Interpellationssvar - Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet - 2024-03-15

Herr talman! Mathias Tegnér har frågat mig vad jag avser att göra för att underlätta för företagare och göra företagande tryggare i Sverige.

Mathias Tegnér pekar på de förslag om sjukpenninggrundande inkomst, SGI, av näringsverksamhet, som han tog fram i egenskap av särskild utredare i utredningen Tydligt, enkelt och förutsägbart - Företagares trygghetssystem (N 2020:04). Utredningens slutbetänkande Ett förbättrat trygghetssystem för företagare - enklare och mer förutsägbart (SOU 2021:98) överlämnades den 14 december 2021. Betänkandet har remissbehandlats.

Den dåvarande regeringen beslutade den 20 oktober 2021 att ytterligare en särskild utredare skulle se över regelverket för SGI, det vill säga inkomstunderlaget för bland annat sjukpenning och föräldrapenning (dir. 2021:90). Utredaren skulle enligt direktiven utgå från de kommande förslagen från utredningen Tydligt, enkelt och förutsägbart - Företagares trygghetssystem (N 2020:04). I uppdraget ingick bland annat att utreda hur regelverket för sjukpenninggrundande inkomst ska ge ökad trygghet och förutsebarhet för den försäkrade samt leda till stärkt kvalitet och effektivitet i handläggningen och minska de felaktiga utbetalningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningens slutbetänkande Ett trygghetssystem för alla - nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) överlämnades den 20 juni 2023 och remissbehandlades till och med den 22 december 2023. Förslaget om SGI av inkomst av näringsverksamhet i det betänkandet skiljer sig från det förslag som lämnades i SOU 2021:98, bland annat gällande vilka årsinkomster av näringsverksamhet som kan ligga till grund för SGI.

Beredningen av förslagen som lämnades 2023 pågår fortfarande. Jag kan inte föregripa det arbetet utan konstaterar att det finns ett behov av ökad förutsebarhet gällande vilken ersättning egenföretagare kan förvänta sig i form av exempelvis sjukpenning.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Precis som statsrådet säger handlar min fråga alltså om sjukpenninggrundande inkomst för egenföretagare. Men jag skulle ändå vilja börja på en annan bog, där ministern var för en stund sedan i den tidigare interpellationsdebatten - alltså att frågor kopplat till företagande hänger ihop med flera andra frågor. Trygghet och tillväxt hänger ihop. Därför skulle jag vilja börja med de stora perspektiven.

Flera internationella undersökningar visar att företagen i Sverige har goda förutsättningar och ramvillkor i förhållande till omvärlden. Sverige har i åratal prenumererat på tio-i-topp-placeringar i olika rankningar av konkurrenskraft, exempelvis OECD:s index. Den typen av index mäter ett antal frågor brett, såsom infrastruktur, hälsa, utbildning, högre utbildning och innovationskraft. Det visar att konkurrenskraft inte bara består av en enstaka fråga, en enstaka sektor eller en enstaka skattesats.

I den här kontexten är just trygghetssystemen för företagande viktiga, och vissa forskare hävdar att det är extremt viktigt att vi har robusta trygghetssystem för företagare om vi också vill ha fler kvinnliga företagare. Om så är fallet vågar jag inte uttala mig om, men det verkar inte helt orimligt.

Jag menar att om fler företag ska skapas behöver trygghetssystemen vara goda och inte avvika alltför mycket från våra generella trygghetssystem. Det är på något sätt cloun i diskussionen. Trygghetssystemen för företagare får inte avvika alldeles för mycket från våra generella trygghetssystem.

Därför finns flera åtgärder i min utredning som skulle förbättra trygghetssystemen till en låg kostnad och som jag menar att man borde se över. Jag vet också att näringslivets organisationer såg positivt på några av förslagen.

En av utmaningarna är att vi inte kan ha olika principer, och det finns mycket som talar för att det vore olämpligt med olika principer för företagare och för anställda. Däremot behöver reglerna anpassas så att de faktiskt fungerar för både företagare och anställda.

