Interpellationssvar - Sveriges landsbygder i eu-kommissionens vision - 2023-12-20

Herr talman! Daniel Bäckströmhar frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att för svenskt vidkommande sträva mot de målsättningar som uttrycks i EU-kommissionens vision och om jag anser att EU-kommissionens vision är tillräcklig eller om jag och regeringen avser att genomföra ytterligare reformer för att stärka livskraften i Sveriges landsbygder.

I ett meddelande från 2021 presenterade EU-kommissionen en vision om starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden 2040. Vid rådsmötet med jordbruks- och fiskeministrarna den 20 november 2023 antogs slutsatser om EU-kommissionens landsbygdsvision.

Regeringen välkomnar landsbygdsvisionen och rådslutsatserna om visionen. Sverige bidrar till genomförandet av EU:s landsbygdsvision bland annat genom att vara aktivt i samarbeten och arbetsgrupper på EU-nivå som ska bidra till att förverkliga landsbygdsvisionen.

För att nämna några exempel har Sverige varit representerat både i den tematiska arbetsgruppen om rural revitalisation och i den tematiska arbetsgruppen om rural proofing. I Sverige anordnades också under det svenska ordförandeskapet en konferens om Rural Pact.

Sverige bidrar också till genomförandet av EU:s landsbygdsvision genom de insatser som görs för att stärka landsbygderna i Sverige, finansierade både med och utan EU-fonder.

Det finns en rad exempel på insatser som regeringen gör för att främja landsbygdernas utveckling. Bränslepriserna är rekordhöga. Därför sänker regeringen skatten på bensin och diesel, motsvarande 5,76 miljarder kronor under 2024. Under 2023 gäller en tillfälligt utökad skattenedsättning för så kallad jordbruksdiesel. Regeringen lägger ytterligare 0,72 miljarder kronor på att den tillfälligt utökade skattenedsättningen för jordbruksdiesel också ska gälla för 2024.

Underhållet av vägnätet är eftersatt. Redan i regeringens första budget prioriterade vi medel till stärkt vägunderhåll med 1 miljard kronor. I budgetpropositionen för 2024 förstärker vi med ytterligare 300 miljoner kronor per år för 2024 och 2025 för att minska det eftersatta underhållet. Dessutom satsas 100 miljoner kronor per år för 2024 och 2025 på förstärkt underhåll av det enskilda vägnätet.

Regeringen avsätter årligen medel för att upprätthålla kommersiell service på landsbygderna. Under 2023 uppgick detta belopp till 162 miljoner kronor, och för 2024 beräknas motsvarande summa fördelas.

Regeringen stöder utvecklingen mot en nära och tillgänglig vård med fokus på primärvården. För att särskilt stärka vården i landsbygderna satsar regeringen 300 miljoner kronor årligen under åren 2023-2025.

För att stärka den lokala utvecklingen i landsbygderna genomförs inom den gemensamma jordbrukspolitiken insatser inom ramen för Leader om 1,7 miljarder kronor.

Landsbygdernas utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång. Hela Sverige måste ges förutsättningar att leva. Jag håller med Daniel Bäckström om att det finns en rad utmaningar för landsbygderna, men det finns också många möjligheter.

Regeringen menar att villkoren för att kunna bo, leva och verka i hela landet måste förbättras. En god utveckling i landsbygderna är viktig inte minst för Sveriges motståndskraft. Regeringen har därför påbörjat en översyn av landsbygdspolitiken. Målsättningen är att lämna en landsbygdspolitisk proposition våren 2026 och att höja medvetenheten om förhållanden i olika typer av landsbygder. EU:s landsbygdsvision är ett viktigt underlag i utvecklingen av landsbygdspolitiken.

Herr talman! Tack, landsbygdsminister Peter Kullgren, för svaret på interpellationen!

Man kan tycka att 2040, som är utgångspunkten i EU:s arbete när det gäller landsbygden, ligger långt fram i tiden, men man kan gå tillbaka 17 år och se hur olika insatser har gett resultat i många bygder.

Jag kan utgå från mitt eget sammanhang hemma. För drygt 15 år sedan började vi med vårt stora bredbandsprojekt i kommunen för att bygga fiber i varje bygd. När vi tittar tillbaka på vad som har hänt de senaste åren kan vi se att vi nu kan skörda frukterna av denna investering.

En positiv landsbygdsutveckling på både kort och lång sikt är viktigt att ha fokus på. Där är det mycket intressant att ta del av ministerns svar som relaterar till innevarande budgetår men också till de beslut som kammaren precis har fattat inför nästa år med utgångspunkt från bland annat infrastruktur men även vård. Beskedet från regeringen är att man planerar för en proposition och en förnyelse och översyn av landsbygdspolitiken med sikte på våren 2026.

