Frågestund - 2023-12-14

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av finansminister Elisabeth Svantesson, försvarsminister Pål Jonson, socialminister Jakob Forssmed och statsrådet Johan Forssell.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Finansminister Elisabeth Svantesson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! I dag sjönk inflationen äntligen också i Sverige. Men kostnadskrisen slår fortsatt med full kraft mot svenska hushåll. Vi får nu rapporter om att vart tredje hushåll har svårt att få att hushållsekonomin att gå ihop, och 40 procent av de ensamstående föräldrarna lånar för att sätta mat på bordet. Detta är resultatet av SD-regeringens ekonomiska politik. Bördorna i krisen har inte delats rättvist, för medan vanligt folk har det svårt gör bankerna och näringslivet rekordvinster.

Men detta är ingen naturlag, herr talman. Det visar sig att Sverige sticker ut. Vi har sämst tillväxtutsikter, betydligt högre inflation än jämförbara länder och vinstandelarna har ökat snabbare i Sverige än i nästan något annat land i världen utom Ungern.

Hur har det blivit så här, finansministern? Vilket ansvar har finansministern för misslyckandet under kostnadskrisen?

Herr talman! Jag tackar Mikael Damberg för frågan.

Ja, många människor har det tufft nu. Inflationen tog fart hösten 2021, och sedan dess har Sverige varit på väg in i och nu senaste året varit i en ekonomisk vinter med höga priser och lågkonjunktur.

För att ta oss igenom krisen och den ekonomiska situationen gör regeringen olika saker. Det första är inflationsbekämpning. Med hjälp av budgeten stöttar vi det allra viktigaste, det vill säga välfärd och hushåll men också försvar, polis och rättsväsen.

Hushållen har det tufft, och särskilt de löntagare som inte fått någon kompensation. Därför stärker vi hushållen genom sänkta skatter, bostadsbidrag och billigare drivmedel - sänkt reduktionsplikt från den 1 januari. Det är väsentligt att vi gör detta i en tid då många har det tufft.

Herr talman! Det var inget svar på frågan vad det är som gör att Sverige sticker ut, har sämst tillväxtutsikter, har hanterat kostnadsutvecklingen sämre än våra grannländer och dessutom har en vinstutveckling i näringslivet som avviker. Bara Ungern har en sämre utveckling. Ett av tre hushåll har svårt att klara ekonomin. Samtidigt gör bankerna en vinst på 500 miljoner kronor varje dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I denna situation säger Svantesson bara att hon och regeringen gör rätt, utan att reflektera över sitt eget ansvar. Vad är svaret till svenska folket?

Herr talman! Varenda dag sedan jag fick detta jobb har jag arbetat målmedvetet för att underlätta för människor, välfärd och hushåll. Det handlar först och främst om att dämpa inflationen, och vi är fyra partier som tar detta på största allvar medan alla partier i oppositionen dessvärre inte gör det. Att stötta är viktigt, och det är också det vi gör.

Vidare har jag många gånger sagt att det är stötande när banker och andra företag går med stora vinster i en svår tid.

Herr talman! Sverigedemokraterna har länge värnat om det välfärdssamhälle som i generationer har varit fundamentet för det goda folkhemmet. I dag är det faktum att vårt välfärdssystem hotas av en organiserad ekonomisk brottslighet som utarmar vårt system i grunden. Enorma summor betalas årligen ut felaktigt, vilket är provocerande, och tidigare regering har låtit detta fortgå. Varje förslösad skattekrona är helt enkelt en stöld från svenska folket, och våra välfärdspengar ska gå till dem som behöver samhällets stöd och hjälp allra mest, inte till någon annan.

Jag vet att Sverigedemokraterna och regeringen är beredda att motarbeta denna organiserade attack mot välfärdssystemet, och flera saker är på gång och görs. Från och med årsskiftet får Sverige en särskild utbetalningsmyndighet som kommer att vara en viktig del i att motverka fusk. Vi hoppas att den nya myndigheten blir ett redskap i att bekämpa brottsligheten mot vårt välfärdssystem.

Hur ser finansministern på den nya myndighetens roll i denna kamp, och är övriga myndigheter samspelta och samordnade inför detta arbete?

Herr talman! Jag tackar Linda Lindberg för frågan.

Det är otroligt provocerande att människor fuskar med systemet och att de gängkriminella i stort sett slaktar våra välfärdssystem och använder pengarna i brottslighet. Det är detta som göder det vi ser ute på gator och torg. Ibland pratar vi om narkotikan, och den är förstås en del av det. Men brotten mot vårt välfärdssystem är också en stor orsak.

