Interpellationssvar - Slut på telefonköplatser till försäkringskassan - 2024-02-27

Herr ålderspresident! Åsa Eriksson har frågat mig vilka generella åtgärder jag tänker vidta för att människor ska kunna komma i kontakt med personal på Försäkringskassan.

Försäkringskassans verksamhet ska vara rättssäker, effektiv och präglas av god service och hög tillgänglighet. Myndighetens ledning har inlett ett sparprogram för att få en ekonomi i balans. Som ett led i sparprogrammet har myndigheten begränsat telefontiderna för att prioritera att arbeta av ärendebalanser inom olika förmånsslag. Det är alltid en avvägning, men att prioritera att arbeta av ärendebalanser kan på sikt minska belastningen i telefonin.

Regeringen lägger stor vikt vid att verksamheten i statlig förvaltning är effektiv och har en budget i balans. Men den utveckling vi nu ser med låg tillgänglighet i telefonin är mycket bekymmersam.

Med det sagt är jag mycket angelägen om att de åtgärder som vidtas i så liten utsträckning som möjligt går ut över den enskilde. För att mildra konsekvenserna av sparprogrammet har regeringen därför beslutat om en ökad anslagskredit under 2024. Verksamhetens utveckling följs även upp månadsvis genom ett särskilt uppdrag i Försäkringskassans regleringsbrev. Jag följer också utvecklingen genom en nära dialog med Försäkringskassans ledning.

Herr ålderspresident! Tack, statsrådet, för svaret!

Det här är rubriker som i alla fall jag inte trodde att jag skulle behöva läsa i svensk press. Människor rasar över att man inte ens kan ställa sig i telefonkö för att komma i kontakt med en myndighet. Långa telefonköer har vi fått vänja oss vid. Men att man inte ens kan få en köplats, på grund av att regeringen har skurit ned förvaltningsanslagen, hade jag inte förväntat mig.

Herr ålderspresident! Det är inte bara jag som säger det eller rubriker i medierna, utan generaldirektören för Försäkringskassan, Nils Öberg, säger det själv. I Försäkringskassans årsredovisning för 2023 skriver han: "Stora neddragningar och besparingar har påverkat hela verksamheten. De försäkrade har drabbats i form av minskad tillgänglighet och ökade handläggningstider." Det är ett väldigt ärligt konstaterande. Det faller tillbaka på regeringen, som inte har givit Försäkringskassan de förvaltningsanslag som man har äskat.

Herr ålderspresident! Förra året betalade Försäkringskassan ut 248,9 miljarder kronor. Det är mycket pengar. Det kräver mycket handläggning. Men larmrapporterna har duggat tätt. Trots hårt och mycket gott arbete för att få ut alla de pengarna och handlägga alla ärenden hinner man inte med sitt uppdrag. Ärendebalanserna ökar, och inte blir det bättre av att kassan förra sommaren tvingades säga upp nyligen rekryterad och anställd personal på grund av att man inte fick de anslag man hade äskat om och hoppats få i förra årets vårdändringsbudget.

Att telefonköerna är så långa att människor inte ens kan ställa sig i kö är illa i sig. Det är framför allt illa för den som inte har bank-id eller känner sig bekväm med att mejla. Då har man inga kontaktvägar för att få tag i sin handläggare.

När generaldirektören senast besökte socialförsäkringsutskottet berättade han att detta också leder till att svarstiderna när man väl kommit fram till en handläggare ökar. Människor är nämligen skogstokiga när de väl kommer fram. Handläggarna måste börja med att lugna personer innan de kan komma till ärendet. Handläggningstiderna ökar inom flera ärendeslag.

Herr ålderspresident! Socialförsäkringarna finns till för alla i vårt samhälle. De ska finnas där när vi behöver dem. Vi betalar in till en del av dem när vi arbetar. Andra finns där för oss alla. Vi måste kunna lita på att vi kan få kontakt med en handläggare när vi behöver det. För många människor är ersättningen från Försäkringskassan livsavgörande.

Det är bra när verksamhet effektiviseras. Där tror jag att statsrådet och jag är överens. Det är bra om det kan effektiviseras så att verksamheten fungerar lika bra eller bättre. Men när människor inte hinner med sina arbetsuppgifter eller när verksamheten försämras så att man inte ens får ställa sig i telefonkö har det gått för långt.

Jag vill fråga statsrådet om hon tycker att det här är en bra situation.

