Arbetsplenum - Inkomstskatt - 2024-05-30

Herr talman! I dag ska vi debattera SkU11 som är ett motionsbetänkande avseende inkomstskatt och de olika delar som berör inkomstskatt och olika avdrag som föreslås i ett antal olika motioner.

Herr talman! Låt mig först säga att det för oss moderater är viktigt att det ska löna sig att arbeta och kunna försörja sig själv. Man ska helt enkelt kunna leva på sin lön. Sänkt skatt på arbete är en hjärtefråga för oss moderater inte bara för att det är bra för ekonomin, utan det är också en moralisk fråga. Den som arbetar ska också känna att det blir något kvar i plånboken.

Herr talman! Införandet av jobbskatteavdraget har varit en mycket framgångsrik reform som har gjort att fler har kommit i sysselsättning och att fler har blivit självförsörjande. För oss är det viktigt att fler ska jobba, att äldre ska kunna jobba och att det ska löna sig att jobba. Arbetslinjen ska vara det normerande i samhället. Vi tror alltså inte på idén att vi ska arbeta mindre i Sverige.

Herr talman! Marginalskatten ser på papperet ut att vara en väldigt bra skatt, det vill säga att de som tjänar lite mer också ska bidra lite mer. Men i själva verket blir det tvärtom. När skatten höjs på de extra timmar man jobbar blir det ofta så att det arbetet inte blir gjort, och då tappar staten och samhället intäkter. Det är intäkter som skulle ha kunnat gå till skola, sjukvård, försvar och så vidare. Det gäller egentligen oavsett vilken bransch vi tar som exempel, men ofta är det produktiviteten eller antalet arbetade timmar för läkare, ingenjörer och programmerare som försämras eller blir lägre.

Herr talman! Detta belystes särskilt i den utredning som har gjorts angående borttagande av den så kallade värnskatten. Där visade det sig att den skatten har tjänat in sig själv två gånger. Det finns stora incitament för att säkerställa att vi ska ha låga marginalskatter.

Marginalskatten är också en extra utbildningsskatt. Det är ju så att den som satsar på en utbildning som är lite längre och lite mer omfattande också måste kunna få tillbaka den insatsen genom att ta ett jobb med en högre lön som inte äts upp av olika skatter. Då är det viktigt att marginalskatten inte har en motverkande effekt.

Herr talman! Vi moderater säger nej till att lägga en extra skatt på lån, det vill säga den så kallade bankskatten. Det är en pålaga som skulle innebära att det skulle bli betydligt dyrare för alla som har lånat till sin bostad eller till någon annan vara - en bil eller liknande.

Men det blir också kännbart för alla företag som behöver låna för att kunna investera och se till att det blir fler jobb i Sverige. En bankskatt gör att Sveriges alla låntagare får högre räntor. Vi tror att det är helt fel väg att gå. Det är däremot viktigt för alla samhällssektorer att det finansiella systemet fungerar väl, har rimliga förutsättningar för att kunna verka och att det finns hög konkurrens på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Rut- och rotavdragen utgör en viktig reform för att motverka svartarbete och stödja byggbranschen. Vi stöder denna reform och tycker att den tillfälliga höjning som gjorts avseende rotavdraget är en mycket bra del.

Herr talman! Grön omställning med bland annat ökad elproduktion är en mycket viktig prioritering för denna regering. I detta perspektiv tror vi inte att det bästa är att blanda in hushållens energibesparingar och elproduktion i ett för hushållen komplicerat system med klimatkrediter, som föreslås i en motion från Centerpartiet. Vi tror inte att det vore ett bra system. Redan i dag finns det ett system för hur vi ska vidta elbesparande åtgärder på bästa sätt. Att försöka sätta prismekanismen ur spel med avancerade system för klimatkrediter riskerar att ge stora kostnader för mycket liten vinning.

Regeringen tar ett stort ansvar för elektrifieringen av Sverige. Vi har stärkt skattereduktionen för installation av solceller; det är ett bra sätt att stötta hushållen. Fokus för regeringen är utbyggnad av elproduktionen och av infrastrukturen för laddning av elbilar. Gällande elbilar gör skattereduktionen det billigt att installera egen laddbox hemma, och den tillfälliga skattefriheten för laddning på arbetsplatser gör det enklare och billigare att erbjuda sina anställda en laddplats. I det här sammanhanget ska det också nämnas att reseavdraget har förbättrats kraftigt för de enskilda och att ersättningen för elbil har höjts.

Herr talman! Vad gäller det här betänkandet vill jag också nämna detta med personaloptioner, eftersom det tas upp i flera motioner. Vi moderater anser att det är viktigt att företag har möjlighet att få tillgång till kapital och att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna rekrytera och behålla personal. Reglerna har för inte så länge sedan ändrats och omfattar nu även styrelseledamöter och styrelsesuppleanter.

Herr talman! I detta betänkande finns också motionsförslag om att man skulle försöka ge sig på en ny skattereform i Sverige och att det skulle gynna landet. Vi anser att Sverige inte behöver en ny skattereform utan att det Sverige behöver är fortsatta skattesänkningar, särskilt på arbete. Vi tycker att nuvarande skattesystem i stort fungerar bra, även om det naturligtvis finns enskildheter som behöver diskuteras och reformeras.

Även om vi skulle se olika på vilket skatteuttag Sverige ska ha - vilken nivå och vilken procentsats - tror vi i Moderaterna inte att en skattereform är rätt verktyg. En skattereform tar förvisso ganska lång tid att utreda och att implementera. Vi tror att Sverige behöver ha ett mer snabbfotat och agilt förhållningssätt för att kunna möta de förändringar som sker i vår omvärld. Detta kanske särskilt gäller bolagsskatter och kapitalskatter, där den institutionella konkurrensen mellan stater är hög och rörligheten stor. Vi tror snarare att den vägen är bättre att gå, detta förstås utan att ändra förutsägbarheten eller rättssäkerheten i systemet.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i SkU11.

(Applåder)

Herr talman! Sverige befinner sig i ett mycket tufft ekonomiskt läge. Vi vet hur svenska hushåll pressas av höga matpriser, höga hyror och höga räntor. Även om inflationstakten mattas av är kostnadsläget fortfarande mycket högt. Det slår stenhårt mot svenska hushåll, samtidigt som arbetslösheten stiger och tillväxten är svag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Framför allt är det välfärden som får ta smällen. Vi befinner oss i en akut sjukvårdskris skapad av regeringen, som i budget efter budget ignorerat de stora behoven i svensk välfärd och valt att underfinansiera sjukvården. Man har valt att genomföra stora skattesänkningar för dem som har det allra bäst i stället för att tillföra helt nödvändiga resurser till välfärden.

Trots detta lovade statsminister Kristersson i stundens ingivelse i en direktsändning i TV4 att ingen skulle behöva sägas upp från svensk sjukvård. Man skulle trots de stora skattesänkningarna ändå klara av sjukvården. Av det har det blivit noll och intet - inte ens en droppe.

Jag vill fråga Ahlstedt, som företräder Moderaterna och regeringspartierna: Är det värt det? Är det värt att sänka skatten för dem som har det allra bäst samtidigt som sjukvården i Skåne säger upp 800 tjänster, de redan långa vårdköerna ökar och kvaliteten försämras? Det som nu sker, med den sjukvårdskris vi har, är en direkt konsekvens av den förda politiken, där man prioriterar stora skattesänkningar för dem som redan har i stället för att satsa på välfärden. Är det värt det, Fredrik Ahlstedt?

(Applåder)

Herr talman! Den nuvarande regeringen fick ärva en ekonomi som mer eller mindre var i fritt fall. Räntorna och inflationen steg, produktiviteten sjönk. Bnp hade under flera år utvecklats negativt. Tillväxttakten var väldigt låg.

Den viktigaste prioriteringen för regeringen, även för att säkerställa att ekonomin i detta land kunde fortsätta att utvecklas, var att få kontroll på inflationen och försöka få ned den. Därigenom kunde man också få kontroll på räntan. Inflationen kan egentligen bara bekämpas på ett enda sätt, nämligen genom att hålla igen på utgifterna. Kostnaderna måste begränsas.

Sedan finns det mängder av tillväxtåtgärder som behöver vidtas för att stimulera och få igång ekonomin. Men prioriteten är att säkerställa att löntagarna skyddas. Löntagarnas värsta fiende är inflationen. Många löntagare har huslån. Många löntagare såg sina reallöner helt eller delvis ätas upp av den inflationsspiral som Sverige befann sig i.

Finansministerns och regeringens enkla budskap var att inflationen måste ned - när inflationen går ned kommer också räntan att gå ned. Alla var tvungna att bidra vid kostnadsminskningarna. Kommuner, regioner, löntagare, enskilda, pensionärer, företag - alla samhällssektorer har varit tvungna att vara med och bidra. Trots det har regeringen prioriterat att ge ytterligare statsbidrag om flera miljarder till regionerna.

Därför är det viktigt att komma ihåg att sänkt inflation och sänkt ränta är nyckeln till en bättre ekonomi i Sverige.

Herr talman! Jag vet inte om någon blev klokare av svaret från Ahlstedt, så han ska få en chans till.

Huruvida den ekonomiska situationen är ärvd eller importerad kan man naturligtvis diskutera. Men oavsett förutsättningar har den borgerliga regeringen valt att prioritera, och då har man prioriterat skattesänkningar för dem som redan har det gott ställt och låtit välfärden ta smällen. När sjukvården går på knäna, när man behöver säga upp personal, när vårdköerna ökar, när tillgängligheten blir sämre och när kvaliteten försämras väljer regeringen att sänka skatten för dem som har höga inkomster i stället för att tillskjuta de resurser som välfärden behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Jag vet inte om man ska försöka tolka det som ledamoten Ahlstedt säger, men det fanns en tendens till att svaret faktiskt blev: Ja, det var värt det. Det var värt att sänka skatten för dem som redan hade det gott ställt och låta vanliga patienter och personalen i sjukvården betala priset.