Utbetalningsmyndigheten är viktig. Nu kommer flera olika system att gå via den, vilket gör att man inte längre kan fuska eller lura systemet på det sätt man har gjort tidigare. Det är en otroligt viktig byggsten tillsammans med de många andra saker vi gör för att skruva åt kranarna för den kriminella ekonomin.

Det handlar i grund och botten om liv och död, men det handlar också om att alla människor som går till jobbet varje dag ska veta att deras inbetalda skattepengar går till rätt sak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret. Det är glädjande att majoriteten nu gemensamt går framåt för att komma till rätta med den organiserade brottsligheten mot inte minst vårt välfärdssystem.

Svenska myndigheter har också drabbats av infiltration, något medierna tagit upp flera gånger. Hur ser kontroll och granskning ut på den nya myndigheten för att undvika infiltration? Behöver vi kanske öka säkerheten när det gäller dem som ska arbeta där?

Herr talman! Jag tackar Linda Lindberg för följdfrågan.

Ja, definitivt. Vi har haft ett system som bygger på tillit. Vi litar på varandra, och det ska funka. Men det är naivt när så många vill missbruka systemet. Därför har vi hög säkerhet på Utbetalningsmyndigheten.

Jag var förvånad över att den tidigare regeringen ville lägga myndigheten i Södertälje. Nu fanns det inte lokaler där, men det är ju en av många kommuner som kämpar med just infiltration.

Vi måste bekämpa infiltration på alla sätt vi kan, särskilt inom våra statliga myndigheter.

Herr talman! Vi vet att finansministern väljer att sänka skatten med drygt 30 till 50 kronor för en normal inkomsttagare. Totalt kostar regeringens skattesänkningar staten över 20 miljarder kronor.

Som en direkt följd av detta är sjukvården och skolan hotad i hela landet. Tusentals jobb hotas nu. Bara på Sahlgrenska i Göteborg riskerar 2 000 tjänster att försvinna. Tidigare har Region Sörmland varslat om att 700 anställda kommer att sägas upp, och så sent som i dag varslade Region Värmland 750 anställda. Hela sjukhus hotas av nedläggning.

Under pandemin var alla partier överens om att vi måste se till att sjukvården och äldreomsorgen får de resurser som behövs. Jag har frågat statsministern utan att få svar, så jag frågar nu finansministern: Varför är det viktigare att få en chipspåse extra i veckan än att få en fungerande sjukvård?

Herr talman! Jag tackar Samuel Gonzalez Westling för frågan. Jag ska snart svara på frågan, men min motfråga är: Varför är det aldrig viktigt för Vänsterpartiet att sänka skatten för dem som jobbar och sliter? Det gäller den undersköterska, busschaufför eller takläggare som under den här inflationsperioden på två år har sett sin reallön sjunka som en sten medan andra får ersättningar, såsom garantipension, försörjningsstöd och annat. Jag tycker att det är helt rimligt att sänka skatten för människor som sliter och arbetar för att bistå i välfärden.

Vi stöttar välfärden. Av det reformutrymme vi hade lade vi 40 procent på välfärdens sektorer. Kommer det att räcka? Nej, men nu är det tufft för alla. Det är tufft för hushåll, företag och välfärd, och man har också självklart en egen uppgift, nämligen att prioritera. Därför är jag förvånad över att det är så svårt för Vänsterpartiet att sänka skatten. Man kan göra det, och det leder till ökad sysselsättning och mer pengar till välfärden på sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Herr talman! Jag vet inte om detta är forumet där regeringen ska ställa riksdagsledamöterna till svars. Jag upprepar min fråga.

Det är ett faktum att sjukvården och skolan - men framför allt sjukvården - befinner sig i en djup kris där sjukvården riskerar att inte fungera. I det läget väljer regeringen att sänka skatt motsvarande en chipspåse i veckan snarare än att lägga det på sjukvården. Varför gör man det valet?

Herr talman! Jag svarade just på den frågan: Man kan göra både och. Det är viktigt att stötta hushållen, och det är viktigt att göra strukturellt riktiga reformer så att fler arbetar. Det var det enkla svaret på den frågan.

Det är dock synd att många som bor här i Stockholms län och region nu får höjd skatt. Mitt i den svåraste tiden med hög inflation och lågkonjunktur höjer vänsterpartister och andra här i regionen och Stockholm skatten. Det tycker jag är synd. Det kommer att äta upp den så kallade chipspåsen som ledamoten pratade om.

Man kan göra både och: Man kan stärka välfärden, för det är otroligt viktigt att ha en välfärd som funkar även om det är tuffa tider, men man kan också underlätta för hushåll som kämpar.

