner människor i Sverige bor på en ö. Det är viktigt inte bara för tillväxt utan också för Sveriges invånare för att få deras vardag att fungera. Jag tror att vi har en bred samsyn i riksdagen om att det ska fungera. Det handlar om både isbrytning och andra saker.

Sjöfartsverket har köpt en ny isbrytare, men inte byggt en ny. Vad Sjöfartsverket valde att göra var att köpa en begagnad isbrytare som nu finns där. Det är beklagligt att upphandlingen av nya isbrytare behövdes tas om, men nybyggnationen kommer. I nationell plan finns budget för just isbrytare.

I arbetet med ny nationell plan är vår moderatledda regering mån om att ha med alla trafikslag. Det gäller såväl luftfart som sjöfart i den plan som vi arbetar med nu. Det arbetet pågår.

Detta är viktigt både för att stärka svensk sjöfart och för miljön. Vi har också gett i uppdrag till Transportstyrelsen att se över arbetet med att konvertera färjor till eldrift, vilket tidigare har tagit väldigt lång tid.

Nu har vi genom regleringsbrev och annat hejat på dem och sagt att det behöver prioriteras högre. Vi har rederier som står i kö för att få konvertera sina färjor till eldrift. Det arbetet behöver gå mycket fortare för allas vår skull.

Fru talman! Vi står från Centerpartiets sida givetvis bakom alla våra reservationer i betänkandet. Men för tids vinning yrkar jag bifall till reservation 12 som handlar om främjande av inlands- och kustsjöfarten.

Sjöfarten är otroligt viktig för Sverige. Den har givetvis varit det i hundratals år. Med så mycket kust som vi har i vårt land är det klart att den har varit en oerhört viktig väg att frakta gods och människor. Det gäller inte minst i våra insjömiljöer och i inlandssjöfarten.

Det var därför som jag valde att ta replikskiftet med Moderaternas representant. Det är olyckligt att man inte på allvar ser de brister som finns för Mälaren och för Vänern. Den inlandssjöfart som vi har kvar behöver verkligen bli synliggjord för att man ska se vilken konkurrenskraft den bidrar till.

Annars blir det lätt bara fina ord om att det är klart att vi ska flytta över till sjöfarten. Men det blir inte särskilt mycket handling. Det blir inte omsatt i verkligheten, även om man hör högtidstalen här från riksdagens talarstol.

När det handlar om trafikmöjligheter och infrastrukturmöjligheter låter det bra att man från regeringens sida säger: Vi tittar på alla de fyra transportslagen tillsammans, och det är vad vi förbereder i den plan som ligger.

Man blir ändå lite orolig för framtiden. Vi skulle behöva säkerställa en långsiktighet på ett helt annat sätt än vad vi kan göra med dagens planering. Därför har vi från Centerpartiets sida också i andra sammanhang föreslagit en infrastrukturberedning, som givetvis också skulle handla om sjöfarten.

Det finns en viktig del som jag skulle vilja höra mer om från regeringsföreträdarna. Jag förstår att man inte kan ta allting på åtta, tio eller tolv minuter. Det handlar om våra hamnar och på vilket sätt man kommer att utveckla den viktiga överflyttningen mellan vatten och land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Det finns en väldigt viktig potential. Antingen ägs en hamn av en kommun eller av privata ägare. Vi i trafikutskottet blir uppvaktade av oerhört många hamnägare. Det vore viktigt att regeringen tog ett samlat grepp med någon form av hamnstrategi som skulle kunna lyfta fram de frågorna på ett tydligare sätt.

Jag vill vara lite rättvis. Jag tycker att den förra regeringen gjorde en hel del, och jag tycker att också nuvarande regering gör en hel del på området. När vi läser betänkandet, som är väldigt gediget, ser vi att det har tagits fram ett antal olika förslag och strategier.

Ledamoten från Moderaterna var också inne på att man hade förlängt den nationella samordnarens roll, som var ett initiativ från den förra regeringen. Det är klart att vi behöver en långsiktighet på området. Men det kan inte handla om enstaka förslag, utan det behöver handla om helheten.

Det låter bra med de frågor om tonnageskatt och stämpelskatt som kommer från regeringens sida. Men det vill till att vi på olika sätt gör allt vi kan för att det ska bli verklighet. Det handlar om att våra företag får möjligheten att ställa om.

Det är lite frustrerande i den här debatten att inte få diskutera mer om kompetensförsörjningsfrågorna, även om vi var inne på dem. Det är klart att det är en viktig nyckelfaktor.

Vi har också varit inne på säkerhetsfrågorna. Precis som ledamoten från Moderaterna lyfte fram är det otroligt viktigt att vi i ett säkerhetspolitiskt svårare läge, som vi kan få se i en nära framtid, får möjlighet att se på vilket sätt vi kan ha fler svenskflaggade fartyg som kan användas på olika sätt.

Vi vet att sjöfarten har en stor miljö- och klimatpåverkan. Här är det otroligt viktigt att man arbetar på många olika sätt för att skapa en bred palett av möjligheter. Vi vet att när vi för sjöfartens del tittar på isbrytarna är det 50 år gamla fartyg. När vi tittar på andra delar ser vi att man använder sina fartyg under väldigt många år.

Man behöver ha långsiktiga förutsättningar för att kunna ställa om dem på ett klokt sätt. Därför tycker jag att det är viktigt att man nu från regeringens sida verkligen lyfter de här frågorna för att kunna förstärka det arbetet.

Det handlar om att kunna stärka sjöfartens klimat- och miljöarbete och att minska sektorns utsläpp. Det kommer i varje fall jag från Centerpartiets sida verkligen att ha ögonen på, kopplat till det som nu ledamoten från Moderaterna och företrädaren för den moderatledda regeringen lyfter fram om vikten av att kunna ställa om och kunna göra mer miljövänligt. Jag välkomnar verkligen det. Jag ser fram emot att få se det bli verklighet.

När det gäller sjöfarten och möjligheten att i tider av kris och krig kunna se över hur vi använder den är det otroligt viktigt att nu inte bara se transportövergripande utan också politikövergripande och över departementen.

Infrastrukturministern lyfter ofta fram att man arbetar tillsammans med försvarsministern. Men jag skulle önska att man från regeringens sida också lyfter in Utbildningsdepartementets arbete med att kompetensförsörja den här delen. Det hör verkligen ihop med hela vårt försvar och hela den säkerhetspolitiska situationen. Jag hoppas att få höra ytterligare om det från regeringsföreträdarna från de partier som ännu inte har varit uppe i debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

(Applåder)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Svensk sjöfart är enormt viktig för vårt land. Mer än 90 procent av Sveriges utrikeshandel går via sjöfarten, och årligen reser närmare 30 miljoner passagerare med färjor till och från Sverige. Men vi har under årtionden haft en politik i Sverige som har försökt kväva all sjöfart som är svenskflaggad, och detta oberoende av färg på regering.

Fru talman! I förra veckan besökte jag Djurö hamn i Norrköping, där Lantmännen har en av sina viktiga hamnar. Här skeppas tusentals ton spannmål varje år. Jag fick också tala med ett rederi som skeppar spannmålen. Det var ett mycket intressant och givande samtal. Rederiet berättade om de svårigheter som finns att kunna konkurrera på samma villkor som utländska rederier. Det är detta - hur vi i Sverige ska få en mer konkurrenskraftig svenskflaggad handelsflotta - som är fokus för regeringen.

Fru talman! Det är viktigt att vi tar hand om den kompetens som branschen besitter med kompetenta sjömän och ett rederi i framkant. Här har regeringen tagit flera initiativ för att få fler svenskflaggade fartyg och för att vi ska ha tillräckligt många sjömän för att kunna bemanna fartygen i fredstid, i kristid och i värsta fall i krigstid. Såväl när det gäller fler svenskflaggade fartyg som fler sjömän är det ett långsiktigt arbete.

Regeringen beslutade i mars i år att göra det lättare att bli fartygsbefäl klass VII genom en mer flexibel utbildningsväg.

Fru talman! Jag är glad över att det under förra sommaren tillsattes en mycket viktig utredning med syfte att öka svensk sjöfarts konkurrenskraft och samtidigt stärka vår viktiga beredskap. Utredaren redovisade sina förslag om stämpelskatt och tonnagebeskattning runt årsskiftet. Hans promemoria har nu varit ute på remiss, och jag ser verkligen fram emot att det snart kommer förslag från regeringen.

