Interpellationssvar - Återkrav för skattebefrielse på biogas | skattebefrielse på biogas - 2024-02-27

Herr talman! Peder Björk har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att de som tidigare beviljats skattebefrielse för biogas inte ska komma att återkrävas på pengarna. Han har också frågat mig om regeringen avser att aktivt medverka i den påbörjade granskningen med avsikt att säkerställa skattebefrielse för biogas i Sverige. Johan Löfstrand har frågat mig hur jag och regeringen arbetar med frågan om skattebefrielse för biogasen och när jag tror att frågan kommer att vara hanterad.

Frågorna är ställda mot bakgrund av att tribunalen, som är EU-domstolens första instans, i december 2022 ogiltigförklarade Sveriges godkännanden för skattebefrielse. Motiveringen var att Europeiska kommissionen i beslutsprocessen borde ha inlett ett så kallat formellt granskningsförfarande. Detta medförde att Skatteverket i mars 2023 meddelade att skattebefrielse för tillfället inte kan medges.

Regeringen verkar för att skattebefrielsen ska godkännas så snart som möjligt. Kommissionen har tagit alldeles för lång tid på sig. Regeringen har fört en aktiv dialog med kommissionen för att den ska påbörja sin granskning, och jag är glad att den nu äntligen har gjort det. Det innebär bland annat att Sverige har ombetts att inkomma med kommentarer för att hjälpa kommissionen att göra en slutlig bedömning. Självklart kommer vi att medverka aktivt i granskningen. Regeringens utgångspunkt i granskningen är att skattebefrielsen ska godkännas på nytt och att frågan om återkrav av skattebeloppen inte blir aktuell.

Då Johan Löfstrand (S), som framställt en av interpellationerna, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Anna-Caren Sätherberg (S) i stället fick delta i interpellationsdebatten.

Herr talman! Peder Björk har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att de som tidigare beviljats skattebefrielse för biogas inte ska komma att återkrävas på pengarna. Han har också frågat mig om regeringen avser att aktivt medverka i den påbörjade granskningen med avsikt att säkerställa skattebefrielse för biogas i Sverige. Johan Löfstrand har frågat mig hur jag och regeringen arbetar med frågan om skattebefrielse för biogasen och när jag tror att frågan kommer att vara hanterad.

Frågorna är ställda mot bakgrund av att tribunalen, som är EU-domstolens första instans, i december 2022 ogiltigförklarade Sveriges godkännanden för skattebefrielse. Motiveringen var att Europeiska kommissionen i beslutsprocessen borde ha inlett ett så kallat formellt granskningsförfarande. Detta medförde att Skatteverket i mars 2023 meddelade att skattebefrielse för tillfället inte kan medges.

Regeringen verkar för att skattebefrielsen ska godkännas så snart som möjligt. Kommissionen har tagit alldeles för lång tid på sig. Regeringen har fört en aktiv dialog med kommissionen för att den ska påbörja sin granskning, och jag är glad att den nu äntligen har gjort det. Det innebär bland annat att Sverige har ombetts att inkomma med kommentarer för att hjälpa kommissionen att göra en slutlig bedömning. Självklart kommer vi att medverka aktivt i granskningen. Regeringens utgångspunkt i granskningen är att skattebefrielsen ska godkännas på nytt och att frågan om återkrav av skattebeloppen inte blir aktuell.

Då Johan Löfstrand (S), som framställt en av interpellationerna, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Anna-Caren Sätherberg (S) i stället fick delta i interpellationsdebatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Biogas är en viktig del i omställningen till ett mer hållbart samhälle, i synnerhet när det gäller att minska utsläppen från transporter. Särskilt viktigt är detta för tunga transporter, där el eller något annat alternativ kanske inte riktigt funkar nu och kanske heller aldrig kommer att funka. För att kunna sänka utsläppen från de transporterna behöver vi biogasen. Jag tänker bland annat på de transporter som sker inom skogsindustrin.

Med statliga stöd har biogasen kunnat utvecklas på ett positivt sätt i Sverige. Det har skapat förutsättningar för både produktion och distribution av biogas runt om i landet. Förutom det statliga stödet har även många privata företag och offentliga aktörer investerat mycket egna pengar i biogas. En grundförutsättning för att man velat göra dessa investeringar har varit att det har funnits en skattebefrielse. På så sätt har kalkylerna kunnat gå ihop.

När denna skattebefrielse försvann innebar det att kostnaderna ökade kraftigt för dem som valt transporter med fordon som går på biogas. Det innebar också att försäljningen av biogas minskade kraftigt. För dem som producerar biogas har därför intäkterna dramatiskt minskat. På grund av osäkerheten när skattebefrielsen nu har försvunnit är det dessutom nu många som tvekar att investera i nya fordon som drivs på biogas.

Därför, herr talman, är skattebefrielsen oerhört viktig för att kunna säkerställa en framtida användning av biogas i Sverige.

Det är bra att regeringen är aktiv i frågan. Men faktum kvarstår: Än så länge finns det inget besked, och det har tagit upp till 14 månader för kommissionen att ens påbörja granskningen. Frågan är om vi får vänta 6 månader, 12 månader eller 18 månader till innan vi får ett besked från kommissionen.

Herr talman! Förutom osäkerheten om hur det ska bli med skattebefrielsen framåt finns det också en stor osäkerhet om vad som kommer att ske med den skattebefrielse som redan har beviljats, från 2021 fram till att domen föll i slutet av 2022.

