Interpellationssvar - Rätt till studiestöd för studier vid flygakademi - 2024-04-19

Fru talman! Gunilla Svantorp har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta nödvändiga beslut så att en flygakademi i Sverige via ändring i bilagan till studiestödsförordningen blir studiemedelsberättigad genom CSN. Frågan ställs mot bakgrund av att Green Flight Academy AB bedriver en pilotutbildning som inte berättigar till studiestöd.

När det gäller utbildningar i Sverige är det generellt sett regeringen som bestämmer vid vilka läroanstalter och utbildningar som studerande kan få studiestöd. Läroanstalterna och utbildningarna anges i bilagan till studiestödsförordningen (2000:655). Regeringens utrymme att lägga till pilotutbildningar är dock begränsat. I propositionen Yrkeshögskolan (prop. 2008/09:68) gjordes bedömningen att den offentligt finansierade grundläggande pilotutbildningen bör bedrivas inom yrkeshögskolan. Riksdagen har delat denna bedömning (bet. 2008/09:UbU6, rskr. 2008/09:178), vilket regeringen är bunden av. Av bilagan till studiestödsförordningen framgår också att studiestöd får lämnas för utbildningar inom yrkeshögskolan.

Mot denna bakgrund anser regeringen att det saknas skäl att särskilt ta upp pilotutbildningar i bilagan till studiestödsförordningen. Frågan om studiestöd får i stället avgöras inom ramen för regelverket för yrkeshögskolan.

Fru talman! Myndigheten för yrkeshögskolan fattar bland annat beslut om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan. Yrkeshögskoleutbildningar ska svara mot arbetslivets behov av yrkeskompetens och bedrivas i nära samarbete med arbetslivet.

Green Flight Academy AB har under 2023 ansökt hos Myndigheten för yrkeshögskolan om att bland annat utbildningen till trafikflygare ska ingå i yrkeshögskolan och få statsbidrag. Myndigheten har avslagit ansökan, bland annat med motiveringen att myndigheten bedömer att ansökan i kvantitativt hänseende i lägre grad svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Av motiveringen följer också att myndigheten bedömer att det finns ett tillräckligt utbud av utbildningar inom den aktuella utbildningsinriktningen inom yrkeshögskolan. Myndigheten har därför valt att inte prioritera några utbildningar inom utbildningsinriktningen i den aktuella ansökningsomgången.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

I februari besökte trafikutskottets S-grupp Skellefteå. Vi har flera gånger varit i norr för att se vad som händer i den viktiga samhällsomvandlingen där. Vid vårt besök var vi på Green Flight Academy och fick då se en verksamhet som jag skulle vilja påstå inte finns någon annanstans i Sverige. Sverige har andra flygutbildningar, men på denna akademi lär man sig att flyga i riktiga vinterförhållanden. Man har också en helt annan inriktning på hållbarhet. Det är faktiskt världens första hållbara flygakademi. Vi fick verkligen en insikt i hur det skulle kunna fungera med elflygplan, som ju är något helt annat än vanliga flygplan.

Vi har en klimatlag, och vi har klimatmål som ska uppnås. Vi har också förbundit oss till en massa nationella och internationella åtaganden som handlar om att vi ska ställa om. Då måste vi också ställa om hur vi gör saker, i detta fall hur flygplan framförs.

I går var det riksdagens forskningsdag. Den var mycket intressant, och temat var AI. En av de forskare som var här pratade mycket om mottagarkompetens, alltså att vi måste lära oss vad AI är för att vi ska kunna ta emot den på rätt sätt. Jag menar att när det gäller den gröna omställningen är det också viktigt att vi lär oss att ta emot den på rätt sätt och även har de förutsättningar som behövs för att kunna ställa om. Då är det viktigt att vi är proaktiva i våra system. Detta var egentligen anledningen till att jag skrev min interpellation efter besöket på flygakademin i Skellefteå.

Precis som ministern sa måste svensk trafikflygutbildning i dag ingå i yrkeshögskolesystemet för att vara studiestödsberättigad eller av regeringen läggas till i bilagan till studiestödsförordningen. Den aktuella utbildningen fick som sagt avslag för att myndigheten ansåg att det redan finns tillräckligt många utbildningsplatser. Man måste dock fråga sig om de utbildningsplatser som redan finns är likvärdiga med de utbildningsplatser vi nu pratar om och hur ministern i så fall tänker när det gäller nya verksamheter. Hur länge är det rimligt att de ska vänta innan de kommer in i studiestödssystemet?

