Interpellationssvar - Finansieringen av försvaret - 2024-02-01

Herr talman! Patrik Björck har frågat mig om jag och regeringen kommer att prioritera satsningar på totalförsvaret framför skattesänkningar för dem med högst inkomster.

Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden kräver att Sverige har ett starkare försvar. Det finns en bred politisk enighet om att förberedelserna, beredskapen och förmågan inom hela totalförsvaret, både det militära och det civila försvaret, måste öka skyndsamt. Det väpnade angreppet är dimensionerande för all totalförsvarsplanering. En viktig utgångspunkt är att i händelse av krigsfara eller krig kommer totalförsvarets ansträngningar att kraftsamlas till det militära försvaret, samtidigt som de viktigaste samhällsfunktionerna behöver säkerställas och civilbefolkningen skyddas.

Anslagen till det militära försvaret, det vill säga anslagen 1:1-1:13 på utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, ökar med mer än 27 miljarder kronor mellan 2023 och 2024. Därmed har anslagen, beräknat i löpande priser, fördubblats sedan 2020. Med Natos definition av försvarsutgifter, som är bredare och innefattar fler poster än enbart anslagen 1:1-1:13 på utgiftsområde 6, kommer Sverige redan 2024 att redovisa försvarsutgifter på 2,2 procent av bnp.

Den fortsatta utvecklingen av det militära försvaret och det civila försvaret är för närvarande föremål för överläggningar i Försvarsberedningen. Försvarsberedningen kommer att presentera sina förslag den 26 april 2024. Som stöd för Försvarsberedningens, och regeringens, överväganden lämnar Försvarsmakten och övriga myndigheter underlag. Bland annat inkom ett militärt råd från Försvarsmakten den 6 november 2023. Mot bakgrund av bland annat Försvarsberedningens förslag avser regeringen att lämna en försvarsbeslutsproposition till riksdagen under hösten 2024.

Herr talman! Jag tackar försvarsministern för svaret.

När det gäller de här frågorna finns det som tur är i Sveriges riksdag i dag en stor enighet. Det är naturligtvis det fruktansvärda kriget i Ukraina som har gjort att man har fått en möjlighet att samlas kring de här frågorna. Det har väl också traditionellt funnits en enighet i Sverige om att det är viktigt med den gemensamma säkerheten, och jag tror att Pål Jonsons engagemang i dessa frågor, herr talman, är ärligt och äkta.

Herr talman! Min fråga är också ärlig och äkta, och jag tycker inte riktigt att jag har fått svar på den. Att jag vill väcka frågan om regeringen kommer att prioritera satsningar på totalförsvaret framför skattesänkningar för dem med högst inkomster är för att förhoppningsvis undanröja det tvivel som möjligen kan finnas kring regeringens avsikter. Förra gången vi hade en moderatledd regering i det här landet, herr talman, kallade ju den moderate statsministern försvaret för "ett särintresse". Man gick fram med väldigt hårda budgetnedskärningar på försvarets område, till och med så hårda att den dåvarande moderate försvarsministern valde att lämna regeringen i protest mot dess hantering av försvaret.

Man avskaffade också värnplikten i Sverige och använde de medel man frigjorde genom att sänka försvarsbudgeten och avskaffa värnplikten till framför allt skattesänkningar. Det är så att säga den erfarenheten vi har i Sverige av moderatledda regeringar, och det är det som den här frågan härrör ur.

Nu har vi dessutom en situation där vi inte bara har nödvändiga satsningar på försvaret framför oss utan också stora och nödvändiga satsningar på övrig infrastruktur i samhället som vi måste bekosta gemensamt. Vi har haft debatter här i kammaren, herr talman, om sjukvården och dess finansiering liksom om infrastrukturen och dess finansiering. Det är klart att i kontexten att vi står inför väldigt stora utmaningar i det svenska samhället kommer frågan om hur man prioriterar.

