Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret på min interpellation!
I skuggan av krigen i Ukraina och Gaza fortsätter Marockos illegala ockupation av Västsahara, som nu pågått i 49 år. Det är en ockupation som strider mot folkrätten och FN:s vilja och som prövats av den internationella domstolen i Haag.
I samband med Marockos anfallskrig tvingades en stor del av västsaharierna på flykt till flyktingläger i Saharas öken, där de fortfarande lever under svåra förhållanden. Det är 90 procent som lider av matbrist, och vart tionde barn lider av akut undernäring. Behovet av bistånd är akut.
De västsaharier som bor kvar i den ockuperade delen av landet utsätts för ständiga trakasserier och förföljelse. Amnesty International belyser i sin årsrapport flera fall av tortyr, våldtäkter och isolering av fredliga demonstranter. Demonstrationer slås blodigt ned, och aktivister övervakas genom spionverktyg som det kontroversiella Pegasus.
Situationen har förvärrats ytterligare efter att vapenvilan bröts av Marocko i november 2020. Det var en vapenvila som slöts 1990 efter att parterna, det vill säga Polisario och Marocko, kommit överens om att hålla en FN-ledd folkomröstning om landets självständighet. Det är en folkomröstning som ännu inte ägt rum på grund av Marockos sabotage.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är bra att ministern understryker att Sverige står upp för folkrätten och respekterar FN-processen, men jag hör inte ministern säga att han står upp för Västsaharas rätt till självbestämmande. Det är ju så att säga kärnan.
Västsahara är illegalt ockuperat av Marocko och har rätt till självständighet. Det är Marocko som har saboterat så att folkomröstningen inte har kunnat hållas, och man har fortsatt att sabotera. Nu krävs att världssamfundet sätter betydligt hårdare press på ockupationsmakten för att den utlovade folkomröstningen ska komma till stånd. Jag hoppas att regeringen agerar mer aktivt i EU och i FN men också i bilaterala kontakter med Frankrike, Spanien och inte minst Marocko. Det är hög tid att världens sista koloni äntligen får sin frihet.
När det gäller Minursos mandat borde det vara ett bra tillfälle att återigen lyfta frågan efter att FN:s representant för Västsahara äntligen besökt den ockuperade delen av landet. Det är minst sagt anmärkningsvärt att Minurso som enda FN-styrka inte har rätt att övervaka de mänskliga rättigheterna.
Ett annat tydligt exempel på hur Marocko försöker försvåra processen för Västsaharas självständighet är att man utnyttjar sitt nya ordförandeskap i FN:s råd för mänskliga rättigheter för att rättfärdiga sin illegala ockupation, något som bevisar hur olämpligt valet av ordförandeland var. Frågan är: Har Sverige motsatt sig Marockos ordförandeskap? Det borde inte vara möjligt för en ockupationsmakt att inneha posten som ordförande i FN:s råd för de mänskliga rättigheterna, och Marocko är ett land som systematiskt bryter mot just de mänskliga rättigheterna.
Det är bra att de svenska ambassaderna i Algeriet och Marocko besöker lägren och den ockuperade delen av Västsahara. Det skulle vara av stort intresse att få ta del av rapporterna från besöken.
Världssamfundet har hittills misslyckat med sitt uppdrag. Marockos ockupation och plundring av landets råvaror kan fortgå - en plundring som är grundorsaken till ockupationen. Ministern svarar att han förlitar sig på att svenska företag följer principer och regler. Det är naturligtvis bra, men det finns faktiskt exempel på att svenska företag har investerat i det ockuperade Västsahara. Det behövs alltså tydligare riktlinjer för vad som gäller för investeringar på ockuperat område.