Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag ska dock erkänna att jag kanske önskade lite mer. Jag förstår tanken med fritidskortet, men faktum är att det fortfarande inte är på plats fast det kostar otroligt mycket pengar.
Våra nordiska grannar har lyckats genomföra en höjning av barnbidraget, eller ett extra barnbidrag. Där är Sverige fortfarande inte.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi kan diskutera den ekonomiska situationens bakgrund och vara eller icke vara, men faktum är att den borgerliga regeringen har valt att prioritera skattesänkningar före en förstärkning av välfärden. Vi ser hur barn blir lidande av detta.
Detta är något som bekostas av vår gemensamma välfärd och av vanligt folk. När Sverige står inför ekonomiska utmaningar krävs det en politik som tar hänsyn till både verkligheten och människors vardag. Men detta verkar saknas hos regeringen och Sverigedemokraterna. Under den värsta ekonomiska kris vi har sett på decennier, fru talman, står nämligen regeringen ganska passiv. Detta behöver vi göra något åt, för det är Sveriges barn och unga som får betala priset.
Hyresgästföreningen möter varje månad barnfamiljer som kämpar för att ha råd att ha tak över huvudet och undvika vräkning. Ansökningarna till Majblomman, som tidigare gällde önskemål om digitala prylar och hjälp till klassresan, handlar nu om att ha råd att tillgodose basala behov av sådant som kläder, filtar och skor. Köerna till Röda Korsets utdelning av matkassar växer, och trycket på Rädda Barnens kostnadsfria fritidsverksamheter ökar.
Samtidigt som detta sker för regeringen en politik som ökar de ekonomiska klyftorna - de som redan har får mer. Ministern kan inte ignorera det faktum att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har genomfört omfattande skattesänkningar för dem som har det bäst. Ni höjer till exempel taket för rut- och rotavdragen, men de barnfamiljer som vi diskuterar skulle aldrig ens tänka på att ha råd att utnyttja dem; det kan de inte.
Den borgerliga politik som nu genomförs lever tyvärr upp till de fördomar jag har. De som redan har mycket ska få ännu mer, samtidigt som barnfamiljer kämpar med att ställa mat på bordet. Detta är inte bara orättvist - det är fel.
Vi har en utveckling i Sverige där de fem rikaste äger lika mycket som 5 miljoner svenskar. Andelen miljardärer i Sverige fördubblades mellan 2019 och 2022, samtidigt som barnfattigdomen ökar. Vi har också en utveckling där välfärden lider och välfärdspersonal sägs upp. Är detta rimligt?
Vi socialdemokrater representerar något helt annat och helt andra värderingar. Vi har en annan syn på samhället och människan. Vår politik syftar till att finansiera vår gemensamma välfärd och skapa en rättvis fördelning av samhällets resurser. Ja, det kan innebära att de rikaste får betala lite mer för att Sveriges alla barn ska få det lite bättre.
Genom en stark välfärd är det inte storleken på plånboken som avgör om man har råd med utbildning, vård eller omsorg. Genom en stark välfärd rustar vi inte bara människan utan också hela landet.
Jag är socialdemokrat därför att jag tror på principen att vi bidrar efter förmåga och får efter behov. Den ekonomiska jämlikheten bidrar till ett starkare samhälle. Min fråga till ministern blir därför: När ska regeringen stänga den kran som ökar de ekonomiska klyftor som drabbar barn och i stället se till att landets resurser fördelas så att alla kan växa och frodas?