Interpellationssvar - Anställningsrutiner på länsstyrelserna - 2024-04-23

Herr talman! Peder Björk har ställt tre frågor till mig med anledning av en rekryteringsprocess vid Länsstyrelsen i Stockholms län. Han har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit med anledning av det som framkommit kring den aktuella anställningen, om jag avser att ta initiativ till att särskilt följa upp hur landshövdingar anställer personal och om jag ser behov av att se över anställningsrutinerna på länsstyrelserna med anledning av det som framkommit om inrättandet och anställningen av en planeringschef på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Regeringen och Regeringskansliet har hållit sig informerade om utvecklingen på Länsstyrelsen i Stockholms län. Jag har själv haft ett samtal med den berörda landshövdingen den 8 april. I detta samtal underströks vikten av att följa gällande rätt. Landshövdingen har också informerat mig om att myndigheten vidtagit ett antal åtgärder för att hantera de uppgifter som framkommit i samband med mediernas granskning av Länsstyrelsen i Stockholms län.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den statliga arbetsgivarpolitiken är långtgående delegerad till myndigheterna. Personalfrågor är därför frågor för respektive myndighets verksamhet. Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt. Detta följer av 3 § myndighetsförordningen (2007:515). Regeringen följer upp myndigheternas verksamhet, och företrädare för regeringen eller Regeringskansliet har vid behov dialog med myndighetens ledning. Detta gäller generellt avseende relationen mellan regeringen och dess myndigheter, inklusive länsstyrelserna.

Arbetsgivarverket har i uppgift att ge stöd och rådgivning till arbetsgivare på det statliga området. För det fall Länsstyrelsen i Stockholms län, eller någon annan myndighet för den delen, behöver stöd avseende sina anställningsrutiner kan myndigheten vända sig till Arbetsgivarverket.

Regeringen kommer att fortsätta hålla sig informerad om utvecklingen vid Länsstyrelsen i Stockholms län och har beredskap att vid behov vidta åtgärder för att säkerställa förtroendet för myndigheten.

Herr talman! Som vi alla vet har länsstyrelserna en väldigt viktig roll i statsförvaltningen och i samhället i stort. Inte minst är länsstyrelserna en viktig part när det gäller totalförsvaret och krisberedskapen. De har en viktig roll för djurhållningen och uppföljningen av den. De har också en viktig roll för tillväxt och utveckling eftersom de gör miljöprövningar och hanterar olika överklaganden i byggnadsprocessen.

För att klara sin uppgift som länsstyrelse är det otroligt viktigt att länsstyrelsen har stort förtroende från allmänheten. Det i sin tur kräver tillit till att länsstyrelsens arbete fungerar på ett bra sätt och att det sker rättssäkert.

Det här, herr talman, skulle jag vilja säga har skadats kraftigt av det agerande vi nu har sett från landshövdingen i Stockholm. Det har skadat förtroendet inte bara för Länsstyrelsen i Stockholms län utan för länsstyrelserna i allmänhet runt hela landet.

Det var med anledning av det som jag den 3 april i år lämnade in en interpellation. Jag reagerade på inrättandet av den nya tjänsten som planeringschef på Länsstyrelsen i Stockholms län. Det har blivit ganska väl omskrivet sedan dess, men det handlade om att landshövdingen valde att rekrytera till den här tjänsten genom att sätta upp en lapp i receptionen. Det var en person som sökte jobbet, och det var den personen som fick jobbet. Den personen är en kompis till landshövding Anna Kinberg Batra.

Men, herr talman, efter det har vi kunnat läsa om många fler händelser på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Det har inrättats en tillfällig tjänst som ska jobba med ledarskap. Även den personen är en kompis till landshövdingen.

Det har rekryterats en beredskapschef. Kraven i annonsen frångicks när tjänsten tillsattes.

En anställd med tidigare koppling till Moderaterna har helt plötsligt fått en ny titel på länsstyrelsen och kraftigt höjd lön - utan ändrat arbetsinnehåll.