(Applåder)

Herr talman! I dag är det 15 procent som inte får tillgång till gymnasiet för att de inte lever upp till behörigheten. Det ökar arbetslösheten och kriminaliteten och leder till sämre mående. Det är sannolikt inte bra för vare sig Sveriges ekonomi eller individen.

Betygsexperter, betygsutredare, lärare etcetera är överens om att vårt dysfunktionella betygssystem är en väsentlig orsak till detta. Jag kan ge ett exempel. För att få E måste man kunna resonera om språk och språkbruk i Sverige och Norden. Missar man detta betygskrav får man F. Får man ett F kommer man inte in på gymnasiet. Så ser det ut.

Anser finansministern att 15 procent inte bör ha tillgång till gymnasiet eller att det är bra för svensk ekonomi att det är omöjligt att bli till exempel elektriker, byggarbetare, vård- och omsorgsarbetare eller frisör om man inte lyckas resonera tillräckligt bra om språkbruk i Sverige och Norden?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Jag delar verkligen bilden av utmaningen att så många unga inte klarar skolan. Många går ut utan behörighet i årskurs nio. Många klarar inte av gymnasiet. Det är inte bara en förlust för dem själva - även om det är allra mest en förlust för dem själva, eftersom det då är svårare att göra den resa i livet som man så väl behöver för att klara sig - utan självklart är det också en förlust för samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag anser jag vi då borde se till att fler klarar nian och inte att vi ska göra det enklare att slippa kraven. Det finns fler än jag här inne som håller på med skolpolitik, men jag menar så här: Ge fler barn möjligheter och förutsättningar att klara kraven. Stötta dem så att de kommer vidare. Jag tror också att det är bra att elektriker kan matte och sådant när de är ute på kärnkraftverk och annat och ska installera.

Jag tycker inte att vi ska sänka kraven, men jag förstår poängen med det som ledamoten säger. Men låt oss ge alla unga en möjlighet att klara kraven och hjälpa dem att göra det.

Herr talman! Jag hör att regeringen anser att det är helt avgörande att man kan argumentera om språkbruk i Sverige och Norden för att få lov att gå på gymnasiet. Vi har föreslagit att det i stället ska vara meritvärde, det vill säga den samlade insatsen man gör som ska värderas i stället för den hårda gräns som det är nu.

Men innan regeringen ens har hunnit göra någonting på detta område kommer 100 000 ungdomar att gå ut utan behörighet, varav 5 000 i våra utsatta områden. Då står gängen där med öppna armar, och samhället har stängt dörren. Frågan är då: Är det farligast för Sverige med fler på gymnasiet eller fler hos gängen?

Herr talman! Jag tror kanske inte att det behöver vara det ena eller det andra. Som jag sa ska man nog se till att alla har en chans att klara skolan. Det är den ojämlikheten som vi behöver täppa till och se till att stötta. Sedan kan man säkert göra saker med både läroplaner och annat, och jag har noterat Centerpartiets förslag.

Låt oss i stället se till att barnen lär sig matematik och svenska, till exempel. Pisaundersökningen som kom häromveckan är ju förfärande. Det ger ju inte ungdomarna och barnen en riktig chans. Jag vill inte sänka kraven. Först och främst vill jag se till att elever får hjälp att nå dem.

Herr talman! Min fråga går också till finansministern, som liksom övriga regeringsmedlemmar helt säkert känner till att ny kärnkraft kräver massiva subventioner.

Alldeles nyss har man också kommit fram till att det utöver garantierna kommer att behöva tas ännu mer av skattebetalarnas pengar för att finansiera detta. Vi är lite nyfikna på hur slutnotan kommer att se ut.

På Chalmers har man räknat lite grann på detta och kommit fram till den hisnande summan 2 000 miljarder för de närmaste 60 åren. Det är inklusive investeringar i energilagring och skillnaden mot vad som krävs för förnybar kraft. Slår vi ut det på alla hushåll handlar det om i runda slängar 6 000 per år och hushåll i Sverige.

Jag vill ställa frågan: Finns det en övre gräns för vad ny kärnkraft kan få kosta skattebetalarna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Jan Riise för frågan. I grund och botten handlar det om att vi ska ställa om Sverige - att Sverige ska vara rikare och tryggare om 10, 15, 20 och 30 år än vad vi är i dag. För detta krävs ren, stabil el, och för det krävs kärnkraft men också vindkraft, solkraft och vattenkraft. Alla dessa energislag kommer att vara viktiga för att vi ska kunna göra det vi vill.