Nu tittar Ahlstedt kollegan i skatteutskottet i ögonen. Men för ett ögonblick kanske Fredrik Ahlstedt kan fundera på hur det vore om han stod framför en undersköterska, en sjuksköterska eller en läkare på Skånes universitetssjukhus, på Karolinska eller på Sahlgrenska och tittade dem i ögonen när de funderade över precis samma frågeställning eller om han tog sig in på lasarettet i Skåne eller på Karolinska och i entrén träffade en patient som tittade på honom och frågade: Var det värt det?

Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att budskapet från borgerligheten och regeringen är att det var värt det. Det är tyvärr viktigare, bättre och - i en borgerlig värld - förmodligen också rättvisare att sänka skatten för människor som redan har det gott ställt och låta patienter och personal i sjukvården betala priset.

(Applåder)

Herr talman! I en ekonomi där räntan stiger och inflationen är skyhög drabbas ju alla löntagare, många företag och många andra samhällssektorer. Men även den kommunala sektorn, både regioner och kommuner, drabbas.

Jag tror att regeringens prioriteringar har varit rätt. De flesta externa bedömare menar att det har varit en framgångsrik strategi att i första hand försöka bekämpa inflationen. Genom att bekämpa inflationen får vi ned räntorna.

I det budgetutrymme vi har haft för att göra prioriteringar har sjukvården prioriterats. Sjukvården har fått en väldigt stor del av de medel som har funnits för att stärka välfärden. Jag träffar inte dagligen men säkert minst en gång i veckan medarbetare på i första hand Akademiska sjukhuset i Uppsala, eftersom jag bor i Uppsala. De har också bolån. De har också en hushållsbudget och en matbudget som inte har gått ihop de senaste åren. De flesta förstår att Sveriges ekonomi har varit utsatt för ett väldigt hårt tryck på grund av rekordhög inflation och rekordhöga räntor.

De som jobbar på sjukhuset i Uppsala har också lån som ska betalas. De har matkassar som ska betalas. För dem är det viktigaste att vi får lägre inflation och att vi får ned räntorna. Det är därför regeringens politik är så viktig. Det gäller att skydda löntagarna och att stärka sjukvården genom de extra statsbidrag som regeringen har skjutit till.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Jag begärde inte ordet med anledning av att Centerpartiet blev apostroferat. Jag tänkte i stället ta upp en helt annan fråga, som ledamoten inte tog upp, nämligen det faktum att Skatteverket beskattar pengar som prostituerade får in när de tvingas sälja sex.

Jag tyckte att det var intressant att ledamoten sa att Moderaterna inte vill se en skattereform - jag gick i tron att nästan alla tycker att det behövs en modernisering av skattelagstiftningen. Det är nämligen skattelagstiftningen som är boven i dramat i de mycket komplicerade fall där Skatteverket bedömer att man måste ta ut skatt. Att vara utsatt för mäns våld mot kvinnor görs till ett slags arbete eller hobby.

Detta har uppmärksammats och debatterats här i kammaren under det senaste året. Det har också debatterats i skatteutskottet. Centerpartiet har en motion. Jag lade fram ett utskottsinitiativ med en annan tolkning som inte gick igenom.

Man hänvisar till en utredning som inte kommer att passera Finansdepartementet, där Skatteverket hör hemma och som Moderaterna chefar över, utan i stället ligger hos Arbetsmarknadsdepartementet. Jag tycker att detta är att dra sig undan ansvaret. Det hade gått att snabba upp detta. Det man säger nu är i princip att utredningen föreslår en ny utredning. Det finns ingen bortre gräns eller inriktning för att ta tag i och lösa denna fråga, som finansministern har talat om många gånger i den här talarstolen.

Min fråga till Moderaterna och ledamoten är hur de tänker när det gäller detta. Hur vill de säkerställa att denna fråga inte hamnar mellan stolarna utan faktiskt kommer upp på bordet, så att det orimliga i detta upphör?

Herr talman! Ledamoten Vilhelmsson har ju, som hon precis redogjorde för, tagit upp denna fråga tidigare. Detta är ett väldigt bra exempel på varför vi inte tycker att en stor skattereform är det bästa, mest praktiska och smartaste sättet. Om man säger att man ska göra en stor skattereform fryser man alla andra saker.

Vi tror att vi måste vara lite mer snabbfotade och att det behöver göras förändringar i skattesystemet hela tiden. Vi tror inte riktigt på modellen att allting ska inrymmas i en stor utredning som ska resultera i en stor proposition; det var detta jag försökte att visa på. Vi tror att vi ska fortsätta arbetet med att sänka skatten på arbete. Vi tror att vi ska fortsätta arbetet med att se över de delar som vi tycker är lite mindre bra, som inte fungerar eller som ger orimliga konsekvenser.

Inkomstskatt

Det som ledamoten Vilhelmsson tog upp i sitt anförande handlar om en del som vi behöver se över. Precis som ledamoten sa har finansministern sagt att man ska se över detta på departementet. Jag har tyvärr inga andra besked i dag, vare sig om tidsplan eller om något ytterligare innehåll.

(forts. § 5)

Fru talman! Ledamoten nämnde en skattereform. Jag återkommer till att jag trodde att Moderaterna tyckte att det var en bra idé att på ett vidare sätt se över skattereformen eftersom den är lappad och lagad fram till dags dato. Det är verkligen inte så att allt ska pausas under tiden, utan man får fortsätta att arbeta med att följa lagstiftningen och genomföra de reformer som krävs även om skattereformen ses över.

Ledamoten nämnde också att man ska vara snabbfotad. Det är precis det man inte är i just det här specifika fallet. Av utskottets betänkande framgår att en utredning har lämnat förslag om ytterligare en utredning. Vad är det för svar? Vad är det för besked till de prostituerade som har en skuld hos Skatteverket? Det blir orimliga konsekvenser.

Elisabeth Svantesson har i kammaren sagt att hon kan garantera att hon inte kommer att släppa sin del av detta, som är just beskattning, eftersom det är hennes ansvarsområde i regeringen.

Vad ämnar Moderaterna göra i regeringen för att prostitution hädanefter inte på något sätt ska ses som en hobby eller ett arbete, vilket är en följd av att man måste betala skatt för inkomster från män som har köpt sex?

Fru talman! Vi har diskuterat denna fråga tidigare. Precis som finansministern har sagt avser vi att återkomma med någon form av klargörande av hur vi ska hantera frågan. Finansministern har även sagt i kammaren att frågan bereds på departementet, och inriktningen är att det ska komma ett förslag.

Om man vill problematisera själva inkomstskattelagen är den generellt uppbyggd. Det är en viktig sak att se till att man gör rätt när man lägger fram eventuella förslag på området.

Vi moderater har hela tiden sagt att i fråga om en skattereform i stort är det viktigt att fortsätta ha fokus på att sänka skatten på arbete. Vi tror inte att den kommer att gynnas av en stor och bred skattereform. Vårt förslag är att fortsätta sänka skatten på arbete och se över vilka andra skatter som ska sänkas.

(forts. § 7)

Fru talman! I sitt anförande tidigare lyfte Fredrik Ahlstedt vikten av att det ska löna sig att arbeta. Detta är en väldigt grundläggande princip som har diskuterats i en massa olika sammanhang - alltifrån pensionsdebatten till diskussioner om att regeringen vill göra det fattigt för människor som är sjuka.

Det är dock inte detta jag tänkte ta upp i min replik i dag. Jag tänkte ta upp Miljöpartiets förslag på ny skattereform. Det vi ser nu när det gäller frågan om att det ska löna sig att arbeta är nämligen att klyftorna ökar mellan dem som tjänar pengar genom att arbeta och dem som tjänar pengar genom att inte arbeta utan genom att äga mycket redan.

Jag hade ett ganska ögonöppnande samtal med en ung människa som just nu utbildar sig på universitetet och som drömmer om att tjäna pengar på sin aktieportfölj och inte på ett jobb.

Klyftorna ökar mellan dem som har mycket och får låga skatter på kapital och dem som kämpar och arbetar. Man betalar mer i skatt på sin ansträngning än på att redan ha.

Jag vill fråga om Moderaterna står bakom att det ska löna sig att arbeta och är beredda att se över skatteklyftan mellan arbete och kapital.

Fru talman! Vi vill sänka skatten på arbete för låg- och medelinkomsttagare. Vi tycker att det är väldigt viktigt att se över marginalskatterna och marginalskatteeffekterna.

Det ledamoten påpekar här är att personer som utbildar sig, som skaffar sig ett bra jobb, som är ambitiösa, som jobbar lite extra och som är anställda i dag drabbas väldigt kraftigt av den marginalskatt vi har på inkomster.

Vi vill fortsätta att ha ett förmånligt skattesystem för dem som är entreprenörer, dem som är innovativa företagare och dem som är företagare och skapar nya arbeten och nya företag.

Grundproblemet är inte att vi har för låga skatter på kapital utan att vi har för höga skatter på arbete, särskilt när vi tittar på marginalskatterna.

Vår huvudlinje är att sänka skatterna på arbete för att det ska löna sig ytterligare att jobba och att det ska löna sig att jobba mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Ägandet av kapital i Sverige är extremt ojämställt. Vi är ett av de mest ojämställda länderna. Vi går om länder som till och med Ryssland just när det kommer till koncentration av ägande.

