Fru talman! Att tippa och spela är för de allra flesta en kul hobby - något som gör det lite roligare att titta på fotbollsmatchen eller som ger en möjlighet att drömma om vad som händer om man verkligen kammar hem den där miljonvinsten.
Men även om den stora massan kan hantera sitt spelande på en bra nivå finns det en grupp människor som inte riktigt klarar av att hantera situationen. Egentligen är det inte en grupp, utan det är två grupper som man kan dela in dem i. Det är såklart schablonbilder, men de sammanfattar ändå det hela ganska väl.
Den klassiska bilden är den unge mannen som sitter hemma och spelar alldeles för mycket på internet eller på Vegasmaskiner på restauranger. Men det handlar också om den äldre kvinnan i en bingohall, som kanske inte spelar bort miljoner men som redan från början har knappa resurser och spelar alltför mycket. Hon glöms ofta bort, och hon fångas inte upp på samma sätt av samhället. I debatten kring spelberoende får inte den här gruppen glömmas bort, utan dessa personer måste få samma möjligheter till stöd och vård som andra spelberoende. Det är en viktig jämställdhetsfråga.
Att spelmani nu placeras i samma kategori som beroende av alkohol och narkotika i psykologimanualen DSM-IV kan förhoppningsvis skynda på utvecklandet av behandlingsmetoder. En viktig del är spelpaus, som vi har pratat om tidigare här i debatten. Kristdemokraterna lyfte fram detta och förklarade mycket väl vad det innebär. Centerpartiet har lagt fram ett förslag om att vidga detta till att också gälla banköverföringar till olicensierade aktörer för att man själv ska kunna stoppa sitt spelande hos andra aktörer, som inte är reglerade på samma sätt i Sverige.
Ett annat sätt att värna spelarna är att stävja matchfixning. Det är brottsligt, och det utgör förstås ett problem för både idrotts- och spelvärlden. Centerpartiet har motionerat om att Sverige bör tillträda Macolinkonventionen mot just matchfixning. Det är lite förvånande att vi inte redan har gjort det. Syftet med konventionen är att bekämpa manipulation av resultat inom idrott och att skydda idrottens oberoende. Ett huvudsakligt mål är att förebygga, upptäcka och ingripa mot nationell och gränsöverskridande manipulation av idrottstävlingar. Det här är ingenting som bara sker i Sverige, utan det handlar ofta om internationella nätverk.
När konventionen trädde i kraft ställde sig den dåvarande regeringen positiv, men sedan har ingenting hänt - förrän nu. Här vill jag passa på att berömma den sittande regeringen. När den gör bra saker, vilket enligt min mening inte sker tillräckligt ofta, ska man ändå nämna det. Regeringen har ändrat i spelförordningen och meddelat EU-kommissionen att Sverige förhoppningsvis inom kort kommer att tillträda konventionen. Bra jobbat!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Spelfrågor
Den nya spelregleringen, som innebar införandet av licensierade aktörer och en spelskatt, har i grunden fungerat väl. Kanaliseringen är tämligen god, även om man hade kunnat önska att den var ännu bättre, och spelandet hos oreglerade aktörer har minskat. När nu regleringen har varit i kraft i ett par år hade man också önskat att den hade kunnat utvärderas.
Bör restaurangkasinon fortfarande ha undantag trots att detta är en marknad som växer? Man undantog dem ju för att de var på nedgående, men nu ser vi att marknaden tvärtom växer igen. Då är det rimligt att också restaurangkasinon införlivas, precis som Centerpartiet anser.
Hur ser kanaliseringen ut? Går det att göra ännu mer för att få den att bli ännu starkare, det vill säga att man bara spelar hos reglerade aktörer och inte hos olicensierade? Hur upplever spelarna själva det hela? Det hade varit otroligt intressant att veta. Behandlas de verkligen likvärdigt av bolagen, oavsett om de vinner eller förlorar? Det finns tydliga rapporter om att bolagen särbehandlar framför allt dem som vinner. De får spela för mindre och mindre belopp, för det handlar såklart om vinstdrivande aktörer. Men ur ett konsumentperspektiv är detta problematiskt för spelarna. Det finns helt enkelt ganska många frågor som är värda att studera närmare.
