Interpellationssvar - Bromma flygplats och dess påverkan på arlanda - 2024-03-08

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har ställt ett antal frågor till mig om Bromma flygplats och dess påverkan på Arlanda flygplats.

Regeringen fastställde 2009 ett nationellt basutbud av tio flygplatser. Både Arlanda flygplats och Bromma flygplats ingår i basutbudet.

Regeringen har sedan den tillträdde varit mycket tydlig med att Bromma flygplats ska bevaras. Som jag nämnde för i ett frågesvar den 15 mars 2023 har Bromma flygplats stor betydelse för tillgängligheten till såväl Stockholmsområdet som övriga landet, vilket betyder att flygplatsen är viktig för bland annat näringslivet och företagandet. Vidare kan flygplatsen bidra till ökad konkurrens på flygmarknaden och skapa ett större linjeutbud med fler transportalternativ.

Som jag också nämnde i mitt frågesvar ser regeringen att Bromma flygplats skulle kunna bli en omställningshubb för det gröna flyget. I framtiden kommer elflyget att bidra med betydande nyttor i form av den ökade tillgänglighet som den nya tekniken kan bidra med. Elflyg möjliggör även för etableringar av nya så kallade point to point-flygrutter i Sverige, det vill säga direktlinjer mellan exempelvis mindre, regionala flygplatser runt om i landet. Jag ser att även Bromma flygplats kan komma att få stor betydelse vid etablerandet av sådana nya flygrutter. Ett ökat användande av elflyg och hybridplan kommer också att leda till kraftigt minskade utsläpp.

Swedavia AB har uppdraget att driva och utveckla Bromma flygplats, liksom övriga nio flygplatser i det nationella basutbudet. Swedavia ska vidare, enligt sin bolagsordning och inom ramen för affärsmässighet, aktivt medverka i utvecklingen av transportsektorn och bidra till att de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen uppnås.

När det gäller Stockholms kommuns planer för hur man vill använda marken där Bromma flygplats ligger har jag ingen anledning att kommentera det. Kommunerna har genom planmonopolet det största ansvaret för den fysiska planeringen i Sverige.

Regeringen arbetar för ett ökat bostadsbyggande genom åtgärder för att öka tillgången på byggbar mark, förenkla byggreglerna, korta ledtider i plan- och byggprocessen och förbättra möjligheterna till eget ägande. Dessa prioriteringar är strukturellt motiverade och oberoende av hur flygplatserna i Stockholmsområdet utvecklas.

Fru talman! Vi talar om en flygplats som efter pandemin endast utnyttjas till hälften av sin kapacitet. Det är en verksamhet som befinner sig i limbo. Den är tyngd av finansiell olönsamhet och övergiven av flygbolag som hellre flyttar till Arlanda.

Staten arrenderar Bromma flygplats från Stockholms stad till en subventionerad kostnad. I strid med utredningar och rapporter från både statligt håll och näringslivet kastar vi skattepengar på en flygplats som inte lyckas återhämta sig. Arlanda har fått tillbaka 85 procent av sina resenärer. Bromma har bara fått tillbaka hälften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dagens DN finns en artikel där Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms Handelskammare, blir intervjuad. Även han undrar varför regeringen satsar på ett sjunkande skepp, vilket Bromma flygplats faktiskt är, och rekommenderar att man satsar på Arlanda i stället. Visst vore det bättre att investera i Arlanda och samtidigt frigöra mark för bostadsbyggande och en ny stadsdel i Stockholms stad.

Fru talman! Vi debatterar en flygplats vars status vacklar. Det finns utredningar som slår fast att samhällsviktiga flyginsatser kan flyttas till Arlanda. Vissa flygbolag har redan valt att flytta från Bromma flygplats, och fler har anmält intresse för att göra detsamma. Bromma flygplats är inte längre en livskraftig affär, men regeringen och minister Andreas Carlson kan rädda situationen och skapa något positivt av detta. Regeringen kan tillsammans med Stockholms stad öppna marken för bostadsbyggande och bidra till att lindra bostadsbristen i Stockholm.

Jag känner ett behov av att påminna ministern Andreas Carlson om att Stockholm står för 41 procent av Sveriges tillväxt. Därmed är tillgång till bostäder och bostadsbyggande i Stockholm av stor nationell betydelse. Människor kommer hit från alla hörn av Sverige. Vi behöver skapa bostäder för dessa människor och bostäder för framtiden.