Med väldigt låga skatter på kapital blir konsekvensen att de som äger allra mest bara blir rikare och rikare. Den som jobbar har ingen chans att komma i kapp, för skatterna på arbete är mycket högre än skatterna på kapital.

Till detta kan vi lägga att vi står inför stora samhällsutmaningar. Tidigare diskuterade vi de enorma nedskärningarna i vården. Klimatomställningen kräver investeringar. Vi behöver satsa på skolan så att alla barn klarar skolan och kan ta de jobb som just nu står lediga därför att vi saknar kompetens.

Om man lägger ihop alla de samhällsinvesteringar som vi behöver göra med kunskapen om hur ojämlikheten i samhället ökar på grund av klyftorna mellan kapitalskatter och inkomstskatter blir Miljöpartiets slutsats att vi behöver göra en skattereform där vi ser till att de som blir ännu rikare på att redan äga en massa faktiskt bidrar mer så att vi kan både göra det lönsamt att jobba och investera i välfärden och klimatomställningen.

Jag kan bara konstatera att Moderaternas budskap är tydligt: Det är mindre skatt som gäller för alla.

Fru talman! Detta leder mig till att vi behöver börja med det viktiga sambandet när det gäller kapital. Det är kapitalet som möjliggör att vi kan få fler företag i Sverige, att vi kan få tillväxt i Sverige, att Sverige kan fortsätta att utvecklas och få högre bnp och att det blir fler arbeten i Sverige.

Företag bygger på tre huvudkomponenter. Den första är naturligtvis att det ska finnas en jättebra eller i alla fall en bra affärsidé. Den andra är att det ska finnas kompetens - kompetenta medarbetare som kan utveckla företaget. Den tredje är otroligt viktig, nämligen att det inte går att starta ett företag utan att ha kapital.

Det är därför viktigt att vi har kapital i Sverige, så att vi inte blir beroende enbart av kapital utifrån - från andra länder än Sverige. Sverige är i dag ganska kapitalberoende av många andra länder. Sverige har ett framgångsrikt näringsliv, men vi är fortfarande lite undersysselsatta när det gäller kapital. Det är därför kapitalet är så viktigt, och det är därför vi inte kan beskatta kapitalet så att det flyttar till andra länder och gör oss ännu mer beroende av dem.

Det är kapital, det är affärsidé och det är kompetens som bygger nya företag som gör att det blir fler arbetstillfällen i Sverige. Huvudproblemet är dock att vi har för höga skatter på arbete, både för låginkomsttagare och för medelinkomsttagare, men också att vi har marginalskatter som gör att incitamenten för många som har en bra utbildning och har utbildat sig länge inte jobbar tillräckligt mycket. Detta är vår stora utmaning på kort sikt.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Vi befinner oss i ett mycket ansträngt ekonomiskt läge. Många människor har svårt att få ekonomin att gå ihop. Matpriserna har de senaste två åren ökat med 26 procent. Var tredje familj kämpar med att få ekonomin att gå ihop varje månad. Inflationskrisen och lågkonjunkturen drabbar hela Sverige och alla svenskar. Byggsektorn är i fritt fall, och gängkriminaliteten äter sig in i samhället och hotar svenska familjers trygghet i vardagen.

I ett läge där Sverige blir fattigare krävs en politik som bottnar både i verklighet och i människors vardag. Men av detta, fru talman, ser vi ingenting från regeringen och Sverigedemokraterna. I det tuffaste ekonomiska läget på decennier väljer man att sätta sig på läktaren. Krisen tillåts slå igenom med full kraft, och de skyller konsekvent på någon annan och lägger över ansvaret på andra. Priset för den förda politiken betalas av hårt arbetande löntagare.

Vi ser detta inom alla politikområden, där man antingen underlåter att ta politiska initiativ eller, när man väl gör det, riktar sig till de människor som redan har det väl förspänt. En gammal nyliberal devis som i allt väsentligt gestaltas i regeringens förda politik är att när det regnar på prästen stänker det på klockaren.

Det visar sig inte minst när det kommer till skattepolitiken, fru talman. Låt mig ta ett axplock. Det blir skattesänkningar i miljardklassen för höginkomsttagare och höjda tak för både rot- och rutavdrag - en lyx som bara de som redan har det gott kan tillgodogöra sig. En exitskatt för att hindra skatteflykt vill man inte ha. Ännu förmånligare och lägre skatter för fåmansbolag är att vänta. Företag får dra av sina serviceavgifter för deltagande i arbetsgivarorganisationer och för konfliktfonder som de bygger upp, men de löntagare som valt att bli medlemmar i facket får inte dra av sin medlemsavgift. Inkomst på kapital och tillgångar ges en gräddfil jämfört med skatt på arbete och så vidare.

Det är förvisso föga förvånande, fru talman, att den förda politiken reflekterar den borgerliga samhällssynen, där de som redan har ska få lite till. Däremot är det både orättfärdigt och upprörande.

Fru talman! Vi socialdemokrater företräder helt andra intressen och står för en helt annan samhälls- och människosyn, som gestaltas i vår syn på utformningen av skattepolitiken. Grunden för oss är att skattepolitikens huvudsakliga uppgift är att finansiera vår gemensamma välfärd och skapa en rättvis fördelning av samhällets välstånd.

Vi tror nämligen på idén att välfärden frigör människor från den ekonomiska underordningens bojor. Vi blir inte beroende av egna ekonomiska tillgångar för att ta del av skola, vård eller omsorg, och vi slipper ge upp stora delar av vårt liv för att ta hand om närstående som behöver sådana tjänster men inte har möjlighet att köpa dem på en marknad.

Vår syn på skattepolitiken bygger på den allmännyttiga principen att vi gemensamt bidrar efter förmåga så att välfärden finns där när den behövs och fördelas efter behov. Fru talman! I min värld, som företrädare för Socialdemokraterna, är det en mycket enkel och tidlös idé, eller annorlunda uttryckt: Vård, skola och omsorg är viktiga för människors möjligheter i livet. Livschanserna blir nämligen mindre när de inte finns.

Skatt är nämligen undersköterskan på äldreboendet, frukosten på förskolan och barnmorskan som förlöser våra barn. Skatt är höftledsoperationer, nationella prov och skolskjuts. Skatt är tåg, buss och kollektivtrafik. Så hänger det ihop - skatt för gemensam finansiering av gemensamma angelägenheter och gemensam välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

När vi bevittnar dålig arbetsmiljö inom vården eller för lite undervisning och stöd i skolan kopplar vi det till skatt. Skattesänkningar leder nämligen till nedskärningar. De senaste 20 åren har skattekvoten, det vill säga det som vi är beredda att avstå av våra tillgångar - vår gemensamma samlade förmögenhet i vårt land - minskat med nästan 7 procentenheter. I kronor mätt handlar det om ett inkomstbortfall för hela välfärden på över 400 miljarder kronor jämfört med om skattekvoten hade varit densamma som vid det senaste sekelskiftet.

Det är klart att 400 miljarder kronor inte går obemärkt förbi. Detta kan ingen - inte ens den mest välvilliga borgerliga politiker - argumentera bort med dynamiska effekter eller självförsörjningsgrad. Nej, det har bidragit till en betydande minskning av och kvalitetsförsämringar i välfärden. Det är en mycket allvarlig och minst sagt spektakulär utveckling, som tydligt avspeglar underfinansieringen av den generella välfärden.

Men, fru talman, som om inte detta vore nog är dagens skattesystem dessutom utformat på ett sådant sätt att vi betalar mer i skatt på inkomst av lön än på avkastning av kapital. För dem som redan har ska vi göra det lite bättre, och för dem som redan arbetar hårt ska vi göra det lite tuffare. Ett sådant skattesystem vill inte vi ha.

Till skillnad från Moderaterna, som här i dag i riksdagens kammare tydligt deklarerar att de inte är intresserade av att sätta sig i någon form av politisk överläggning för att hitta ett gemensamt skattesystem som är enhetligt, neutralt och rättvist över tid, har vi uppfattningen att det skattesystem som vi har i dag har många brister som behöver åtgärdas för att framför allt göra systemet mer rättvist, inte minst mellan dem som arbetar och dem som redan har stora tillgångar.

Fru talman! Varför ska kassörskan på Ica betala en större andel av sin lön i skatt än vad Icas ägare gör? För mig går det inte ihop. Det finns också fler liknande exempel. Därför är behovet av en skattereform stort - för att göra systemet begripligt, enhetligt, neutralt och framför allt rättvist.

När nu världen förändras och vi inte med säkerhet vet hur morgondagen ser ut har det starka samhället blivit den trygghet som gjort människor nyfikna på framtiden, som gjort att de vågar möta en ny dag utan att veta hur den ser ut men ändå välkomna den i vissheten att saker och ting blir bättre. Alla människor, både de som är löntagare och de som inte är det, ska ha något att se fram emot.

Utifrån de principerna formulerar socialdemokratin sin syn på skattepolitik. Det handlar om människosyn, och det handlar om samhällssyn.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 6 under punkt 4 och reservation 18 under punkt 9.

(Applåder)

Fru talman! Jag blev lite nyfiken efter ledamoten Karlssons anförande. Det var väldigt välformulerat och utbroderande om filosofin bakom och syftet med socialdemokratisk skattepolitik. Men jag blev lite nyfiken, fru talman, på vilka skatter Socialdemokraterna vill höja. Är det skatten på bensin och diesel? Är det skatten på arbete? Är det skatten på kapital? Eller är det några andra skatter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Vi har i motioner sett att man har förslag om bankskatt, beredskapsskatt och så vidare. Men det var väl ändå inte det ledamoten Karlsson pratade om. Han pratade om en skattereform, och då fick jag uppfattningen att alla skulle få höjd skatt.

