Interpellationssvar - Arbetsmarknadsbegreppet i sjuk- och aktivitetsersättningen - 2023-12-20

Fru talman! Jessica Rodén har frågat mig hur jag ser på förslaget om att rätten till sjuk- och aktivitetsersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller för sjukpenningen och om jag har för avsikt att ta några initiativ med anledning av detta.

Utredningen Sjukförsäkringen i förändring - en utvärdering (S 2022:07) har i uppdrag att utvärdera de förändringar i sjukförsäkringens regelverk som har genomförts under 2020-2022. Regeringen beslutade den 9 februari 2023 om tilläggsdirektiv som innebär att utredningen även får lämna nödvändiga författningsförslag om utvärderingen visar att sjukfallen inte avslutas så som var avsett utan blir omotiverat långa eller att det uppstår andra negativa konsekvenser för samhället eller individen (dir. 2023:20). Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2024.

Den 1 september 2022 trädde särskilda bestämmelser om sjukersättning i kraft för äldre i förvärvsarbetande ålder. Arbetsförmågan hos försäkrade som har som mest fem år kvar tills de uppnår den ålder då de inte längre kan få sjukersättning och som har erfarenhet av sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden ska enligt bestämmelserna bedömas i förhållande till dessa arbeten. Är annat lämpligt arbete tillgängligt för den försäkrade ska arbetsförmågan bedömas mot det. Denna regeländring omfattas av uppdraget för utredningen Sjukförsäkringen i förändring - en utvärdering.

Försäkringskassan ska enligt uppdrag i myndighetens regleringsbrev för 2023 analysera konsekvenser av de bestämmelser för äldre i förvärvsarbetande ålder i sjukpenning och sjukersättning som har trätt i kraft under 2022. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 14 juni 2024.

Det är inte aktuellt med något ytterligare initiativ gällande rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning innan utredningen Sjukförsäkringen i förändring - en utvärdering respektive Försäkringskassan har redovisat sina uppdrag. Då kan regeringen också ta ställning till behovet av förändringar i regelverket.

Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som inte kan arbeta på grund av nedsatt arbetsförmåga. För regeringen är det prioriterat att människor i första hand ska tillbaka till arbetslivet, och fokus ska vara på rehabilitering och tydliga avstämningstidpunkter.

Fru talman! Sist ut av hela 18 interpellationsdebatter i dag! Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, eller hur?

Fru talman! För att säkerställa en rättvis och inkluderande välfärd måste vi fokusera på att stärka sjukförsäkringen. Det är genom en robust sjukförsäkring vi visar att ingen lämnas ensam i mötet med sjukdom eller funktionsnedsättning och att vi gemensamt bär bördan av livets prövningar.

Sjukdom kan drabba vem som helst, när som helst. Att ha en stark sjukförsäkring är inte bara en försäkran om ekonomisk trygghet för individen utan också ett uttryck för vår kollektiva ansvarskänsla. En förbättrad sjukförsäkring är en investering i att stärka vårt sociala skyddsnät och ge människor möjligheten att fokusera på återhämtning i stället för på ekonomiska bekymmer i svåra tider. Sjukdom eller funktionsnedsättning ska aldrig vara en börda som drabbar olika grupper olika hårt.

En starkare sjukförsäkring är som sagt en investering i vårt samhälles framtid. Det handlar inte bara om ekonomi utan om mänskliga värden, om att visa solidaritet och om att visa omtanke.

Förra mandatperioden genomfördes helt nödvändiga förstärkningar av sjukpenningens regelverk, detta för att fler ska få behålla sin sjukpenning för att kunna avsluta sin vård och behandling och sedan återgå till sitt ordinarie arbete. Men vi behöver göra mer! Vi behöver stärka även sjukersättningen.

Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättningen lämnade i augusti 2021 betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet. Där lämnades flera förslag på förbättringar, bland annat den fråga vi debatterar här i dag - att rätten till sjuk- och aktivitetsersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller för sjukpenningen. Enligt utredningen skulle det minska risken för att personer blir kvar i sjukpenningsystemet trots att det inte finns fler åtgärder att ta till för att dessa individer ska kunna få en förbättrad arbetsförmåga.