Representationen på länsstyrelsen är kraftigt ifrågasatt.

Facket har dessutom larmat om dålig arbetsmiljö kopplat till just landshövdingens ledarskap.

Nu, herr talman, pågår fem eller kanske sex utredningar av det här agerandet. Tre av dessa ärenden utreds av Justitieombudsmannen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dag har det gått 20 dagar sedan jag lämnade in min interpellation. Under den perioden har statsrådet haft ett samtal med landshövdingen, närmare bestämt den 8 april. I övrigt har statsrådet intagit vad jag skulle beskriva som en passiv hållning, det vill säga att han har hållit sig informerad.

Min ursprungliga fråga i interpellationen gällde om statsrådet och den sverigedemokratiska regeringen i ljuset av det enda fallet med planeringschefen såg ett behov av att se över anställningsrutinerna på länsstyrelserna i stort. Jag skrev den för att jag tyckte att det enskilda fallet var tillräckligt allvarligt.

Sedan dess har det, som jag räknade upp, skett ett antal andra saker som i ljuset av det som skedde tidigare har visat på ännu fler allvarliga brister.

Statsrådet säger själv i sitt interpellationssvar att regeringen "har beredskap att vid behov vidta åtgärder för att säkerställa förtroendet för myndigheten". Jag ställer nu frågan specifikt till statsrådet om det inte är så att det behovet har uppfyllts med råge och vilka åtgärder statsrådet i så fall ämnar vidta som han själv sagt sig ha beredskap för.

(Applåder)

Herr talman! Först och främst instämmer jag såklart i det Peder Björk säger om länsstyrelsernas betydelse och vikt, inte minst för regional utveckling och tillväxt. Den här regeringen har också särskilt strukit under i regleringsbrev hur viktiga de frågorna är.

I detta arbete och för att möjliggöra denna förvandling spelar naturligtvis myndighetscheferna, det vill säga landshövdingarna, en helt avgörande roll.

I det berörda fallet i Stockholms län säger landshövdingen själv att det är en förtroendekris som har uppstått. Det är bara myndighetsledningen själv som kan reparera denna förtroendekris.

Jag tänker inte kommentera varje enskild anställning, för då går jag utöver det mandat jag har som minister. Jag skulle ägna mig åt ministerstyre och förmodligen bli anmäld av någon till konstitutionsutskottet om jag skulle göra det.

Jag avstår från att kommentera vad jag tycker om varje enskild anställning av den anledningen att arbetsgivarpolitiken är delegerad till myndigheterna själva. Regeringen utser myndighetschefer, alltså landshövdingar och överdirektörer på myndigheterna. Övriga anställningar ansvarar varje myndighetsledning för själv. Det är delegerat dit, så jag som minister kan inte och ska inte kommentera enskilda fall.

Jag konstaterar dock att det nu pågår flera granskningar och utredningar, exempelvis hos Justitieombudsmannen. Jag välkomnar dessa granskningar för att se om det har gått rätt till eller om det har gått fel någonstans på vägen. Jag välkomnar de granskningarna, och jag vet att myndighetschefen själv har sagt att hon välkomnar de granskningar och utredningar som nu pågår. Resultatet av ett par av dem ska faktiskt inkomma inom ganska kort, om några veckor, vilket jag tycker är bra.

Som regering kan man agera på många olika sätt. Allt agerande från ministrarnas sida sker inte offentligt, utan vi har en aktiv dialog med våra myndigheter. Hela den dialogen är naturligtvis inte alltid offentlig, utan vi har en pågående dialog med våra myndigheter under löpande verksamhetsår. Det gäller självklart även i det här fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att jag inte deltar i alla möten som hålls innebär inte att jag inte håller mig informerad eller att mina och regeringens synpunkter inte framhålls. Regeringens synpunkter på olika ageranden kan naturligtvis framföras utan att jag är fysiskt med i rummet. Peder Björk, som har jobbat åt två tidigare civilministrar, vet mycket väl hur detta går till.