När det gäller min fråga om just återkrav hänvisar finansministern till att "regeringens utgångspunkt i granskningen är att skattebefrielsen ska godkännas på nytt och att frågan om återkrav av skattebeloppen inte blir aktuell". Det svaret leder till två följdfrågor om just återkrav. Jag skulle gärna vilja få svar på dem från finansministern.

Till att börja med undrar jag om finansministern kan vara säker på att ett nytt positivt beslut kommer att omfatta hela perioden, från 2021 och framåt, så att återkrav aldrig blir aktuellt. Eller kommer ett nytt beslut att gälla endast från det datum då beslutet fattas? Och om det skulle bli så illa att det inte blir ett positivt beslut, finns det någon plan för hur man då ska hantera det här med återkrav?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Biogas är en viktig del i omställningen till ett mer hållbart samhälle, i synnerhet när det gäller att minska utsläppen från transporter. Särskilt viktigt är detta för tunga transporter, där el eller något annat alternativ kanske inte riktigt funkar nu och kanske heller aldrig kommer att funka. För att kunna sänka utsläppen från de transporterna behöver vi biogasen. Jag tänker bland annat på de transporter som sker inom skogsindustrin.

Med statliga stöd har biogasen kunnat utvecklas på ett positivt sätt i Sverige. Det har skapat förutsättningar för både produktion och distribution av biogas runt om i landet. Förutom det statliga stödet har även många privata företag och offentliga aktörer investerat mycket egna pengar i biogas. En grundförutsättning för att man velat göra dessa investeringar har varit att det har funnits en skattebefrielse. På så sätt har kalkylerna kunnat gå ihop.

När denna skattebefrielse försvann innebar det att kostnaderna ökade kraftigt för dem som valt transporter med fordon som går på biogas. Det innebar också att försäljningen av biogas minskade kraftigt. För dem som producerar biogas har därför intäkterna dramatiskt minskat. På grund av osäkerheten när skattebefrielsen nu har försvunnit är det dessutom nu många som tvekar att investera i nya fordon som drivs på biogas.

Därför, herr talman, är skattebefrielsen oerhört viktig för att kunna säkerställa en framtida användning av biogas i Sverige.

Det är bra att regeringen är aktiv i frågan. Men faktum kvarstår: Än så länge finns det inget besked, och det har tagit upp till 14 månader för kommissionen att ens påbörja granskningen. Frågan är om vi får vänta 6 månader, 12 månader eller 18 månader till innan vi får ett besked från kommissionen.

Herr talman! Förutom osäkerheten om hur det ska bli med skattebefrielsen framåt finns det också en stor osäkerhet om vad som kommer att ske med den skattebefrielse som redan har beviljats, från 2021 fram till att domen föll i slutet av 2022.

När det gäller min fråga om just återkrav hänvisar finansministern till att "regeringens utgångspunkt i granskningen är att skattebefrielsen ska godkännas på nytt och att frågan om återkrav av skattebeloppen inte blir aktuell". Det svaret leder till två följdfrågor om just återkrav. Jag skulle gärna vilja få svar på dem från finansministern.

Till att börja med undrar jag om finansministern kan vara säker på att ett nytt positivt beslut kommer att omfatta hela perioden, från 2021 och framåt, så att återkrav aldrig blir aktuellt. Eller kommer ett nytt beslut att gälla endast från det datum då beslutet fattas? Och om det skulle bli så illa att det inte blir ett positivt beslut, finns det någon plan för hur man då ska hantera det här med återkrav?

Herr talman! Jag vill tacka finansministern för svaret, även om svaret kanske är detsamma som vi har hört i över ett år.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen satsade på biogas och förde bland annat in biogasstöd i Klimatklivet. Om herr talmannen undrar är även Klimatklivet något som den socialdemokratiskt ledda regeringen införde. Tillsammans förväntas de åtgärder som fått stöd av Klimatklivet bidra med en årlig minskning av växthusgasutsläpp på 2,5 miljoner ton. Där kommer biogas på andra plats när det gäller utsläppsminskningar.

Jag har besökt många bönder som har satsat på att använda skit till produktion av biogas. Det måste vara den mest fantastiska cirkulära ekonomin som finns. Vissa anläggningar är mindre. Andra är större. Några har också samarbetat med kommuner som har tecknat kontrakt för att kunna fylla kommunens bussar med biogas och använda det i kollektivtrafiken. I hela 16 av 21 regioner åker svenskarna bussar som drivs med biogas som ofta är lokalt producerad. Det är bra. Vi socialdemokrater vill se mer svenskt i tanken, fler möjligheter till avkastning i svenskt jordbruk och mer klimatsmart cirkulär ekonomi.

Herr talman! Egen produktion av biogas stärker också vår försörjningsförmåga och beredskap.

Nu har vi dock en regering som prioriterar att öka Sveriges utsläpp. Vi har en regering som ännu inte har sett till att den skattebefrielse för biogas som Sverige har haft har återställts. Det innebär ökade drivmedelskostnader, vilket drabbar dem som kör biogasbil men också kollektivtrafik och åkerier. Det leder till höjda biljettpriser eller färre avgångar i busstrafiken liksom till höjda priser mot handeln.

Försäljningen av biogaslastbilarna har gått från nästan 10 procent av den totala försäljningen till i princip noll. Det är en direkt konsekvens av skatten. Och flera industrier har tyvärr bytt tillbaka till fossila bränslen av samma skäl.

Marcus Dahlsten, som är vd på Transportföretagen, säger: "Det här är ett hårt slag för transportsektorn och de företag som väljer att gå före i den gröna omställningen genom att använda sig av biogas. Vi ser att det kan innebära kostnadsökningar på upp till 30 miljoner kronor för ett åkeri med 150 biogaslastbilar. Transportsektorn är en lågmarginalbransch och det slår undan benen på företagen som kämpar i den gröna omställningens framkant."