Denna utbildning har bara studenter från andra länder eftersom svenska studenter inte får studiestöd för att gå den. Alla studenter måste betala en hög avgift eftersom utbildningen kostar mycket pengar, och då vore det värdefullt att svenska studenter fick studiestöd för att kunna bedriva denna utbildning i sitt eget land. I stället måste de nu åka utomlands för att skaffa sig denna utbildning. Tycker ministern att det är rimligt?

Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att den gröna omställningen givetvis är väldigt viktig. Här ligger Sverige långt fram, och vi är ett av få länder som sedan 1990 har minskat sin klimatpåverkan. Vi har i dag i vårt samhälle mindre koldioxidutsläpp än vad vi hade på 90-talet. Många länder har mycket att lära av Sveriges klimatarbete, och jag känner mig väldigt stolt över att Sverige är ett så modernt välfärdsland som ligger långt fram i klimatarbetet.

När det gäller Gunilla Svantorps fråga om den specifika utbildningen och det specifika företaget tror jag på ordningen att riksdagen inte ska bestämma vilka utbildningar som ska få statligt stöd eller bli godkända i en ansökningsomgång, utan jag har fullt förtroende för att ansvarig myndighet, i detta fall Myndigheten för yrkeshögskolan, har hanterat ansökningen rätt och gjort rätt bedömning och avvägning. Myndigheten har till uppgift att ta fram utbildningar och bedöma ansökningar om utbildningar, och här utgår man framför allt från arbetsmarknadens behov och den brist på kompetenser som finns.

När myndigheten nu har motiverat sitt beslut utifrån att man ser att behovet är tillgodosett på andra håll betyder det att andra utbildningsanordnare inom ramen för denna verksamhet har beviljats stöd, och jag har svårt att se att det vore en bra ordning att riksdagen överprövar myndighetens beslut.

Fru talman! Det handlar inte om att diskutera om just detta företag ska få studiestöd, utan det handlar om systemet. Vad är det som är viktigt, och hur ser systemet ut?

Jag blir lite förundrad över interpellationssvaret, där ministern säger att riksdagen har delat bedömningen att den offentligt finansierade grundläggande pilotutbildningen ska bedrivas inom yrkeshögskolan och att regeringen är bunden av det.

Jag tror verkligen att man som regering kan ändra på nästan vilka beslut som helst om man har majoritet. Vi har ju mer än en gång hört representanter från Tidöregeringen säga att man har majoritet och att man inte behöver bry sig ett dugg om vad oppositionen tycker eftersom man i princip kan göra det man vill. Skulle man vilja ändra på detta skulle man ju återkomma till riksdagen med anledning av att det nu kommer nya utbildningar som inte kan jämföras med de utbildningar som finns men som inte får plats i systemet. Jag tycker att det är en allvarlig fråga.

Ministern säger också att han är glad, tacksam och stolt över att vi ligger långt fram i omställningen. Det ska man ju tacka den tidigare regeringen för. Med den nuvarande regeringen stiger alla utsläpp i höjden. Det har alltså absolut ingenting med den här regeringen att göra. Då borde man verkligen som regering fundera på vad man ska göra för att se till att vi faktiskt ställer om till en hållbarare framtid, och då kan man titta på möjligheten som finns med elflyg.

Jag bor på glesbygden, ute i skogen. Jag ser en jättestor framtid för elflygen, men då måste vi också ha människor som kan hantera elflyg, som kan flyga dem. Det är klart att de som går en vanlig utbildning också kan det, men alla som har haft arbetsuppgifter som har förändrats vet att man också måste bygga på sin kompetens.

Om vi nu har företag i Sverige som är först i världen med att ställa om verkar det väldigt konstigt att vi har elever som kommer från andra länder medan våra egna elever tvingas åka utomlands. Alla vi som bor i glesbygd vet vad som händer när våra ungdomar försvinner från våra orter. De åker bort för att plugga, men det är väldigt sällan de kommer tillbaka hem igen. Den risken är också väldigt stor när vi ser att våra piloter, eller de som vill bli det, reser utomlands där de fastnar och gör praktik i andra bolag som är stationerade utomlands.

Med den möjligheten som finns till elflyg i Sverige skulle vi kunna ha en helt annan arbetspendling. I stället för att bara ha flyg som går norrut och söderut skulle vi kunna flyga kortare sträckor tvärs över hela vårt land.

Jag tycker att detta skulle vara en jätteintressant fråga också för en utbildningsminister som oavbrutet säger att utbildning är det viktigaste. Det är prioriteten för honom. Men då måste också ny utbildning vara en prioritering. Då behöver man fundera över hur vi kan se till att vi behåller den kompetens som vi behöver ha i vårt land med anledning av den nya omställningen och ny hållbarhet i vårt land och se till att dessa personer inte reser utomlands.