I det arbetet vill vi i Centerpartiet särskilt lyfta upp folkrörelserna. De allmännyttiga lotterierna spelar en viktig roll i samhället för att finansiera civilsamhället. I en sådan översyn kan man titta på vikten av konsumentinformation så att alla vet vem det är som står bakom ett lotteri. Det ska inte bara vara ett varumärkesnamn, utan man ska få veta vilka som äger och gynnas av lotteriet.
Det finns också behov av att se över spelregleringen, kanske framför allt spelskatten. Den slår ganska olika - eller problemet är snarare att den slår väldigt lika, för det är exakt samma spelskatt på allt oavsett risknivå. Det går framför allt ut över hästsporten och travnäringen. När regeringen nu höjer spelskatten innebär det 200 miljoner i minskade intäkter för travsporten. Det kommer såklart att märkas för hästnäringen, som står för ganska många arbetstillfällen och som också driver landets travbanor.
Det kan helt enkelt vara värt att se över om det är rimligt med samma skattesats oavsett om det är fotboll, hästnäring eller onlinekasinon. Centerpartiet tycker att det är värt att fundera lite extra över om inte riskspelen ska ha en högre skattesats och de långsamma, mindre riskfyllda spelen, exempelvis hästnäringen, en lägre.
I Sverige pratar vi om spel. Det är ett ord med flera betydelser. Det kan handla om spel om pengar, det som engelskan kallar gambling, och om spel för nöjes skull, det som engelskan kallar gaming, till exempel lekar, brädspel och tv-spel.
Inför årets debatt lyckades vi i Centerpartiet få kulturutskottet att flytta frågorna om e-sport till det som handlar om just idrott och sport. Vi har ju glädjande nog också fått Riksidrottsförbundet att inse att e-sport hör till spel och idrott. Tyvärr hängde inte riktigt alla frågorna med. Vi behandlar fortfarande bland annat ett nationellt spelinstitut och prispengar vid spelande i detta betänkande. Jag hoppas att vi till nästa år kan flytta över även de frågorna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Spelfrågor
Det är också glädjande att fler och fler partier pratar om e-sport i sina anföranden. Jag har varit tämligen ensam om att göra det i ganska många år. Det är kul att fler nu fått upp ögonen för denna otroligt stora folkrörelse.
Ett av de förslag som finns kvar i detta betänkande handlar om ett nationellt spelinstitut och en nationell spelstrategi. Spelbranschen lider ofta av att bli sammanblandad med den bransch som sysslar med pengaspel. Ganska många spelutvecklare har problem av just den anledningen. Man får inte finansiering eller forskningsmedel på samma sätt, samtidigt som man har stora utmaningar. Därför vill också branschen själv ha ett spelinstitut.
Vi har fått en strategi från regeringen när det gäller kulturella och kreativa näringar. Där nämns faktiskt dataspel, men inte tillnärmelsevis så mycket som dessa spel faktiskt är förtjänta av. Man omsätter varje år 35 miljarder, man betalar in 1,5 miljarder i bolagsskatt och antalet anställda är närmare 7 000. Det svenska spelundret är betydligt större än det svenska musikundret.
Svenska spelstudior har lyckats otroligt bra i den internationella konkurrensen, men nu börjar andra länder komma i kapp. Det har inrättats strategier och institut. Spelbranscher runt om i världen får stöd likt filmindustrin, och stora satsningar görs i våra grannländer för att attrahera kompetens. Det är dags för den svenska näringslivspolitiken att vakna.
Att inrätta en strategi för spelande och spelbranschen är ett första steg. Det skulle legitimera branschen och öppna dörrar till forskningsmedel och annat från utomstående aktörer, precis som har skett i Danmark. Dessutom behöver spelbranschen få samma möjligheter till finansiering, forskning och exportkunnande som andra delar av näringslivet har. Speciellt borde spelandet också få vara en del av kulturen.
Jag yrkar bifall till reservation 21 från Centerpartiet om ett nationellt spelinstitut.