Det är viktigt nu att förhålla sig till de många olika politikområden som berörs. Min och Centerpartiets utgångspunkt är att en positiv och livskraftig landsbygdspolitik ska involvera alla politikområden men också ha ett starkt och bärande engagemang inom varje politikområde.

En av de stora utmaningar som många bygder har är kompetensförsörjningen - behovet av arbetskraft. Detta möter vi oavsett var i landet vi rör oss och oberoende av vilka verksamheter - privata eller offentliga - som det gäller. Den är oerhört viktig, och en sak är då att följa upp vilka konsekvenser regeringens politik får för verksamheter på landsbygden, både offentliga och privata, kopplat till arbetskraftsinvandringen.

Det handlar också om att stärka företagarklimatet och att jobba med en jämlikare skattepolitik med tanke på att många kommuner som har stora utmaningar också ofta har ett högt skattetryck relativt tillväxtområdena.

Det handlar också om att få till en strandskyddsreform som ger effekt. Där hade regeringens partier kunnat vara med på det beslut som förelåg för riksdagen under den förra mandatperioden men som man röstade ned. Nu återkom man med besked om att man i praktiken tar samma förslag.

Vi ska ha sammanlänkade, resilienta och välmående bygder i landet. Detta är tre viktiga begrepp utifrån EU:s vision som också vi har ställt oss bakom i vårt arbete. Sammanlänkade handlar om kommunikation och infrastruktur, och resilient handlar om motståndskraft i en säkerhetspolitiskt utmanande tid. Detta tangerar det arbete som regeringen gör men också det arbete som har gjorts tidigare kopplat till livsmedelsförsörjning och förutsättningarna för primärproduktionen.

En oerhört stor fråga är veterinärfrågan och hur regeringen kommer att återkomma till den. Kopplat till hälsa och välmående och kulturfrågor finns det också stora frågor som behöver hanteras i tid de närmaste åren.

När det gäller frågan om detta är tillräckligt skulle jag vilja höra ministern utveckla ytterligare vad som behöver åtgärdas i övrigt för att det ska bli just resilient, sammanlänkat och välmående.

(Applåder)

Herr talman! Tack, minister Kullgren, för svaret på jätteviktiga frågor kopplade till Sveriges landsbygders utveckling utifrån det europeiska perspektivet men givetvis framför allt utifrån det svenska perspektivet i den kontexten.

Ministern tog upp en hel del som är kopplat till infrastruktur, vilket gjorde att jag fann stor anledning att ta möjligheten att delta i debatten. Ministern pekade på underhållet och behovet av att öka detta och beskrev också hur den nuvarande Tidöregeringen har lagt ökade resurser på att underhålla vägar, inte minst enskilda vägar.

Jag skulle vilja fråga ministern något ytterligare kopplat till detta. I en rapport som Svenskt Näringsliv har tagit fram talas det om hur underhållsskulden för Sveriges vägar och järnvägar påverkar näringslivet. I rapporten, som presenterades i mars i år, lyfter man fram att standarden på en hög procent av vägarna i det svenska vägnätet sjunker.

Man skulle behöva lägga 10 miljarder kronor per år på vägar och järnvägar för att beta av underhållsskulden, och då är 300-400 miljoner inte särskilt mycket. Av denna anledning skulle jag vilja fråga ministern hur han ser på möjligheten att i arbetet framöver verkligen jobba med underhållsskulden så att den betas av på ett bra sätt. Det handlar också om att arbetspendlare och gods ska komma fram. Detta har regeringen och ministerns departement lyft fram vid många olika tillfällen. Bland annat åkerinäringen ser mycket stora problem när det gäller hur de ska få fram godset. Och det är oerhört viktigt för våra svenska landsbygder, eftersom mycket av produktionen i svenska landsbygder är där för att man vill ha den där. Det är då otroligt viktigt att vi tar det politiska ansvaret för att se till att infrastrukturen fungerar på ett sådant sätt att det blir möjligt att fortsätta utveckla konkurrenskraften.

Det förvånar mig att landsbygdsministern svarar att det inte kommer någon landsbygdsproposition förrän 2026. Det var bara några år sedan Landsbygdskommittén lade fram 75 punkter som man var enig om var vad Sveriges landsbygder behövde. Kan inte landsbygdsministern se att vissa frågor ändå skulle behöva lanseras lite tidigare, för landsbygdens skull och för konkurrenskraftens skull, än lanseras inför ett valår?

Ministern lyfte fram vägunderhållet och till och med de enskilda vägarna där man lyfter fram att det tillförs 100 miljoner i extra stöd.

Sedan finns det ett antal andra delar i regeringens politik som blir kontraproduktiva, inte minst till exempel förslaget om en ökad gruvskatt. Man kan fundera över detta. Många av våra enskilda vägar är grusvägar. På vilket sätt anser ministern att det kan främja utvecklingen i våra landsbygder att man ger med ena handen men sedan tar tillbaka med den andra handen?