Vi kan inte blunda för fakta. Vi kan inte slingra oss undan med undvikande svar. Varför insisterar regeringen på att driva en verksamhet som inte längre är lönsam när vi kan skapa en klimatsmart oas - en stadsdel med uppemot 22 000 bostäder?

Vi behöver agera nu. Vi behöver satsa på Arlanda och utveckla och förstärka Arlanda som ett starkt nationellt nav för flyget i Sverige. Vi behöver också se Bromma flygplats för vad den är: en fallen stjärna som kan göras om till något bättre. Detta är en möjlighet att bygga en starkare framtid för stockholmarna och för Sverige.

Fru talman! Jag tänkte undvika undvikande svar, som ledamoten talade om i sitt anförande.

Vi har inte gett något undvikande svar. Vi har gett ett väldigt tydligt svar: Bromma flygplats ska vara kvar.

Den utredning som Peter Norman tog fram pekade på att Bromma skulle kunna vara en hubb för elflyg. I mitt interpellationssvar sa jag att jag ser stor potential i Bromma när det gäller den utveckling som sker med omställningen av flyget. Det finns olika studier och skisser på hur man med ett framtida resande i luften - med drönare och elflyg och med mer vertikal landning - skulle kunna kombinera denna typ av flygplats med byggandet av fler bostäder. Detta tycker jag att man ska ta i beaktande när man närmar sig frågan om Bromma flygplats.

Det resonemang som Kadir Kasirga förde här är ju ganska kortsiktigt, fru talman. Ledamoten sa att man borde se Bromma för vad det är, men jag tycker att man i det säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i också behöver se Bromma för vad det kan vara. Vi kan inte göra oss av med samhällsviktig infrastruktur enbart på grund av hur det ser ut i dag i spåren av en pandemi. Vi behöver tänka längre, så att vi inte om 10, 20 eller 30 år står och säger att vi inte såg det komma. Det gäller exempelvis behovet av redundans i lufttrafiken runt vår huvudstad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av dessa skäl, och på grund av det samhällsviktiga flygets betydelse för räddningstjänstens, sjukvårdens och försvarets behov, är det viktigt att vara försiktig och ta ansvar för den infrastruktur vi har i dag. Bromma är en flygplats som snart har haft lufttrafik i 100 år. Om man i ett svep gör sig av med detta är det ganska svårt att återställa den här typen av mark. Jag föreställer mig att det dessutom kommer att krävas en hel del saneringsinsatser. Det kommer inte att kunna byggas bostäder på just den här platsen den närmaste tiden, utan det är i så fall en långsiktig fråga.

På lång sikt behöver man även beakta det säkerhetspolitiska läget. Vårt Natointräde kommer att ställa större krav på vår infrastruktur, och detta omfattar även våra flygplatser.

Bakgrunden till att regeringen och samarbetspartierna har landat i att Bromma flygplats ska bevaras och att beslut om att avveckla den inte kommer att fattas under denna mandatperiod är en analys som tar hänsyn till det säkerhetspolitiska läget, till flygets omställning och till behovet av tillgänglighet - inte bara i Stockholmsregionen utan också för att hela Sverige ska fungera. Bromma är en viktig flygplats för näringslivet i andra delar av landet.

Detta utesluter inte på något sätt satsningar på Arlanda flygplats. Regeringen har tillsatt en Arlandasamordnare som har ett mer operativt uppdrag än en vanlig utredare, om jag får uttrycka mig så, som handlar om att stärka Arlandas konkurrenskraft. Parallellt med detta arbetar vi med att stärka luftfartens konkurrenskraft för att flyget ska återhämta sig efter pandemin.

Vi ser en positiv framtid för flyget. I detta läge ska vi inte göra oss av med en flygplats på grund av kortsiktigt tänkande utan planera för att ha ett redundant och hållbart flygplatssystem runt vår huvudstad även i framtiden. Detta är inget undvikande svar, fru talman.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag noterade att statsrådet sa att Bromma flygplats skulle kunna bli en omställningshubb för det gröna flyget. Jag vill tydliggöra att vi socialdemokrater är teknikoptimister och ser positivt på utvecklingen av elflyg, men det finns inget som säger att elflyget behöver vara låst till Bromma flygplats. Utöver Arlanda finns det andra flygplatser, till exempel Skavsta, som skulle kunna bli en omställningshubb med tanke på närheten till Stockholmsregionen.