Fru talman! Regeringen tog för en tid sedan fram ett klimatpolitiskt handlingsprogram. Det innehåller totalt 70 olika åtgärder, varav flera berör sjöfarten. Bland annat har Transportstyrelsen getts i uppdrag att underlätta för certifiering av nya lösningar kopplade till elektrifierad sjöfart med fokus på konvertering av fartyg till eldrift.

Omställningsarbetet mot fossilfrihet är centralt för Sveriges rederier, som i många år har varit föregångare. Vi ser fram emot ett nationellt fokus på sjöfartens omställning till fossilfrihet och ökad överflyttning till sjöfart för att bidra till ökad kombinerad trafik i godstransportsystemet.

(Applåder)

Fru talman! Det är inte varje dag Djurö kvarn nämns i debatten i Sveriges riksdag. Du skulle ha passat på att knacka på, Magnus Oscarsson, så hade du fått en kopp kaffe! Djurö kvarn och Djurö hamn är alltså min bostadsort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Jag vill ställa en fråga. Man jobbar uteslutande med spannmål i Djurö hamn, och en av de största anläggningar man lagrar för och levererar till är den etanolfabrik som ligger på andra sidan Bråviken. Det handlar om två tre kilometers avstånd, men det är drygt två mil om man väljer lastbilsvägen. Hur ser ledamoten på pråmverksamhet med en elpråm däremellan? Kan man på något sätt underlätta arbetet med den?

Jag begärde replik också för att jag skulle vilja ta upp en annan fråga i och med att ledamoten tillhör samma parti som den ansvarige ministern. Det går inte bra varje gång man är ute på sjön. Det kan vara blåsigt och dåligt väder. Vi har en sjöräddning, och jag skulle vilja ställa en fråga om den.

Mycket av sjöräddningen sköts av Sjöräddningssällskapet. De och den kommunala räddningstjänsten är de stora hjältarna. Men Sjöfartsverket och dess organisation har varit uppe till diskussion. De har JRCC, som är räddningscentralen för sjöräddningen. Men de ansvarar också för helikoptrarna.

Jag är lite nyfiken på detta. Vi saknar helikopterkapacitet och finansiering av den. På vinterhalvåret flyttar Gotlandshelikoptern till Kiruna, och nu har den flyttat ned till Gotland igen. Skulle vi inte behöva se över detta och kanske ha en helikopter till för att kunna säkra sjöräddningen när det är som jäkligast och klara den året runt? Frågan ligger i den utredning som handlar om Sjöfartsverkets organisation och hur vi ska finansiera den.

Fru talman! Jag måste säga att Mattias Ottosson bor vackert, för det här är en väldigt fin plats. Vi fick som sagt bra information från Lantmännen, som berättade hur de skeppar spannmål runt olika delar av Sveriges kust. Som ledamoten var inne på är Djurö hamn en av de viktigaste hamnar de har.

Jag kan inte svara exakt på ledamotens fråga om en pråm. Är det någonting som har varit aktuellt? Det var ingenting som man lyfte upp i den diskussion jag hade med företaget och rederiet. Jag förstår förvisso vad ledamoten menar, för när vi åkte dit märkte jag att det var väldigt mycket tung trafik. Jag kan tänka mig att boende tycker att det är ganska svårt. Men det får väl jobbas vidare med frågan.

När det gäller ledamotens andra fråga kan jag inte svara exakt på vad som händer. Som ledamoten var inne på pågår en utredning som ser på hur man kan försöka förbättra för sjöfarten och sjöräddningen. Men exakt var den bollen ligger kan jag inte svara på, utan jag får hänvisa ledamoten till att interpellera ministern.

Fru talman! Jag vill ändå uppehålla mig lite vid Sjöfartsverkets organisation. Det är en lite udda organisation, där verket ska vara affärsdrivande. Handelssjöfarten kanske får stå för vissa kostnader som den inte ska stå för, så jag tror att man ska skynda på.

Jag har interpellerat statsrådet ett antal gånger och fått svaret att frågan bereds på departementet. Men nu är situationen sådan att vi har räddningshelikoptrar på fem ställen i Sverige: i Norrtälje, i Visby, i Kristianstad, i Umeå och på Hisingen i Göteborg. Vi har också två ytterligare helikoptrar, en i reserv och en som är på långvarigt underhåll. Vi kanske skulle behöva ha en helikopter året runt i Kiruna för räddningsinsatser. Men det är kanske orimligt att handelssjöfarten ska stå för den typen av kostnader, för det är inte så mycket handelssjöfart runt Kiruna. Det här är ändå en verksamhet som behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Jag har nåtts av en fråga som är allvarlig, och det är därför jag tycker att det är bråttom. Det handlar om att man just nu ser över bemanningen av Kristiandstadhelikoptern, och man är tveksam till att man kommer att klara bemanningen av den under sommarhalvåret. Jag förstår att Försvarsmakten är bekymrad när vi inte har någon helikopter i Visby på vinterhalvåret med tanke på den verksamhet som man bedriver. Men tänk om vi också på sommarhalvåret skulle sakna kapaciteten i Kristianstad och Hanöbukten, Öresund och Blekinge skärgård - det är ju inte vad som helst! Det är klart att insatstiderna kommer att bli mycket längre.

I det här läget kan man inte bara hänvisa till att departementet bereder frågan. Det kan ju handla om människoliv, så det är klart att regeringen måste agera så att vi säkrar sjöräddningen i Sverige. Vi har ju flera gånger talat om den långa kust som vi har.

Fru talman! Tack, återigen, till ledamoten Mattias Ottosson för din fråga!

Ledamoten säger att han har interpellerat ministern och fått svaret att detta bereds. Det vore nog svårt för mig att nu säga något helt annat. Det skulle kunna bli tidningsrubriker, kan jag tänka mig. Jag kör lite mer low-down och säger att det bereds, i och med att ministern har sagt så.

Sedan kan jag tycka att det ledamoten tar upp är viktiga frågor. Det är oerhört viktigt att se till att vi har säkerhet. Nu ska jag inte komma med någon retorisk fråga, apropå det talmannen sa förut, men man kan ju ändå undra vad som hände under föregående år. Den frågan ställer jag alltså inte, utan jag säger som ministern: Det bereds, och så hoppas vi att det blir något bra svar framåt.

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till ledamoten Oscarsson om detta med farledsavgifter och lotsning. Ledamoten nämnde kompetensförsörjning och stämpel- och tonnageskatt, och vi känner också till det här med väldigt många olika punkter. Jag skulle dock vilja få det lite mer konkretiserat.

Jag tror att både Centerpartiet och Kristdemokraterna gärna vill se en bättre miljödifferentiering och att de redare som gör slag i saken och satsar på eldrift och så vidare inte straffas av höjda farledsavgifter. Därför är jag nyfiken på hur ledamoten och ledamotens parti ser på att ge Sjöfartsverket i uppdrag att hantera detta på ett klokare sätt så att det också leder till ökad miljöeffektivitet.

Fru talman! Tack till ledamoten Heie för frågan!

Precis som ledamoten är inne på är detta någonting som vi lyfter fram. Det är viktigt att man kan konvertera från fossil till fossilfritt och att vi gör det enklare för våra hamnar att kunna erbjuda detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Detta är ingen ny fråga. Den har diskuterats ganska länge. Jag vet också att regeringen verkligen tittar mycket på hur man ska göra det enklare och hur detta ska kunna vara en morot för att få våra rederier och båtägare att konvertera. Även här är det nog bäst att jag säger att det bereds, för det vet jag att det gör. Men att svara exakt på ledamotens fråga tror jag vore ganska dumt.

Sedan kan jag som kristdemokrat naturligtvis säga vad vi tycker vore viktigt. Här ser vi att vi skulle kunna göra mycket mer. Vi behöver verkligen jobba för att det ska bli enklare för rederiet att konvertera för klimatet.

Ledamoten Rantsi var inne på hur viktigt det är att få mer transport att gå via sjöfarten. Detta är någonting som vi verkligen kan lyfta upp och få en förändring i. Då krävs det också att vi får mer fossilfritt. Det vore väldigt bra för svenskt klimat.