Framför allt undrar jag hur vi kan beta av underhållsskulden, och varför man ska vänta till 2026 när landsbygden behöver så mycket mer på betydligt kortare sikt för att det ska fungera ännu bättre för hela Sveriges konkurrenskraft.

(Applåder)

Herr talman! Det är jättetrevligt att få vara här och debattera landsbygd med landsbygdsministern. Jag vet att vi delar väldigt många åsikter om hur det ska vara möjligt att utveckla landsbygden.

Herr talman! Jag skulle vilja ta upp frågan om snöröjning på enskilda vägar. Jag har tillsammans med flera kollegor talat om detta de senaste två mandatperioderna. Men tyvärr har det inte hänt särskilt mycket. Det har att göra med att Trafikverket - vilket de flesta här kanske kommer ihåg - införde nya regler för underentreprenörer om att de skulle ha gps i sina bilar. Om de drog över tiden riskerade de också viten. Följden av detta blev att många underentreprenörer drog sig för att ploga de enskilda vägarna som de åkte förbi när de hade plogat den statliga vägen. Det som blir ett problem i och med detta är att samfälligheterna, inte minst i mitt eget hemlän Västerbotten som är väldigt stort till ytan, måste boka entreprenörer enkom för snöröjning av de enskilda vägarna. Då kör underentreprenörerna med plogen tom i flera mil. Och då är bara framkörningsavgiften tusentals kronor, vilket gräver enorma hål i budgeten för dessa små och fattiga samfälligheter.

Detta påtalades så många gånger under den föregående regeringens tid. Men det hände ingenting. Och det är på samma sätt i dag.

Jag pratade för några år sedan med en kvinna som bor i en by utanför Vilhelmina. Hon sa att det inte var nog med att framkörningsavgiften är väldigt hög. Problemet är att också få tag i underentreprenörer. Hon sa att de hade bokat en som bara kunde komma på torsdagar. Men alla här inne vet att det snöar i Vilhelmina inte bara på torsdagar. Så detta blir helt omöjligt.

Jag vill passa på att ta upp en annan sak, som jag hoppas att regeringen kanske skulle kunna enas om, eftersom jag vet att det kan finnas olika åsikter om fastighetsskatten för vindkraft. Det gjordes en utredning i våras, och precis i slutskedet av den kom det tilläggsdirektiv från regeringen om att man inte skulle få ändra på statliga skatter när det gällde att tillföra pengar till lokalsamhället för vindkraftsetableringar. Problemet med det är att det då inte blir någonting.

Vi som kommer från norra Sverige vet hur det var med vattenkraften. Till slut fanns det nästan inga jobb kvar. Fastighetsskatten gick tillbaka till det stora svarta hålet i statens budget. Och där stod vi.

Herr talman! Jag måste be om ursäkt för att jag kanske kommer att uttrycka mig lite vårdslöst nu. Men många med mig känner att vi har blivit utnyttjade en gång redan när det gäller vattenkraften, och vi tänker inte bli utnyttjade en gång till när det gäller vindkraften.

I min egen hemkommun planeras nu 70-140 vindkraftverk till havs. Det kommer jag aldrig att säga ja till, inte för att jag inte tycker att det är bra utan för att jag tycker att en liten kommun som knappt har råd att betala gatubelysningen i kommunen inte ska säga ja till någonting som inte ger lokalsamhället någonting tillbaka.

Därför har jag två frågor. Hur vill landsbygdsministern och regeringen underlätta för det som jag tog upp först, alltså för snöröjning på enskilda vägar? Det är ett jätteproblem. Och kommer landsbygden och lokalsamhället att få ta del av fastighetsskatten för vindkraft?

Jag hoppas att landsbygdsministern har möjlighet att besvara dessa frågor.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar landsbygdsminister Peter Kullgren för svaret.

Jag ska börja med att ge beröm till landsbygdsministern för ambitionen att stärka den gröna näringen. Ministern lyfter ofta fram det, och det är jättebra. Det är precis det som vi behöver.

Samtidigt finns det begränsade möjligheter att påverka både intäkter och kostnader på landsbygden för dem som bedriver gröna näringar eftersom de styrs väldigt mycket av världsmarknadspriser. Men det finns saker och ting som går att påverka. En sådan är kommunikation genom det som de flesta i dag kan använda - fiber. 85 procent av svenskarna har i dag tillgång till fiber och fiberuppkoppling. De 15 procent som är kvar är i stor utsträckning människor på landsbygden. Kostnadsmässigt är i runda tal hälften av kostnaderna kvar för dessa 15 procent. Det är alltså en väldigt dyr utbyggnad av det som är kvar.