Jag tror att det vore värdefullt och intressant, kanske framför allt för medborgarna, att få veta vilka skatter Socialdemokraterna vill höja.

Fru talman! Det känns tillfredsställande när den moderate ledamoten går upp i kammarens talarstol och säger att han har blivit nyfiken av mitt anförande i stället för att med en ryggmärgsreflex tänka att allt jag säger per definition är fel. Då är vi åtminstone en bit på väg.

Om ledamoten Ahlstedt också hade haft uppfattningen att vi gemensamt skulle hitta en skattereform och inte bara ha en enmansshow där var och en från sitt parti säger att vi bestämmer och så här ska det vara hade förutsättningarna funnits för att föra dessa resonemang.

Vi tänker inte gå ut och torgföra exakt vad vi vill göra, för då låser vi oss. Vår utgångspunkt är dock att rättvisan i skattesystemet ska återställas. Det innebär naturligtvis att de väljare som den moderate ledamoten Ahlstedt företräder, som har stora tillgångar och förmögenheter, sannolikt skulle kunna förvänta sig en något högre skatt än de som är vanliga löntagare.

Vi pratar gärna detaljer om Moderaterna är beredda att komma till bordet. Men vår utgångspunkt är att återställa rättvisan i beskattningen.

I stället borde kanske Ahlstedt förklara för mig varför det är rimligt att de som redan har ska ha det ännu bättre. Det visar sig ju att det är de med de stora inkomsterna som får de stora skattesänkningarna i den ekonomiska politik som regeringen nu företräder och lägger fram på riksdagens bord.

Priset för det får välfärden betala. Det är neddragningar och uppsägningar i sjukvården och välfärden. För mig är det en otidsenlig, omodern och orättvis politik. Vi har en helt annan uppfattning.

(Applåder)

Fru talman! Det var väldigt svårt att få av locket på den socialdemokratiska skatteboxen. Vi fick dock en liten glimt av vilka olika förslag som kan rymmas där. Det var också lite som vi befarade. Vi tror nämligen inte på att höja skattetrycket eller öka antalet skatter. Vi tror snarare tvärtom. Vi tycker att vi sänka skatterna, framför allt på arbete. Det är det som är vår utgångspunkt.

Det är därför vi inte tycker att det finns någon anledning att göra en stor skattereform som omfattar allt och alla. Vi tycker att vi framför allt behöver jobba med skatterna på arbete.

Jag förde också ett resonemang i mitt anförande om att vi kanske behöver vara lite snabbfotade när det gäller bolagsskatter och kapitalbeskattning. Vi behöver möta både internationella diskussioner och den institutionella konkurrensen och jobba med de frågorna. Då tror vi inte att någon stor utredning eller stor reform är vägen framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Ni som lyssnar på detta har väl förstått att det i den skattelåda som ledamoten Karlsson inte är så sugen på att öppna finns några, antar jag, lite gömda förslag. Ska man realisera det som ledamoten Karlsson säger handlar det nämligen om höjda punktskatter på exempelvis bensin och diesel, höjd skatt på arbete, borttagande av jobbskatteavdrag och höjd skatt på kapital, exempelvis ISK.

Vi tror inte att det är den politik som Sverige vare sig behöver eller vill ha. Det är därför vi avvisar förslagen om skattereform.

(Applåder)

Fru talman! Det finns ingen anledning för mig att moralisera över det som Moderaterna företräder och säger i riksdagens talarstol. Det är faktiskt ert uppdrag. Ni tycker att de som har det bättre ska få det ännu mycket bättre. Priset för det, när ni genomför era skattesänkningar, är att vanligt folk får ta smällen. Det är ärligt och rakryggat att Moderaterna är beredda att stå i riksdagens kammare och säga det. Det hedrar ledamoten.

Men lika hedersamt som det är för ledamoten att framföra det, lika otidsenlig är en sådan politik. När ni nu sänker skatten för dem med de stora inkomsterna är det ju deras arbetskamrater med lite lägre inkomst som betalar priset genom att bli arbetslösa.

Sjukvården får nu ta smällen. Över 800 personer i sjukvården i min region, Skåne, behöver gå därför att regeringen inte är beredd att ta ansvar för sjukvården. Samtidigt sänker ni skatten för en höginkomsttagare som läkaren för att läkaren ska ha råd att betala sina boendekostnader, som ledamoten sa i ett annat replikskifte. Den som betalar hans ökade boendekostnader genom sänkt skatt är arbetskamraten undersköterskan, som nu blir arbetslös.

Jag kan inte företräda en sådan politik. Vad detta innebär för mig är att vi måste vara beredda att finansiera vår välfärd. Då behöver vi en skattepolitik som är rättvis och modern.

Om nu ledamoten Ahlstedt och Moderaterna är intresserade av vilka skatter vi kan tänka oss att förändra är vi naturligtvis beredda att öppna den boxen, som Ahlstedt uttrycker det. Men det förutsätter också att Ahlstedt är beredd att komma till bordet och prata om detta. Annars finns det ingen box att öppna.

Ansvaret nu ligger hos regeringen och Moderaterna, inte hos oss socialdemokrater.

(Applåder)

Fru talman! Inkomstskatterna engagerar, och vi ser det i dagens motionsbetänkande. Här finns förslag angående jobbskatteavdrag, regional skattereduktion, förhöjt grundavdrag, rot och rut, gåvoskatteavdrag, grönt avdrag, grön skatteväxling, förmåner, omställningsavdrag och en större skattereform.

Fru talman! Vi kristdemokrater vill att skattetrycket i Sverige ska minska. Sänkta skatter är ett mål i sig, och det gäller särskilt just inkomstskatterna. Att människor får behålla lite mer av de pengar de har tjänat ihop stärker valfriheten - men faktiskt också statskassan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Det är viktigt för Sverige och svensk välfärd att fler människor arbetar fler timmar. Jobbskatteavdraget leder till att fler människor arbetar mer och till att kommuners och regioners ekonomi stärks. Det som är mest betydelsefullt för att välfärden ska kunna upprätthållas och utvecklas är att skatteunderlaget utvecklas positivt.

Jobbskatteavdraget är en statlig skattereduktion som är direkt proportionell till kommunalskatten och finansieras helt av staten. Ju högre kommunalskatten är, desto större blir jobbskatteavdraget. Att skattesänkningen är större i högskattekommuner innebär att jobbskatteavdraget i viss utsträckning även fungerar skatteutjämnande mellan kommuner. Det nuvarande jobbskatteavdraget riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster eftersom det trappas ned för högre inkomster.

Fru talman! Vi kristdemokrater tycker att skattetrycket måste synliggöras. Det är därför bra att regeringen nu har tillsatt en utredning som ser över hur offentliga arbetsgivare kan visa arbetsgivaravgiften på lönebeskedet. Genom att belysa och informera om vilka skatter de anställda betalar kan man också förstå att skatten är en förutsättning för att kommuner, regioner och stat får in pengar till vår gemensamma välfärd. Det handlar om skola och omsorg och om att bussen till jobbet ska gå.

Fru talman! Få uppgifter är lika viktiga som att bryta utanförskapet. De som står utanför och år efter år lever på bidrag behöver byta bidragsberoendet mot egen försörjning. Men det behöver också genomföras en bidragsreform, och det arbetet har regeringen satt igång. Ett bidragstak gör att det alltid ska löna sig bättre att jobba än att leva på bidrag. Ingenting skapar välstånd i ett land som arbete. Ingenting motverkar enskilda människors fattigdom som att ha ett arbete. Och ingenting skapar fler nya klassresor som att människor får sitt allra första arbete.

Det svenska näringslivet är också ett drivhus för välstånd och innovation. Alla de företagsamma människor som driver företag och skapar jobb förtjänar vår respekt. De riskerar sina pengar för att skapa jobb åt andra. Därför är det bra att regeringen ser till att regler förenklas så att vi minskar den administrativa bördan. Det ska bli lätt att göra rätt. Fri ekonomi och fri företagsamhet är grunden för vår välfärd.

Fru talman! Jag vill också lyfta gåvor till ideell verksamhet. Vi kristdemokrater vill ha ett starkt, livskraftigt och självständigt civilsamhälle. Därför har vi arbetat för att det ska finnas ett gåvoskatteavdrag. Det innebär i praktiken en skattelättnad för den som ger gåvor till sociala ändamål och till forskning.

Det är glädjande att även andra partier har förstått betydelsen av ideella gåvor och motionerat om det. Det är bra att det finns fler som driver på för en utveckling där gränserna höjs. Genom gåvoskatteavdraget stärks organisationer som Stadsmissionen, Rädda Barnen, Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden.

Jag är också mycket glad att regeringen nu har tillsatt en utredare som ska se över enklare momsregler för gåvor och vid försäljning av begagnade varor. Man ska också öppna för att avdragsrätten ska gälla även för juridiska personer, det vill säga för företag som ger gåvor till ideell verksamhet och civilsamhället.

