Åsa Eriksson (S)
Utskottsledamot, Socialförsäkringsutskottet
Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag är glad över att regeringen prioriterar satsningar på bättre psykisk hälsa. Det behövs för både unga och äldre. Det tycker jag alltså är positivt.
Herr talman! För oss socialdemokrater är en trygg sjukförsäkring en av de viktigaste prioriteringarna i välfärdsbygget. Under vår tid vid regeringsmakten genomförde vi flera förbättringar för att Sveriges löntagare ska kunna lita på att det finns en ekonomisk trygghet om arbetsförmågan skulle svikta på grund av sjukdom. Det ska gälla alla. Men, herr talman, en del som är sjuka saknar tyvärr arbete. Den som är arbetslös och sjuk kan få sjukpenning om hen är inskriven på Arbetsförmedlingen, är aktivt arbetssökande och har arbetat tidigare så att hen har en sjukpenninggrundande inkomst.
Att vara sjukskriven och arbetslös kan vara en väldigt jobbig situation. Ekonomiskt blir det ett elände om du är för sjuk för att delta i Arbetsförmedlingens program, och det är inte alls ovanligt att förlorad arbetsförmåga får konsekvenser för självkänslan. Det är viktigt att betona att det finns stöd till personer att ta sig igenom en sådan utmanande period, till exempel via samordningsförbunden som statsrådet tog upp. Om någon som nu tittar på den här debatten är långtidssjukskriven - jag vet att det är flera - kan den fråga sin handläggare om att bli remitterad till en insats via Finsam.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det finns dock en väldigt väsentlig sak som skiljer den här regeringen från oss socialdemokrater. Det handlar om det som statsrådet kallar inlåsningseffekter i sjukförsäkringen. Vi socialdemokrater vet att ingen blir frisk av att också bli fattig. Det är tvärtom så att oron för ekonomin, oron för om man kommer att kunna betala sina räkningar och oron för om man kommer att kunna bo kvar i huset när man är sjuk och arbetslös kan göra en ännu sjukare och göra det ännu svårare att återgå i arbete.
Herr talman! Vi har bett RUT, alltså riksdagens utredningstjänst, att ta fram statistik över hur ersättningsnivåerna förändrats för sjuka arbetslösa sedan vi satt i regeringen. Jag kan berätta att den maximala inkomstbaserade nivån i sjukpenningen årligen räknas upp. Det är jättebra. Vid ingången av år 2022 gjordes också en höjning av taket, men nivån för arbetssökande som är sjuka har inte ändrats. Som exempel ska jag ta två årtal.
Maxnivån år 2021 för sjuka var lite drygt 23 000 kronor för dem som hade arbete och 15 500 för arbetssökande. Då var det en skillnad på ungefär 33 procent. I år är i stället i samma penningvärde den maximala nivån nästan 29 000 kronor, men det är bara 12 800 för dem som är arbetssökande och sjuka. Det är alltså mindre än hälften. Men de sjuka arbetssökande har drabbats av samma inflation, samma höga matpriser och samma kostnadsökningar.
Därför vill jag fråga statsrådet: Har regeringen några planer på att förbättra ersättningen till sjuka som också är arbetssökande?