På de ställen där man bygger kärnkraft runt om i världen - för det görs på många ställen nu - har staten någon form av aktiv del. Detta ser vi nu över. Vi har sagt att vi är beredda att ha en riskdelningsmodell eftersom det är stora investeringar. Varför säger vi det? Jo, för att vi ser detta som en viktig infrastruktur. Vi behöver el åren framöver för allt det som jag nyss nämnde. Därför ser vi över hur en sådan riskdelningsmodell skulle kunna se ut. Detta har gjorts i andra länder. Jag har själv varit och besökt till exempel England och sett hur det görs där, men det görs på många ställen.

Det är svaret. Vi behöver mer kärnkraft, och då måste staten gå in och ta ett visst ansvar förutom det regulatoriska. Men vi är ännu inte där; vi har ännu inte tagit fram modellen.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Någon har påpekat att kärnkraft är det enda energislaget som hittills har visat en så kallad negativ erfarenhetskurva, det vill säga att allt blir dyrare efter hand i stället för billigare som det blir för alla andra.

Det har visat sig i de exempel som finns från Europa, bland annat från Storbritannien, Frankrike, Turkiet, Slovakien och inte minst Finland, att budgeten har överskridits med upp till fyra gånger. Har vi ett system för att tänka på detta framöver?

Herr talman! Återigen: Vi drar lärdomar av andra. Vi kommer att återkomma om hur detta ska se ut. Men det viktiga är att vi gör det så fort som möjligt, för det krävs snart och snabbt en ny fart i ny kärnkraft.

Sedan ska man komma ihåg att vindkraften ju inte har varit osubventionerad. Det finns lite olika beräkningar, men någonstans mellan 60 och 100 miljarder har vindkraften subventionerats med genom elcertifikatssystemet. Jag tycker att det är värt att påpeka.

Vi behöver el; det är en viktig infrastruktur för att allt annat ska funka, inklusive omställningen. Här har man lite att lära av gröna i andra länder, skulle jag vilja säga.

Herr talman! Min fråga riktar sig till finansministern.

Jag tänkte börja med ett fint gammalt ordspråk, apropå tidigare kollega: Många bäckar små gör en stor å. Jag är från Norrland, och kanske det blir en mäktig älv till slut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det handlar om att spara små belopp i tidig ålder i livet, och små belopp kan bli stora belopp när man blir äldre. Det gör det möjligt att spara till ett körkort, till en insats till en första lägenhet eller till en buffert för livets alla utmaningar. Därför var investeringssparkonto, ISK, en viktig frihetsreform som genomfördes under borgerlig ledning.

Nu är denna kontoform ofta under debatt och diskussion. Hur ser regeringens planer ut, inom ramen för Tidöavtalet, vad gäller ISK-skatten?

Herr talman! Jag tackar Edward Riedl för frågan.

Precis som ledamoten säger är det en populär sparform som har nått många småsparare. Det finns stora och små sparare, men framför allt många småsparare. Den är populär bland unga kvinnor, vilket gläder mig eftersom många kvinnors livsinkomst ofta blir lägre om man inte har sparat tillräckligt i yngre år.

Det senaste året har inflationen varit hög. Framför allt har räntan stigit, och det har gjort att skatten har ökat något. Den påverkar sparandet, men det är fortfarande ett förmånligt sparande. Det är därför det är så viktigt att få ned både inflation och räntor.

De fyra samarbetspartierna, Tidöpartierna, är helt överens om att fortsätta att underlätta för sparande, just därför att det är en så viktig frihetsreform. Vi arbetar på ett förslag om att undanta 300 000 från skatt på ISK-konto. Det är något som vi har jobbat med, och vi återkommer lite längre fram.

Herr talman! Det sprids nu ett missförstånd inför årsskiftet om att regeringen ska höja skatten på sparformen. Jag skulle gärna vilja att finansministern utvecklar hur det förhåller sig. Den förra socialdemokratiska regeringen höjde skatten, och man föreslog ytterligare försämringar som man inte lyckades få igenom.

Har den här regeringen planerat sådana försämringar vid årsskiftet eller är det helt enkelt ett missförstånd?

Herr talman! I grund och botten är det precis som ledamoten sa, nämligen att den förra regeringen höjde skatten aktivt två gånger. Det gör vi definitivt inte. Tvärtom innebär vårt förslag att skatten sänks. Att skatten blir något högre nästa år beror på statslåneräntan, som i sin tur beror på det allmänna ränteläget.

Än en gång påminner jag om att det är så viktigt att ta ansvar för ekonomin och se till att inflation och räntor går ned.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! På skolor runt om i Sverige finns grupper där elever organiserar sig men som tyvärr ofta motarbetas. Organisationen Sveriges Elevkårer menar själva att den största utmaningen för att de ska utvecklas är rektorerna. Många elevkårer nekas lokaler eller att affischera på skolan.