I tidningar kan man se rubriker om att skatt på biogas är som sockerskatt på broccoli. I P4 Östergötland kan man höra att skatt på biogas är som att ha alkoholskatt på mjölk. Det är alltså inte vidare smart.

Herr talman! Finansministern får gärna utveckla sitt svar om hur den aktiva dialog som finansministern hänvisar till har sett ut och när det kommer ett besked om återinförd skattebefrielse för biogas.

Herr talman! Jag vill tacka finansministern för svaret, även om svaret kanske är detsamma som vi har hört i över ett år.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen satsade på biogas och förde bland annat in biogasstöd i Klimatklivet. Om herr talmannen undrar är även Klimatklivet något som den socialdemokratiskt ledda regeringen införde. Tillsammans förväntas de åtgärder som fått stöd av Klimatklivet bidra med en årlig minskning av växthusgasutsläpp på 2,5 miljoner ton. Där kommer biogas på andra plats när det gäller utsläppsminskningar.

Jag har besökt många bönder som har satsat på att använda skit till produktion av biogas. Det måste vara den mest fantastiska cirkulära ekonomin som finns. Vissa anläggningar är mindre. Andra är större. Några har också samarbetat med kommuner som har tecknat kontrakt för att kunna fylla kommunens bussar med biogas och använda det i kollektivtrafiken. I hela 16 av 21 regioner åker svenskarna bussar som drivs med biogas som ofta är lokalt producerad. Det är bra. Vi socialdemokrater vill se mer svenskt i tanken, fler möjligheter till avkastning i svenskt jordbruk och mer klimatsmart cirkulär ekonomi.

Herr talman! Egen produktion av biogas stärker också vår försörjningsförmåga och beredskap.

Nu har vi dock en regering som prioriterar att öka Sveriges utsläpp. Vi har en regering som ännu inte har sett till att den skattebefrielse för biogas som Sverige har haft har återställts. Det innebär ökade drivmedelskostnader, vilket drabbar dem som kör biogasbil men också kollektivtrafik och åkerier. Det leder till höjda biljettpriser eller färre avgångar i busstrafiken liksom till höjda priser mot handeln.

Försäljningen av biogaslastbilarna har gått från nästan 10 procent av den totala försäljningen till i princip noll. Det är en direkt konsekvens av skatten. Och flera industrier har tyvärr bytt tillbaka till fossila bränslen av samma skäl.

Marcus Dahlsten, som är vd på Transportföretagen, säger: "Det här är ett hårt slag för transportsektorn och de företag som väljer att gå före i den gröna omställningen genom att använda sig av biogas. Vi ser att det kan innebära kostnadsökningar på upp till 30 miljoner kronor för ett åkeri med 150 biogaslastbilar. Transportsektorn är en lågmarginalbransch och det slår undan benen på företagen som kämpar i den gröna omställningens framkant."

I tidningar kan man se rubriker om att skatt på biogas är som sockerskatt på broccoli. I P4 Östergötland kan man höra att skatt på biogas är som att ha alkoholskatt på mjölk. Det är alltså inte vidare smart.

Herr talman! Finansministern får gärna utveckla sitt svar om hur den aktiva dialog som finansministern hänvisar till har sett ut och när det kommer ett besked om återinförd skattebefrielse för biogas.

Herr talman! Jag vill tacka interpellanterna för denna fråga, även om en av interpellanterna inte är här men ersätts föredömligt av Anna-Caren Sätherberg.

Jag tycker att man ska backa lite och gå till det som är grunden för detta. Riksdagen är väldigt överens om biogasen och om skattebefrielsen. Det är viktigt att poängtera. Det låter nästan som att det inte är så.

Detta är en viktig och allvarlig fråga, inte minst för alla dem som drabbats. När det här ogiltigförklarades drabbades nämligen lantbrukare hårt. Det gäller även kollektivtrafiken, transportsektorn, åkerier och många andra. Det är ofta små bolag som har små marginaler. Det här har varit och är en stor smäll för dem. Därför är det viktigt att vi nu driver på. Kommissionen har äntligen tagit upp ärendet och ska förhoppningsvis både göra om och göra rätt.

Vad beror detta på? För den som kanske lyssnar på debatten ska jag berätta kort vad som egentligen har hänt. Kommissionen hade godkänt Sveriges skattebefrielse för biogas. Jag tror att alla i den här kammaren tyckte att det var bra. Det var bra för svenska företag, det var bra för Sverige och det var bra för klimatet. Men i december 2022 slog EU-domstolen, som jag sa inledningsvis, fast att handläggningen hade varit otillräcklig. Kommissionen hade alltså inte gjort ett tillräckligt gediget arbete under sin granskning. Det är det stora problemet.

Ett annat stort problem fram till för bara någon månad sedan har varit att kommissionen har väntat oerhört länge med att plocka upp granskningen igen. Vi har naturligtvis påpekat detta vid många tillfällen på olika nivåer. Jag hade senast i januari samtal med Margrethe Vestager. Strax efter det samtalet tog man äntligen tag i granskningen. Det betyder att kommissionen och Sverige, alltså Finansdepartementet, nu kommer att samverka nära för att det ska bli rätt. Men i grund och botten är det alltså kommissionen som har gjort fel från början.