Apropå det säkerhetspolitiska läget har Försvarsmakten, mig veterligen, inte pekat ut Bromma flygplats. Det finns en flygplatsutredning där Försvarsmakten specifikt har pekat ut vissa flygplatser som är viktiga.

Fru talman! Jag ställde fyra frågor till statsrådet, och jag förväntade mig att han skulle svara detaljerat på dem. Jag tycker dock att statsrådet har undvikit att svara på frågorna, särskilt när det gäller hur Bromma flygplats bidrar till utvecklingen av Arlanda.

Det finns tidigare utredningar, både från statligt håll och från näringslivet, som fastslår att Bromma flygplats inte längre är lönsam. Stockholms Handelskammare skriver att man skulle kunna spara 44 miljarder kronor genom att lägga ned Bromma flygplats. Jacob Wallenberg säger att det tjänar Sverige bättre att lägga ned Bromma flygplats, investera i Arlanda och bygga bostäder på Bromma flygplats mark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är bättre att göra investeringar i flygets klimatomställning på flygplatser som inte kommer att avvecklas inom en överskådlig framtid. Stockholms stad är tydliga. De har fattat beslut om att säga upp avtalet med Swedavia. Ska jag tolka statsrådet som att regeringen inte kommer att respektera Stockholms vilja att bygga nya bostäder på marken där flygplatsen ligger i dag?

Höjda miljö- och klimatambitioner för flygbranschen handlar om statliga styrmedel, inte om var en enskild flygplats ligger. Mitt och Socialdemokraternas förslag till ministern är att man i stället ska verka för att premiera flyg med mindre klimatpåverkan, till exempel genom att införa differentierade start- och landningsavgifter på flygplatser som Arlanda och Landvetter.

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka Kadir Kasirga för engagemanget, för att han ser positivt på utvecklingen och kommer med konstruktiva förslag som främjar både flygets konkurrenskraft och omställning.

Jag vill samtidigt beklaga att det var i stort sett åtta förlorade år när ledamotens eget parti, Socialdemokraterna, tillsammans med regeringspartnern Miljöpartiet lade en våt filt över flygets utveckling. Det fanns också röster för att närmast skuldbelägga flygresenärer med den så kallade flygskammen.

Åtta år av aktivt motarbetande av flyget banade tillsammans med pandemin väg för den situation vi har i dag. Pandemin var förstås negativ och påverkade inte bara flyget utan stora delar av vårt samhälle. Men återhämtningen för flyget, inte minst inrikesflyget, pågår fortfarande.

Inga flygplatser blir förstås konkurrenskraftiga utan resenärer. Det är positivt att Kadir Kasirga säger i kammaren i dag att han ser positivt på utvecklingen för flygets omställning. Jag ser gärna en fortsatt dialog om detta, så att vi kan få en långsiktighet för flyget. Det är ett av de trafikslag som är helt oumbärliga för ett fungerande, hållbart och tillgängligt transportsystem i vårt avlånga land.

I det här sammanhanget bidrar förstås den offentliga sektorn. Jag är ibland ute i kommuner som värnar om den regionala och lokala flygplatsen samtidigt som det i resepolicyer rekommenderas att man ska avstå från att flyga. Jag kan upplysa kammaren om att Regeringskansliet har ändrat sin resepolicy så att den numera är färdmedelsneutral.

Kommunala och regionala företrädare som för samtal om sina regionala flygplatser kan förstås vara med och bidra till att premiera det hållbara flyget. Det finns redan i dag möjlighet att köpa till biobränsle. Det är en fråga där jag hoppas att våra partier kan bidra. Man kan uppmuntra personer, företag, offentlig sektor med kommuner att lyfta fram den sociala hållbarhet som flyget ger möjlighet till.