Men om Sverige ska kunna konkurrera med övriga Europa är det viktigt att denna investering görs för att få en bra funktion på landsbygden, både för våra gröna företag och för servicenäringen som hör till.

Min fråga är: Kan landsbygdsministern likt Centerpartiet vara med och framöver satsa mer pengar på just infrastrukturen för att få en färdigutbyggd fiberinfrastruktur?

(Applåder)

Herr talman! Jag tänkte börja med att tala om vad Magnus Nilsson har sagt. Det är han som har gjort mycket av bakgrundsarbetet till regeringens utredning om klimatmålen som John Hassler presenterade. Magnus Nilsson har skrivit:

"Ska Sverige ha en chans att uppfylla de krav om utsläppsminskningar till 2030 som finns i den nya EU-lagstiftningen, måste regering och riksdag snabbt fatta beslut som senast 2025 rejält börjar pressa ned utsläppen.

Dröjer det längre, kommer det att krävas åtgärder av en karaktär som närmar sig vad som över huvud taget kan bedömas som genomförbart och rimligt i ett demokratiskt samhälle.

Det gäller kraven på medlemsstaterna att minska alla typer av utsläpp utanför utsläppshandeln (brukar kallas ESR-utsläpp). I praktiken handlar det dock nästan uteslutande om att snabbt pressa ned användningen av fossila drivmedel i trafiken och i arbetsmaskiner.

Av de svenska ESR-utsläppen utgörs en knapp fjärdedel av metan och lustgas från jordbruket."

Med tanke på det som Magnus Nilsson säger blir det lite speciellt när regeringen har aviserat beslut om en kraftigt ökad användning av fossila drivmedel. Men det finns tre sätt att kompensera för detta.

För det första kan man kraftigt minska utsläppen från jordbrukssektorn, vilket i praktiken betyder en kraftigt minskad jordbruksproduktion. Man kan också kraftigt öka kolinlagringen i skogen, det vill säga stoppa avverkningen. Den tredje möjligheten är att köpa utsläppsutrymme av andra medlemsstater. Det finns möjligtvis även en fjärde väg, nämligen dryga EU-böter. Den notan lär ticka snabbt och skulle enligt bedömningar landa på tiotals miljarder av skattebetalarnas pengar. Det är i så fall en rejäl skattehöjning, utan att man får något tillbaka.

Den tredje vägen, att köpa utsläppsutrymme, är med stor sannolikhet omöjlig då det är få länder, om ens något, som har några större volymer att sälja, samtidigt som det skulle innebära att vi fick betala två gånger - först för att köpa utsläppsutrymme av någon annan, sedan för att sänka våra egna utsläpp. Det skulle alltså vara dåligt för den svenska konkurrenskraften och de svenska skattebetalarna.

Då kvarstår alltså kraftigt minskad produktion i jord- och skogsbruket. Detta går stick i stäv med den utveckling som vi i Centerpartiet vill se, med ökad produktion av svenska livsmedel - jag vet att också ministern har uttalat detta - och stärkt konkurrenskraft hos primärproducenterna.

Att avsätta stora mängder skog går också emot den utveckling som vi i Centerpartiet vill se, med en utvecklad bioekonomi. Vi vet också från den utredning som har presenterats men ännu inte skickats på remiss att det går att producera stora mängder billigt, grönt bränsle, som kan sänka både pumppriser och utsläpp.

Min fråga till Peter Kullgren blir därför: Kan Peter Kullgren garantera att de ökade utsläpp som regeringen nu både har aviserat och beslutat om inte kommer att innebära att vi får åtgärder inom jord- och skogsbruket som tvingar dessa att minska sin produktion? Jag skulle också gärna vilja veta hur han och regeringen kommer att se till att så inte blir fallet. Ord som kärnkraft och elektrifiering räcker inte, oavsett vad man själv tycker, enligt alla de scenarier som regeringens egna myndigheter har tagit fram. Hur tänker regeringen se till att det inte blir jord- och skogsbruket som får betala när man nu väljer att öka den fossila användningen radikalt?

(Applåder)

Herr talman! Tack för alla inspel i denna interpellationsdebatt! Det går inte att ta miste på engagemanget i denna typ av frågor. Jag är glad att dela detta engagemang med de ledamöter från Centerpartiet som deltar i denna interpellationsdebatt.

Jag skulle vilja börja där Daniel Bäckström var och ge lite beröm för hur han som kommunalråd i Säffle, liksom företrädaren Halvar Pettersson, efterträdaren Dag Rogne och nu en annan Bäckström, har arbetat med landsbygdsutveckling i en kommun som tjänat som föredöme för den lite större kommun, Karlstad, där jag var kommunalråd, delvis samtidigt som Daniel Bäckström. Ni gjorde ett fantastiskt arbete där, inte minst med ert projekt Fiber till byn, som verkligen var en föregångare. Så borde fler kommuner och kommunalråd arbeta för att vara aktiva i sin kommuns landsbygdsutveckling. Mycket bra!