Det ställs frågor om återkraven. Vi har en målsättning. Jag kan ju inte lova någonting och kan inte veta vad kommissionen kommer att landa i. Men vi jobbar nära och såklart aktivt för att det ska bli som regeringen och som jag vet att också riksdagen vill: att vi ska få ett nytt godkännande för skattebefrielse för biogas. Kommissionen var inte emot det från början, utan problemet gällde granskningen och handläggningen. Vi vill också att det i sådana fall inte ska bli återkrav på de skattebeloppen. Det är självklart regeringens målsättning.

Men det är kommissionen som måste ge godkännandet. Innan vi har det kan vi inte lova någonting.

Vi är överens. Det jag kan lova ledamöterna i kammaren är att vi jobbar på med frågan. Tjänstemän har varit aktiva i frågan. Och i det senaste samtalet jag hade med Margrethe Vestager var jag väldigt tydlig. Nu har kommissionen plockat upp frågan, alldeles för sent men dock. Och vi har en dialog med branschen. Jag vet att många här i kammaren har det, men det har såklart även vi på Finansdepartementet.

Egentligen är alla helt eniga. Det här måste få en lösning så snabbt som möjligt, och den borde ha kommit för länge sedan.

Herr talman! Jag vill tacka interpellanterna för denna fråga, även om en av interpellanterna inte är här men ersätts föredömligt av Anna-Caren Sätherberg.

Jag tycker att man ska backa lite och gå till det som är grunden för detta. Riksdagen är väldigt överens om biogasen och om skattebefrielsen. Det är viktigt att poängtera. Det låter nästan som att det inte är så.

Detta är en viktig och allvarlig fråga, inte minst för alla dem som drabbats. När det här ogiltigförklarades drabbades nämligen lantbrukare hårt. Det gäller även kollektivtrafiken, transportsektorn, åkerier och många andra. Det är ofta små bolag som har små marginaler. Det här har varit och är en stor smäll för dem. Därför är det viktigt att vi nu driver på. Kommissionen har äntligen tagit upp ärendet och ska förhoppningsvis både göra om och göra rätt.

Vad beror detta på? För den som kanske lyssnar på debatten ska jag berätta kort vad som egentligen har hänt. Kommissionen hade godkänt Sveriges skattebefrielse för biogas. Jag tror att alla i den här kammaren tyckte att det var bra. Det var bra för svenska företag, det var bra för Sverige och det var bra för klimatet. Men i december 2022 slog EU-domstolen, som jag sa inledningsvis, fast att handläggningen hade varit otillräcklig. Kommissionen hade alltså inte gjort ett tillräckligt gediget arbete under sin granskning. Det är det stora problemet.

Ett annat stort problem fram till för bara någon månad sedan har varit att kommissionen har väntat oerhört länge med att plocka upp granskningen igen. Vi har naturligtvis påpekat detta vid många tillfällen på olika nivåer. Jag hade senast i januari samtal med Margrethe Vestager. Strax efter det samtalet tog man äntligen tag i granskningen. Det betyder att kommissionen och Sverige, alltså Finansdepartementet, nu kommer att samverka nära för att det ska bli rätt. Men i grund och botten är det alltså kommissionen som har gjort fel från början.

Det ställs frågor om återkraven. Vi har en målsättning. Jag kan ju inte lova någonting och kan inte veta vad kommissionen kommer att landa i. Men vi jobbar nära och såklart aktivt för att det ska bli som regeringen och som jag vet att också riksdagen vill: att vi ska få ett nytt godkännande för skattebefrielse för biogas. Kommissionen var inte emot det från början, utan problemet gällde granskningen och handläggningen. Vi vill också att det i sådana fall inte ska bli återkrav på de skattebeloppen. Det är självklart regeringens målsättning.

Men det är kommissionen som måste ge godkännandet. Innan vi har det kan vi inte lova någonting.

Vi är överens. Det jag kan lova ledamöterna i kammaren är att vi jobbar på med frågan. Tjänstemän har varit aktiva i frågan. Och i det senaste samtalet jag hade med Margrethe Vestager var jag väldigt tydlig. Nu har kommissionen plockat upp frågan, alldeles för sent men dock. Och vi har en dialog med branschen. Jag vet att många här i kammaren har det, men det har såklart även vi på Finansdepartementet.

Egentligen är alla helt eniga. Det här måste få en lösning så snabbt som möjligt, och den borde ha kommit för länge sedan.

Herr talman! Jag vill tacka finansministern för att hon är så tydlig med att det finns en enighet i kammaren och för att regeringen jobbar med frågorna och tycks vara beredd att stå upp för den enighet som finns om skattebefrielse för biogas.

Jag noterar att finansministern säger sig se och förstå de ekonomiska konsekvenser som domen från tribunalen har lett till för många aktörer runt om i vårt land. Det har lett till stora konsekvenser, inte minst för små företag.

Herr talman! Jag undrar ändå om finansministern fullt ut förstår allvaret när hon inte kan ge ett tydligt besked om hur regeringen väljer att hantera återkrav, oavsett vad kommissionens beslut blir och hur vägen framåt ser ut. Det är ju otroligt många som har investerat stora belopp i produktion av biogas och även i fordon.

Skattebefrielsen på biogas har varit utgångspunkten för att få de ekonomiska kalkylerna att gå ihop. De som producerar och säljer biogas får dessutom i ett första läge minskade intäkter därför att ingen köper biogasen. Det gör att de får kostnader för det.