Eftersom det är så komplicerat att få sjukpenninggrundande inkomst fastställd vet vi att det tar i genomsnitt upp till 30 dagar för en egenföretagare bara att få den fastställd. Den anställde förväntar sig att få ersättning vid sjukdom efter en kort period, men för en egenföretagare tar det i genomsnitt 30 dagar. Det finns skräckexempel där det har tagit ett halvår bara för att fastställa hur hög den sjukpenninggrundande inkomsten ska vara. Så kan vi inte ha det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns en del förslag i utredningen som borde övervägas. Jag är fullt medveten om att den andra utredningen faktiskt tillsattes innan vi lämnade vårt förslag. Det kan man resonera om. Min tolkning är att man hade ett fokus på att säkra trygghetssystemen för företagare, eftersom det finns flera stora luckor i just hur man fastställer sjukpenninggrundande inkomst. En möjlighet hade varit att använda de remitterade förslagen, som nästan unisont får positiv respons i remissyttrandena. Det hade varit en väg att gå. Nu har regeringen och statsrådet valt en annan, och det är synd.

Herr talman! Jag kan återigen konstatera att jag är glad över ledamotens stora engagemang i att förenkla för företagare att bedriva sin verksamhet. För den som blir sjuk ska det finnas ett gott socialförsäkringssystem som garanterar försörjningen, och det gäller arbetstagare, arbetsgivare och därmed företagare. Där är vi helt överens.

Frågan huruvida man skulle ha tagit den ena utredningen först och den andra sedan får ledamoten ta upp med sina egna partikamrater. Jag kan bara konstatera att man tillsatte en utredning, fick den klar, remitterade den, stoppade den i byrålådan och tillsatte en annan utredning redan innan den andra var klar, och den utredningen går till viss del stick i stäv med de förslag som ledamoten gav i sin utredning.

Om man vill åstadkomma förändring och förbättring för landets företagare och entreprenörer, och skapa goda drivkrafter för att vilja starta och driva företag och givetvis skapa tillväxt och växa, behöver man helt klart se på frågan utifrån ett bredare perspektiv. Precis som jag var inne på i min tidigare interpellationsdebatt med ledamoten handlar det om att ta sig från stuprören och se den breda bilden. Det gjorde även ledamoten själv i sitt tidigare anförande.

Jag tar också tillfället i akt att visa på andra saker som är viktiga för att skapa rätt förutsättningar. Där är det uppenbart att sänkt skatt leder till både bättre förutsättningar för företagen och att fler kommer i arbete. LO:s egen försiktiga bedömning av de två första jobbskatteavdragen var att 75 000 årsarbetskrafter skapades. LO skrev då att jobbskatteavdraget förstärkte incitamenten att delta i arbetskraften.

Andra instanser som utvärderade reformerna såsom Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet kom fram till ännu högre siffor än LO gjorde, så vi vet att sänkt skatt gynnar arbetskraftsdeltagandet och gör att fler kommer i arbete men också gynnar företagarna.

Vad gäller andra drivkrafter var jag inne på det i den förra interpellationsdebatten. Vi flyttar nu fram positionerna genom att se över 3:12-reglerna. Vi har också förlängt tiden då experter från utlandet kan få sänkt skatt för att jobba här.

Vi har i dag det lägsta skattetrycket i Sverige på nästan 50 år. Som jag var inne på tidigare gynnar det inte bara arbetstagare. Det gynnar arbetsgivare, företag och framför allt konkurrenskraften, som ledamoten var inne på i sitt tidigare anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att återknyta till ledamotens fråga och interpellation: Den utredning som den förra regeringen tillsatte - den andra, inte ledamotens - blev klar 2023 och är under fortsatt beredning. Men som jag var inne på tidigare ändrar de förslag som framkom där förutsättningarna för den utredning som ledamoten själv skrev. Jag kommer därför inte att föregripa det arbetet, men jag konstaterar återigen att det finns ett behov av ökad förutsägbarhet gällande vilken ersättning egenföretagare kan förvänta sig när det gäller exempelvis sjukpenningen.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret även om vi i detta avseende är mindre eniga än tidigare.

För att börja med verklighetsbeskrivningen när det gäller de olika utredningarna måste jag säga att det viktiga inte är vilken utredning man lyssnar på utan att man faktiskt skapar bättre regelverk för företagen.

Jag tror att om ministern exempelvis talar med näringslivets organisationer hör hon tydligt att alltför smala regler som inte är anpassade för egenföretagare riskerar att skapa större problem.