Som jag nämnde inledningsvis har regeringen inlett ett arbete med att göra den här samlade översynen. Inledningen av denna diskussion visar hur bred landsbygdspolitiken är. Den går inte att avgränsa till mitt departement, som nu förvisso hanterar både landsbygdsfrågorna, jord- och skogsbruk och allt som ingår där och även infrastrukturfrågorna, utan den spänner över hela regeringens arbete och säkerligen mer därtill. Jag tror därför att den här samlade översynen är en viktig del. Men den kommer också att ta tid; det behöver man ha respekt för.

Målsättningen är att lämna en samlad landsbygdspolitisk proposition men också att höja medvetenheten om förhållandena på Sveriges olika landsbygder. I denna proposition vill vi från regeringens sida dels såklart sammanfatta vad vi har åstadkommit under mandatperioden, dels lägga fram nya förslag för riksdagen och peka ut den fortsatta inriktningen för politiken. I detta arbete kommer vi naturligtvis även att ta in tankar och idéer från EU:s landsbygdsvision.

Med detta sagt är det viktigt att påpeka att vi har aviserat att vi ska ta fram en landsbygdspolitisk proposition men att den måhända kommer först 2026. Jag skulle gärna vilja arbeta fortare, men som alla i denna kammare vet tar detta lite tid.

Men det betyder inte att allt annat kommer att stå still under vägen dit. Vi kommer självklart att ta del av de utredningar som vi redan har tillsatt, som i många olika delar berör landsbygdernas utveckling i Sverige, och försöka göra verklighet av detta under tiden. Vi kommer alltså inte att vänta till 2026 innan vi tar tag i sådant som vi ser behöver tas tag i.

Jag skulle också vilja säga att en annan utgångspunkt i EU:s landsbygdsvision är att landsbygdsområdena ser olika ut och har olika förutsättningar. Jag tror att vi behöver konstatera att det finns en stor variation när det gäller både sociala, ekonomiska och miljömässiga förutsättningar i olika områden runt om i vårt avlånga land. Därför måste insatser som vi gör, inför propositionsarbetet men även innan, anpassas till de olikheter som faktiskt finns.

Herr talman! Tack, Peter Kullgren, för en fin återkoppling till min hembygd! Vi kommer att jobba vidare i bred anda. Det är ofta detta det handlar om: att utgå från varje bygds förutsättning och också det lokala engagemanget. Lokala utvecklingsgrupper, föreningsliv och eldsjälar men också olika näringsidkare gör ett enormt arbete för att skapa möjligheter runt om i landet. Som landsbygdsministern säger har vi många landsbygder, med väldigt varierade förutsättningar.

I dessa tider när vi ska regionförstora, skapa arbetsmarknader som blir sammanlänkade både inom riket och även med våra grannländer och Europa, är det klart att det krävs satsningar på kommunikation och infrastruktur. Detta tar tid men är en fråga som det givetvis är oerhört viktigt att följa upp här och nu.

När jag skrev interpellationen tänkte jag: Vad innebär en välmående landsbygd, både ur ett nationellt perspektiv och om vi tittar på land för land i hela Europeiska unionen? Vad innebär välmående landsbygder 2040? Detta är något att stanna till inför och reflektera över så att man får en konkret målbild. Vart är det vi ska sträva? Och vart är det vår gemensamma politik ska sträva?

Det är oerhört viktigt att det kommer skarpa förslag i de kommande propositionerna och även i anslutning till landsbygdspropositionen, som ger effekt. Att regeringen och Sverigedemokraterna väljer att nu meddela att det kommer en proposition våren 2026, i slutet av denna mandatperiod, väcker en del frågor hos oss som har varit med några perioder i det parlamentariska arbetet. Det kan bli väldigt sent, och det kan bli för lite. Det kan också bli avhängigt av hur regeringen och finanspolitiken hanterar prioriteringarna. Någonstans i detta måste det finnas en tydlighet i regeringens prioriteringar. Det kan inte bara handla om ambitioner och i ord uttalade förhoppningar om att göra skillnad.

Detta är en fråga till landsbygdsministern: Hur säkerställer landsbygdsministern att detta blir en tydlig prioritering för alla dessa fyra partier, med sikte på att göra skillnad denna mandatperiod så att man inte avvaktar en proposition som kan ge effekt efter mandatperioden? Och hur kommer detta att visa sig när det handlar om ekonomiska förutsättningar?

Vi i Centerpartiet antog ett nytt landsbygdspolitiskt program vid vår senaste partistämma, med fokus på åtta olika områden. Den första utgångspunkten är en ordentlig reformering av skattepolitiken och de ekonomiska förutsättningarna för att stärka den lokala grunden för finansiering av offentlig verksamhet och även med avseende på hushållsekonomin.