Herr ålderspresident! Som jag inledde med i mitt tidigare anförande är det viktigt att Försäkringskassans verksamhet är rättssäker och effektiv och präglas av god service och hög tillgänglighet. Jag vet att Försäkringskassans anställda gör sitt yttersta varje dag för att tillhandahålla en så god service som möjligt till våra medborgare. Att kunna komma i kontakt med Försäkringskassan i olika typer av ärenden är väldigt viktigt. Långa telefonköer eller för den delen att man inte ens kan ställa sig i telefonkö är bekymmersamt.

Som ledamoten säkert vet befinner sig Sverige i ett väldigt svårt ekonomiskt läge. Vi har en systemhotande brottslighet och fortsatt hög inflation, fastän man ändå kan säga att det går mot något ljusare tider. Det är viktigt, precis som ledamoten själv var inne på, att vi har kostnadseffektiva myndigheter även i tider av hög inflation givet att det annars innebär ännu större kostnadsökningar längre fram.

Försäkringskassan befinner sig i en pressad ekonomisk situation. Det är något som jag har diskuterat förut i den här kammaren och som vi har haft anledning att ta upp vid flera olika tillfällen. För mig är det oerhört viktigt att det är ordning och reda i myndigheternas ekonomi. Utan ordning och reda finns inte goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar verksamhet för vare sig medborgare eller personal.

Att beta av ärendebalanserna - som nu är prioriterat - kan på sikt bidra till att även minska belastningen på telefonin. Det liknar det vi var inne på tidigare. Försäkringskassans ambition är nu att 75 procent av alla samtal ska besvaras inom 30 minuter. Jag utgår från att man jobbar för att uppnå det, men jag tror att både ledamoten och jag kan skriva under på att det inte är det ultimata läget.

Herr ålderspresident! Statsrådet säger att Sverige är i ett svårt läge, och det är vi verkligen, av alla möjliga olika skäl.

Sverige har drygt 300 miljardärer, och regeringen vill sänka skatten ytterligare. Men man har inte pengar att ge en av de viktigaste myndigheterna - som betalar ut mängder med stöd till människor som är beroende av det - för att de ska kunna ordna så att man kan ställa sig i telefonkö och få kontakt med en handläggare. Det är en märklig prioritering.

Herr ålderspresident! Det är inte bara telefonköerna och handläggningstiderna som påverkas. Även Försäkringskassans kontrollarbete har minskats. Statsrådet och jag brukar när vi debatterar vara helt överens om att det är av största vikt att hitta och beivra fusk och felaktiga utbetalningar. Ändå har antalet ärenden som granskas vid stickprovskontroller i Försäkringskassans interna kontrollarbete minskat från nästan 41 000 ärenden år 2021 till färre än 18 000 förra året. Mindre än hälften så många stickprov görs alltså. Är statsrådet nöjd med det?

Herr ålderspresident! Både statsrådet och jag har tidigare konstaterat att vi gärna ser en ökad digitalisering av myndigheten. Det är bra. Ju mer som kan automatiseras och gå snabbt och ju fler felaktigheter och oklarheter som kan hittas desto bättre. Försäkringskassan har tidigare haft en ganska hög it-budget. Jag har fått intrycket att man legat ganska långt fram när det kommer till digitalisering, men i år skärs it-budgeten ned till en helt annan nivå. Vad kommer det att leda till?

Vi hörde alldeles för en stund sedan att samordningsförbunden fortfarande inte har fått något nytt system för att följa upp individer sedan SUS skrotades vid årsskiftet 2022/23. Vi har också hört att initiativ till viktig utveckling måste skjutas på framtiden för att pengar saknas. Och man kan inte räkna hem planerade effektiviseringar. Det här bekymrar mig. Ska man effektivisera genom mer digitalisering måste det ju finnas pengar att göra den där investeringen, komma över puckeln och hitta system och rutiner för att så mycket som möjligt ska kunna automatiseras.

Herr ålderspresident! Tycker statsrådet att det här är en bra situation?

Herr ålderspresident! Jag tyckte att jag var tydlig med att svara på den frågan tidigare. Grunden till de minskade telefontiderna i Försäkringskassan är den ansträngda ekonomin. Det har Försäkringskassan själv lyft fram.

Jag tänker att ledamoten lyssnade noga på generaldirektören när han besökte utskottet. Då framgick det tydligt att myndigheten lyfter fram att det finns ett strukturellt underskott i ekonomin och att vissa reformer som det beslutades om under den förra mandatperioden var underfinansierade. Det gäller bland annat omställningsstödet och arbeten om assistansen. Givetvis har även inflationen och pandemin kvarliggande effekter. Inflationen verkar här och nu, och pandemins effekter dröjde i viss mån kvar sedan den klingat av.