Skulle försvarsministern möjligen i dag kunna slå fast att den moderatledda regeringen inte kommer att arbeta med nedskärningar över hela linjen och att man inte kommer att prioritera skattesänkningar för höginkomsttagare utan faktiskt ärligt kommer att prioritera Sveriges och det svenska folkets trygghet och säkerhet?

Den frågan skulle jag vilja få svar på från försvarsministern i dag.

Herr talman! Tack, Patrik Björck, för interpellationen! Jag tolkar det också som att Patrik Björck har ett ärligt uppsåt när det gäller att värna om försvarsekonomin och ett engagemang för ett starkare försvar. Precis som Patrik Björck anför finns det en bred samsyn kring detta i den här kammaren, och jag kommer att göra allt jag kan för att fortsätta att värna detta. Det är viktigt framför allt i dessa allvarstider när det säkerhetspolitiska läget är så allvarligt.

Jag söker ingen strid kring försvarsekonomin, och jag har heller inget behov av att märka ord. Men för att få en bra debatt, herr talman, tycker jag att det är viktigt att man utgår från rätt utgångspunkter.

Om jag ändå får ta fasta på vad Patrik Björck säger om att värnplikten avskaffades under alliansåren så stämmer det inte riktigt. Vad man gjorde var att lägga pliktlagstiftningen vilande och öppna upp för att kunna ha anställda soldater för att ha en högre tillgänglighet. Jag vet att Socialdemokraterna inte uppskattade detta med anställda soldater, men det var viktigt för oss.

Systemet med anställda soldater har vi fortfarande kvar, och det är viktigt. Jag vill också säga att de anställda soldaterna nu går mycket hårt. Inte minst handlar det om olika typer av beredskapsanpassningar som de gör i stora delar av landet, egentligen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina bröt ut. De gör också mycket säkerhetsoperationer.

Vad man gjorde då var alltså att lägga pliktlagstiftningen vilande. Därefter återaktiverade vi i bred politisk samsyn värnpliktssystemet 2017. Det var bra, för det funkade inte att bara ha frivilligt rekryterade soldater. Nu har vi ett bra personalförsörjningssystem med både anställda soldater och värnpliktiga. Ju fler värnpliktiga vi har, desto lättare kommer det att bli att försörja även anställda soldater, officerare och specialistofficerare.

När det gäller den andra frågan tror jag att Patrik Björck och jag är helt eniga om att man satsade för lite på försvaret under alliansåren. Det var dock tur att det inte var Socialdemokraterna som styrde då. Riksdagens utredningstjänst pekar på att Socialdemokraterna mellan 2006 och 2014 lade 3 miljarder mindre på försvaret än vad alliansregeringen gjorde under de åren. Direkt efter det första Georgienkriget, 2009, ville man dra ned på försvaret.

Många partier har ett ansvar för att man skar ned på försvaret för mycket. Inte minst handlar det om mitt parti och om Patrik Björcks parti. Stora partier måste också ta stort ansvar.

Det finns skäl att titta bakåt och se att det finns ett delat ansvar för att man satsade för lite på försvaret under alliansåren. Försvarsbeslutet 2015 var också underfinansierat. Den läxan ska vi lära oss, nämligen att vi lurar oss själva genom att presentera underfinansierade försvarsbeslut.

När det kommer till den framtida inriktningen för försvarsekonomin har jag hela tiden sagt att jag kommer att värna en bred samsyn kopplad till krigsorganisation, det vill säga vilka militära förband vi ska ha, grundorganisation och regementen samt även försvarsekonomin. Jag vill därför inte föregripa Försvarsberedningens arbete kopplat till vare sig försvarsekonomin, krigsorganisationen eller grundorganisationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är sant att vi återinförde värnplikten i bred politisk samsyn. Däremot lät vi den inte vila i bred politisk samsyn. Det är viktigt att handskas korrekt med historien. Jag vill ändå framföra att det var den moderatledda regeringen och dess allianskamrater i kammaren som lät värnplikten vila. När vi återinförde den var det i bred politisk samsyn. Vi får vara överens om det.