Dagens regelverk innebär att den försäkrades arbetsförmåga bedöms mot arbete på "arbetsmarknaden". I "arbetsmarknaden" ingår anpassade arbeten, subventionerade anställningar i form av lönebidrag, utvecklingsanställning, trygghetsanställning och särskilt nystartsjobb samt helt skyddade anställningar på Samhall. Om den försäkrade bedöms ha arbetsförmåga i ett sådant arbete finns därför inte rätt till sjukersättning. Men någon prövning av om det faktiskt finns ett sådant arbete vid beslutstillfället görs inte. Man bedömer alltså mot ett tänkt arbete som är anpassat och som man tycker borde kunna finnas, inte vad som faktiskt finns.

Statsrådet hänvisar i sitt svar till pågående utredningar som ska utvärdera förändringar som skett och säger att hon därför inte vill ge några besked i förväg.

Jag skulle ändå önska att statsrådet kunde ge något slags besked - ett besked till alla dem som i dag får avslag på sin ansökan om sjukersättning med hänvisning till det nu gällande arbetsmarknadsbegreppet.

Anser statsrådet alltså att det är rimligt att människor som av sin läkare bedöms inte ha någon arbetsförmåga får avslag på ansökan med hänvisning till ett arbete som inte finns?

Fru talman! Jag kan börja med att säga att jag delar interpellantens inledande beskrivning av vårt trygghetssystem till stora delar. Vårt trygghetssystem utgör ju ett viktigt skydd för dem som arbetar och finns i landet i händelse av just sjukdom. Vid sjukdomsfall ska fokus vara på snabba insatser för att undvika långvarig sjukskrivning och för snabb återgång till arbete.

Det är väl belagt, fru talman, att långvarig sjukskrivning leder till sämre hälsa, mående, och inte minst ekonomi. Därför är det av yttersta vikt att samhällets samlade insatser sätts in så tidigt som möjligt för att undvika att människor hamnar i långvarigt utanförskap som leder till sämre ekonomi och att det blir svårare att ta sig tillbaka. Inte minst kan det få psykisk ohälsa som följd.

För regeringen är det prioriterat att människor i första hand går tillbaka till arbetslivet. Fokus ska då vara rehabilitering och tydliga avstämningspunkter.

Som jag nämnde inledningsvis har utredningen Sjukförsäkringen i förändring - en utvärdering i uppdrag att just utvärdera de förändringar i sjukförsäkringens regelverk som vi talar om i dag och som genomfördes 2020-2022. Försäkringskassan har också i uppdrag att göra en särskild analys av olika förslag. Innan dess är det helt enkelt inte aktuellt att komma med några besked.

Även om detta är de sista skälvande timmarna innan riksdagen slår igen för året får vi helt enkelt återkomma när analyserna är gjorda och de adekvata beräkningarna, höll jag på att säga, men i alla fall analyserna och underlaget är klart, så att det blir rätt och riktigt. Det kommer jag definitivt att återkomma till, och vi får säkert all anledning att debattera det i kammaren.

Fru talman! Den psykiska ohälsan bland våra unga är ett stort och växande problem. Varannan 15-åring upplever psykiska besvär. Andelen barn som får diagnosen ångestsyndrom eller depression har tredubblats de senaste åren.

Psykiska besvär får livslånga och samhällsekonomiska konsekvenser. Psykiatriska tillstånd står för hälften av sjukskrivningarna, och varannan person som är involverad i organiserad brottslighet har haft kontakt med psykiatrin.

I rapporten Från riskfaktorer till friskfaktorer skriver TCO att psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro i samtliga sektorer inom TCO. Som riskfaktorer nämner de hög arbetsbelastning, brist på inflytande över arbete och brist på stöd från chef. Även Kommunal vittnar om att stressrelaterade besvär är orsaken till långtidssjukskrivningar inom de kvinnodominerade yrkena. Riskfaktorer som Kommunal lyfter fram är likt TCO bristande inflytande men också underbemanning, vilket leder till psykisk press och en känsla av otillräcklighet.

Fru talman! Sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än bland män. Den är högre för arbetare än för tjänstemän. Kvinnor är överrepresenterade i yrken med höga krav men med lågt inflytande över arbetstider och hur arbetet ska utföras, och sådana arbeten är nära kopplade till hälsorisker.

Den psykiska ohälsan är stor och har ökat påtagligt under senare år. Det förebyggande hälsoarbetet, både inom skolan och på våra arbetsplatser, behöver prioriteras. Det är många politikområden som berörs, och det behöver göras krafttag. Men innan vi har kommit till rätta med bland annat den psykiska ohälsan i samhället behöver vi stärka sjukförsäkringen. Ingen, inte minst den som är sjuk eller har nedsatt arbetsförmåga, blir mer anställbar av att göras fattigare.