Även kristna skolgrupper som vill sprida glädje och hopp motarbetas, och det finns exempel där man har velat dela med sig av uppmuntrande ord till klasskompisar men har stoppats eftersom orden kommer från Bibeln. Man berättar också om hur rektorer är så rädda för det konfessionella att de också stoppar eleverna från att över huvud starta grupperna.

Jag menar att elever som vill engagera sig för trivsel och miljö behöver vi mer av på skolorna. Jag vill fråga finansministern om regeringen värnar elevers grundlagsskyddade rätt att organisera sig.

Herr talman! Jag tackar Mathias Bengtsson för frågan.

Att unga människor engagerar sig hoppas och tror jag att alla i den här salen tycker är fantastiskt och viktigt. Och det är viktigt att fler unga engagerar sig. Det kan handla om politiska organisationer, sakfrågor, trossamfund eller övriga engagemang för att påverka sin framtid eller andra människor. Det är i grunden bra.

Jag tror att det ibland finns en överdriven rädsla hos rektorer. Vi här i kammaren bestämmer inte vad rektorerna gör på sina skolor, men man behöver inte vara så rädd. Ibland är man rädd för extremism åt olika håll, men de flesta partier och religiösa samfund är inte extrema.

Regeringens grundhållning är självklart att värna ungdomarnas möjligheter att engagera sig i olika former av föreningar, vare sig det är på grundskola, gymnasieskola eller på andra ställen.

Herr talman! Jag tackar finansministern för ett bra svar.

Finansministern var själv inne på att många rektorer kan vara rädda för extremism och radikalisering när det kommer till olika religiösa grupper, men det är inte rimligt att alla ska dras över en kam.

Kan finansministern utveckla vad regeringen gör för att motverka extremism och radikalisering i skolan utan att det innebär ett generellt förbud mot konfessionella grupper.

Herr talman! Om jag inte missminner mig har Skolinspektionen fått ett särskilt uppdrag att studera dessa frågor. Det är ett problem att det finns skolor runt om i Sverige där extremismen flödar. Jag kan tänka mig att det är en orsak till att många rektorer blir försiktiga.

Det är otroligt centralt att ungdomars sunda engagemang inte motarbetas utan uppmuntras. Skolinspektionen får hålla koll på i vilken utsträckning det råder extremism och vad man kan göra åt detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Vi har nu beslutat rambudgeten, vår politik ger effekt och inflationen är på väg ned. Nu ska vi ta den i mål. Nästa steg är sedan att prioritera tillväxt.

Liberalerna satsar på utbildning och livslångt lärande i budgeten eftersom vi vet att en arbetsmarknadspolitik går hand i hand med en bra utbildningspolitik. Samtidigt råder det en paradoxal situation på arbetsmarknaden med 335 000 arbetslösa samtidigt som det finns 110 000 lediga jobb.

Tillväxtverket presenterade i höstas en undersökning som visar att i små och medelstora företag är kompetensbristen det främsta hindret för att växa.

Vad tycker finansministern att vi ytterligare ska prioritera för att möta företagens behov och få fart på tillväxten?

Herr talman! Jag tackar Cecilia Rönn för frågan.

Trots att vi befinner oss i ett tufft läge arbetar regeringen med frågor som rör vad som händer om fem, tio och femton år. Hur kan svensk tillväxt ta fart och produktiviteten öka? En av de viktiga delarna i detta är kompetensförsörjningsfrågan.

Jag är helt övertygad om att alla vi härinne som träffar små och stora företag runt om i landet får kompetensförsörjningsfrågan till oss som en viktig fråga. Regeringen ser behov av både spets och bredd, det vill säga fler yrkesutbildningar - mer av den varan, det kommer att behövas - fler undersköterskor till välfärden och dessutom spets. Till exempel görs satsningar i budgeten på ingenjörsplatser. Det är viktigt för att få Sverige mer självförsörjande vad gäller exempelvis ingenjörer.

Nästa år läggs en forskningsproposition fram. Den kommer att bli avgörande för tillväxten så att Sverige blir rikare och tryggare åren framöver.

Herr talman! I går presenterade Tillväxtverket en ny nationell undersökning som visar att den gröna omställningen är en viktig förutsättning för företagens konkurrenskraft. Företagens gröna omställning är nödvändig för att möta utvecklingen i omvärlden och för att stärka konkurrenskraften och bidra till klimatmålen.

Kan finansministern utveckla vad regeringen gör för satsningar för att stärka företagens konkurrenskraft och möjliggöra en grön omställning?