Skellefteå är ett föredöme i det sammanhanget. Där gör man det i dag möjligt för kommunanställda att resa på ett hållbart sätt genom att använda de möjligheter som finns att premiera det hållbara flyget. Utvecklingen går ju i den riktningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att använda beräkningar för flygstatistiken för Bromma flygplats just nu, i spåren av en pandemi och när vi står på kanten till ett genombrott, menar jag är alltför kortsiktigt. Jag tror att stärkt konkurrenskraft för flyget och luftfarten gör att både Bromma och Arlanda kan vara konkurrenskraftiga även framöver. Regeringens arbete med att stärka Arlandas konkurrenskraft ska förstås ses tillsammans med vårt besked att även Bromma flygplats kan ha en viktig roll i flygplatsinfrastrukturen. Det finns som jag ser det inget motsatsförhållande.

Jag hoppas att vi kan lägga den gamla konflikten mellan olika nivåer i det offentliga och mellan olika partier bakom oss och i stället fokusera på det övergripande: att stärka luftfartens konkurrenskraft. Det finns stor potential för ökat resande i takt med att det också blir ett alltmer hållbart alternativ. Det skulle vara intressant att höra Kadir Kasirga utveckla hur han ser på utvecklingen av flyget också långsiktigt.

Fru talman! Jag tackar statsrådet Andreas Carlson för svaret och reflektionerna.

Vi socialdemokrater ställer inte transportslagen mot varandra. Vi har inte varit drivande när det gäller etiketten flygskam. Resandet med inrikesflyget började faktiskt minska långt före pandemin och långt innan debatten om flygskam blev aktuell.

Vi lever i en digitaliserad värld. Näringslivet ställer om och använder mer digitala verktyg för att träffas. En konsekvens av det blir minskat resande med inrikesflyg. Det drabbas Bromma flygplats av.

Fru talman! Jag noterar att ministern fortfarande inte svarat på huruvida det är lönsamt att ha kvar Bromma flygplats. Det är en flygplats som blöder. Den kostar och dränerar skattemedel. Dessutom har kommunen, Stockholms stad, kommit med förslaget att bygga 22 000 nya bostäder för Stockholms invånare. Det är det som debatten egentligen handlar om. Vad säger regeringen om det förslaget?

Avtalet gäller fram till 2038. Ministern pratar om elflyget, som inte kommer att vara här i morgon eller i övermorgon. Det är långt kvar tills vi har elflyg. Menar ministern att den här förlustaffären ska fortsätta fram till 2038? Det vill jag gärna få svar på från Andreas Carlson.

Fru talman! Jag tror inte att man behöver gå längre än till 2038. Elflyget beräknas kunna vara i operativ drift inom fem år. Branschens egen färdplan inom ramen för Fossilfritt Sverige är att ha nollutsläpp i inrikesflyget redan 2030. Utvecklingen går alltså snabbt. Det handlar om vilken tilltro man har till den sektor som själv har satt upp de målen.

Jag har stor tilltro till att vi kommer att få se en utveckling och omställning som det svenska flyget leder på inte bara EU-nivå utan också global nivå. Det var ett svenskt flyg och ett svenskt flygbolag som var först i världen med att ha ett plan som var driftat på 100 procent hållbart flygbränsle, till exempel Saf. Det handlar alltså inte bara om elflyg utan om hållbart flyg i stort.

Avtalet gäller fram till 2038. Kommunen har inte någon ensidig möjlighet att säga upp det i förtid. Man kan alltså tolka det utspel som gjorts som en mycket tidig avisering om avtalet. Med tanke på att omställningen går så snabbt kan det hända en del före 2038. Jag hoppas att vi kan ha en konstruktiv dialog om luftfartens utveckling och konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens besked, som också är fastslaget i Tidöavtalet, är att något beslut om att avveckla Bromma flygplats inte kommer att fattas under mandatperioden. I stället har vi tagit viktiga steg för att stärka flygets konkurrenskraft genom att tillföra 1 miljard för att återställa en pandemiskuld för bagagesäkerhetshantering. Vi har dubblat driftsstödet för de regionala flygplatserna. Det är den största förstärkningen av regionala flygplatser sedan det stödet infördes. Vi har också tillsatt en Arlandasamordnare med ett operativt uppdrag för att stärka Arlandas konkurrenskraft.

Jag hoppas att vi kan ha en god samsyn även framöver i fråga om de åtgärder som regeringen vidtar för att stärka flygets konkurrenskraft i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.