Det finns också en risk att de får återkrav på skattebefrielsen de redan fått. Det gäller bland annat jordbruksverksamheter runt om i landet, som riskerar att få en skattesmäll på flera miljoner kronor om återkrav kommer. De verksamheterna vet i så fall inte om de överlever över huvud taget. Det skapar givetvis en otrolig osäkerhet i de företagen när de inte får ett tydligt besked. Det kan innebära att de får lägga ned sin verksamhet. Men även om det inte är så illa att de får lägga ned sin verksamhet begränsas viljan att utveckla verksamheten i övrigt, eller investera i den verksamhet som bedrivs i dag, på grund av osäkerheten.

Herr talman! Jag undrar helt enkelt varför finansministern inte här och nu kan ge besked om hur regeringen tänker hantera återkravet, oavsett vad kommissionen kommer fram till. Det vore ett viktigt besked till alla företag, inte minst de små, som har vågat och velat vara med och driva utvecklingen mot en mer hållbar framtid i Sverige. De har satsat otroligt mycket på hållbara transporter men får nu inget besked av regeringen om återkravet.

Herr talman! Jag skulle gärna vilja höra finansministern ge ett tydligare besked till dem som har investerat i biogas att regeringen ser dem och framför allt kan tänka sig att bidra till en lösning där de inte drabbas av återkrav.

Herr talman! Jag vill tacka finansministern för att hon är så tydlig med att det finns en enighet i kammaren och för att regeringen jobbar med frågorna och tycks vara beredd att stå upp för den enighet som finns om skattebefrielse för biogas.

Jag noterar att finansministern säger sig se och förstå de ekonomiska konsekvenser som domen från tribunalen har lett till för många aktörer runt om i vårt land. Det har lett till stora konsekvenser, inte minst för små företag.

Herr talman! Jag undrar ändå om finansministern fullt ut förstår allvaret när hon inte kan ge ett tydligt besked om hur regeringen väljer att hantera återkrav, oavsett vad kommissionens beslut blir och hur vägen framåt ser ut. Det är ju otroligt många som har investerat stora belopp i produktion av biogas och även i fordon.

Skattebefrielsen på biogas har varit utgångspunkten för att få de ekonomiska kalkylerna att gå ihop. De som producerar och säljer biogas får dessutom i ett första läge minskade intäkter därför att ingen köper biogasen. Det gör att de får kostnader för det.

Det finns också en risk att de får återkrav på skattebefrielsen de redan fått. Det gäller bland annat jordbruksverksamheter runt om i landet, som riskerar att få en skattesmäll på flera miljoner kronor om återkrav kommer. De verksamheterna vet i så fall inte om de överlever över huvud taget. Det skapar givetvis en otrolig osäkerhet i de företagen när de inte får ett tydligt besked. Det kan innebära att de får lägga ned sin verksamhet. Men även om det inte är så illa att de får lägga ned sin verksamhet begränsas viljan att utveckla verksamheten i övrigt, eller investera i den verksamhet som bedrivs i dag, på grund av osäkerheten.

Herr talman! Jag undrar helt enkelt varför finansministern inte här och nu kan ge besked om hur regeringen tänker hantera återkravet, oavsett vad kommissionen kommer fram till. Det vore ett viktigt besked till alla företag, inte minst de små, som har vågat och velat vara med och driva utvecklingen mot en mer hållbar framtid i Sverige. De har satsat otroligt mycket på hållbara transporter men får nu inget besked av regeringen om återkravet.

Herr talman! Jag skulle gärna vilja höra finansministern ge ett tydligare besked till dem som har investerat i biogas att regeringen ser dem och framför allt kan tänka sig att bidra till en lösning där de inte drabbas av återkrav.

Herr talman! Det har verkligen tagit alldeles för lång tid. Det kan verka helt absurt, särskilt som vi vet att EU storsatsar på biogas och vill se en tiodubbling av produktionen till 2030. Men nu tas alltså både energi- och koldioxidskatt ut på klimatsmart biogas och biogasol på samma nivå som fossila bränslen. Jag hoppas verkligen att finansministern och regeringen blir lite mer lyckosamma i dialogen med EU-kommissionen. Från den 1 januari 2024 innebär ju skatten en ytterligare 20-procentig prisökning i en biogasbransch som har det tufft, i en kollektivtrafik där kostnaderna ökar, för åkerier som satsat på att vara klimatsmarta och på biogaslastbilsfabriker där försäljningen sjunker.

Regeringen har prioriterat att öka utsläppen och inte att till exempel skicka ut den biodrivmedelsutredning på remiss som kom för snart ett år sedan. Regeringen prioriterar i stället fossila bränslen från skurkstater. Även det gör att elektrifieringen av fordonsflottan, som behövs och som vi vill se, nu avstannar.

Herr talman! Jag måste säga att jag inte riktigt förstår vad regeringen vill. Den svenska industrin är ju inte - som den dåvarande, moderate statsministern sa när finansministern satt i hans regering - basically gone. Vår svenska industri har tagit klimatansvar och utvecklar nya affärsidéer och nya processer. De är i framkant. Men de behöver också veta att politiken håller ihop och är med. De behöver veta att politiken gör sitt för att investeringarna inte hamnar i andra länder.

Biogasen är cirkulär och klimatsmart - och behövd. Den skapar nytta i hela kedjan och ökar Sveriges konkurrenskraft och beredskap. Vi socialdemokrater kommer naturligtvis att ligga på regeringen om den här skattebefrielsen, herr talman, för det har gått alldeles för lång tid.

Jag uppskattar det finansministern säger om arbetet man gör, men nu när kommissionen tog så lång tid på sig undrar jag ändå om finansministern har något slags uppfattning om hur snabbt skattebefrielsen kan komma på plats. Vi hörde ett datum förut, men då trodde vi att kommissionen skulle sätta igång snabbare. Det tog mycket längre tid än vad någon i den här kammaren, inklusive finansministern, ville.