Det finns flera delar. Det handlar om investeringar i elsystem, och det är otroligt centralt i kärnkraft och i hela energisystemet så att det går att ställa om och företagen kan växa.

Det handlar också om att göra rätt prioriteringar, det vill säga ha en effektiv klimatpolitik som ger de företag som bäst arbetar med dessa frågor möjlighet att fortsätta att utvecklas.

En bred politik för tillväxt och grön omställning går hand i hand, och det är den här regeringens absoluta fokus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Jakob Forssmed.

Varje år dör minst 1 200 personer i Sverige av självmord. Män utgör 70 procent av de drabbade, och äldre män över 85 år är överrepresenterade. Det är också känt att risken för suicid är högre i grupper med sämre socioekonomisk status.

Att minska ekonomiska riskfaktorer som fattigdom och överskuldsättning ingår i det suicidpreventiva arbetet.

Tyvärr blir skuldbeloppen hos kronofogden allt högre, och de har också accelererat i år.

Min fråga är: Vad gör regeringen för att minska förekomsten av ekonomiska riskfaktorer i syfte att minska risken för suicid?

Herr talman! Jag tackar för frågan från Anna Vikström. Det är en väldigt allvarlig fråga.

Vi arbetar nu med en bred strategi om psykisk hälsa och suicidprevention där det finns ett brett underlag. Det är väldigt viktigt.

Emma Henriksson är vår särskilda utredare när det gäller att ta fram en haverikommission vid suicid, så att man också bättre lär av varje självmord för att undvika fler i framtiden - inte för att peka finger utan för att just se vilka faktorer som har påverkat och hur vi kan ändra på detta.

Jag vet att min statsrådskollega Erik Slottner arbetar med överskuldsättningsfrågan. Och det har kommit en utredning som jag tycker innehåller många bra och viktiga förslag. Man bör också överväga hur olika myndigheter kan få tydligare uppdrag för att verka kring detta, just för att se till att vi gör allt vi kan i de situationer som ledamoten pekar på där människor finns i en särskild utsatthet och där det också finns en ökad risk för att man ska hamna i en situation som ingen ska behöva hamna i - när man inte ser någon annan utväg än att ta sitt liv.

Herr talman! Rysslands anfallskrig mot Ukraina har nu pågått i snart två år. Vid sidan av fullskaliga och brutala militära anfallsoperationer har vi sett alltifrån omfattande cyberangrepp och vilseledningsoperationer till rena terrorangrepp mot såväl civilbefolkningen som icke-militära mål, till exempel sjukhus och skolor. Därutöver har det förekommit kriminella övergrepp och rena krigsförbrytelser.

Vilka är de främsta slutsatserna som försvarsministern har dragit för svenskt vidkommande av detta så här långt? Och vad är det som är mest akut just nu när det gäller att stärka vår egen försvarsförmåga?

Herr talman! Jag tackar Björn Söder för frågan.

Kriget är en grym läromästare. Det är hundratusentals människor som har dött kopplat till detta krig. Det finns naturligtvis många lärdomar, och det är viktigt att vi drar slutsatser från kriget. Därför har regeringen gett MSB, Försvarsmakten och FMV i uppdrag att utvärdera vilka lärdomar som vi kan dra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill ändå peka på några saker. Det kanske allra viktigaste är vikten av en stark försvarsvilja. Det var det som var avgörande framför allt i början av kriget, alltså att Ukraina hade en starkare försvarsvilja än ryssarna. I början av kriget hade Ryssland ett stort konventionellt övertag. Men genom en stark försvarsvilja kunde de ukrainska väpnade styrkorna hantera detta.

Vid sidan av detta ser vi hur viktigt det är med obemannade system. Vi ser att det är viktigt med långräckviddig förmåga. När vi ser storskaliga krig ser vi också hur viktigt det är med en stark försvarsindustriell förmåga så att man kan producera till exempel artilleriammunition. Det är också avgörande för ett starkt nationellt försvar.

Herr talman! Tidigare i höstas frågade jag statsrådet Forssell om kravet på organisationers öppna avståndstagande till Hamas i samband med den granskning som Sida genomfört av utvecklingsbiståndet till Palestina. Statsrådet Forsell medgav då att ett sådant avståndstagande är knepigt. Att uttala orden "vi är emot Hamas" på öppen gata eller på sociala medier i Gaza är att önska ett dödshot mot sig.

Sida valde därför i sin granskning att tolka det som att man fördömer våld mot civila och att man står upp för demokrati och mänskliga rättigheter.