Fru talman! Då vill jag gå till det betänkande vi just nu debatterar. Utskottets majoritet säger där att man med tillfredsställelse konstaterar att det genomförs ett antal insatser på området som just handlar om främjande av inlands- och kustsjöfarten, och det är detta jag vill uppehålla mig vid.

Det sägs i betänkandet att man i inlandssjöfarten på Mälaren och Vänern verkligen skulle kunna få precis det som ledamoten talar om, nämligen betydligt mer överflyttning från väg och tåg till sjöfart. Där är dock sjöfartsavgifterna en relativt stor andel av kostnaderna.

Då vill jag fråga ledamoten: Driver ledamoten gentemot sin regering att man skulle kunna sänka de avgifterna i dessa områden? Även Statskontoret säger att det skulle kunna leda till en ökad överflyttning.

Jag tycker att det är viktigt att visa på de olika delar vi har för att kunna främja just inlandssjöfarten. Vi har ju både Mälaren och Vänern, som har stora möjligheter. Ledamoten Ottosson frågade om pråmtrafiken, som är en del, men vi har också Vänersjöfarten med Thunbolagen och så vidare som i dag också trafikerar Göta älv för att alla företag runt Vänern ska kunna ha en konkurrenskraftig möjlighet till miljövänliga transporter.

Jag skulle gärna vilja höra ledamotens syn på att kunna göra förändringar i dessa avgifter - och också se över lotsavgifterna, som är en annan väldigt stor del av kostnaderna för dessa båtar.

Fru talman! Tack, ledamoten Heie, för frågorna!

Jag tror att vi egentligen tänker likadant: Hur ska vi göra detta enklare? Ledamoten nämnde själv att det kanske inte skiljer så mycket.

Vi måste se till att vi får en förändring så att vi får fler svenskflaggade fartyg över huvud taget. Ledamoten är mer inne på farleder och sådant, och det är naturligtvis en del i detta. Vi måste skjuta in mer kraft på att få mer transporter via sjöfarten.

Jag vet att regeringen tittar på hur man ska kunna göra det enklare och mer konkurrenskraftigt även där. Svaret på ledamotens fråga är ändå att det bereds - tråkigt svar, naturligtvis - i Regeringskansliet för att underlätta och förbättra konkurrenskraften även där.

I det stora hela är det viktigt att nu se att vår regering - Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna - arbetar aktivt med att få en förändrad känsla för en förbättrad sjöfart i vårt land så att vi verkligen får fler svenskflaggade fartyg och kan tänka på vår beredskap för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Fru talman! Under kvällen här är det sjöfartsbetänkandet vi diskuterar - en för mig och många andra väldigt viktig fråga.

Jag brukar uttrycka det som att basen i det svenska transportsystemet är sjöfarten. Mycket av det som transporteras i Sverige går någon gång på köl. Det kompletteras naturligtvis med järnväg och väg, någon gång undantagsvis kanske också flyg. Framför allt tänker jag nu på godset, men det är klart att även persontrafiken är viktig. Det kan vara trafiken över Öresund eller trafiken över Östersjön till Finland, men det kan också vara all den skärgårdstrafik vi har på både västsidan och östsidan.

Jag ser också att det växer fram alltmer daglig pendling, framför allt i våra stora städer där det finns vatten, via sjöfarten.

Men jag kan också känna en viss oro med tanke på det arbete som Trafikverket nu gör med sitt inriktningsunderlag för infrastrukturpropositionen, där man knappt berör svensk sjöfart. Det tycker jag är bekymmersamt. Det finns rätt så bra underlag som har kommit in, men det är inte många ord i det underlaget där man berör den svenska sjöfart som är så pass viktig för svensk transportnäring.

Låt mig så komma in lite grann på handelssjöfart, som naturligtvis är en internationell verksamhet. Den stora delen av sjöfarten är internationell. Även om jag är vän av att vi får fler svenskflaggade fartyg kommer de flesta fartyg som angör den svenska kusten att ha en annan flagga. Så tror jag också att det ska vara, även om den svenska andelen naturligtvis ska öka.

Jag tror också att det är viktigt för svensk basindustri att det här fungerar. Vi lever på något sätt på järnet, malmen och skogarna. Det är produkter som går alldeles utmärkt att frakta via sjöfarten. De möjligheterna ska vi ta vara på. Saker behöver naturligtvis göras här. Farleder och hamnar måste fungera. Jag tycker att det går lite långsamt och känner viss oro.

Jag har besökt Norrbotten och har sett den process som är igång, och jag blir orolig när den uppgradering som ska göras i Luleå Hamn med breddning och fördjupning av inseglingen till hamnen inte blir av. Det drar bara ut på tiden. Upphandlingen skulle ske och behövde komma igång den här sommaren. Men nu är vi inne i juni, och upphandlingen är inte klar. Det kommer alltså att fördröjas med ett år. Det blir såklart ett hinder.

Svensk sjöfart och svenskflaggad sjöfart har varit uppe för diskussion. Det är klart att det är viktigt. Det är viktigt för vår försörjningstrygghet, så att vi kan klara av att försörja oss i kris men också i krig. Den svenska flottan behöver helt enkelt växa.

Det handlar även om att ha en svensk flotta för att behålla kompetensen bland sjömän och sjöbefäl. Att det finns någonstans att tjänstgöra är också ett viktigt skäl. Och när man går utbildningen ska man kunna praktisera någonstans. Det är jättebra.

Vi har varit inne på att stämpelskatten borde plockas bort, att det svenska tonnageskattesystemet skulle behöva uppgraderas och att vi ska kunna konkurrera med våra nordiska grannar.

Det är bra att utredningen har kommit. Jag tycker att det saknas vissa saker i den som man skulle behöva lägga till. Men det kan en regering alltid göra när den lägger fram sitt förslag. Det handlar om att man undantar fartyg som går enbart mellan svenska hamnar och undantar upphandlad trafik. Då tänker jag inte på skärgårdstrafiken utan kanske specifikt på Gotlandstrafiken. I så fall försvårar man såklart ännu mer för att det ska bli svensk flagg på de fartyg som går mellan fastlandet och Gotland. Ur ett försörjningstrygghetsperspektiv är det vansinne att agera på det sättet. Det handlar också om hur de rederier som ska gå in i systemet ska kunna hantera sina obeskattade resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Det finns alltså några sådana saker. Men jag tror inte att det är så komplicerat. Det skulle kunna gå rätt snabbt att ordna till. Det behöver nämligen komma på plats nu. Det är bråttom. Det är nästan som att den svenska handelsflottan minskar för varje dag som går. Det är allvarligt. Någonstans kommer vi till en gräns varifrån det inte går att bygga upp igen.

Fru talman! Jag vill också beröra Sjöfartsverket och dess organisation - det finns så mycket i ett sådant här betänkande att jag väljer ut några saker. Det är klart att det finns problem med organisationsformen man har; man är affärsdrivande. Hur ska olika saker finansieras? Sjöräddningen är ett exempel.

Det börjar också bli rätt uppenbart att isbrytningen har stora brister. Där finns stora behov, och man skulle behöva göra saker. Jag känner oro när det gäller isbrytningen. Det ska också upphandlas. Den upphandlingen har blivit avbruten. Och det senaste jag hörde var att det nu inte handlade om två isbrytare utan en isbrytare. Det är klart att det minskar.

De som bor och bedriver verksamhet i Kalix fick sin farled avstängd för att isbrytarkapaciteten inte räckte till. Det är en katastrof. Vi måste fundera över hur vi möter det.

Jag tror även att man inom Sjöfartsverkets organisation behöver titta på det här med farledsavgifter och fundera över hur de är uppbyggda. Jag tror att de kommer att finnas också i framtiden. Men vi behöver göra något slags omstart. De som har miljösmarta fartyg ska få en kraftig rabatt, men inte alla ska få en rabatt. Det är också ett sätt att gynna svenska redare, som många gånger ligger långt fram i omställningen.

Man behöver även fundera över lotsningen. Det är ett gammalt yrke som har funnits länge. Men jag tror att man måste ta vara på den teknik som finns för att underlätta.

Fru talman! Omställningen inom sjöfarten har gått ganska långsamt. Det kan väl sägas vara en omogen verksamhet. Man söker sig fortfarande fram. Det är möjligt att det behöver skjutas på från statligt håll här. Forskning och utveckling på området skulle kunna sätta fart på det.