Fru talman! Regeringen har tillsatt en utredning som ska lämna förslag på moderniserade skatteregler för ett flexibelt arbetsliv. Det behöver moderniseras eftersom ett flexibelt arbetsliv också innebär att tjänstestället inte alltid finns där man tror och för att avdraget för ökade levnadskostnader utgår från tjänstestället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Utredningen ska analysera hur reglerna om tjänsteställe och avdrag för ökade levnadskostnader kan moderniseras för att göra skattereglerna enklare för arbetsgivare, anställda och företag. Var en person har sitt tjänsteställe är avgörande för bedömningen av rätten till avdrag för ökade levnadskostnader vid resor i tjänsten och i näringsverksamheten samt av rätten till avdrag för resor till och från arbetet.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Betänkandet vi debatterar i dag handlar om inkomstskatter och behandlar de yrkanden som kom in under den allmänna motionstiden i höstas.

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti, och vi anser att staten har en viktig funktion i att upprätthålla en välfärdsstat för medborgarna. En välfärdsstat är givetvis något som medför kostnader för staten, och just inkomstskatten är en av statens största inkomstkällor. Vid sidan av momsen är den förmodligen den skatt som är mest synliggjord för medborgarna.

Därför är det också viktigt för det så kallade samhällskontraktet att inkomstskatten är rättvis och transparent. Rättvisa avser då inte enbart skatteförmåga, utan det innebär även att den som utbildar sig, satsar och arbetar hårt ska få ta del av avkastningen från sitt arbete och sina insatser och risktaganden.

Fru talman! Sverige har under lång tid haft ett av de högsta skattetrycken i världen. Marginalskatterna är också bland världens högsta, vilket innebär att en stor del av den sist intjänade kronan går direkt till staten. Detta kan få till följd att motivationen hos löntagare och företagare att anstränga sig lite extra dämpas. När hårt arbete, ansträngning och risktagande inte lönar sig i tillräcklig utsträckning riskerar vi att skapa ett samhälle där människor inte strävar efter att uppnå sin fulla potential.

Fru talman! Tack vare den nya regeringen tappar nu Sverige placeringar i listan över de länder som har högst skattetryck, även om vi fortfarande ligger en bra bit ifrån OECD:s genomsnitt. Sverigedemokraterna står givetvis bakom regeringen och den budgetöverenskommelse vi har i Tidösamarbetet, men vi har några förslag i vår politik om att regeringen borde kunna utreda ytterligare förbättringar. Jag tänkte att jag skulle nämna några här.

När det gäller det så kallade husavdraget, mer känt som rot och rut, röstade vi i går för ett tillfälligt höjt rotavdrag för att stimulera byggmarknaden, som har det tufft. Det är gott och väl så, men vi menar att regeringen även borde göra en översyn av systemet med inriktning på förenklingar, bland annat avseende de olika avdragsnivåerna och de takbelopp som nu kringgärdar systemet.

Med tanke på den underhållsskuld som finns bland många hyresfastigheter i landet borde man dessutom utreda möjligheten för ett rotavdrag för dessa bestånd. Avdrag inom systemet borde också kunna medges för renovering och underhåll av fastigheter och byggnader med särskilt kulturhistoriskt värde, ett så kallat kulturarvs-rot. Slutligen borde även en utredning komma med förslag på åtgärder för att minska förekomsten av missbruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Ett annat förslag gäller förändringar i det system för gåvoskatteavdrag som finns i dag. Nu kan man göra en skattereduktion på 25 procent upp till 3 000 kronor per beskattningsår för gåvor till godkända gåvomottagare. Vi anser att systemet har potential att utvecklas. Sverigedemokraterna sätter stort värde på civilsamhället, och ekonomiskt stöd till detta i form av gåvor från enskilda har stor betydelse för viktiga verksamheter som drivs ideellt.

Vi menar att taket på avdraget är för lågt satt samtidigt som systemet exkluderar många allmännyttiga verksamheter. Vidare omfattas inte juridiska personer av möjligheten till skattereduktion, och systemet är även administrativt tungrott. Vi förespråkar en utredning för att komma till rätta med dessa brister så att syftet med gåvoskatteavdraget bättre ska kunna uppnås, vilket blir ett steg på vägen mot ett starkare och mer oberoende civilsamhälle.

Sverigedemokraterna anser också att man borde förbättra möjligheten för privatpersoner att investera i mindre bolag genom att göra justeringar på skatteområdet. Då mindre företag och startup-företag ofta har svårt att låna på kapitalmarknaden finns det ett behov av att inte bara kunna få kapital till företaget utan även knyta till sig nyckelkompetens.

Ett sätt att göra detta är att underlätta för mindre företag att ge ut personaloptioner. Att locka till sig investeringar och riskkapital inte bara från dem som traditionellt kallar sig riskkapitalister utan även från privatpersoner och hårt arbetande entreprenörer kommer att vara en avgörande faktor för tillväxten i svensk ekonomi.

Nu gav regeringen ett tilläggsdirektiv till den kommitté som har i uppdrag att lämna förslag på förenklingar inom 3:12-regelverket om att även analysera på vilket sätt regelverket kan ändras för att göra systemet med personaloptioner mer effektivt när det gäller att attrahera och behålla nyckelkompetens. Enligt den senaste informationen kommer kommittén att presentera sina resultat de närmaste dagarna. Vi ser med spänning fram emot att få ta del av dess redovisning.

Sverigedemokraterna föreslår även att det borde införas ett nytt system för pensionssparande, en allemanspension, med samma ålderskategorier som för det individuella pensionssparandet och med samma regler för uttag, men där det inte sker något skatteavdrag vid insättning på upp till ett prisbasbelopp. Det hade kunnat stärka det privata sparandet inför pensionen i alla inkomstklasser.

Slutligen, fru talman, har nog de flesta partier här i kammaren insett att vi hade behövt en skattereform, kanske förutom ett parti. Vi lever i dag i en globaliserad värld, där människor, kapital och företag rör sig över nationsgränserna på ett sätt som jag inte tror att vi kunde förutspå vid Sveriges senaste skattereform för snart 35 år sedan.

Sverige behöver konkurrenskraftiga skattenivåer för såväl företag som riskkapital, men också för beskattning på inkomst av tjänst. Det gäller inte minst för att Sverige ska kunna vara attraktivt för såväl utländska investerare som för nya startupföretag och för att vi på en internationell marknad ska kunna locka till oss den kompetens som behövs i hela näringslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Vi inser att den typ av skattereform som man gjorde för drygt 35 år sedan skulle vara en betydligt större utmaning i dag. Det beror på att EU i vissa delar bestämmer vad vi får beskatta och inte, men även på hur det parlamentariska läget ser ut just nu. Det beror även på den omställning som håller på att ske i spåret av Tidösamarbetet, som är utredningstung och lämnar liten kapacitet över för en stor skattereform.

Sammanfattningsvis behöver vi ett skattesystem som gynnar entreprenörskap, innovationer, risktagande, utbildning och flit samtidigt som det också behöver ha en omfördelande funktion för att finna en acceptans och för upprätthållandet av en välfärdsstat.

Fru talman! Då vi i Sverigedemokraterna hedrar Tidöavtalet och det samarbete vi har tillsammans med övriga Tidöpartier om att ta ansvar för Sverige i ett gemensamt samarbete under mandatperioden kommer vi, i det fall det kommer att yrkas bifall till någon av reservationerna under punkterna 14 eller 19, att rösta på utskottets förslag, även om vi har egna reservationer under respektive punkt. Denna röstförklaring finns även med som särskilda yttranden i betänkandet.

Vi i Sverigedemokraterna står givetvis bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, med den reservering jag nyss nämnde. Men för tids vinning under voteringen yrkar jag bifall till vår reservation 14 i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Medan jag justerar höjden på talarstolen passar jag på att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vi lever i en tid där det är viktigare än någonsin att uppmuntra till arbete, investeringar och entreprenörskap om vi vill att Sveriges välstånd fortsatt ska stå sig starkt. Genom att göra det mer attraktivt att arbeta och investera ser vi till att skapa den ekonomiska kaka som vi alla delar på genom vår gemensamma välfärd.

Skatterna är ett ämne som ofta leder till diskussion inom politiken och bland medborgarna och ekonomer. Det är inte särskilt konstigt i ett högskatteland som Sverige. Skatterna ger ekonomiska medel till vår offentliga sektor. Samtidigt påverkar utformningen av skatterna beslut hos såväl privatpersoner som företag. Detta i sig spelar stor roll.

Om skattesystemet till exempel består av för många differentierade momssatser ökar risken för en viss misstro mot systemet då det kan upplevas som svårförståeligt, krångligt och ineffektivt. Rätt genomförd kan en ny skattereform, som flera andra här före mig i talarstolen tagit upp, ligga till grund för en samhällsutveckling som inspirerar till mer av arbete, företagande och entreprenörskap och mindre av fiffel. Det skulle vara positivt för vårt land. Jag hoppas att vi inom en snar framtid kan åstadkomma detta.

Höga marginalskatter på arbete minskar avkastningen på utbildning och ansträngning, och företagsbeskattningen gör att entreprenörskap och investeringar lönar sig sämre om den blir obalanserad. Olikformigheter i beskattningen gör att resurser kan allokeras dit där skatten är som lägst, inte där de gör störst nytta.

Fru talman! Låt oss inte glömma att skattesystemet är grundläggande för att finansiera vår gemensamma välfärd. Det är genom skatterna vi kan säkerställa att det finns lärare i våra klassrum, läkare och sjuksköterskor på våra vårdcentraler samt poliser ute på våra gator och torg som upprätthåller ordningen i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Men vi måste också erkänna att det nuvarande skattesystemet har delar som motverkar de krafter som bygger vårt välstånd, som jag precis nämnde. Därför måste vi reformera systemet så att det blir mer lönsamt att arbeta, utbilda sig och starta företag.

