Fru talman! Detta är en debatt som väldigt mycket liknar den förra. Jag avser inte att upprepa det som jag sa då.
Jag kan återigen betona att ungarelationer.se är en viktig verksamhet som arbetar med detta prioriterade område, våld i unga relationer. Vi arbetar inom regeringen med att se hur vi kan säkerställa en finansiering till civilsamhällesorganisationer som arbetar specifikt med detta. Jag kan här inte säga när ett besked kan komma att lämnas.
Jag ska som sagt inte upprepa vad jag sa i den föregående debatten. Jag ska däremot berätta lite om regeringens arbete i ett annat avseende när det gäller just våld i ungas relationer, nämligen de åtgärder som vi vidtar inom rättspolitiken.
Fru talman! Svensk rättspolitik har alldeles för länge präglats av ett alldeles för ensidigt förövarperspektiv. Det blir extra tydligt när vi ser just på våld i ungas relationer, för den brottslighet som äger rum mellan unga är också den brottslighet där de allra mest utsatta brottsoffren finns.
I min tidigare roll som åklagare hade jag exempelvis fall med gruppvåldtäkter där både offer och alla gärningsmän var under 18 år. Det var brutala gruppvåldtäkter - den typ av brott som förstör återstoden av de utsattas liv.
När jag har hanterat dessa brott i min roll som åklagare har jag känt en nästan outhärdlig frustration över vår oförmåga att ta ett brottsofferperspektiv. Vi har ett brottsoffer som kanske är 16 år och tre förövare, som har utsatt brottsoffret för en gruppvåldtäkt, som också är 16 år. Samtidigt har vi ett system som säger att vi inte ska häkta barn. Nej, det är klart att det inte är önskvärt. Men vad är alternativet? Vad är alternativet om vi inte ingriper mot de, också unga, personer som utsätter en annan ungdom för grov brottslighet?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är att fullständigt svika brottsoffret, och det har vi gjort i Sverige i så många år. Min frustration över detta är en av de huvudsakliga anledningarna till att jag över huvud taget gav mig in i politiken. Jag står inte ut med att vi har det på det sättet.
Därför är jag så glad att företräda en regering som äntligen genomför det skifte som borde ha skett för länge sedan. Regeringen ser exempelvis över straffen för vålds- och sexualbrott. Framför allt menar vi att återfall måste få en mycket större betydelse än det har i dag. Om man gång på gång utsätter en annan människa för brott måste konsekvenserna bli skarpare. Även om personen är ung måste vi kunna vidta åtgärder som leder till skarpa konsekvenser, för annars lämnar vi brottsoffren i sticket.
Regeringen ser också över kontaktförbudssystemet. Vi tycker att vi måste skydda de utsatta på ett mycket bättre sätt än vi gör i dag. Därför ser vi över kontaktförbuden. Vi vill ha fler kontaktförbud, vi vill att de ska avse större geografiska områden och vi vill att fler kontaktförbud ska förenas med fotboja.
Vi vill helt enkelt att brottsoffrets perspektiv äntligen ska ses på ett mycket tydligare sätt än vad som görs i dag. Det ska vara förövarna som får sin frihet begränsad snarare än brottsoffren.