Då är en väg att gå den som jag föreslog i min utredning. Men det som är viktigt här är inte exakt vilket förslag man lägger fram, utan det som är viktigt är att vi får regelverk där SGI för företagare kan fastställas snabbt, att regelverk för SGI för företagare också hanterar det faktum att många egenföretagare är kombinatörer och dessutom att man väger in att företagare ofta har betalat in egenavgifter över ganska lång tid. Där finns det, tycker jag, en brist om man bara tittar på det senast deklarerade resultatet.

När det gäller vad som skapar tillväxt och gott näringsklimat skulle jag vilja gå tillbaka till den OECD-undersökning som jag refererade till. Där framgår det väldigt tydligt att konkurrenskraft skapas av saker som infrastruktur, hälsa, utbildning, högre utbildning och innovationskraft. Det innebär att när man sänker skatter gäller det att man sänker rätt skatter och att man också överväger vad som händer när resurserna till välfärden och infrastrukturen minskar. Det menar jag att moderata företrädare ibland inte ser.

Sverige är ju ett litet, exportberoende land, och det innebär att exempelvis frihandeln är extremt viktig för vårt näringsklimat och vår konkurrenskraft. Av all handel i Sverige går 70-80 procent mot EU, och när vi nu har en regering som stöder sig på ett parti som på ett eller annat sätt är kritiskt till EU är risken att det påverkar till exempel vår export.

Frihandel kan inte heller diskuteras i ett vakuum, för vi vet ju att det finns vinnare och förlorare på frihandel. Då är det faktiskt så att när vi hamnar i en situation där det finns framgångsrika företag och företag som går sämre, vinnare och förlorare, och anställda som är vinnare eller förlorare beroende på i vilken bransch och på vilket företag de jobbar är det extremt viktigt för att det ska finnas trygghet och förståelse för det internationella handelssystemet att vi har ett trygghetssystem i botten.

Nog kan en sänkt skatt här eller där marginellt förbättra klimatet för företagare. Men de stora frågorna för att ha ett gott näringsklimat i Sverige handlar om att åtgärda de saker som inte fungerar så att vi får en skola som faktiskt fungerar, trygghetssystem som man kan lita på och infrastruktur som för människor från en plats till en annan. Det är centralt för trygghetssystemet, och ska man göra det är det inte sänkta skatter som är det viktigaste.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Exempelvis Lars Calmfors har också konstaterat att marginaleffekterna i vårt skattesystem inte är särskilt höga just nu och att man då borde prioritera andra saker, som investeringar i infrastruktur, snarare än att ge sig på ytterligare ett jobbskatteavdrag.

Herr talman! Jag gillar verkligen vart den här debatten tar vägen. Vi talar om konkurrenskraft, vad som är stort i en bredare bild, vad som påverkar landets företagare, vad som hindrar dem från att växa, expandera och ge mer tillväxt men också vad som skapar jobb.

Uträkningar gjorda av LO har visat på att jobbskatteavdrag eller sänkt skatt på jobb, när det lönar sig mer att arbeta än att inte arbeta, också ger jobb - 75 000 nya jobb eller arbetstillfällen bara genom jobbskatteavdragen. Det är klart att sänker man skatten på arbete, ja, då ökar också antalet jobb.

Jag har noterat att i Socialdemokraternas budget finns inte den typen av nyheter. Man väljer inte heller att sänka skatten. För en vanlig barnfamilj är det dyrare att vara svensk med Socialdemokraternas budget trots höjda bidrag.

När man lyssnar på företagarna hör man att det är ökad trygghet som står högst upp på agendan och på önskelistan - trygghet från brottslighet men också från ekonomisk kris.

Det är klart att det har varit prioriterat för den här regeringen att jobba med båda de frågorna. Att stötta hushållen i en ekonomiskt svår tid har också varit helt avgörande när det gäller inflationsbekämpningen för näringslivet och företagen, inte minst eftersom hushållen är deras kunder. Omfattande offensiva satsningar på rättsväsendet bidrar till att vi över tid kan trycka tillbaka våldet och kriminaliteten, som ändå har fått fotfäste och lyckats sprida sig i Sverige under lång tid. Nu pågår ett mödosamt men mycket viktigt arbete för att vända den utvecklingen och trycka tillbaka den organiserade brottsligheten.