Herr talman! Det har verkligen tagit alldeles för lång tid. Det kan verka helt absurt, särskilt som vi vet att EU storsatsar på biogas och vill se en tiodubbling av produktionen till 2030. Men nu tas alltså både energi- och koldioxidskatt ut på klimatsmart biogas och biogasol på samma nivå som fossila bränslen. Jag hoppas verkligen att finansministern och regeringen blir lite mer lyckosamma i dialogen med EU-kommissionen. Från den 1 januari 2024 innebär ju skatten en ytterligare 20-procentig prisökning i en biogasbransch som har det tufft, i en kollektivtrafik där kostnaderna ökar, för åkerier som satsat på att vara klimatsmarta och på biogaslastbilsfabriker där försäljningen sjunker.

Regeringen har prioriterat att öka utsläppen och inte att till exempel skicka ut den biodrivmedelsutredning på remiss som kom för snart ett år sedan. Regeringen prioriterar i stället fossila bränslen från skurkstater. Även det gör att elektrifieringen av fordonsflottan, som behövs och som vi vill se, nu avstannar.

Herr talman! Jag måste säga att jag inte riktigt förstår vad regeringen vill. Den svenska industrin är ju inte - som den dåvarande, moderate statsministern sa när finansministern satt i hans regering - basically gone. Vår svenska industri har tagit klimatansvar och utvecklar nya affärsidéer och nya processer. De är i framkant. Men de behöver också veta att politiken håller ihop och är med. De behöver veta att politiken gör sitt för att investeringarna inte hamnar i andra länder.

Biogasen är cirkulär och klimatsmart - och behövd. Den skapar nytta i hela kedjan och ökar Sveriges konkurrenskraft och beredskap. Vi socialdemokrater kommer naturligtvis att ligga på regeringen om den här skattebefrielsen, herr talman, för det har gått alldeles för lång tid.

Jag uppskattar det finansministern säger om arbetet man gör, men nu när kommissionen tog så lång tid på sig undrar jag ändå om finansministern har något slags uppfattning om hur snabbt skattebefrielsen kan komma på plats. Vi hörde ett datum förut, men då trodde vi att kommissionen skulle sätta igång snabbare. Det tog mycket längre tid än vad någon i den här kammaren, inklusive finansministern, ville.

Herr talman! Jag måste säga att jag häpnar lite över Anna-Caren Sätherbergs beskrivning av svensk industri och regeringens arbete med densamma. Är det någonting som är viktigt för mig på kort och lång sikt är det att Sverige ska växa. Vi ska ha en tillväxt som är stark. Sverige ska vara rikare om tio, femton och tjugo år än vad Sverige är i dag. Samtidigt ska vi få ned utsläppen.

Hur gör vi allt detta tillsammans? Jo, genom att elektrifiera och ställa om. Svenska företag går i bräschen, vilket jag är enormt stolt över. De gör det tillsammans med staten. Staten och kapitalet har ju också ett samarbete kring den gröna omställningen.

Jag är väldigt glad för att många i industrin vänder sig till oss och är tacksamma över att vi tar frågan om kärnkraft på allvar. De vet att det kommer att behövas - tillsammans med vind, sol och vatten - för att de ska kunna växa och bli ännu grönare i framtiden. Det är den här regeringen som gör det och som har majoritet i riksdagen för kärnkraft. Det är också den här regeringen som i budgeten lagt stora resurser på till exempel laddinfrastruktur och infångning av koldioxid. Detta är svensk industri - små som stora företag - glad över.

Det är också den här regeringen som gör Sverige tryggare, om jag ska lägga till någonting viktigt för företag och industri när vi ändå är inne på det. Regeringen ser till att vända den utveckling som pågått alldeles för länge och som handlar om en brutal kriminalitet och en brutal kriminell ekonomi.

Herr talman! Den här frågan och den här debatten handlar ju egentligen om företag som tidigare har haft en skattebefrielse. Det råder som sagt ingen oenighet om detta. Interpellanten och Anna-Caren Sätherberg kan känna sig trygga med det jag sagt om att det här är en viktig fråga. Kommissionen har gjort fel. Kommissionen har dessutom varit alldeles för långsam. Det har vi framfört.

Nu har man lyft frågan, och vi kommer att jobba aktivt med kommissionen för att det ska bli som vi alla här inne vill, det vill säga att skattebefrielsen ska kunna fortsätta. Målet är självklart att det inte ska bli några återkrav.

Herr talman! Jag vet att det här är en viktig fråga för många företag - särskilt en hel del mindre företag som har satsat stort på detta. Jag delar den beskrivning som båda ledamöterna gjort i debatten av hur tufft det är för många. De gick all in för att göra rätt, och så blev det en bestraffning på grund av att kommissionen inte hanterade det här ärendet som de borde ha gjort från början.

Vi kommer att fortsätta jobba med den här frågan likaväl som med frågan om att underlätta för lantbruket, transportsektorn och småföretagen generellt. Det handlar till exempel om förändrad reduktionsplikt, som är viktigt för många mindre företag, och sänkt skatt på jordbruksdiesel. Det har varit viktigt för att klara sig i en tuff tid. Vi vill göra en mängd saker för att underlätta. Skattebefrielsen på biogas är bra för både klimatet och företagen. Det är därför det är så viktigt att det här kommer på plats.