Det handlar också om att jämna ut skillnaderna mellan kommuner som har högt skattetryck men varje dag sliter för att kunna leverera service till sina invånare, där invånare också känner en frustration och många gånger ett missnöje med vad de får för sina skattepengar. Samtidigt måste vi kunna ha en långsiktighet så att vi också ger ekonomiska förutsättningar, så nära människan som möjligt, för att se till att tillväxten blir lokal.

Jag skulle vilja att landsbygdsministern stannade upp vid vad som faktiskt behövs och hur man säkerställer att det i närtid vidtas åtgärder inom flera verksamhetsområden för att ge effekt till 2040.

Herr talman! Det fanns givetvis inte möjlighet att på fyra minuter besvara alla de frågor som vi ställde. Jag skulle vilja återkomma till några frågor.

Väg och järnväg skulle behöva 10 miljarder kronor om året. Ser ministern att det finns möjligheter att åtminstone närma sig att beta av underhållsskulden, eller kommer den att fortsätta växa?

Ministern pekade på att det kommer att behövas en bred landsbygdspolitik och att den kommer 2026. Hur kan man då under åren fram till dess nedmontera möjligheterna för landsbygden? Jag vill nämna ett oerhört smärtsamt exempel ur den budget som regeringen lade fram under hösten, nämligen att man drog ned ett antal hundra miljoner på folkbildningen.

Ministern nämnde själv ordet landsbygder och att det ser olika ut i Sveriges landsbygder. Då krävs det en politik som kan möta dessa olikheter. Vi vet att folkbildningen sedan decennier betyder väldigt mycket till exempel för beredskapen och i jordbrukets olika delar. Bland annat har Studieförbundet Vuxenskolan tillsammans med LRF stora kunskapsbildande cirklar och ett arbete runt dem för att stärka jordbrukets motståndskraft och robusthet och för att de miljömål som man måste uppnå ska uppnås.

Jag kan inte förstå hur den här regeringen - inte minst Kristdemokraterna, som jag vet har en vurm för folkbildningen på många olika sätt - kan stå bakom att man under ett antal år nedmonterar landsbygdens möjligheter för att 2026 eventuellt lägga tillbaka något litet.

Jag har höga förväntningar, men jag befarar att det inte blir så mycket. Jag skulle gärna vilja höra kommentarer om detta.

Herr talman! Även jag förstår att ministern inte på några få minuter kan svara på det batteri av frågor som har tillkommit, men om ministern har möjlighet skulle jag jättegärna vilja veta lite mer om snöröjning på enskilda vägar och vad landsbygdsministern funderar på när det gäller detta för att underlätta för de människor som bor i berörda områden. Jag undrar hur vägsamfälligheterna ska ha råd med detta och om man kanske skulle kunna göra någonting med Trafikverket. Det verkar ha suttit långt inne för den tidigare ministern att försöka få någonting gjort på det planet.

Jag har också en fråga om lokalsamhället. Kommer man att få ta del av fastighetsskatten för vindkraft?

För en månad sedan hölls en debatt i Agenda där flera regeringspartier var representerade. Programledaren frågade om fastighetsskatten på vindkraft skulle föras tillbaka till lokalsamhället. Då var det ingen som hade någonting emot detta, utan alla tyckte att det var en bra idé som man skulle titta på.

I ärlighetens namn, herr talman, måste jag säga att jag höll på att brinna av när jag satt där i soffan. Jag vet ju att det på sluttampen av den utredning som skulle titta på just denna fråga kom tilläggsdirektiv som handlade om att underlätta vindkraftens placering och etablering. En av de bitarna var att fastighetsskatten på vindkraft skulle gå tillbaka. Den mattan drog man undan för utredningen, för man ville inte att den statliga skatten skulle gå tillbaka.

Jag blev väldigt förvånad. Det hade inte gått så många månader mellan det som hände i våras, med utredningen och tilläggsdirektiven, och debatten i Agenda. Kanske är det så att partierna i denna regering, precis som i andra regeringar, har olika åsikter, men just där och då - i den debatten - verkade alla vara överens. Ministern får jättegärna klargöra hur lokalsamhället ska få mer pengar om det är så att man avser att etablera mer vindkraft.

Herr talman! Jag tycker att det är en viktig fråga hur vi kan stärka konkurrenskraften för svenskt lantbruk. Ett bra exempel som jag lyfter fram är fiberuppbyggnaden i Sverige. Ska vi vara med i matchen bör vi göra detta färdigt. Vi har hållit på med att bygga ut fiber i ungefär 15 år, och det är ungefär 15 procent kvar. Det som är kvar är till stor del på landsbygden. Här krävs krafttag för att vi ska bli färdiga. Inte förrän vi blir färdiga kan vi heller använda denna teknik fullt ut i välfärdstjänster med mera för dem som bor på landsbygden, så det skulle vara ett vinn-vinnupplägg att lägga mer resurser för att göra detta färdigt.