Den förra regeringen underfinansierade Försäkringskassan med hundratals miljoner. Det är en starkt bidragande orsak till att vi är där vi är i dag. Försäkringskassan måste alltså röra sig mot en budget i balans. Det måste råda ordning och reda i myndigheternas ekonomi, precis som hos kommunerna, regionerna och hushållen, som vi redan har diskuterat. Det är minst lika viktigt för de statliga myndigheterna.

Myndigheten arbetar hårt med att säkerställa åtgärder och att konsekvenserna av de åtgärder som vidtas i så liten utsträckning som möjligt går ut över den enskilde och myndighetens personal. Det är viktigt att Försäkringskassan får förutsättningar för att bedriva god och hållbar verksamhet. Därför vidtog regeringen en rad olika åtgärder under förra året och därtill i budgetpropositionen för 2024 där man tillförde ytterligare medel. Nyligen har vi också höjt anslagskrediten till 6 procent.

Regeringen har utöver detta stärkt ledningen genom en ny styrelse. En viktig uppgift för den blir nu att jobba för en budget i balans och att värna kärnuppdraget som handlar om att besluta om och betala ut ersättning till dem som har rätt till det. Huvuddelen av det arbetet måste ske i myndigheten. Jag vet att Försäkringskassan arbetar aktivt med att se över och effektivisera handläggningen samt att omfördela resurser från olika förmåner. Det arbetet behöver givetvis fortsätta framöver. Jag förutsätter att ledningen vidtar de åtgärder som krävs för att både här och nu och på lång sikt hantera den obalans i verksamheten som vi nu ser.

Herr ålderspresident! Försäkringskassan äskade även under Socialdemokraternas tid vid regeringsmakten mer medel än man fick. Det stämmer. Det stämmer också att inte alla förändringar varit helt finansierade. Men jag vill påminna statsrådet om att 2022, det år vi lämnade ifrån oss regeringsmakten, redovisade Försäkringskassan ett positivt resultat på sista raden. Det har man sedan använt. Efter det har det inte blivit några positiva resultat. Man har tvärtom tvingats använda anslagskrediten. Flera gånger har regeringen beslutat om att utöka den för att Försäkringskassan ska kunna hålla sig flytande trots de stora neddragningar och besparingar man har gjort. Konsekvensen av det ser vi nu: långa telefonköer. De är så långa att man inte ens får ställa sig i kö.

Herr ålderspresident! Det här är allvar. Anslagskrediterna är bara ett litet plåster på ett jättestort sår. Regeringen måste lämna de tomma orden och säga som det är. Antingen struntar ni i att människor tvingas vänta på besked om sina ansökningar och inte har möjlighet att ställa sig i telefonkö, eller så berättar ni för Försäkringskassan vad de ska sluta göra. Det här handlar om sådant som är viktigt på riktigt: att få svar på sin ansökan i rimlig tid, att få en väl genomarbetad bedömning och att ha möjlighet att få kontakt med den som avgör om man ska få pengar eller inte.

Vad tänker statsrådet göra för att alla högt värderade medarbetare på Försäkringskassan ska få en chans att utföra sitt kärnuppdrag i rimlig tid?

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag får börja med att tacka för en spänstig debatt i den här viktiga frågan. Det gläder mig att det även i den här frågan, som ligger inom mitt ansvarsområde, finns ett stort intresse från den här kammaren.

Det är klart att ofinansierade reformer tenderar att få sin fulla effekt ett tag efter det att man infört dem. När det gäller assistansen och omställningsstödet dök det inte upp under den förra mandatperioden, utan det sker när de får genomslag. Detsamma gäller inflationen. Sedan hade man redan från början en kvarvarande effekt efter pandemin.

Jag är trygg med att regeringen har agerat och tagit ansvar, bland annat genom att tillföra mer medel och stärka ledningen, så att människor som är beroende av en väl fungerande försäkringskassa inte ska drabbas i så stor utsträckning. Det gäller även den hårt arbetande personalen i den dagliga verksamheten, som behöver goda förutsättningar för att kunna fortsätta göra ett bra arbete.

Jag kommer självklart att följa den här frågan mycket noga framöver i tät kontakt med Försäkringskassans ledning. Det här är angeläget, och den situation som vi nu befinner oss i är bekymmersam.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.