En grundpelare för oss liberaler är att det alltid ska löna sig att arbeta. I Sverige i dag försörjer över 1,3 miljoner människor inte sig själva. Det är ett enormt misslyckande, och den långsiktiga arbetslösheten är ett växande problem. Vi vill ge individen makt att stå på sina egna ben. Ingen som kan arbeta ska tvingas vara beroende av vare sig staten eller någon annan för sin försörjning. Det ska alltid löna sig att gå från bidrag till jobb och egenförsörjning.

Det är därför glädjande att vi nu bland annat har ute på remiss inför budgetpropositionen att vi ska förstärka det jobbskatteavdrag som hittills har varit så gott. Det riktas främst mot heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster.

Genom att ta sig till jobbet blir man också en del av samhället och kan bidra till vår gemenskap. Det är den bästa integrationsmotor som vi har. Ett effektivt skattesystem ger drivkraft till ökad sysselsättning och fler arbetade timmar och får vår ekonomi att växa. Då skapas skatteintäkterna som går till vår gemensamma välfärd.

Men det viktigaste skälet är inte makroekonomiskt utan handlar om rättvisa. Makten över den egna tillvaron ökar när individen får behålla mer av den inkomst som hon eller han själv tjänat ihop. Därför är skatterna en fråga om människors frihet och självbestämmande.

Fru talman! Vi liberaler betonar också individens rätt att få forma sin egen framtid. Genom att vi skapar bättre förutsättningar att tjäna mer pengar ökar vi också möjligheten för eget sparande. Detta ökar individens makt genom att det ger en ekonomisk trygghet. Med ett eget ekonomiskt kapital har man friheten att till exempel lämna destruktiva relationer. Man kan köpa den bostad som man länge har drömt om eller starta ett företag och förverkliga den idé som man burit på under så lång tid.

Vi får samtidigt inte glömma att ta ansvar för vår planet som vi bor på. Genom grön skatteväxling, enligt principen att förorenaren betalar, ska vi skapa incitament för att arbeta och bidra till ett mer hållbart samhälle.

Vi måste också bli bättre på att uppmuntra till grön innovation och att driva vår ekonomi mot mer hållbara lösningar. Här anser vi att det offentliga ska vara med och göra sitt. Men vi får inte heller glömma bort att frigöra kapital inom det privata näringslivet då marknadskrafterna också ska vara en del för att nå miljömålen.

Sverige är ett av de länder i västvärlden där skatten på en löneökning, det vill säga marginalskatten, är som högst. Det skapar i sig ett ineffektivt skattesystem där det lönar sig dåligt att jobba men också att gå upp i arbetstid. År av studier vid universitet eller högskola syns i dag inte alls eller i väldigt liten utsträckning i människors plånböcker mot vad det kunde ha varit.

En sådan dålig utbildningspremie får i sin tur negativa följdeffekter, inte minst på utbudet av kvalificerad arbetskraft. Om Sverige även framgent ska vara ett land för nytänkande, innovationer och företagande måste det löna sig att anstränga sig lite extra. Det handlar om att premiera såväl den som jobbar den där extra timmen som den som tar den där extra kursen på högskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Det handlar också om att Sverige fortsatt måste stå sig starkt för att kunna locka utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner till den inhemska arbetsmarknaden. Det nu liggande förslaget om att sänka expertskatten är helt rätt i tiden. Vi behöver få till bättre förutsättningar för att företag ska kunna attrahera och behålla internationell nyckelkompetens så att vi kan gynna svensk konkurrenskraft på en global marknad.

Det är av yttersta vikt att vi fortsätter arbeta för ett skattesystem som stöder snarare än begränsar individens frihet och den ekonomiska potential som finns här. Endast då kan vi skapa ett samhälle där arbete, innovation och konkurrenskraft verkligen blomstrar.

(Applåder)

Fru talman! Under sitt anförande talade Patrik Karlson om att ha en skattepolitik som bidrar till klimatomställningen och till att miljömålen nås. Då måste jag ändå fråga: Varför röstar Liberalerna konsekvent emot en sådan skattepolitik, både i riksdagen och i utskotten?

Förra mandatperioden när vi hade chansen att få igenom ett färdmedelsneutralt reseavdrag så att de som åker kollektivt, till exempel tar tåget, inte missgynnas fälldes förslaget här i riksdagens kammare. Det var ett förslag som hade kunnat leda till just klimatomställning vad gäller transporterna, en av de största utmaningar vi har för att kunna nå klimatmålen.

Varför röstade Liberalerna nej i skatteutskottet när jag så sent som för några månader sedan lade fram ett förslag om att rätta till Skatteverkets tolkning av lagen gällande solcellsbatterier? Man säger nu att de som köper batterier för att lagra sin solel inte får hjälpa till att stabilisera elnätet för alla oss andra, i alla fall inte om de vill ta del av det gröna avdraget. Varför driver inte Liberalerna en skattepolitik som leder till en rättvis omställning, när man får chansen?

Fru talman! Jag kan inte lyfta alla exempel, men detta är i alla fall två saker som de skulle ha chansen att rösta för redan i det här förslaget.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Det är klart att man kan diskutera enskilda avdrag och sådant när det gäller olika insatser vi gör. Men som liberal, och enligt den princip jag nämnde tidigare, tror jag att man behöver ta ett större omtag för att nå den nivå vi vill nå och de miljömål vi har satt upp. Det finns såklart en rad förslag för att klara av detta.

Som jag nämnde fyller miljöskatter en funktion genom att man beskattar miljöskadliga aktiviteter så att vi i våra beslut tvingas ta hänsyn till vår miljö och natur. Dessa skatter motsvarar också den miljökostnad vi har, enligt den princip om att förorenaren betalar som vi tillämpar.

När det gäller miljöskatter är det klart att det är lite beundransvärt att vilja ha avdrag för solceller och annat, men jag tror att det knappt ger något alls på totalen. Vi måste ta större gemensamma krafttag för att uppnå detta. Vi anser att detta bland annat måste göras på europeisk nivå. Även om jag såklart tycker att beskattningsrätten ska ligga kvar på nationell nivå tror jag att man när det gäller just miljön måste ha en mycket större debatt och föra samtal och dialog kring hur vi kan uppnå detta, i och med att utsläppen inte stannar vid våra gränser. Detta är något som vi liberaler driver på väldigt hårt för. Jag instämmer inte riktigt i den kritik jag får här i talarstolen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Vi krokar gärna arm efter EU-valet den 9 juni för att se till att tillsammans hitta fler åtgärder för att förhindra den globala uppvärmning som nu pågår.

Fru talman! Det var väldigt konkreta frågor. Varför röstade Liberalerna när man hade chansen nej till konkreta förändringar för att få ett skattesystem som mer styr mot klimatomställning?

Patrik Karlson säger att vi ska ta större gemensamma krafttag och att det behövs större reformer - att de exempel jag tog upp var för små. Detta ska ske på EU-nivå, men EU ska inte beskatta.

Förlåt, men jag förstår inte. Det låter lite som tomt prat. Man säger att man vill ha klimatskatter, men man har inga förslag om sådana. När vi föreslår klimatskatter tycker man att just de förslagen är dåliga.

Detta är problemet med Liberalernas hela klimatpolitik. Man säger att man vill ha en klimatpolitik, men man lägger inte fram några egna förslag. Och så röstar man nej till Miljöpartiets förslag.

Liberalerna har ansvaret nu; man har klimat- och miljöministerposten. Orden måste följas av konkret handling. Nu vill jag ha svar. Vad är det för förslag på skatteområdet som Liberalerna vill gå fram med? Vilka större gemensamma krafttag handlar det om? Vad är det, konkret, för större förändringar i skattesystemet som Liberalerna kommer att lägga fram förslag om här i riksdagens kammare?

Miljöskatternas andel av bnp minskar. När mitt parti budgetförhandlade med Liberalerna inom ramen för januariavtalet drev man stenhårt på för en miljöskatt, plastpåseskatten. Den har man nu tagit bort.

Jag förstår inte. Vad är det för skatteförslag som Liberalerna är för i syfte att ställa om för klimatet?

(Applåder)

Fru talman! Jag vet inte om jag var lite otydlig när jag sa att beskattningsrätten fortsatt ska vara nationell. Men jag öppnar för att vi behöver ha en diskussion kring just miljöskatter på EU-nivå, för det är så jag tror att vi bekämpar utsläppen och den globala uppvärmningen på rätt sätt. Står vi bara här i vår nationella sal och pratar om miljöskatter tror jag faktiskt att det blir mer av ett slag rätt ut i luften.

Jag kanske också måste göra ledamoten lite besviken; jag tänker inte föregå de budgetförhandlingar som nu pågår när det gäller vilka eventuella miljöskatter det kan bli. Men det är klart att detta är en viktig del i vårt skattesystem.

Sedan vill jag bara poängtera att jag tycker att det är bra när det i ekonomiska belopp blir mindre miljöskatter, för det betyder att de har haft effekt. Då blir det färre miljöskadliga föremål i handeln och mindre av utsläpp och annat. Det är ju det vi vill. Detta handlar om att man hela tiden måste justera utifrån rådande förutsättningar när det gäller vad som är miljöskadligt. Exakt vad det är får vi återkomma till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! När vi förra året debatterade inkomstskatter ägnade jag huvuddelen av mitt anförande åt situationen för pensionärer födda 1957. Då ville regeringsföreträdarna inte riktigt erkänna att det fanns en skatteorättvisa och att man behövde göra något åt den. Den motion som jag argumenterade för fick inte riksdagens stöd.

Men i år behöver jag inte ägna min tid åt detta eftersom vi i går tog beslut om att betala tillbaka den skatt som 57:orna betalat in för mycket. Det tog tid, men till slut insåg de flesta partier att detta behövde göras.