Men med den bakläxa som ministern gett Sida förefaller det som att det ändå krävs ett öppet avståndstagande. Gör ministern en annan bedömning än Sida? Och kommer inte detta i praktiken att innebära att regeringen säger att vi framöver inte ska ha något utvecklingsstöd till det lokala civilsamhället i Palestina?

Herr talman! Jag tackar Anna Lasses för frågan. Det stämmer att vi har bett Sida att göra en ordentlig genomlysning av utvecklingsbiståndet till Palestina, och det är tyvärr på goda grunder.

Det som är centralt för oss i detta är att säkerställa att svenska biståndspengar alltid går till rätt saker. Vi vill aldrig vara med och finansiera eller på något sätt stödja aktörer som inte har en glasklar syn mot terror. Det får inte förekomma. Det är inte bara för svenska skattebetalares väl och ve. Framför allt är det för människorna i Gaza och att de ska veta att det bistånd som kommer till dem går till dem och inte hamnar hos aktörer som slirar på denna väldigt viktiga frågeställning.

Sedan är det viktigt att betona att det handlar om organisationer som ska ta avstånd, inte om enskilda personer naturligtvis. Vi har också humanitära principer att utgå från. Och dem kommer vi att fortsätta att respektera.

Nu stämmer det att Sida kommer att få i uppdrag att göra den genomlysning som vi bad dem att göra och granska alla organisationer och inte bara de organisationer som de har granskat, alltså en handfull.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Herr talman! Jag undrar när skolan ska få den finansiering som behövs.

I helgen, efter förra veckans Pisarapport som visar att svenska elevers kunskaper sjunker, skrev Tidöpartierna en debattartikel om skolan. Man väntar sig såklart viktiga reformer som visar att Tidöpartierna tar Pisarapporten på allvar.

Det blev som i sagan om mäster skräddare, alltså en tummetott. De slår på en stor trumma om mobilförbud.

Vi fortsätter att se konsekvenserna av att regeringen lämnar kommunerna i sticket i en ekonomisk kris.

I våras intog lärarna gatorna och protesterade. Men nu verkar de mest uppgivna över att få pekpinnar i stället för pengar från regeringen.

Jag har tidigare ställt frågor om skolans finansiering till skolministern. Men kanske är det finansministern som kan ge tydligare besked.

Elisabeth Svantesson, när ska skolan få den statliga finansiering som man behöver för att eleverna ska få den utbildning som de har rätt till?

Herr talman! Jag tackar Camilla Hansén för frågan.

Skolan är definitivt central. Vi har varit inne på det tidigare. Just nu är det en tuff situation ute i många kommuner och regioner på grund av inflationen. Vi vet att situationen kommer att dämpas efter 2025. Det är också glädjande att inflationen är på väg ned, annars kommer kostnadskrisen i svensk välfärd att fortsätta att öka.

Regeringen ser till, med den budget som börjar gälla den 1 januari, att täcka upp majoriteten av det underskott som kommuner och regioner räknade med i höstas. Det är en viktig del, och det är den största satsningen. Men kommer det att räcka? Nej, därför att staten inte kan kompensera för allt som inflationen innebär. Den innebär just ökade kostnader för alla. Skulle vi kompensera och ta stora lån, som Miljöpartiet vill, skulle inflationen fortsätta att stiga, och kostnaderna i svensk skola och välfärd skulle fortsätta att stiga. Det är inte vägen att gå.

Med detta sagt: Jag och vi tänker inte lämna skolan och välfärden i sticket, och det gör vi inte heller.

(Applåder)

Herr talman! Om man tittar på lärdomarna från Ukraina, hur ser försvarsministern då på tanken att tillföra mer kvalificerad materiel till hemvärnet då det skulle kunna bemanna till exempel luftvärnssystem och eldrörsluftvärn för att enklare täcka en större geografisk yta i Sverige? Detta är då baserat på det enormt mycket större hotet från olika drönare och kryssningsrobotar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Marléne Lund Kopparklint för frågan. Hemvärnet är en mycket viktig del av Försvarsmakten, både för folkförankring och för att kunna möjliggöra mobilisering.

Det sker nu en materiell tillförsel till hemvärnet som är viktig. Man prövar till exempel med drönare. Det har också varit angeläget med mörkerutrustning. Hemvärnet kommer alltså att vara prioriterat även framöver.

Luftvärnssystem är en central komponent. Det är en lärdom från kriget i Ukraina, inte minst i ljuset av att Ryssland använt många långräckviddiga system. Det vidtas nu också åtgärder för att stärka Försvarsmaktens förmåga just när det kommer till luftvärnssystem.