Jag hörde inte mycket om det här i landsbygdsministerns svar. Vi kommer väl i och för sig att få fler tillfällen att diskutera detta, men det skulle vara intressant att höra om han är inne på den här linjen eller om han ser andra vägar framåt för att stärka konkurrenskraften för svenskt lantbruk.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Det är alltid trevligt med beröm till Centerpartiet i allmänhet och till Daniel Bäckström i synnerhet, men tyvärr gjorde det nog varken mig eller särskilt många åhörare speciellt mycket lugnare. Än så länge har jag i alla fall inte hört att den här regeringen kan garantera att jord- och skogsbruket inte kommer att få kraftiga produktionsminskningar till följd av den politik som regeringen har fört för att öka den fossila andelen av bränslemixen.

Konjunkturinstitutet släppte så sent som för någon vecka sedan en rapport där man jämförde olika politiska handlingsalternativ. Man tittade på regeringens val, med låg grad av inblandning av förnybara drivmedel men hög grad av elektrifiering, och på vad drivmedlen behöver kosta för att vi ska nå målen. Om vi inte minskar i jord- och skogsbruket kommer drivmedelspriserna runt 2030 att ligga någonstans mellan 40 och 45 kronor. Med Centerpartiets politik, med en stor andel förnybart och med skattebefrielse för den förnybara andelen, kommer drivmedelspriserna i stället att ligga mellan 20 och 25 kronor.

Regeringens politik, som den ser ut nu, är grovt skadlig. Den är god för tillfället men kommer att kosta väldigt mycket, antingen för den som vill köra bil framöver eller för jord- och skogsbruket.

Min fråga kvarstår. Från Konjunkturinstitutets sida är man väldigt tydlig med att drivmedelspriserna kommer att behöva öka kraftigt med en kraftig elektrifiering, eftersom detta inte räcker hela vägen. Jag vill gärna ha svar från Peter Kullgren. Kan han och regeringen garantera att det inte är jord- och skogsbruket som får kraftiga produktionsminskningar på grund av den politik som regeringen för?

Herr talman! Jag ska svara så gott jag kan på några av de frågor som har ställts.

Vi har en underhållsskuld. Vi har ett eftersatt underhåll på våra vägar. Detta är ingenting som har uppkommit de senaste tolv månaderna, vilket Centerpartiet vet.

Vi försöker. Vi har ökat anslagen - vi gjorde det första gången och andra gången. Jag kan inte utlova något om hur det kommer att se ut i framtiden, men detta är en viktig fråga för regeringen.

Jag lovar att ta frågorna om snöröjning, vindkraft och fastighetsskatt med mig. Som Helena Lindahl beskrev låter det ibland oerhört byråkratiskt; det har vi sett många exempel på runt om i vårt avlånga land. Det kanske är lite av en landsbygdstankegång att lösa saker tillsammans - hur svårt ska det vara?

Jag tar med mig denna fråga, som delvis hör hemma på mitt departement. Det gör inte fastighetsskatt för vindkraft, men detta är ju som sagt en aktiv diskussion.

Vad gäller bredband har regeringen satsat mer pengar. Det är fortsatt prioriterat för oss att Sverige ska vara digitaliserat. Jag tror också, likt ledamoten Karlsson, att detta är en viktig del för att stärka konkurrenskraften och öka möjligheterna på landsbygden, inte minst för företagandet på landsbygden.

Rickard Nordin nämner Bioekonomiutredningen. Jag fick slutbetänkandet från utredaren Lena Ek för någon vecka sedan. Det togs emot i ett soligt Karlstad. Det var mycket fokus på skog och på potential framåt. Sedan tidigare har vi fått delbetänkandet som mer rör bränslet. De delarna kommer att gå ut på remiss. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet med det.

Självklart är det så att om vi kan producera ett miljövänligt bränsle i Sverige ska vi göra det. Det är klart att vi ska försöka att ha det i tanken så långt som möjligt. Det regeringen och mitt parti har vänt sig emot är att det på ett omotiverat sätt fördyrar redan höga bränslepriser, vilket inte är positivt för vare sig jordbruksföretagande eller landsbygden i stort.

Jag kan förstå Daniel Bäckströms oro över att det är för lite och för sent. Det är mycket som jag gärna skulle ha sett hade varit på gång de senaste mandatperioderna. Men det är som det är. Nu ska vi sätta igång med vårt arbete, och vi har satt igång det.

Jag förstår det politiska i att man säger att vi inte ska göra någonting förrän 2026. Jag vill på tal om eventuella åhörare vara tydlig med att regeringen inte sitter still och tänker vänta till 2026 innan den gör saker. Jag ska nämna några saker som vi redan har gjort.