Herr talman! Jag instämmer också i försvarsministerns uppfattning att det finns ett delat ansvar. Absolut! Man kan naturligtvis gå igenom historien och hitta misstag som görs av regeringar av alla kulörer. Där delar jag också försvarsministerns uppfattning att man kan hitta beslut som har fattats av socialdemokratiskt ledda regeringar som sett i backspegeln inte var så kloka.

Jag vill ändå lyfta upp den här frågan. Om det är något som skiljer socialdemokratiskt ledda regeringar och moderat ledda regeringar åt är det att vi är beredda att finansiera en lösning av de viktiga samhällsproblemen. Det kan röra sig om välfärden i allmänhet eller att hantera brottslighet. I det här fallet handlar det om svenska folkets och Sveriges säkerhet när det gäller försvar mot yttre hot.

Vi socialdemokrater har nog ändå en större trovärdighet sett till finansieringen. Det är den frågan som är grunden till min interpellation. I dag har vi en situation där sjukvården går på knäna, och sjukvården är i sig också en del av totalförsvaret. Vägtrafiken fungerar inte, och tågtrafiken fungerar inte. Vägar och tåg är också en del av totalförsvaret, en del av vår förmåga att försvara vårt land. Vi ser då att det finns anledning att också göra stora förstärkningar av det rent militära försvaret.

Sammantaget blir trovärdigheten i finansieringen en stor del av att skapa en grund. Om man, som den moderatledda regeringen har gjort historiskt och även nu, i hög grad bygger sin politik på skattesänkningar för framför allt höginkomsttagare kommer det att ställas frågor. Hur ska man hantera finansieringen?

När jag tog del av försvarsministerns svar kunde jag se att vi är överens. Det finns en bred samsyn om anslagen. Vi är överens om de 27 miljarderna. Där finns ingen politisk strid. Jag hoppas och tror att Försvarsberedningen ska komma fram till en samsyn och lägga fram kloka och genomtänkta förslag - men de ska finansieras.

Vi måste ha ett starkt och väl fungerande försvar, men vi måste också ha en stark och väl fungerande sjukvård och infrastruktur och ett samhälle i sig som är starkt. Det är i det sammanhanget frågan ställs om Pål Jonson är beredd att vara en garant för att regeringen inte går vidare med stora skattesänkningar riktade mot höginkomsttagare.

Herr talman! Jag vill bara understryka att vi har fördubblat det militära försvarets budget mellan 2020 och 2024, från 60 miljarder till 119 miljarder. Det är en fördubbling, och det är en hög siffra i internationell jämförelse. Det är helt nödvändigt i ljuset av det allvarliga säkerhetspolitiska läget och av att vi har donerat mycket försvarsmateriel till Ukraina. Då måste Försvarsmakten få möjlighet att återanskaffa den försvarsmateriel man har skickat. Vi har i internationell jämförelse även tagit stort ansvar för stödet till Ukraina. Det är också en investering i vår egen säkerhet.

Stora ansträngningar har gjorts, och det är bra att riksdagen är enig i fråga om inriktningen för försvarsekonomin. Sedan finns frågan om trovärdig finansiering, och den är rimlig att ställa.

Jag har varit noggrann, Patrik Björck, med att inte peka ut saker som jag vill ha i ett kommande förvarsbeslut. Jag vill att Försvarsberedningen i bred politisk samsyn kommer överens om ifall det ska handla om nya förband, organisationsenheter eller olika satsningar på personal och försvar.

Jag noterar att Socialdemokraterna har pekat ut olika saker som man vill föregripa beredningen med. Man pratar om ytterligare en armébrigad. Det skulle jag också vilja ha, men den måste balanseras mot annat. En utredning om materielförsörjningen som presenterades 2018 pekar på att en armébrigad kostar minst 32 miljarder, sannolikt det dubbla just nu på grund av skenande priser på det försvarsindustriella området. Man har också pekat ut att man vill ha en extra ubåt, och det kostar också många miljarder. Man vill också ha två nya regementen.