I dag ska jag i stället prata om inkomstskatt lite bredare och gå igenom de reservationer som Vänsterpartiet har i detta betänkande.

Inkomstskatten har många syften, bland annat att finansiera gemensamma åtaganden och jämna ut skillnader. Den som har en hög inkomst måste bidra mer till välfärden. Detta är själva grunden i ett välfärdssamhälle, där det inte är din inkomst som avgör om du får vård och vilken skolgång dina barn har. Tyvärr har vi inte längre det välfärdssamhället då skolorna har blivit mer segregerade och den som har råd kan köpa sig förbi vårdkön. Många har svårt att få ekonomin att gå ihop, och fattigdomen i Sverige bara ökar.

I Sverige ökar inte bara inkomstklyftorna utan även förmögenhetsklyftorna, och vi har nu EU:s näst största klyftor. Hit har vi kommit, från att ha varit världens mest jämlika land.

Det är politiska beslut som har fört oss hit. De med lägst inkomster släpar efter, och akassa och andra ersättningssystem har inte följt med reallöneökningen - skillnader som kommer att öka ännu mer med regeringens aviserade politik.

På senare år har den svenska skattedebatten präglats av ett tydligt fokus på att sänka skatten på arbetsinkomster. Beskattningen av arbetsinkomster innehåller i dag mer än tio olika former av skattereduktioner - rutavdrag, rotavdrag och olika former av jobbskatteavdrag. Enbart jobbskatteavdraget innebär en skattereduktion med 140 miljarder kronor per år. Vänsterpartiet anser därför att jobbskatteavdragen på höga inkomster ska trappas av.

En viktig skatteprincip bör vara att lika inkomster ska beskattas lika. Denna princip slogs sönder av den tidigare borgerliga regeringen i och med införandet av de olika jobbskatteavdragen, som ju enbart gäller den som arbetar. Nuvarande högerregering har ökat klyftan ytterligare då nya jobbskatteavdrag införts. Denna skatteklyfta är djupt orättvis. För förtidspensionerade, sjuka, personer med funktionsnedsättning, arbetslösa och föräldralediga är skatten betydligt högre. Människor blir inte friskare eller kommer lättare i arbete genom högre skatt och lägre ersättning.

Vänsterpartiet vill att skatteklyftan ska slutas för alla inkomster, till exempel sjuk- och rehabiliteringspenning, akassa och föräldrapenning. Vi vill att skillnaden i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning i förhållande till arbetsinkomster ska tas bort.

Därför behöver vi en ny stor skattereform som ökar skatteintäkterna och stärker likformigheten i skattesystemet.

Fru talman! Avdragen för så kallade rut- och rottjänster är exempel på skattereduktioner på inkomstskatteområdet. Vänsterpartiet har inget emot hushållsnära tjänster. Det vi vänder oss emot är att dessa ska skattesubventioneras. Den största delen av subventionerna går till den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna. Det innebär i praktiken att låg- och medelinkomsttagare subventionerar höginkomsttagares städhjälp. Detta är inte bara orimligt och orättfärdigt, utan det är också ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Om rutavdraget avskaffades skulle till exempel statskassan stärkas med cirka 8,2 miljarder kronor under 2024. Det motsvarar den totala lönekostnaden för cirka 14 500 undersköterskor inom äldreomsorgen, eller för den delen inom regionerna och sjukvården, där många i dag sägs upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Ett av skälen till att man införde rut och rotavdrag var att man ville främja svenska arbetstillfällen och minska svartarbetet genom att fler tjänster skulle betalas och skattas för. Ändå kan dessa avdrag användas för renoveringar och hushållsnära tjänster i bostäder utanför Sverige, och detta blir allt vanligare. Riksdagen borde besluta att avdragen enbart kan användas för arbete som utförs i Sverige. Det är inte rimligt att man kan hyra in en kille som sköter grillen vid poolpartyt i den spanska semestervillan och sedan få avdrag på skatten i Sverige.

Riksrevisionen kom nyligen fram till att svartarbetet ökar inom byggbranschen. Skälet till detta är att ingen kontroll görs av underentreprenörer. Den enskilde som köper rottjänsten tror att hen köper en vit tjänst, men byggföretaget som anlitas använder svarta löner i något eller flera led bortom konsumentledet. Om företaget som begär en utbetalning från Skatteverket och åberopar rotavdrag lämnar uppgift om vilka arbetstagare som har utfört arbetet skulle detta ge Skatteverket bättre förutsättningar att upptäcka fall där svart arbetskraft använts. Det borde hela riksdagen kunna ställa sig bakom. Det är förvånande att skatteutskottets majoritet avstyrker Vänsterpartiets motion i frågan. Är kampen mot svartarbete oviktig för högermajoriteten?

Att högermajoriteten har avskaffat avdragsrätten för medlemskap i fackliga organisationer är kanske inte lika förvånande utifrån ideologi, men även högerpartierna försvarar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Om man på allvar vill försvara den svenska modellen måste också trösklarna för att bli medlem i ett fackförbund sänkas. Ett sådant sätt är att återinföra skattereduktionen för fackföreningsavgift.

Fru talman! Sverige ska ha ett transportsystem som tillgodoser behovet av transporter för personer och näringsliv och samtidigt klarar klimatmålet och övriga miljömål, trafiksäkerhet och hälsa. Målbilden är ett utsläppsfritt och transporteffektivt samhälle. Sveriges nuvarande regering har dock genomfört en rad åtgärder som kraftigt ökar utsläppen. Bland annat har man sänkt reduktionsplikten och tagit bort stödet till elfordon. Detta ökar behovet av åtgärder för att snabbt minska utsläppen av växthusgaser. Regeringen måste återinföra en politik för klimatet och också ta fram förslag om ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag, det som Liberalerna i förra replikskiftet inte kunde ställa sig bakom.

Politiken har ett stort ansvar för att det byggs fler bostäder, men också för att rätt typ av bostäder byggs. Det som framför allt behövs är hyresrätter med rimliga hyror, men de ekonomiska och regelmässiga villkor som gäller för de olika upplåtelseformerna är skeva och genomgående till hyresrättens nackdel. Målsättningen måste vara att alla upplåtelseformer ska vara lika attraktiva, och det är samhällets och politikens uppgift att se till att det blir så. Vänsterpartiet vill därför se en totalöversyn av både regler och skatter som kan jämna ut villkoren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Jag vet att jag snart borde avrunda. Men jag vill ändå säga några ord om skatt på sexuella tjänster. Här är det helt klart att något måste göras. Men det handlar om mer än en specifik skattefråga och borde därför hanteras i ett större sammanhang för att också stoppa exploateringen av människor i prostitution.

Centerpartiet har en motion som siktar in sig på själva skattefrågan, och förslaget i motionen är inte den bästa vägen att gå för att lösa problematiken. Vänsterpartiet hade gärna sett att utskottet hade tagit ett initiativ för att snabbt hitta en hållbar lösning på beskattningsfrågan. Så skedde inte. Om riksdagen kommer att votera om motionen kommer Vänsterpartiet att stödja den för att tydligt skicka en signal till regeringen om att detta måste lösas skyndsamt.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 32, som handlar om en skattereform.

Fru talman! Det betänkande vi behandlar i dag innehåller väldigt många olika skattefrågor.

Jag kommer i mitt anförande att ta upp två av våra reservationer. Det handlar om förutsättningarna för fjällräddare och om det som vi delvis redan har diskuterat, nämligen att Skatteverket beskattar de pengar som prostituerade får från försäljning av sexuella tjänster.

Jag vill redan nu yrka bifall till reservationerna 24 och 28.

När bränslepriserna var som allra högst, i samband med den ryska invasionen i Ukraina, räckte den milersättning fjällräddarna fick inte ens till att täcka kostnaderna för bränsle.

Många ser nog en fjällräddare som någon som räddar en person i fara efter en olycka på fjället. Men fjällräddarna gör så mycket mer. Vintertid ska de slå snön av ledkryss så att de syns, och bryggor över bäckar ska säkras. Allt detta gör fjällräddarna. Men de gör också utryckningar sommartid. Som all räddningstjänst arbetar fjällräddarna dag och natt, året runt.

I Sverige finns 400 fjällräddare, som ofta under extrema förhållanden är ansvariga för insatser i fjällvärlden. Alla frivilliga livräddare är en ovärderlig resurs för människors trygghet. Alltför länge har det pratats om behov av uppmuntran och att det ska finnas rimliga förutsättningar och villkor för arbetet. Det har också motionerats om detta.

Vi behöver ändra på detta för att öka tryggheten i fjällvärlden. Det vill Centerpartiet göra.

Vad säger då Moderaterna och regeringen som helhet om detta? Moderaterna är de som utöver Centerpartiet motionerar i denna fråga. Jag citerar från betänkandet: "Att skapa undantagsregler för en viss grupp på skatteområdet leder dock till krav på att andra grupper också ska särbehandlas vilket leder till ett alltför komplicerat skattesystem. Utskottet konstaterar att en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin har gällt för beskattningsåren 2021 och 2022.

Utskottet är inte berett att förändra eller föreslå några särregler när det gäller möjlighet till avdrag för övriga utgifter."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Man gör alltså ingenting, utan det ska vara som det är i dag.

Då ska man veta att fjällräddarna använder sina egna skotrar, fyrhjulingar och bilar med släpvagnar för transporter. Utrustningen måste vara relativt ny och helförsäkrad. Det är stora investeringar. Det vore rimligt och enkelt att överväga att fjällräddare skulle kunna få skatteavdrag för den del där fordonen används i det allmännas tjänst, men för att detta ska vara möjligt måste skatteregler ändras. Men detta tycker inte regeringen.