Slutligen kan jag bara återigen poängtera att jag är glad över att kommissionen äntligen tagit upp bollen. Det tog alldeles för lång tid. Vi kommer att göra allt vad vi kan i samarbete med kommissionen för att det här ska bli så bra som möjligt och gå så snabbt som möjligt.

Herr talman! Jag måste säga att jag häpnar lite över Anna-Caren Sätherbergs beskrivning av svensk industri och regeringens arbete med densamma. Är det någonting som är viktigt för mig på kort och lång sikt är det att Sverige ska växa. Vi ska ha en tillväxt som är stark. Sverige ska vara rikare om tio, femton och tjugo år än vad Sverige är i dag. Samtidigt ska vi få ned utsläppen.

Hur gör vi allt detta tillsammans? Jo, genom att elektrifiera och ställa om. Svenska företag går i bräschen, vilket jag är enormt stolt över. De gör det tillsammans med staten. Staten och kapitalet har ju också ett samarbete kring den gröna omställningen.

Jag är väldigt glad för att många i industrin vänder sig till oss och är tacksamma över att vi tar frågan om kärnkraft på allvar. De vet att det kommer att behövas - tillsammans med vind, sol och vatten - för att de ska kunna växa och bli ännu grönare i framtiden. Det är den här regeringen som gör det och som har majoritet i riksdagen för kärnkraft. Det är också den här regeringen som i budgeten lagt stora resurser på till exempel laddinfrastruktur och infångning av koldioxid. Detta är svensk industri - små som stora företag - glad över.

Det är också den här regeringen som gör Sverige tryggare, om jag ska lägga till någonting viktigt för företag och industri när vi ändå är inne på det. Regeringen ser till att vända den utveckling som pågått alldeles för länge och som handlar om en brutal kriminalitet och en brutal kriminell ekonomi.

Herr talman! Den här frågan och den här debatten handlar ju egentligen om företag som tidigare har haft en skattebefrielse. Det råder som sagt ingen oenighet om detta. Interpellanten och Anna-Caren Sätherberg kan känna sig trygga med det jag sagt om att det här är en viktig fråga. Kommissionen har gjort fel. Kommissionen har dessutom varit alldeles för långsam. Det har vi framfört.

Nu har man lyft frågan, och vi kommer att jobba aktivt med kommissionen för att det ska bli som vi alla här inne vill, det vill säga att skattebefrielsen ska kunna fortsätta. Målet är självklart att det inte ska bli några återkrav.

Herr talman! Jag vet att det här är en viktig fråga för många företag - särskilt en hel del mindre företag som har satsat stort på detta. Jag delar den beskrivning som båda ledamöterna gjort i debatten av hur tufft det är för många. De gick all in för att göra rätt, och så blev det en bestraffning på grund av att kommissionen inte hanterade det här ärendet som de borde ha gjort från början.

Vi kommer att fortsätta jobba med den här frågan likaväl som med frågan om att underlätta för lantbruket, transportsektorn och småföretagen generellt. Det handlar till exempel om förändrad reduktionsplikt, som är viktigt för många mindre företag, och sänkt skatt på jordbruksdiesel. Det har varit viktigt för att klara sig i en tuff tid. Vi vill göra en mängd saker för att underlätta. Skattebefrielsen på biogas är bra för både klimatet och företagen. Det är därför det är så viktigt att det här kommer på plats.

Slutligen kan jag bara återigen poängtera att jag är glad över att kommissionen äntligen tagit upp bollen. Det tog alldeles för lång tid. Vi kommer att göra allt vad vi kan i samarbete med kommissionen för att det här ska bli så bra som möjligt och gå så snabbt som möjligt.

Herr talman! Jag tror att vi är många som är väldigt oroliga för att frågan om skattebefrielse på biogas kommer att dra ut på tiden. Jag noterar, herr talman, att finansministern inte kommenterar tidsplanen framåt utan bara konstaterar att det hittills har tagit väldigt lång tid. I ljuset av det blir det uteblivna svaret från finansministern i återkravsfrågan ännu svårare för de företag som nu har det otroligt tufft ekonomiskt. De företagen skulle behöva ett besked här och nu om hur regeringen tänker sig att hantera återkrav för den skattebefrielse som redan har skett, så att de kan blicka framåt och känna sig trygga i att det här inte kommer att drabba dem.

Herr talman! Tyvärr missar finansministern chansen att här i dag ge ett tydligt besked. Jag skulle gärna se att finansministern tar chansen att nu gå tillbaka till Finansdepartementet, skriva fram ett förslag på hur man ska kunna hantera återkraven och återkomma till riksdagen med detta förslag. Det finns en stor risk att den här processen drar ut på tiden och kommer att ta inte bara 6, 12 eller 14 månader utan kanske 18 månader eller ännu längre än så. Under den tiden blöder de här företagen, som har valt att gå före och satsa på biogas för att få hållbara transporter. De företagen förtjänar ett besked. Missa inte den här chansen, finansministern, utan se till att lämna ett besked till de här företagen om hur regeringen ser på återkraven! På så sätt säkrar vi också att det finns biogas i Sverige i framtiden.

Herr talman! Jag tror att vi är många som är väldigt oroliga för att frågan om skattebefrielse på biogas kommer att dra ut på tiden. Jag noterar, herr talman, att finansministern inte kommenterar tidsplanen framåt utan bara konstaterar att det hittills har tagit väldigt lång tid. I ljuset av det blir det uteblivna svaret från finansministern i återkravsfrågan ännu svårare för de företag som nu har det otroligt tufft ekonomiskt. De företagen skulle behöva ett besked här och nu om hur regeringen tänker sig att hantera återkrav för den skattebefrielse som redan har skett, så att de kan blicka framåt och känna sig trygga i att det här inte kommer att drabba dem.