Det finns enkla saker man skulle kunna göra redan nu. Man skulle kunna förbjuda skrubber på svenskt vatten. Vi har sett olyckorna med tjockolja som har inträffat både i Tjust skärgård och nu senast i Blekinge skärgård. Jag tror att man kan sätta ned foten och säga: På svenskt inre vatten är det förbjudet.

Man bör inte gå den väg som regeringen vill, det vill säga att prata om frågan i EU och försöka få med EU på det. Det kommer att ta tid. Det är bra om hela Europa och hela världen kommer att förbjuda det. Men våra danska vänner går före och kommer att förbjuda skrubber på danskt inre vatten. Det går alltså att göra.

Fru talman! Innan jag avslutar vill jag säga någonting om hamnar. Jag tror att det är viktigt att vi börjar plocka fram något slags hamnstrategi i Sverige. Om sjöfarten ska fungera behöver hamnarna fungera. Och staten behöver ta ett ansvar för de vägar och järnvägar som går till hamnarna. Det är klart att varorna inte kommer ut eller in om det inte finns kapacitet för att möta det i hamnarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Det finns rätt mycket förutsättningar bara man håller tempot uppe. Jag tycker att regeringen visar en god anda, men man är alldeles för långsam. Man måste öka tempot. Annars kommer det inte att gå.

Därmed avslutar jag mitt anförande med att säga att Socialdemokraterna står bakom samtliga av våra reservationer, men för att vinna lite tid i hanteringen yrkar jag bifall endast till reservation nummer 6.

(Applåder)

Fru talman! Jag insåg att jag i vårt förra replikskifte lämnade Mattias Ottosson oförmögen att svara på mina frågor. Därav ska jag ge ledamoten Ottosson chansen att svara nu.

Åtta år i regeringsställning är lång tid. Jag vill påstå att vi som har regerat i två år har genomfört betydligt mer än vad som hände under de föregående åtta åren. Ledamoten tycker att det går långsamt nu. Då undrar jag vad den socialdemokratiska regeringen gjorde under åtta år.

Varför arbetade inte Socialdemokraterna själva för fler svenskflaggade skepp när de satt i regeringen? Det är inte ett nytt problem. Vi har under lång tid sett detta gå utför och att fler och fler skepp flaggar ut.

Det stora problemet är att den socialdemokratiska regeringen aldrig vidtog de åtgärder som krävs för att få stopp på utflaggningen. Den moderatledda regeringen har nu börjat, men det hade kunnat ske betydligt tidigare.

Jag vill alltså fråga ledamoten Ottosson hur Socialdemokraterna tar sitt ansvar när det gäller det. Vad gjorde den socialdemokratiska regeringen under åtta år?

Fru talman! Den förra regeringen införde tonnageskattesystemet, som är ett sätt att underlätta för svenska redare att flagga svenskt. Det utvärderas nu. Det var ett tillkännagivande till regeringen som samtliga partier stod bakom. Där är vi nu. Nu är det viktigt att det fullföljs.

Regeringen lade på ett ypperligt sätt fram förslaget att utreda frågan, och nu har utredningen Vågade skatter kommit med sitt förslag. Det är alldeles utmärkt. Man föreslår att stämpelskatten plockas bort helt och hållet. Man tittar på tonnageskatten. En hel del varianter där är bra. Olika typer av fartyg kommer att få finnas med i det.

Som sagt omfattas inte till exempel fartyg som går till 100 procent mellan svenska hamnar. Det saknar jag. En pendel från Brofjorden in i Östersjön med olika petroleumprodukter skulle alltså inte omfattas. Då skulle det vara billigare att segla med ett danskt, brittiskt eller portugisiskt fartyg än ett svenskt fartyg. Det är klart att det är en brist i förslaget.

När det gäller Gotlandstrafiken är kanske det absolut allvarligaste att upphandlad trafik inte skulle omfattas. Jag tycker att regeringen borde gå ännu längre och säga att vi kräver svensk flagg i upphandlingen. Det är ett väsentligt säkerhetsintresse att klara försörjningen till Gotland i kris och krig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Fru talman! Jag undrar fortfarande vad Socialdemokraterna gjorde under åtta år. Jag vet att man var med och införde tonnageskattesystemet, men jag har svårt att se varför man var så emot att utvärdera det eller att erkänna vad som kunde förbättras i det. Det är bra att ledamoten Ottosson nu har tagit sitt förnuft till fånga och verkar vara med på många av förslagen i utredningen.

Ledamoten Ottosson nämnde frågan om att förbjuda skrubber. Att trycka ned utsläpp i vattnet i stället för att släppa ut dem i luften kan vi nog alla vara överens om inte på något sätt är mindre farligt. De kommer ut i alla fall, oavsett om det är i vatten eller i luft. Regeringen har under en tid arbetat med den frågan, och det är vår avsikt att kunna förbjuda skrubber. Vår minister Andreas Carlson har lyft frågan med sina ministerkollegor i EU och hos IMO genom generalsekreteraren. Den behöver på sikt regleras internationellt, för frågan om skrubber handlar inte bara om svenska vatten. Om vi inte får med alla, internationellt, kanske vi kan börja med länderna runt Östersjön. Det här finns i alla fall högt upp på regeringens agenda.

Jag vill återigen fråga ledamoten Ottosson varför den socialdemokratiska regeringen inte gjorde någonting åt detta när man hade chansen. Varför gjorde man ingenting åt skrubbrar när man hade regeringsmakten i åtta år?

Fru talman! Den socialdemokratiska regeringen utredde skrubber och var också på väg att lägga fram ett sådant förslag, men arbetet har nu av någon anledning stannat av.

Jag är en stor vän av att den här typen av frågor hanteras i IMO eller EU, men jag tycker att vi ska gå före och förbjuda skrubber på inre svenskt vatten. Det är en fråga som den svenska regeringen kan ta ställning till. Jag tycker att man gömmer sig lite om man säger att man ska prata med sina kollegor i EU om det här. Danskarna går ju före och har nu beslutat att förbjuda skrubber på inre danskt vatten. Det är naturligtvis jättebra för svensk miljö, men jag tror också att det gynnar svenska redare, som ligger väldigt långt fram i omställningen. Vi pratar skattesystem hit och dit, men det kan även gynna svenska redare om vi förändrar miljöregelverket. Det tror jag är viktigt.

Jag tror att vi skulle behöva utveckla det som har med inre sjöfart att göra och få till ett regelverk som till exempel gör det enklare att hantera pråmtrafik i Sverige. Det finns många typer av produkter som är utmärkt lämpade att frakta på det sättet. Jordbruksprodukter som spannmål är ett mycket gott exempel. Jordbrukskooperationen i Sverige är ju ett föredöme som fraktar mycket av sin spannmål till sjöss i Östersjön och på Västkusten. Men jag tror att i de inre, mer skyddade vattnen skulle man kunna frakta detta via pråm. Det moderna i dag är inte att en båt drar en pråm utan elektriskt drivna pråmar. De har utvecklats och finns i Tyskland och övriga Centraleuropa i stor utsträckning. Jag tror att även det är ett sätt att möta de behov vi har och stärka svensk sjöfart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Fru talman! I dag debatterar vi i trafikutskottet sjöfartsfrågor. Sjöfarten är livsviktig för den svenska välfärden. Utan sjöfarten skulle vi inte ha råd med vår höga nivå på skola och sjukvård i Sverige. Anledningen är enkel: Sverige har stora råvarutillgångar och världsledande företag som exporterar större delen av sin produktion, till exempel trävaror och fordon, till alla världsdelar.

Sjöfarten står för 90 procent av vår export till utlandet. Exporten gör att svenska företag får inkomster och kan utvecklas och ger hundratusentals jobb, där både företag och personal betalar skatt. Skatten används sedan till bland annat välfärd. Det är viktigt att se det sambandet och att sjöfartens betydelse för vårt lands välstånd får den uppmärksamhet den förtjänar. Det ser den nuvarande regeringen.

Kriget i Ukraina har visat att vi måste stärka den svenska sjöfarten med både svenskregistrerade fartyg och svenska sjömän för att stärka den svenska beredskapen. Kriget i Ukraina har också satt fingret på vårt stora beroende av Öresundsbron när det gäller järnvägsförbindelserna. Behovet av järnvägsfartyg och en ny väg- och järnvägsförbindelse är tydligt för att skapa redundans.