Om regeringen gör bedömningen att det behövs fler åtgärder från regeringens håll kommer vi att återkomma och berätta när det är aktuellt med sådana beslut eller åtgärder. För närvarande är det inte det, och därför har jag i dag ingenting att informera om avseende det.

Herr talman! Jag blir en aning förvånad över svaret från statsrådet.

Statsrådet säger själv att regeringen "har beredskap att vid behov vidta åtgärder för att säkerställa förtroendet för myndigheten". Det har statsrådet själv framfört i svaret. När jag nu ställer en rak fråga till statsrådet och vill ha besked om inte statsrådet och SD-regeringen ser att det behovet faktiskt är uppfyllt får jag inget svar. Det finns uppenbarligen beredskap för åtgärder, men dem kan inte statsrådet redogöra för här i talarstolen. Som statsrådet säger: Allt sker inte offentligt.

Herr talman! Jag tycker att det här hade varit ett bra tillfälle för statsrådet att åtminstone redogöra för vilka åtgärder man har i beredskap. Men kanske är det helt enkelt så att statsrådet och regeringen ser det här som enskilda händelser på Länsstyrelsen i Stockholms län som bara berör Länsstyrelsen i Stockholms län. Jag tycker mig ana det i svaret, eftersom statsrådet inte heller svarar på mina ursprungliga frågor om huruvida det finns ett behov av att generellt se över anställningsrutiner för alla länsstyrelser. Jag tycker att detta är anmärkningsvärt, för den förtroendeskada som agerandet vid Länsstyrelsen i Stockholms län innebär spiller med all säkerhet över på länsstyrelser i resten av landet och troligtvis även på den statliga verksamheten i stort, vilket jag tycker är otroligt allvarligt.

Herr talman! Statsrådet var själv inne på att det är ett ansvar för regeringen att utse länsöverdirektörerna. En av de saker som jag inte räknade upp i den långa listan över saker som hänt på Länsstyrelsen i Stockholms län är att tjänsten som länsöverdirektör avslutats under den här perioden med arbetsbefrielse och en avgångsersättning i miljonklassen. Länsöverdirektören - eller länsrådet, som det kallas vid andra länsstyrelser - är landshövdingens absolut närmaste medarbetare och ersättare när han eller hon inte är i tjänst eller har förhinder. I 24 § i förordningen med länsstyrelseinstruktion framgår det mycket tydligt, precis som statsrådet framhöll, att det är regeringen som beslutar om anställning av länsöverdirektör eller länsråd.

Min fråga till statsrådet är väldigt enkel: På vilket sätt har statsrådet och regeringen varit delaktiga i beslutet att avsluta anställningen för länsöverdirektören vid Länsstyrelsen i Stockholms län?

(Applåder)

Herr talman! Först och främst vill jag upplysa alla som tittar på debatten om att vi inte har en SD-regering i Sverige. Sverigedemokraterna sitter över huvud taget inte i Sveriges regering, utan den består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sedan har den regeringen genom Tidöavtalet ett parlamentariskt samarbete och ett budgetsamarbete med Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna sitter alltså inte i Sveriges regering. Därför är beteckningen "SD-regeringen" naturligtvis falsk och helt uppåt väggarna. Jag tycker att det är allvarligt att den förekommer här i kammaren och att de som lyssnar på debatten får ta del av sådana villfarelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker inte att vi i dag har några uppgifter som indikerar att rutinerna för samtliga länsstyrelser i Sverige vad gäller anställning av personal behöver ses över. Som jag sa i mitt förra inlägg har vi ett arbetsgivarpolitiskt ansvar som är långtgående delegerat till våra myndigheter. Det är en delegering och en ordning som vi haft under mycket lång tid i Sverige och som jag tycker att vi ska värna. Men det är mycket möjligt att Peder Björk eller andra har en massa indikationer som tyder på att vi från regeringens sida verkligen skulle behöva se över just länsstyrelserna. Jag har inte sett de tydliga indikatorerna på att vi behöver göra denna breda översyn av rutinerna. Av den anledningen finns det nu inga sådana initiativ från regeringens sida. Det kan naturligtvis komma att ändras om det är så att vi får indikationer på detta. Men vi värnar det delegerade arbetsgivarpolitiska ansvaret.