Man hade kunnat titta på detta i den skatteöversyn som vi trodde att alla var övertygade om skulle ske. Det får väl ändå betraktas som dagens nyhet att Moderaterna inte är det.

Nu vill jag prata lite mer om Skatteverket och det Skatteverket gör gentemot prostituerade. Att befinna sig i prostitution är att vara utsatt - mycket, mycket sårbar och utsatt. Det är världens äldsta förtryck. Det är inte världens äldsta yrke. Ofta gör man detta med livet som insats. Det ger skador för livet, skam, skuld och ångest. Därför är det väldigt bra att vi har sexköpslagen i Sverige, där man slår fast att det är köparen som är kriminell och inte den som säljer sex. Jag trodde att Rättssverige och Förvaltningssverige var överens om det. Men, fru talman, det visade sig att så inte var fallet.

Förra sommaren uppmärksammades fallet med Maja, som egentligen heter något annat. Hon råkade ut för ett inbrott i sin lägenhet. Polisen kom dit för att utreda brottet och hittade en mängd kontanter. Maja var ärlig och sa som det var: De kommer från de torskar som har köpt mig.

Hon åtalades och dömdes för skattebrott eftersom hon underlåtit att betala skatt på dessa pengar. Jag tror att hon fick betala hiskeliga summor. Hon fick mer i böter än vad sexköpare som åker fast får.

Men det hela slutar inte där. Maja blev ombedd av Skatteverket att starta ett företag och betala skatt för att på så sätt göra rätt för sig och slippa nya åtal.

Dubbelmoralen är oändlig här. Om prostituerade ska skatta undrar jag vilka avdrag de ska göra. Ska de dra av kostnaderna för kondomer, glidmedel, mediciner, graviditetstester, hivtester och resor till och från lägenheter eller bordeller? Vilken tur att man kan deklarera digitalt! Då kan de faktiskt göra det när de är instängda i en bordell.

Att sälja sex är inte som att sälja vilken tjänst som helst. Vi kan inte jämställa att sälja sex med att sälja en pizza.

Prostituerade ska alltså betala skatt. De uppmanas att starta företag, vilket alltså har hänt. Det har hänt att man har fått det svaret när man har skickat en fråga till Skatteverket. Men Skatteverket kan inte ge en F-skattsedel, för samtidigt säger de att det inte är en hållbar företagsidé. En utsatt kvinna i prostitution som har ett företag måste också ha ett bankkonto, men bankerna nekar kvinnor som är i prostitution ett bankkonto. Varför finns det ens en företagskod som går att förknippa med försäljning av sexuella tjänster?

Sedan Centerpartiet skrev denna motion har en del hänt. Utredningen Ut ur utsatthet har kommit. Man ska komma ihåg att det är en utredning som är på 400 sidor, och en och en halv sida handlar om denna fråga. Utredaren kom i kontakt med denna fråga. Detta var ingenting som utredaren hade fått i uppdrag att titta på. Ändå hänvisar regeringen till den utredningen, som alltså landar hos Arbetsmarknadsdepartementet och inte hos Finansdepartementet. Det är märkligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Detta har alltså hänt sedan jag skrev motionen.

Vi från Centerpartiet hade i stället önskat att man, precis som någon nämnde tidigare, hade vågat göra ett tydligt ställningstagande från skatteutskottet, där man hade bakat in detta. Jag håller med om att det är en större fråga än en enskild skattefråga. Men vi kan inte gömma frågan i den förskyllan, för Skatteverket är inblandat och kommer att vara inblandat.

Det hade varit bra om skatteutskottet redan nu hade kunnat vara tydligt och säga: När vi inför ett exitprogram för prostituerade ska Skatteverket blandas in. Man ska erbjuda den prostituerade skuldsanering och så vidare.

Men i dag säger man ingenting. Hittills har regeringspartierna sagt nej till motionen. De har sagt nej till ett förslag om utskottsinitiativ som jag lade fram, där detta faktiskt luckrades upp lite. Det skulle inte bara handla om att ändra i skattelagstiftningen, utan man skulle se det som en helhet. Men detta avslogs också.

Man hänvisar till en utredning som föreslår en ny utredning. Ingen tjänar på detta. Det tar längre tid. Det händer faktiskt att prostituerade har Skatteverket i hasorna. Det sker inte ofta - det ska tillstås. Men en är en för mycket. De får vänta ytterligare flera år på att denna företeelse försvinner. Det är inte acceptabelt.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill ta vid där Helena Vilhelmsson slutade. Vi i Miljöpartiet kommer att rösta på den reservation som handlar om att ge regeringen till känna att vi måste göra om och göra rätt. Kvinnor som utnyttjas i prostitution ska betraktas som brottsoffer, inte straffas för bokföringsbrott och skattebrott för att de blir utnyttjade av torskar som betalar för att begå övergrepp.

Den svenska sexköpslagen var unik i sitt slag när den kom till. Den handlar i grunden om att lägga skulden och ansvaret där det hör hemma: hos de, framför allt män, som utnyttjar flickors, pojkars och kvinnors kroppar. Vi i Miljöpartiet vill rätta till ett fel som aldrig borde ha uppstått. Skatteverket ska inte beskatta inkomster för denna typ av utsatta brottsoffer.

Fru talman! I mitt replikskifte med Liberalerna efterlyste jag ett konkret skatteförslag som lever upp till det som Liberalernas ledamot talade om i talarstolen: att man vill ha en skattepolitik som bidrar till omställning. Det enda vi hittills sett från regeringen på den fronten är avskaffade och sänkta miljö- och klimatskatter. Och nu väntar ännu mer - det gäller till exempel flygskatten. Man driver en politik för att göra det billigare med fossilt och billigare att förstöra snarare än för det som behövs nu: en rättvis klimatomställning.

Miljöpartiet har en bredd av förslag både på skatteområdet och inom alla andra relevanta samhällsområden för en rättvis klimatomställning. Det handlar om att se till att förorenarna betalar men också om att kompensera de människor som är beroende till exempel av att köra bil till och från jobbet. Det handlar om att se till att människor på landsbygden får sänkt skatt, så att de kompenseras. Det är inte de som inte har möjlighet att ställa om som ska betala notan; det är vi tillsammans.

Förra mandatperioden presenterade regeringen en av många reformer för en rättvis klimatomställning, ett färdmedelsneutralt reseavdrag som skulle innebära att du oavsett om du väljer tåget eller bilen har möjlighet till reseavdrag. Det är ett reseavdrag som skulle ge mindre till dem som pendlar till Stockholm från förorten och mer till dig på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

För att få till en rättvis klimatomställning behöver vi också se till att det blir billigare med det som vi behöver mer av. Därför har vi infört ett grönt avdrag som gör att människor som investerar i till exempel förnybar elproduktion får ett skatteavdrag. Det här vill vi i Miljöpartiet utveckla.

Vi behöver storsatsa på förnybar och billig elproduktion. Vi vet att vindkraften i dag är den billigaste energikällan men även att solenergin har en enorm potential också i Sverige. Genom solceller på villatak och lägenhetshus kan hushållen både spara pengar på elräkningen och bidra till klimatomställningen, bort från fossilt till förnybart.

Vi är bedrövade över att Skatteverket nu har satt käppar i hjulet för den snabba omställning som vi ser. Det handlar om människor som vill investera i batterier för att lagra sin solel så att de kan använda den när de behöver den. Men de vill också bidra till ett robust energisystem genom att sälja tjänsten så att vi alla kan använda de där batterierna till exempel på vintern. Det handlar om att lagra el när det produceras mycket och använda den när det blåser lite mindre. Dessa människor får inte längre del av det gröna avdraget.

När vi i Miljöpartiet lyfte frågan i skatteutskottet lät det som att alla var för att göra en förändring. Ändå envisas regeringspartierna med att rösta nej. Man säger att man är för, men när det kommer till kritan agerar man emot.

Vi i Miljöpartiet vill också se till att solvärmen kan införlivas i det gröna teknikavdraget. Med storskalig solvärme kan vi ersätta en hel del av den bioenergi och avfallsförbränning som i dag används för att producera värme till fjärrvärmenätet. Det behövs dock initiala investeringsstöd, men det här vore viktigt för att möjliggöra att de biobränslen som vi har kan användas där de behövs bäst - för att ersätta fossila bränslen.

Fru talman! En rättvis klimatomställning handlar också om att alla människor ska få ekonomin att gå ihop. De ska ha råd att ställa mat på bordet, köpa vinterkläder till sina barn och betala räkningarna i slutet av månaden.

Vi har haft en kostnadskris i hela det svenska samhället. Regeringens svar på den var att ge mer till dem som redan har mest. Vårt svar från Miljöpartiet var att satsa på välfärden: se till att elevassistenterna och vårdbiträdena fortfarande har kvar sina jobb, att köerna inte växer på sjukhusen och att vi inte låter barnen i skolan halka efter.

Detta är möjligt genom att vi prioriterar pengar till dem som har minst och till välfärden och låter dem som har mest betala mer i skatt. Vi tycker att det är rättvist att människor som blir sjuka ska få samma skatteprocent som vi som har förmånen att ha hälsan och kunna jobba. Funkisskatten och den högre skatten på sjuk- och aktivitetsersättningen är orättvisa och måste bort.

Fru talman! Jag står såklart bakom Miljöpartiets samtliga reservationer, men för tids vinning väljer jag att enbart yrka bifall till vår reservation 34.

Inkomstskatt

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 juni.)