Fru talman! Sjöfartens betydelse för svenska företag och för svensk beredskap gör att vi liberaler vill underlätta för att det ska bli fler svenskflaggade fartyg. Ett viktigt verktyg är då att ta bort stämpelskatten på nya fartyg. Det är ett förslag som jag och Liberalerna har drivit sedan 2018, men först med den här regeringen kan det genomföras. Målet är att det sker 2025.

Stämpelskatten har också negativ påverkan på utvecklingen mot en klimatvänlig sjöfart eftersom satsningar på grön teknik gör att fartygen blir dyrare och därmed får högre stämpelskatt. Det finns alltså flera anledningar att ta bort den här skatten.

Regeringen har utrett tonnageskatten för att göra det mer attraktivt att registrera fartyg i Sverige. Det gäller inte minst specialfartyg. Vi kan inte ha radikalt olika regler jämfört med våra grannländer. Till exempel Danmarks regler är mer attraktiva än dagens svenska regler. Detta gäller även den svenska nettomodellen och förhandsbesked till företag om de kan få sjöfartsstöd. Samtidigt ska Trafikverket redovisa ett förslag om en efterfrågad myndighetsgemensam portal med samlad information om hur nya sjöfartslinjer för inrikes sjöfart och närsjöfart kan startas.

Regeringen tar sjöfartens konkurrenskraft och betydelse för Sveriges välstånd på allvar. Det har varit eftersatt under åtta år med en socialdemokratisk regering.

Fru talman! Våra inre vattenvägar är en tillgång som inte utnyttjas tillräckligt. Bara 3 procent av våra inrikes transporter går på inre vattenvägar, trots att det finns goda förutsättningar. EU:s regelverk för inre vattenvägar ger Sverige möjlighet att sätta egna regler, vilket vi bör utnyttja. Ett exempel är pråmtrafiken, som kan minska antalet tunga lastbilstransporter, inte minst i städerna.

Vi pratar ofta om överflyttning av gods från väg till sjöfart, men för att lyckas krävs ökat fokus på infrastrukturen kring våra hamnar. Vägar, järnvägar och kollektivtrafik är en förutsättning för sjöfartens effektivitet och måste fungera.

Vi vet att det går. Ett lyckat exempel är Göteborgs Hamn och Västra stambanan. Göteborgs Hamn fraktar ut 60 procent av hamnens gods via järnväg. Liberalerna vill att regeringen i den kommande nationella infrastrukturplanen prioriterar detta och inte minst Sveriges mest trafikerade sträcka, Alingsås-Göteborg. Göteborgs Hamn ser nämligen en ökning av godset med 80 procent till 2035. Var ska det godset gå? Det går inte att köra det på lastbil genom tunnlarna ut från Göteborg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Fru talman! Sjöfartsverket är centralt i hur sjöfarten utvecklas. Myndigheten finansieras i huvudsak av farleds- och lotsavgifter från handelssjöfarten och har en ansträngd ekonomi. Översynen av avgifterna måste ta hänsyn till påverkan på svensk sjöfarts konkurrenskraft. Lotsavgifternas påverkan på olika hamnars konkurrenskraft behöver samtidigt ses över, inte minst vad gäller möjligheterna för en fjärrstyrd digital lotstjänst. Det är särskilt viktigt för hamnar som ligger långt in i landet.

De svenska isbrytarna är i akut behov av att bytas ut. Isbrytarna har en viktig funktion för att hålla svenska hamnar isfria, så att företag riskfritt kan planera för att året om föra ut sina produkter via våra hamnar. Isbrytare är anslagsfinansierade genom nationell plan. Liberalerna vill också att optionen på en tredje isbrytare ska utnyttjas för att säkra tillgången till våra hamnar och den svenska beredskapen.

En väl fungerande färjetrafik till och från Gotland är livsviktig för både invånarnas och näringslivets transportbehov. Med Rysslands krig mot Ukraina har även totalförsvarets behov kommit i fokus där Gotlandstrafiken har en viktig försvarspolitisk uppgift. Nu pågår en ny upphandling av trafiken, där alla tre aspekterna beaktas.

Fru talman! Tillgången på svensk sjöpersonal har minskat, och allt färre söker sig till sjöfartsutbildningarna, till exempel högskoleutbildningarna på Chalmers och Linnéuniversitetet. För att råda bot på situationen, särskilt med tanke på stora pensionsavgångar framöver, har regeringen för 2024 dubblerat anslagen till högskoleutbildningarna och även justerat behörighetskraven när det gäller däcktjänstgöring för att fler ska kunna få behörighet att köra mellanstort tonnage i Sverige och i närområdet.

Detta är några av de steg som regeringen tar för att skapa förutsättningar för fler svenska befäl och sjömän.

Fru talman! EU:s stora klimatpaket Fit for 55 innehåller flera styrmedel som får stor påverkan på sjöfarten: utvidgningen av utsläppshandelssystemet EU ETS 2, som införs gradvis mellan 2023 och 2026, det förändrade energiskattedirektivet, som innebär ett slut på skattefrihet för sjöfartsbränsle från och med 2023, reduktionsplikten i förslaget FuelEU Maritime och krav på infrastruktur för alternativa bränslen och el.

Liberalerna anser att det är positivt att vi nu får konkurrensneutrala regler i hela EU. Det är inte bara Sverige som har pålagor på sjöfarten. Det här stärker den svenska sjöfartsbranschen, som ligger långt fram i klimatomställningen.

Vi behöver öka satsningen på elektrifiering av mindre färjor och fartyg och driva på elektrifieringen av vägtransporter, så att biodrivmedel kan prioriteras till sjöfart och flyg. Vi behöver också satsa på forskning om vätgas och elektrobränslen och deras infrastruktur. Detta behöver göras för att underlätta branschens övergång till fossilfria transporter.

Fartyg bör ges incitament att använda landström i stället för att ligga med motorerna igång i hamn. Ett sätt att styra över mot mer elanvändning i hamn är att införa differentierade hamnavgifter eller se till att bara de fartyg som ansluter till landström får besöka de citynära hamnarna. Det här är två varianter för att driva på utvecklingen för att man ska använda landström.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Avslutningsvis vill jag ta upp en miljöfråga. Tvättade avgaser som förs ned i havet förorenar de marina ekosystemen. Därför vill vi i Liberalerna att Sverige arbetar för att skrubbrar som leder ned föroreningar i havet ska förbjudas.

Svensk sjöfart har en viktig uppgift i att visa vägen till fossilfria sjötransporter globalt. Nu ökar regeringen fokuset på den svenska sjöfarten för klimatets, företagens och landets beredskaps och välstånds skull.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

(Applåder)

Fru talman! Vi i Sverigedemokraterna står bakom alla våra nio reservationer, men för att spara tid väljer jag att yrka bifall endast till reservation 2.

Vi glömmer ofta hur viktig sjöfarten är och har varit för oss i Sverige. Ganska tidigt i vår historia har svenskar varit handelsmän och rest världen över för att idka handel. Sjöfarten har också historiskt sett varit ett viktigt transportmedel för att förflytta sig inom Sverige, vilket även visas genom att den största delen av befolkningen fortsatt bor inom fem mil från kusten.

Historiskt sett var Sverige en stor sjöfartsnation, men det är något som sakta har monterats ned över tid. Nu befinner vi oss i en situation med så få fartyg att det är kritiskt. Vi måste vända trenden snabbt och få fler svenskflaggade fartyg så att vi kan klara vår handel och beredskap.

Sverigedemokraterna har bra förslag på hur man kan vända trenden uppåt. Det är bråttom, och vad vi vet finns inga ideologiska hinder. Vi bör därför samla oss i dessa frågor och stärka sjöfarten tillsammans. Den första viktiga frågan är att omvandla stämpelskatten till en administrativ avgift, vilket är på gång.

Nästa viktiga fråga är tonnageskatten, vilken det arbetas på, men det är mycket viktigt att den blir minst lika fördelaktig som våra grannländers tonnageskatt. Man kan titta på den danska modellen. Vi borde införa en modell som ger förhandsbesked om sjöfartsstöd, eftersom beskedet innebär att företagen får rimliga förutsättningar att planera sin långsiktiga verksamhet.