Herr talman! Jag tycker inte att Socialdemokraterna företräder ett trovärdigt alternativ, inte minst med tanke på hur splittrad oppositionen är i flera centrala frågor. Tittar man på inflationshanteringen, som vi har jobbat med de senaste åren, blir det uppenbart att Socialdemokraterna tillsammans med Vänstern och Miljöpartiet - ska man räkna in Centern går det helt stick i stäv - vill låna pengar som riskerar att elda på inflationen och bidra till hög inflation. Det kommer definitivt inte att stärka svensk konkurrenskraft. Att låna flera hundra miljoner kronor skulle bara spä på inflationen och leda till högre priser, högre räntor och en svårare situation för hushållen och därmed en betydligt svårare situation för företagen. Det skulle såklart drabba alla, alla hushåll, och gröpa djupare hål i plånböckerna. Det skulle också slå väldigt hårt mot de företagare som Tegnér ändå tycks värna.

För att anknyta lite till det kvinnliga företagandet, som vi lite snabbt kom in på tidigare, skulle jag vilja säga att här visar man verkligen på dåligt omdöme när det gäller att man vill avskaffa LOV och beskära valfriheten inte minst för äldre. Det ser vi nu senast i Uppsala, där man drar tillbaka den möjligheten. Vi vet att det finns flest kvinnliga företagare just inom välfärdssektorn. Där vill man på punkt efter punkt beskära valfriheten och därmed också kvinnors möjlighet att driva företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är svårt att hantera alla dessa frågor på två minuter. Det har blivit en debatt där vi har varit lite överallt.

Jag vill börja med att säga något om den värld vi befinner oss i, en globaliserad värld som blir mer och mer ojämlik. En busslast med de absolut rikaste människorna i världen äger lika mycket som halva jordens befolkning. Detta perspektiv tycker jag också är viktigt. Jag tror att de som är framgångsrika i dagens värld också - detta ger de ofta uttryck för själva - är beredda att betala mer skatt.

Om vi ska prata om skattepolitiken mer allmänt, vilket jag älskar som ledamot i skatteutskottet, kan vi konstatera att det finns ett behov av högre skatter på kapital och lägre på arbete. En bred skattereform hade alltså varit bra för Sverige. Tyvärr förefaller inte högern i svensk politik tycka att detta är en bra idé. Statsministern har flera gånger avfärdat det. Det hade varit bra för Sverige. Problemet är bara att den regering vi nu har inte ser problemen med att några få blir väldigt rika.

När det gäller inflation tror jag att statsrådet blandade ihop olika partier. Socialdemokraterna har aldrig verkat för att vi ska ha en oseriös ekonomisk politik. Vi har också i regeringsställning visat att vi kan ta ansvar. Däremot finns det många ekonomer, exempelvis Lars Calmfors som ministern själv refererade till, som tycker att vi behöver låna mer till investeringar i infrastruktur.

När det gäller vad som skapar jobb har ministern flera gånger bara refererat till det ena benet: När man sänker skatten skapas jobb. Det är riktigt. Men när man sänker skatten försvinner också intäkter för staten, som ofta används till något som också skapar jobb. Det blir inte särskilt jämförbart när man resonerar på det sättet.

Sammanfattningsvis hoppas jag, även om det faktiskt är ministern och inte den gamla regeringen som har gömt den, att ministern ska ta en titt på min utredning igen. Den innehåller många bra förslag när det gäller hur man kan förbättra för företagare i Sverige.

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att säga tack för debatten och diskussionen. Jag tycker att den har varit väldigt trevlig, både denna och den förra. När man diskuterar företagarnas förutsättningar inom socialförsäkringsområdet är det viktigt att också ge en bredare bild, och det tycker jag att vi har lyckats göra på ett ganska bra sätt i dag.

Men jag vill landa i den fråga där vi började, nämligen den om utredningen. Jag kan återigen konstatera att vi har en utredning sedan tidigare, utredning 1. Den har remissbehandlats. Utredning 2, som tillsattes under tiden, har kommit med sitt slutbetänkande. Den har också varit ute på remiss; jag fick den strax före nyår. Vi håller nu på att bereda den.

Förslagen i de olika utredningarna talar delvis mot varandra. Ska man göra en samlad bedömning för att komma fram till exakt hur man ska gå vidare tror jag att det är väldigt klokt att titta på både den första och den andra utredningen, vilket jag definitivt lovar att göra. Därefter kan man göra en samlad bedömning för att se vad som är klokast att göra och vad man bör ta fasta på för att förbättra förutsättningarna för att få ökad förutsägbarhet och bättre möjligheter för företagare att driva företag, expandera och även skapa tillväxt och fler jobb så att vi sedan kan sänka skatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.