Jag försöker att inte göra så eftersom det kan skapa låsningar i Försvarsberedningen. Jag vet också att Socialdemokraterna har föreslagit en finansiering av detta, nämligen en beredskapsskatt. Men denna beredskapsskatt ska finansiera många miljarder - fler ubåtar, fler brigader och fler regementen. Om Patrik Björck inte har något emot det får han gärna utveckla hur mycket inkomster som beredskapsskatten kommer att generera.

Jag säger med ärligt uppsåt när det gäller frågan om finansiering att jag inte vill föregripa Försvarsberedningens analys kopplat till försvarsekonomin, grundorganisationen eller krigsorganisationen. Det vore oklokt om jag som försvarsminister skulle mållåsa på en speciell typ av finansieringsform. Nu gäller budgetlagen, och vi måste leverera balanserade budgetar. Vi har också visat att vi prioriterar försvar samt intern och extern säkerhet i vår budget genom att på ett år höja försvarsanslagen med 27 miljarder, eller 28 procent. Det är en tydlig markering från vår sida att vi tar intern och extern säkerhet på högsta allvar och att vi samtidigt kan leverera en budget i balans.

Herr talman! Jag vill poängtera att jag har stor respekt för försvarsminister Pål Jonsons kunnighet och engagemang på försvarsområdet. Jag ifrågasätter inte honom alls.

Jag vill se till att vi också kan finansiera detta. En budget i balans innebär att om man gör en rejäl satsning på försvaret och sänker skatten för höginkomsttagare kommer infrastrukturen och sjukvården att ta stryk, och då kommer ojämlikheten i samhället att öka.

Det här ligger möjligen lite utanför Pål Jonsons ansvarsområde. Men Pål Jonson är ändå en del av en regering där man fattar kollektiva beslut, och jag undrar hur Pål Jonson agerar för att detta inte ska bli fallet. För mig som socialdemokrat är det inte bara välfärds- och infrastrukturfrågorna som är viktiga när det gäller försvarsförmågan i ett land. Jag är helt övertygad om att en politik som strävar efter ökad jämlikhet också stärker försvarsförmågan, och jag är helt övertygad om att en politik som driver mot ökad ojämlikhet försämrar försvarsförmågan.

Det är det där lite större perspektivet på den viktiga försvarsfrågan och hur vi skapar en starkare trygghet för Sverige och svenska folket som jag är ute efter i denna interpellationsdebatt. Det handlar om helheten, finansieringen och synen på samhället. Välfärd, infrastruktur och jämlikhet är en stark del av en stark försvarsförmåga - naturligtvis bredvid ubåtar, plan, brigader och annat som Pål Jonson i sak behärskar mycket bättre än jag, herr talman. Det är den här helhetssynen som jag skulle vilja att Pål Jonson anammade.

Herr talman! Tack, Patrik Björck, för interpellationsdebatten! Jag har mycket sympati för vad Patrik Björck säger om att skapa ett starkt samhälle. Jag tror på det. Jag tror att det är ett bättre samhälle.

Jag vill inte nödvändigtvis ha en stor stat, men jag vill ha en stark stat där detta är riktigt viktigt. För mig är det väldigt viktigt att ha en stark stat när det kommer till både intern och extern säkerhet, för det är förutsättningen för att vi ska kunna åtnjuta alla dessa andra saker.

Jag brukar säga att vi ska göra stora satsningar på försvaret. Vi måste göra det nu, ytterst i akt och mening att vi ska kunna fortsätta vårt sätt att leva och att vi ska kunna fortsätta leva i fred. Det är viktigt.

Därför är det viktigt att vi har de här diskussionerna och debatterna men också att vi kan fortsätta att ha en bred samsyn kopplat till säkerhets- och försvarspolitiken, framför allt i dessa allvarstider. Det är det kanske allvarligaste läget sedan andra världskrigets slut. Därför är jag tacksam för att jag kan ha sådana här debatter i en bra ton med politiska motståndare som jag vet också vill försvaret och Sveriges säkerhet väl.

Jag kommer också att eftersträva detta i dialoger inom ramen för Försvarsberedningen och i de kontakter som jag har med försvarsutskottet.

Tack, Patrik Björck, för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.