Sverigedemokraterna förordar också att vi återställer nettomodellen till 100 procent så snart som möjligt, för att vi ska kunna konkurrera på liknande villkor som övriga länder. För att stärka specialsjöfarten, som är oerhört viktig för till exempel kabelläggning, bör även specialfartygen omfattas av nettomodellen för sjöfartsstöd.

Sjöfarten är internationell, och för dem som köper varor är oftast priset den viktigaste faktorn, inte arbetsmiljön eller flaggan bak på fartyget. Svenska löner ligger högre än bekvämlighetsflaggade fartyg, vilket gör det än viktigare att vi inte skapar försvårande särregler för svenska fartyg som fördyrar våra transporter. Vi ska följa International Maritime Organizations regler och även dem som EU sätter upp, men absolut inte skapa egna svenska fördyrande regler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Fru talman! Ett sjöfartsråd bör inrättas för att stärka den långsiktiga konkurrenskraften och säkerställa en positiv utveckling inom den maritima näringen. Rådet bör ha en allsidig sammansättning och bestå av bland annat den maritima industrin, fackliga parter, berörda myndigheter samt forsknings- och utbildningsinstitutioner. Genom ett sjöfartsråd får regeringen bra beslutsunderlag som gynnar och stärker svensk sjöfart över tid.

År 2014 infördes möjligheten att köra pråmtrafik på svenska inre vattenvägar. Det handlar om Göta älv från Göteborg till Vänern och Mälaren ut till Södertälje med EU:s regelverk för pråmtrafik. Än mer fördelaktigt är att Sverige självt kan bestämma reglerna, eftersom våra inre vattenvägar inte delas med andra länder.

Sverige har dock inte valt att underlätta för pråmtrafiken än utan har valt att köra efter IMO:s regelverk. Nu är det hög tid att se över hur man kan implementera lättnader i regelverken för att få igång pråmtrafiken. Om vi förändrar regelverken finns det ett stort intresse för att starta mer trafik och förhoppningsvis även stärka svensk sjöfart, samtidigt som det ökar incitamentet att flytta gods från väg till sjöfart.

En annan fråga som man kan se över är att få igång kustsjöfarten. I dag är den i stort sett obefintlig, eftersom kostnaden för farledsavgifter är för hög. Visst finns det rabatter, men avgifterna återgår till att vara orabatterade för att senare bli rabatterade igen. Om man förändrar farledsavgiften så att fartyg som går mellan svenska hamnar är farledsavgiftsbefriade skapar man en möjlighet att få igång transporter till sjöss från norra östkusten till norra västkusten, likt en buss som hämtar upp gods i hamnarna på vägen. I dag går mycket gods på lastbil i stället för på båt, eftersom sjötransporten är för dyr.

Farledsavgifterna i Sverige är ett gissel för rederierna, eftersom det är få länder som har denna avgift. I Sverige är detta en intäkt för Sjöfartsverket, som dessutom är ett affärsverk. Sjöfartsverket gör ett bra arbete, men regeringen kanske bör fundera på att titta närmare på utredningen som Statskontoret har gjort. Ska Sjöfartsverket vara ett affärsverk och fortsätta att höja farledsavgifterna för handelsfartygen, eller ska man förändra strukturen och bli ett anslagsfinansierat verk?

Fru talman! Om man bestämmer sig för att inget ska göras med Sjöfartsverket behöver staten hjälpa till med ekonomiska medel till sjöfarten, till exempel kostnaden för isbrytningen och även för framtida förnyelse av Sjöfartsverkets flotta.

Sjöfartsverket har med sina fartyg snart mätt ut alla större farleder runt Sveriges kust. De önskar medel för att kunna fortsätta mäta djup på kommunalt vatten för att ge bättre sjökort till fritidsfartygen, något som ligger utanför Sjöfartsverkets uppdrag. Digitalisering för sjöfarten är en utmaning, och verket arbetar hårt för att föra in digitaliseringen i sjöfarten. Det handlar om distanslotsar, om att göra det enklare för redare att anlöpa hamnar med mera.

För att öka sjöfartens attraktivitet får vi inte glömma väg- och järnvägsanslutningar. Det behövs goda anslutningar till och från hamnarna för att främja både import och export. Effektiva flöden med dubbelspår och god framkomlighet med vägar för att inte störa städerna vid hamnarna är något att tänka på, inte minst i städer som har Ro-pax, det vill säga roll-on/roll-off passenger - rullande gods och passagerare. Det får inte vara så att städerna korkas igen av lastbilar och bilar när fartygen anländer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

En annan viktig aspekt är att bevara möjligheten att frakta tåg på fartyg. I dag är det bara Ystad och Trelleborg som har den möjligheten, vilket är viktigt inte minst för redundans och i krigstider.

Vi får heller inte glömma att fartyg kräver omvårdnad. De behöver med jämna mellanrum gå in i varv för underhåll. Det kan också handla om att ställa om genom att bygga om, byta motorer eller bottenmåla med effektiva bottenfärger.

Vi har bara ett stort reparationsvarv kvar: Öresundsvarvet i Landskrona. Varvet servar och underhåller bland annat statliga fartyg men arbetar självklart även med andra fartyg som behöver varvshjälp. Destination Gotland fick hjälp när ett av deras fartyg körde in i kajen.

Öresundsvarvet arbetar miljömedvetet och missar aldrig en deadline. Varvet arbetar även med framtidens sjöfart och ska i närtid bygga och testa ett vingsegel för Wallenius räkning. Vi måste hjälpa vårt sista stora varv att kunna fortsätta ta emot fartyg genom att bygga ut farleden in till varvet. Fartygen blir större och bredare, vilket gör att varvet inte kan ta emot de allt större fartygen om vi inte hjälper till genom att räta ut och eventuellt bredda farleden.

Slutligen, fru talman, vill vi lyfta fram torrhamnar som är säkerhetsklassade, en förlängning av en hamn som möjliggör ett snabbare logistiskt flöde från hamn till mottagare men också från exportör till hamn. Att kunna snabba på leveranser och förtulla gods i en torrhamn skapar yta i våra hamnar i stället för att de ska agera lageryta.

Fru talman! Som många har lyft fram i dagens debatt är Sveriges import och export helt beroende av sjöfarten. Sjöfarten borde användas mer, och vi ser hur hamnar moderniseras med intermodala möjligheter och nya förnybara bränslen liksom hur järnvägen dras fram in till hamnen. Det här är bra. Tunga transporter ska tas på sjön och på järnvägen, och inte via lastbilar som sliter på Sveriges redan hårt belastade vägar.

För att få fart på den svenska sjöfarten måste fler fartyg svenskflaggas och lyda under svenska arbetsmiljöregler. Att bedriva färjerederi under ett annat lands flagg är inte rimligt. Det leder till illojal konkurrens när arbetsmiljö och löner kan dumpas på ett sätt som inte är värdigt ett land som Sverige. Även ur ett beredskapsperspektiv måste fler fartyg ha svensk flagg eftersom det bara är svenskflaggade fartyg som får användas i kris och krig. Det är dags att regeringen ser till att fler fartyg blir svenskflaggade.

Det finns ett stort utbildningsbehov inom många områden av transportsektorn, så även inom sjöfarten. Det är en utbildning och ett yrke som kräver att du både kan räkna och göra praktiskt arbete i ett års tid för att till slut kunna bli sjökapten. För att bli lots krävs ytterligare uppemot ett års utbildning hos Sjöfartsverket.

Detta är yrken och utbildningar som behöver anpassas efter dagens samhälle och värld. Att vara borta i flera veckor eller ett halvår i sträck har sin tjusning och utmaning. Fler måste lockas till sjön, men arbetet på sjön måste också anpassas efter livet på land. Jag skulle vilja se en plan för hur fler ska lockas till yrken inom transportbranschen, från sjön till järnvägen och vägen.

Något som möter mycket kritik är hur Sjöfartsverket är finansierat. Verket är inte en förvaltningsmyndighet som andra statliga myndigheter som får statliga medel utan ett affärsverk som finansieras genom att man tillhandahåller farleder där fartyg sedan kan transportera allt gods som importeras till och exporteras från Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Argument som brukar lyftas är att om farledsavgifterna sänks skulle mer kunna fraktas på sjön. För det första fraktas nästan allt som går redan på sjön, så möjligheterna till ökning är små. För det andra är det inte farledsavgifterna som är den betydande avgiften för rederierna, utan det är bränslepriserna, som för sjöfarten är helt obeskattade, och hamnavgifterna, som påverkar rederierna.