Herr talman! Tyvärr missar finansministern chansen att här i dag ge ett tydligt besked. Jag skulle gärna se att finansministern tar chansen att nu gå tillbaka till Finansdepartementet, skriva fram ett förslag på hur man ska kunna hantera återkraven och återkomma till riksdagen med detta förslag. Det finns en stor risk att den här processen drar ut på tiden och kommer att ta inte bara 6, 12 eller 14 månader utan kanske 18 månader eller ännu längre än så. Under den tiden blöder de här företagen, som har valt att gå före och satsa på biogas för att få hållbara transporter. De företagen förtjänar ett besked. Missa inte den här chansen, finansministern, utan se till att lämna ett besked till de här företagen om hur regeringen ser på återkraven! På så sätt säkrar vi också att det finns biogas i Sverige i framtiden.

Herr talman! Jag tycker inte att finansministern ska vara så upprörd över att jag ifrågasätter regeringens klimatpolitik när man ökar utsläppen. Ja, det finns en majoritet i Sveriges riksdag för finansministerns politik, men det i sin tur borgar definitivt inte för en klimatpolitik. Den majoriteten i Sveriges riksdag gynnar inte det klimatsmarta. Finansministern får nog i så fall se sig om efter andra kamrater som bryr sig om svensk industri och svensk produktion och om att öka Sveriges beredskap och se till att vi får en mer cirkulär och klimatsmart ekonomi.

Herr talman! Jag uppskattar ändå att finansministern tydligt säger att jobbet för att vi ska få tillbaka den skattebefrielse på biogas som vi behöver är igång. Men jag skulle gärna vilja få svar på den fråga som jag ställde i mitt förra inlägg. Tidsramen verkar förskjutas. Först fick vi reda på en tidslängd, men kommissionen har inte tagit upp frågan förrän nu. Vad gör finansministern för bedömning av hur lång tid det här kan ta? Biogasbranschen går verkligen på knäna just nu. Jag tror att alla i den här kammaren, inklusive finansministern, vill se till att den inte gör det.

Herr talman! Jag tycker inte att finansministern ska vara så upprörd över att jag ifrågasätter regeringens klimatpolitik när man ökar utsläppen. Ja, det finns en majoritet i Sveriges riksdag för finansministerns politik, men det i sin tur borgar definitivt inte för en klimatpolitik. Den majoriteten i Sveriges riksdag gynnar inte det klimatsmarta. Finansministern får nog i så fall se sig om efter andra kamrater som bryr sig om svensk industri och svensk produktion och om att öka Sveriges beredskap och se till att vi får en mer cirkulär och klimatsmart ekonomi.

Herr talman! Jag uppskattar ändå att finansministern tydligt säger att jobbet för att vi ska få tillbaka den skattebefrielse på biogas som vi behöver är igång. Men jag skulle gärna vilja få svar på den fråga som jag ställde i mitt förra inlägg. Tidsramen verkar förskjutas. Först fick vi reda på en tidslängd, men kommissionen har inte tagit upp frågan förrän nu. Vad gör finansministern för bedömning av hur lång tid det här kan ta? Biogasbranschen går verkligen på knäna just nu. Jag tror att alla i den här kammaren, inklusive finansministern, vill se till att den inte gör det.

Herr talman! Jag vill vända mig till dem som har drabbats av den här långsamma och felaktiga hanteringen från kommissionens sida. Ni ska veta att vi varje dag jobbar för att detta ska få en lösning. Äntligen har kommissionen plockat upp bollen. Kommissionen vet mycket väl att regeringen men också Sveriges riksdag känner en stor frustration över vilken tid det tog innan man gjorde det. Regeringen och vi på Finansdepartementet kommer att jobba så nära och så tajt som det bara går med kommissionen i sakfrågan - även såklart för att pusha tidsmässigt.

Däremot kan jag aldrig lova när kommissionen blir klar. Det kan ingen i riksdagen göra heller. Jag önskar att jag kunde bestämma det, men frågan ligger hos kommissionen. Vi kommer att göra allt vi kan för att det här ska gå så snabbt som möjligt, för vi vet att det är många som just nu känner stor osäkerhet och oro för att det här drar ut på tiden och man inte får besked. Det jag kan lova är att vi ska göra allt vi kan för att frågan ska komma så bra ut som möjligt så snabbt som möjligt.

Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vill vända mig till dem som har drabbats av den här långsamma och felaktiga hanteringen från kommissionens sida. Ni ska veta att vi varje dag jobbar för att detta ska få en lösning. Äntligen har kommissionen plockat upp bollen. Kommissionen vet mycket väl att regeringen men också Sveriges riksdag känner en stor frustration över vilken tid det tog innan man gjorde det. Regeringen och vi på Finansdepartementet kommer att jobba så nära och så tajt som det bara går med kommissionen i sakfrågan - även såklart för att pusha tidsmässigt.

Däremot kan jag aldrig lova när kommissionen blir klar. Det kan ingen i riksdagen göra heller. Jag önskar att jag kunde bestämma det, men frågan ligger hos kommissionen. Vi kommer att göra allt vi kan för att det här ska gå så snabbt som möjligt, för vi vet att det är många som just nu känner stor osäkerhet och oro för att det här drar ut på tiden och man inte får besked. Det jag kan lova är att vi ska göra allt vi kan för att frågan ska komma så bra ut som möjligt så snabbt som möjligt.

Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.