Jordbruksverket har fått i uppdrag att redovisa vilka regler och villkor som motverkar ökad produktion och hur de kan åtgärdas. Vi har finansierat enhetliga slakteriavgifter för att förenkla regelverket och gynna framför allt animalieproduktionen. Vi har mer medel till växtförädling för den ökade framtida konkurrenskraften.

Vi har sagt tack men nej tack till väldigt luddiga nya näringsrekommendationer från Nordiska ministerrådet som skulle ha kunnat slå väldigt hårt mot framför allt animalieproduktionen.

Vi gör en väldigt försiktig - med hängslen och livrem - översyn av jordförvärvslagen för att se om det på något sätt kan bidra till att underlätta för investeringar och kapitalisering framför allt i animalieproduktionen.

Jag har en lång lista på saker, men den hinner jag inte med nu.

Herr talman! Det är mycket intressant att få ta del av landsbygdsministerns svar på många olika frågor. Jag tycker att det väl beskriver hur landsbygdsfrågorna tas på allvar i debatten. De berör politikområde efter politikområde. Det gäller infrastruktur, klimatomställning, energifrågor, bredband, fiberuppkoppling och arbetsmarknadens förutsättningar att kunna fungera framåt.

En del som finns med i ministerns svar är kopplingen till motståndskraft, resiliens, och beredskap. Vi i Centerpartiet har via vår försvarspolitiska talesperson Mikael Larsson varit starkt drivande under hösten i förhandlingarna om det civila försvaret.

Under gårdagen presenterade Försvarsberedningen en ny rapport. Där finns tydliga skrivningar om primärproduktion och jordbrukets förutsättningar. Men det står också att det mycket tydligare ska vara en del i planeringen av det civila försvaret.

Det kommer att bli mycket intressant att följa hur regeringen tar omhand de rekommendationer som Försvarsberedningen betonar och också hur ministern avser att få till det i den uppdaterade livsmedelsstrategin.

Det är viktigt att primärproduktionen och hela livsmedelskedjan får väldigt goda förutsättningar på kort sikt att stärka produktionen av livsmedel i hela landet. Det gäller inte minst med tanke på det synnerligen allvarliga säkerhetsläge som vi befinner oss i.

Herr talman! Vi har tagit del av många olika besked. Nu är det landsbygdsministern tillsammans med övriga ministrar i regeringen som bär det samlade ansvaret för hur landsbygdspolitiken formas de närmaste åren.

Vi kommer att fortsätta att följa upp hur arbetet går och vilka konkreta effekter vi kommer att kunna se av det arbetet. Tills vidare vill jag önska både talmannen och landsbygdsminister Peter Kullgren en fröjdefull jul.

Under min föräldraledighet som kommer att pågå till den 31 maj önskar jag också riksdagen allt gott i det fortsatta arbetet för en positiv landsbygdsutveckling. Tack för en givande debatt.

(Applåder)

Herr talman! Jag känner såklart ansvaret som vilar på mina axlar. Jag är väldigt glad över att jag kan konstatera att vi nu har en regering som jag tror är en av de landsbygdsvänligaste regeringar som vi har haft på i varje fall relativt lång tid. Jag ska fortsätta lite med min lista.

Vi har också begärt att Naturvårdsverket ska sluta att överimplementera EU-beslut och ta fram nya jämförbara referensarealer. Vi driver på med uppdrag för att halvera vargstammen. Senast i dag kan vi konstatera att vårt och andra medlemsstaters arbete har gett effekt eftersom kommissionen nu öppnar för och tar nästa steg i att ändra skyddsstatusen på europeisk nivå.

Vi är också överens om en reformering av strandskyddet. Vi röstade nej till EU:s LULUCF-förordning. Vi kommer att rösta nej till Nature Restoration Law. Vi säkerställde skydd för bioenergi i RED III.

Vi säger såklart inte bara nej. Vi arbetar alltid för att skapa allianser i EU-politiken i ett tidigt stadium. Inte minst tror jag mycket på det senaste skogliga samarbetet som jag undertecknade tillsammans med Frankrike.

Regeringen har redan levererat en hel del reformer som kommer att stärka landsbygden och inte minst jord- och skogsbruket, och vi har bara börjat. För första gången på lång tid kan svenska jord- och skogsbrukare vila i att de har en regering som kommer att stå upp för dem.

Centerpartiet är ett parti som väldigt länge har stått upp för och arbetat hårt för inte minst jord- och skogsbrukare och den svenska landsbygden. Men det gäller också att man omger sig med vänner som tycker någorlunda lika så att man kommer framåt.

Med det vill också jag instämma i julhälsningen. Jag önskar Daniel Bäckström, alla andra ledamöter och även talmannen en god jul.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.