Bättre är i så fall att göra Sjöfartsverket till en förvaltningsmyndighet utan krav på avkastning, som i dag måste komma från just rederierna. Myndigheter har små möjligheter att göra affärer, så låt dem slippa det! Vänsterpartiet föreslår därför att Sjöfartsverket ska bli en förvaltningsmyndighet och inte ett affärsverk vars affär är farledsavgifterna, ett system som många är kritiska till.

Fru talman! Som värmlänning vill jag lyfta fram vikten av inlandssjöfarten och de korta transporterna. Vänerns och Mälarens inlandstrafik är enligt Statskontorets utredning den del av sjöfarten som kan ökas om farledsavgifterna sänks. Det gods som transporteras i inlandssjöfarten är lågvärdigt och därmed priskänsligt. I dag finns rabatt på lotsningen på Mälaren och Vänern, och det finns många hamnar som har svårt att få sin verksamhet att gå runt. Här behövs en strategi för hur mer kan överflyttas från väg till inre sjötransporter, särskilt när de nya slussarna i Trollhättan blir klara en dag.

Det behövs också en tydligare hamnpolitik för hela Sverige. I dag är Sveriges hamnar till största delen en kommunal angelägenhet, men ur ett civilt beredskapsperspektiv måste vi lyfta blicken och se hur till exempel utländskt ägande är en säkerhetsrisk.

Exempelvis använder sig Kina systematiskt av infrastrukturinvesteringar i andra länder för att utöka sin makt och sitt inflytande. Hamnar ligger ofta vid strategiska platser och är sammanlänkade med resten av transportsystemet. Vi ser det till exempel i hamnen Pireus utanför Aten, där Kina har köpt in sig för att hamna i ett strategiskt läge.

Det är viktigt att staten tar ett helhetsgrepp om Sveriges hamnar och deras ägande. Regeringen bör därför skyndsamt arbeta fram en svensk nationell hamnstrategi.

När det gäller Gotland är färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet det absolut viktigaste transportsättet för gods- och persontransporter mellan Gotland och det svenska fastlandet. Gotland har en särskild situation som staten behöver ta ett ökat ansvar för. Bastrafiken måste året runt bygga på moderna snabbfärjor med lägsta möjliga utsläpp och stärkt tillgänglighet.

Vänsterpartiet anser att trafiken, precis som den statliga väginfrastrukturen, gör sig bäst i statlig regi och ska ses som en del av den statliga infrastrukturen. Gotlandstrafiken bör alltså räknas som infrastruktur och följaktligen hanteras inom ramen för infrastrukturplanering och infrastrukturfinansiering. Det finns också ett stort behov av att stärka trafiken till och från Gotland ur ett totalförsvarsperspektiv, och Vänsterpartiet anser därför att fartygen ska ägas och drivas av Trafikverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Det är för dyrt, både för gods och för resenärer, att ta sig till och från Gotland. Gotlandstrafiken är upphandlad, och väldigt få rederier har möjlighet att lägga anbud på trafiken. Biljettpriserna har höjts avsevärt de senaste åren, enligt Region Gotland med så mycket som 50 procent, vilket har drabbat Gotland och gotlänningarna hårt. Detta gäller såväl företag som den viktiga besöksnäringen.

Fraktkostnaderna för gotländska varor är betydligt högre än fraktkostnaderna för varor producerade på fastlandet. Detta gör att gotländska producenter har mindre marginaler och är känsliga för höjda priser i Gotlandstrafiken, särskilt under pågående kontraktsperiod.

Det har visat sig att kraftiga prishöjningar kan göras när som helst och med relativt kort varsel, vilket ställer till problem. För de gotländska företagarnas konkurrenskraft är priser, turtäthet och kort överfartstid viktigast. Region Gotland och Länsstyrelsen i Gotlands län har tidigare krävt konkurrenskraftiga, låga priser i färjetrafiken - "vägpriser" - i paritet med motsvarande sträckor på land.

Regeringen måste återkomma med särskild kompensation i enlighet med Region Gotlands bedömningar, riktad till resenärer och fraktköpare, för att mota de kraftigt ökade frakt- och biljettpriserna i Gotlandstrafiken.

Gotland måste få lika bra förutsättningar som alla andra regioner i Sverige. Att Gotlandstrafiken fungerar optimalt är viktigt för hela Sverige. Gotland är inte bara ett populärt besöksmål utan också en stor producent av livsmedel för hela landet. Ännu högre priser och sämre tidtabeller skulle försvåra detta väsentligt, och det skulle också drabba fastlandet.

Gotland kan inte ensamt förväntas finansiera Gotlandstrafikens klimat och miljöomställning, utan denna ska finansieras solidariskt, precis som omställningen i hela landet. Trafikverket tänker sig att man kan använda andra hamnar på fastlandet. Det har inte gjorts någon som helst konsekvensanalys av detta, och konsekvenserna kan bli mycket negativa. Hela det gotländska samhället, inte bara näringslivet utan också kultur och idrottslivet och hela civilsamhället, påverkas kraftigt av eventuella försämringar. Därför bör dessa studeras noggrant i en konsekvensanalys med Gotlands regionala utveckling i fokus.

Vänsterpartiet anser att Trafikverkets rapportmodell 4, Gotlandstrafiken helt i statlig regi, är den modell som bör fungera bäst. Med denna modell får staten full kontroll över sådant som verksamheten, dess kostnader, prisbilden, utvecklingen av tonnaget och personalansvaret. Detta gör att Region Gotland skulle få full insyn i verksamheten och i hög grad kunna påverka den.

Med detta vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation nummer 23 om Gotlandstrafiken.

Fru talman! Tack, ledamoten, för ett mycket spännande anförande!

Jag har en fråga till ledamoten. Vänsterpartiet beskriver i motionsbetänkandet att det behöver utredas hur det genom statlig medfinansiering för ny teknik kan införas ett investeringsstöd som ska leda till minskade utsläpp av växthusgaser från fartyg.

Jag skulle vilja läsa upp ett kortare citat från sidan 94 i betänkandet: "Vidare vill jag understryka att investeringar i ny grön teknik är avgörande för att sjöfartsnäringen ska kunna ställa om. Utan stöd från staten - så länge oljepriset är förhållandevis lågt - finns det dock inga incitament för investeringar i teknik som minskar fartygens utsläpp av växthusgaser."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Att påstå att våra svenska rederier inte har incitament att investera i grön teknik utan bidrag är, menar jag, rentav nedvärderande gentemot våra svenska rederier. Svenska rederier är världsledande när det kommer till grön omställning och grön teknik. Att som Vänsterpartiet påstå att det krävs statliga bidrag för detta tycker jag är otroligt missvisande.

Jag vill påstå att svenska rederier bryr sig och tar sitt stora ansvar för den gröna omställningen, dessutom utan några specifika statliga bidrag. Jag vill därför fråga: Är Vänsterpartiet inte medvetet om de svenska rederiernas gröna omställning, som redan i dag är världsledande?

Fru talman! Nu är detta långt ifrån mitt expertområde. Jag gör ett litet gästspel här i kväll i sjöfartsdebatten. Men jag har suttit i den kommitté som har hand om sjöfartspolitik i tio år nu, så ett visst hum har jag ändå om vad vi håller på med här.

Man får konstatera att vi i går hade ett EU-val där klimatfrågan stod i fokus och där väljarna tydligt visade att klimatfrågan är en av deras absolut viktigaste frågor. En av de tydliga skiljelinjerna när det kommer till EU-politik och omställning är att partierna till vänster är väldigt tydliga med att vi behöver ett aktivt statligt agerande i klimatomställningen för att få till en omställning som gör skillnad och som sker snabbt och effektivt så att vi når vårt mål - Parismålet - att komma så nära 1,5-gradersmålet som möjligt för att stoppa klimatförändringarna. Vi ser dem här och nu, och under hela maj månad - det har aldrig varit så varmt under någon annan majmånad. Vi undrar inte om sommaren kommer, för den har redan varit här.