Fru talman! Jag tackar Gunilla Svantorp för denna debatt.

Jag tror att vi är helt överens om vikten av utbildning och den gröna omställningens betydelse för Sverige, inte minst för att vi är ett långt och avlångt land från Ystad till Haparanda. Det är stora avstånd. Vi behöver ha en politik som funkar både i staden och på glesbygden.

Den här debatten handlar om denna specifika utbildning och detta företag som hos en av våra myndigheter har ansökt om att bedriva utbildning. Jag har väldigt svårt att se en ordning där vi i riksdagen överprövar vilka bedömningar och avvägningar våra myndigheter gör i enskilda fall. Här har myndigheten gjort bedömningen att det också finns andra utbildningar och att dessa gör att det inte - i den här ansökningsomgången - finns skäl att ge bifall till ansökan då det finns andra utbildningar inom det här området. Man väger detta mot behovet av andra kompetenser i samhället som också behövs, inte minst för den gröna omställningen.

Min motfråga till Gunilla Svantorp är - och jag är uppriktig med detta: På vilken grund kan vi i riksdagen överpröva våra myndigheters beslut?

Fru talman! Den här debatten handlar om rätten till studiestöd. Det är vad den här debatten handlar om. Sedan har jag tagit ett exempel från ett av de besök jag har gjort. Det handlar om en utbildning som skiljer sig från nuvarande utbildningar för att den har ett hållbarhetsperspektiv på ett helt annat sätt än vad de pilotutbildningar som i dag ges stöd har.

Den här debatten handlar inte om att överpröva yrkeshögskolemyndighetens beslut. Ministern kan såklart anse att jag säger det, men det har jag absolut inte gjort. Det handlar om hur vi ser till att nya utbildningar, som kanske ännu inte passar in i ramen, också ges möjlighet att ge sina elever studiestöd. Det är vad den här debatten handlar om.

Det är en systemfråga. Jag står inte här och pratar för ett företag, utan jag tog företaget som ett exempel eftersom det just nu är det enda företaget i världen som bedriver den här verksamheten, och de gör det i Sverige. Vi har också, som ministern vet, ett svenskt företag som håller på att ta fram och utveckla världens första passagerarflygplan för eldrift, också i Sverige. Men helt uppenbart ska de inte ha några piloter som har kompetensen.

Om man tyckte att det var viktigt skulle man verkligen försöka göra något åt det i stället för att lite raljant säga till mig att riksdagen väl inte ska överpröva myndigheterna. Självklart inte. Men regeringen talar i tid och otid om för oss i oppositionen att de har majoritet och inte behöver lyssna på oppositionen för fem öre. Men då kanske man behöver ändra på lite saker, till exempel den där bilagan till studiestödsförordningen, som regeringen har makten att göra.

Min fråga är fortfarande: Vad tänker ministern göra för att se till att nya hållbara arbeten också ger rätt till studiestöd?

Fru talman! Jag tackar Gunilla Svantorp för den här utmärkta debatten.

Jag tror att det är viktigt att vi respekterar våra myndigheter och de beslut våra myndigheter tar. Att det här utbildningsföretaget den här gången inte har fått bifall på sin ansökan innebär ju inte att man inte kan få bifall nästa gång.

Jag vill inte föregripa vilka beslut myndigheter tar. Det sker löpande utvärderingar och ansökningsomgångar inom ramen för Myndigheten för yrkeshögskolans verksamhet. Hela konceptet bygger på att utbildningar hela tiden ska uppdateras och att det hela tiden ska finnas en dynamik där nya utbildningar kommer in i systemet så att man på det sättet hela tiden ligger uppdaterad i förhållande till arbetsmarknaden och företagens behov.

Myndigheten för yrkeshögskolan är en av de mest framgångsrika utbildningsformer vi har i vårt land. Den infördes under den tidigare borgerliga regeringen och har ett annat ideologiskt tänk än när det gäller Arbetsförmedlingen. Man utgår från företagens behov. Utbildningar skräddarsys efter företagens behov, och mycket av utbildningen sker på plats ute i praktik och på arbetsplatser. Nio av tio får jobb.

Vi gör nu stora utbyggnader av den här verksamheten de närmaste åren. Inriktningen är inte minst kopplad till den gröna omställningen. Jag ser med tillförsikt fram emot alla de möjliga utbildningsföretag som kan vara en del i att nu stärka kompetensen kopplat till den gröna omställningen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.