Länsöverdirektörerna - eller länsråden, som det heter i 18 av de 21 länsstyrelserna - är det mycket riktigt regeringen som utser. Men landshövdingen har fullt ut möjlighet att avsluta kontraktet i förtid. Det händer emellanåt att så sker, så det i sig är inte uppseendeväckande. Det är alltså inte regeringen som har beslutat detta, utan det är ett landshövdingsbeslut. När regeringen fick information om att kontraktet skulle avbrytas utsåg vi mycket snabbt en tillförordnad länsöverdirektör, Claes Lindgren, som redan påbörjat sin tjänst vid länsstyrelsen. Regeringen agerade mycket snabbt och utsåg en ny länsöverdirektör när den förra slutade just för att det inte skulle bli något vakuum eller någon lång icke-lösning. Regeringens hantering av den processen tycker jag har varit helt i sin ordning.

Herr talman! Landshövding Anna Kinberg Batras agerande har kraftigt påverkat förtroendet för Länsstyrelsen i Stockholms län. Men det riskerar också att spilla över på övriga länsstyrelser i landet och på andra statliga myndigheter.

Utifrån det perspektivet är det anmärkningsvärt att statsrådet de senaste veckorna har ägnat sig åt att informera sig i stället för att vidta åtgärder. Statsrådet framhåller själv att statsrådet och regeringen har beredskap för att vidta åtgärder vid behov. Frågan är, herr talman: Är vi inte vid en punkt där behovet av att vidta åtgärderna har uppstått? Men på en direkt fråga till statsrådet alldeles nyss kunde inte ens statsrådet redogöra för vilka de här åtgärderna skulle vara. Jag tycker att det är otroligt allvarligt.

Det vilar nu ett tungt ansvar på regeringen och det ansvariga statsrådet att se till att man upprätthåller förtroendet för den svenska statsförvaltningen i allmänhet, alldeles särskilt i ljuset av det som nu sker på Länsstyrelsen i Stockholms län. Det passiva förhållningssätt som statsrådet uppvisar oroar mig djupt. Det är nämligen så, herr talman, att det är av yttersta vikt för länsstyrelsen att åtnjuta förtroende hos allmänheten för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Det handlar inte minst om krisberedskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förväntar mig att regeringen inte fortsätter att vara passiv. Jag förväntar mig, herr talman, att regeringen vidtar åtgärder.

(Applåder)

Herr talman! Då kan Peder Björk sluta vara så besviken, för regeringen håller sig inte passiv i den här frågan. Det är inte alls så att jag bara håller mig informerad och sitter som någon gökunge och tar emot information. Visst håller jag mig informerad, men vi för också från regeringens sida en aktiv dialog med berörd myndighetschef. Olika representanter för den politiska ledningen och departementet har deltagit vid mötena, och jag har själv deltagit vid ett av dem. Det är en aktiv dialog där regeringens synpunkter och medskick är mycket tydliga i samtalen. Det är inte något passivt agerande utan en aktiv myndighetsdialog.

Myndighetschefen har själv sagt att myndigheten är inne i en förtroendekris. Hon har själv sagt att inte allt gått rätt till i de här processerna och att hon nu har ett oerhört viktigt ansvar att jobba för att återställa förtroendet. Jag delar den bedömningen. Hon har ett stort ansvar för att återuppbygga förtroendet. Vi är nu inne i en förtroendesvacka, och förtroendet behöver återuppbyggas. Det råder inget tvivel om att vi i regeringen varit mycket tydliga i vår dialog med länsstyrelsen om hur vi ser på dessa frågor.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.