Man kan göra som Moderaterna och tänka att marknaden löser det här och att vi har sjysta och trevliga kapitalister som äger rederier och som verkligen bryr sig om klimatet. Det har vi säkert i Sverige, men vi kan också se till att vi tar ett samhälleligt ansvar tillsammans allihop, för att bygga ett bättre och starkare samhälle genom att samhället ger incitament, går före och driver på och pekar ut riktningen.

Om vi har en beskattning för företag och rederier på ett sätt som driver på miljö- och klimatomställningen kommer vi framåt snabbare. Problemet med Moderaternas politik här är inte att man är orolig för att företag behöver subventioner för att komma framåt, utan problemet är att man inte ställer om tillräckligt snabbt. Det blir inte tillräckligt stor effekt. Det är detta vi i Vänsterpartiet menar när vi pratar om att rederierna måste vara med. De måste få stöd av staten för att omställningen ska kunna ske snabbt. Vi har inte tid på oss. Vi har inte 30 år på oss. Då står vi här i värmen redan i februari.

Fru talman! Det här är väl ändå typisk vänsterpolitik. Man driver alltså på för en stämpelskatt som tas ut av rederier och fartyg - ju mer de investerar i miljövänlig teknik, desto mer får de betala i stämpelskatt. Samtidigt som Vänsterpartiet vill ta ut den här skatten på miljövänliga investeringar vill man senare betala ut ett bidrag. Vilken byråkrati och administration!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Jag delar ledamotens syn på hur viktigt det är med klimatarbete och att vi ska ta ett samlat grepp om det här även inom EU. Men jag påstår samtidigt att vi har väldigt duktiga redare och rederier här i Sverige. Det är bara att titta på den forskning och innovation som sker på Chalmers eller på utvecklingen av Oceanbird hos Wallenius. Furetank bygger nu tiotals nya företag med 50 procent lägre bränsleförbrukning och 99 procent lägre partikelutsläpp än tidigare båtar. Titta på Candela och de elbåtar som utvecklas, till exempel den autonoma elfärjan som kör på fjärden här utanför!

Idén att svenska rederier först ska beskattas för att sedan få tillbaka pengarna som bidrag tycker jag alltså är ren byråkrati. Jag vill fråga ledamoten om jag verkligen har uppfattat det rätt. Vill Vänsterpartiet ta ut en skatt på miljövänliga investeringar, i form av stämpelskatten, för att sedan betala ut bidrag?

Fru talman! Som jag sa i min första replik är det här inte mitt specialområde. Jag har inte jobbat många dagar i trafikutskottet; jag tror inte att jag har gått på ett enda möte eller ens suttit i utskottet mer än under pandemin. Men man måste ändå notera den drömvärld som Moderaterna lever i när de tycker att svenska redare är de absolut bästa i hela världen. Det är som om omställningen redan hade skett.

Vi ser ju faktiskt varje dag att omställningen inte har skett. Det är inte så att det puttrar runt några gulliga små båtar som inte ger några utsläpp, utan vi ser att sjöfartsnäringen står för stora utsläpp och har gjort det under lång tid. Vi ser att vi har en jätteutmaning framför oss. Vi behöver elektrifiera vägnätet och elektrifiera de sjötransporter som går att elektrifiera, och vi behöver ställa om så att man går över till bränslen som är mer förnybara än dem vi har i dag.

Vi ser de utsläpp som har kommit från sjöfartsnäringen på många, många platser i Sverige. Blekinge, som nämndes här, drabbades av det senaste stora utsläppet, men jag ser själv hemma vid Vänern hur det finns historiska skulder i form av stora utsläpp som ligger långt tillbaka och som kommer att finnas kvar under lång tid framöver. Låt oss alltså se hur verkligheten faktiskt ser ut, och låt oss se behovet av att göra en klimatomställning snabbt!

Vi kan diskutera exakt hur man ska göra och vilka verktyg man ska ha, men problemet är att Moderaterna just nu gör Sverige sämre ur ett EU-perspektiv. EU-kommissionen ligger längre fram i sitt miljö- och klimatarbete än vad Moderaterna och den svenska regeringen gör, och Sverige motsätter sig hela tiden nya lagstiftningar på miljöområdet. Det här oroar mig väldigt mycket. Man leker med vår framtid på ett sätt som oroar mig.

Vi ser klimatförändringarna här och nu - vi har precis upplevt fyra veckors valrörelse i ett maj som var varmare än någonsin. Man undrar hur varmt det kommer att bli i juli.

Fru talman! Cirka 90 procent av all handel sker via sjöfart, både internationellt och i Sverige. Kollar man på kartor över exportflöden ser man de enorma stråk av gods som går via våra hamnar.

Sjöfarten har en central roll i vår omställning till ett fossiloberoende samhälle. Stora volymer kan transporteras sjövägen med en mycket liten energianvändning per ton. Det finns alltså både ekonomiska och klimatrelaterade skäl till att vi behöver värna sjöfarten, och det gäller export och import både med fartyg som går långväga och, inte att förglömma, med inlandssjöfarten. Kan vi avlasta framför allt vägar men även järnvägen med hjälp av sjöfarten är alltså mycket vunnet miljömässigt; det kan jag bara instämma i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Transportsektorn ska minska sina utsläpp med 70 procent till 2030. Det målet har i alla fall sju av riksdagens åtta partier kommit överens om i denna kammare. Frågan är nu hur vi ska nå målet - vi är ungefär halvvägs in i loppet, och regeringen är väl svaret skyldig där. Men jag vill i alla fall lyfta fram vad jag anser är en central del, nämligen omställningen av sjöfartens bränsle.

Jag tror att en viktig reform att få på plats är ett produktionsstöd för elektrobränslen. Det skulle underlätta och skynda på sjöfartens omställning till hållbara bränslen. På korta sträckor kan vi naturligtvis elektrifiera - där är det ett bra alternativ - men för långväga transporter är hållbara bränslen den lösning vi ser, i alla fall nu. Det gäller till exempel olika typer av elektrobränslen som metanol, ammoniak och vätgas. När jag pratar med dem som vill ställa om hör jag dock att priset för ny teknik är ett hinder just nu. Att få igång den här produktionen är därför en väldigt viktig pusselbit.

EU har äntligen införlivat sjöfarten i EU:s utsläppshandelssystem och i det stora reformpaket som rullas ut, Fit for 55. Från och med 2026 ska sjöfarten vara helt inkluderad i utsläppshandelssystemet, och den infasningen har redan inletts. Fartyg som färdas mellan EU och tredjeland får köpa utsläppsrätter för motsvarande 50 procent av de utsläpp som resan medför.

Det här kommer att betyda mycket för sjöfarten och dess arbete för en grön omställning. Inom EU gäller det 100 procent av utsläppen. Till att börja med omfattas koldioxid, men efter 2026 ska även metan och kväveoxider inkluderas. Det jag anser att vi behöver göra från politiskt håll är att stötta sjöfarten i den här omställningen.

Fru talman! EU har även tagit ett viktigt beslut om FuelEU Maritime-systemet, som också innebär ett reduktionspliktssystem för sjöfarten. Det är otroligt glädjande att detta kommer på plats redan den 1 januari 2025, men det gäller som sagt att kunna producera de här bränslena.

Som jag har nämnt har sjöfarten många fördelar när det kommer till miljön och klimatet, framför allt genom att vara ett väldigt effektivt sätt att transportera stora mängder gods. Men det finns även miljöproblem, vilket har nämnts tidigare, med så kallad skrubbning och de föroreningar som det leder till när det som skulle ha gått ut i luften i stället går ned i vattnet.

Det är också vanligt förekommande att fartyg tvättar sina lastrum och spolar ut tvättvattnet direkt ut i havet utan föregående rening. Stora mängder föroreningar som bland annat bidrar till Östersjöns övergödning spolas rakt ut i havet. Flera länder har till skillnad från Sverige förbjudit utsläpp av skrubbvatten, och här behöver Sverige följa efter.

Sjöfartsfrågor

Detta vore inte minst på sin plats sedan regeringen plötsligt insåg allvaret och hur illa däran Östersjöns fiskbestånd är. Jag hoppas ju att den presskonferens man höll om en havsproposition inte endast var ett spel för gallerierna inför EU-valet utan att Östersjöns framtida miljö faktiskt är viktig för och kommer att prioriteras av regeringen.

Miljöpartiet står såklart bakom alla sina reservationer i detta betänkande, men för tids vinning yrkar jag bifall enbart till reservation 21.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 juni.)