Återigen vill jag ställa frågan till statsrådet om hon anser att det är rimligt att människor som av sin läkare bedöms inte ha någon arbetsförmåga får avslag på ansökan med en hänvisning till ett arbete som inte finns.

(Applåder)

Fru talman! Nej, ingen blir mer anställbar för att den blir fattig. Men det är definitivt så att med tidiga insatser och när samhället jobbar tillsammans för att se individer och hjälpa dem tillbaka till arbete går det betydligt snabbare.

Det är också så att långvarig sjukfrånvaro, sjukskrivningar, leder till ökad psykisk ohälsa, inte minst i den grupp som interpellanten nämner och då framför allt kvinnor. Just därför är det så viktigt att man kommer med tidiga insatser och att arbetsgivare, myndigheter och inte minst regionerna tillsammans med individen arbetar för att få tillbaka personen till arbete.

Det är också en god ordning, förutom att man jobbar tillsammans för att få tillbaka någon till arbete, att man utvärderar genomförda reformer noga och följer upp om de har varit framgångsrika och har tjänat sitt syfte men också om det finns skäl att korrigera eller ändra i någon del för att uppnå ett bättre resultat och få fler att kunna återgå till arbete.

Jag är ledsen, men det kommer inte att komma så många fler svar från min sida. Jag kommer att avvakta analyserna och det jobb som vi har igång nu, både utredningen och tilläggsdirektiven men också Försäkringskassans eget analysarbete, för att se om det kan vara någonting som gör att vi kan bli ännu lite bättre och om vi kan stärka upp vårt trygghetssystem ännu lite mer och se till att färre personer lämnas utanför och att den psykiska ohälsan inte ökar ännu mer.

Fru talman! Jag vill ägna mitt sista inlägg åt att synliggöra de människor som får avslag genom att läsa upp citat från webbsidan 116 om dagen.

Annika skriver: Inte nog med att ens liv har blivit förstört. Man får inte ens den ersättning man är berättigad till.

En anonym kvinna skriver: Jag ville inte vara sjuk, men jag tog mig inte ens upp ur sängen. Hon skriver vidare att hon är en person som alltid har haft höga krav på sig själv både privat och i arbetslivet. Därför tog det lång tid för henne att acceptera att hon hade bränt ut sig. Hon ville helt enkelt inte vara sjuk. Men när hon inte längre kunde ta sig upp ur sängen insåg hon att hon inte hade något annat val än att sjukskriva sig. Hon har genomgått två olika arbetsförmågeutredningar som båda har bekräftat utmattningssyndrom. Ändå ansåg handläggaren att hon var fullt arbetsför och fick välja mellan att gå tillbaka till sitt arbete eller att skriva in sig på Arbetsförmedlingen. Efter två dagar på jobbet vaknade hon med hög feber, och hon svimmade.

Det finns otaliga berättelser som beskriver hur människor mår som har fått avslag och hänvisats till att söka ett arbete som inte finns.

En annan kvinna berättar att hon då hon var helt sängliggande fått besked om att hon skulle söka ett jobb som inte kräver att hon behöver stå upp. Men det jobbet hittade de aldrig.

Återigen: Jag vill slutligen fråga statsrådet om det är rimligt att man får avslag på sin ansökan om sjukersättning med motivet att man ska söka ett arbete som inte finns.

Jag vill också önska alla en god jul. Tack för debatten!

(Applåder)

Fru talman! Jag vill inledningsvis önska både vice talmannen och de ledamöter som har orkat sitta kvar här hela kvällen men framför allt också andra som är närvarande en riktigt god jul och ett gott slut. Så här efter 18 interpellationer förstår jag att man ser fram emot både julledighet och ett härligt firande.

Tack också till ledamoten för interpellationen, för en bra debatt och för att ha väckt frågan! Som jag har konstaterat tidigare är det otroligt mycket på gång i den här frågan i och med att vi har en stor utredning igång. Vi har Försäkringskassan som själva analyserar, och vi har även andra som redan har tittat på den här frågan. Sammantaget kommer det så småningom att finnas ett digert material för oss att ta ställning till för att stärka upp vårt trygghetssystem och se till att vi har en sjukförsäkring som ger ekonomisk trygghet för dem som av olika skäl inte kan arbeta och har nedsatt arbetsförmåga. Det tror jag att interpellanten och jag är väldigt överens om.

När förslagen kommer får vi återkomma och se om vi är ense eller om vi har olika uppfattningar i frågan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.