Vi arbetar vidare kopplat till denna fråga. Men detta är angeläget i ljuset av lärdomarna från Ukraina just på grund av Rysslands förmåga både på medelräckviddiga och långräckviddiga system när det kommer till luftvärn.

Herr talman! Sverige har en lång och stolt tradition av att vara en generös givare av bistånd till länder där människorna inte har haft lika goda förutsättningar som vi här i Sverige.

I dag har regeringen beslutat om en reformagenda för biståndet, där det slås fast att en större andel av biståndet ska förmedlas via civilsamhällesorganisationer och mindre andel via de stora multilaterala organisationerna.

Min fråga till biståndsministern är vilka fördelar regeringen ser med att gå via civilsamhället på det här viset.

Herr talman! Jag tackar Gudrun Brunegård för frågan.

Vi har i dag presenterat vår reformagenda för biståndet; jag har den här i min hand. Det är ett viktigt dokument eftersom det styr den långsiktiga inriktningen för svenskt bistånd.

Det finns flera prioriteringar här som skiljer sig från den tidigare regeringens, till exempel att biståndet ska ses som en del i en mycket större helhet. Men det handlar även om det som Gudrun Brunegård pekar på, nämligen att en större andel ska kanaliseras via civilsamhällesorganisationer. Detta är viktigt inte minst mot bakgrund av att en tydlig prioritering i agendan är att säkerställa att svenska biståndsmedel alltid ska uppnå så goda resultat som möjligt. Det gör att vi måste jobba på ett lite annat sätt.

Jag kan konstatera att många civilsamhällesorganisationer har ett stort engagemang och ofta verkar i väldigt svåra kontexter. De är oftast de första som finns på plats. Detta är ett viktigt engagemang, och vi som regering sätter stort värde på det. Därför vill också prioritera det tydligare i biståndet framöver.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Hushåll och vanliga löntagare pressas hårt av den ekonomiska krisen på ett sätt som vi inte har upplevt på decennier. Inflationen har rusat, vilket märks bland annat genom höga energi- och livsmedelspriser.

Om detta kan man säga mycket, men när det gäller just inflationsbekämpningen och regeringens sätt att hantera situationen syns den borgerliga fördelningsprofilen: Vanliga hushåll får nu betala priset för att bekämpa en utbudsdriven, importerad inflation, trots att finanspolitiken har betydligt bättre och bredare förutsättningar att agera än om inflationen hade varit inhemsk och efterfrågedriven.

Därför vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson: Varför tycker finansministern att det är rimligt att vanliga hushåll och löntagare ska betala priset för den ekonomiska krisen och regeringens inflationsbekämpning?

Herr talman! Jag tackar Niklas Karlsson för frågan. Svaret är: Det tycker finansministern inte.

Om jag slutar prata om mig själv i tredje person kan jag i stället säga att jag verkligen inte tycker att det är rimligt. Det är därför vi sänker skatten på låga och medelhöga inkomster. Det är därför vi sänker drivmedelsskatter. Det är därför vi förändrar reduktionsplikten från den 1 januari. Medan andra partier här inne vill göra det dyrare att tanka gör vi det billigare, och så vidare.

Det var också därför jag tog ett minst sagt ordentligt prat med matjättarna i mars för att de inte skulle passa på att höja priser bara för att de kanske hade kunnat, och från april bröts den trenden. Vi jobbar varje dag för att underlätta för människor i en väldigt svår tid. Bland dem som har det allra sämst finns barnfamiljer med bostadsbidrag, och vi har både höjt och förlängt det för att stötta den gruppen.

Alltså: Nej, jag tycker inte att det är rimligt, och därför ser vi nu till att underlätta för helt vanliga människor att faktiskt klara situationen lite bättre. Med det sagt är det tufft för många just nu - inför julen, inför januari och inför nästa år.

(Applåder)

Herr talman! Den ökande psykiska ohälsan, inte minst bland unga, är djupt oroväckande och något vi ofta lyfter. Med den senaste tidens oroligheter och ett sämre ekonomiskt läge i vårt land där allt fler hamnar i en svår ekonomisk sits påverkas den psykiska hälsan ytterligare.

Sverigedemokraterna och övriga regeringspartier har enats om en rad viktiga åtgärder för att förbättra vården, öka tillgängligheten och stärka det förebyggande arbetet. Satsningar görs för att motverka psykisk ohälsa och suicid, vilket är bra. Ytterligare en viktig åtgärd för att kunna ge människor som behöver stöd i en akut psykisk kris eller förhindra suicid ser vi i Sverigedemokraterna skulle vara att återinrätta en nationell hjälplinje. Det är glädjande att vi tillskjuter 10 miljoner till ideella organisationer som ger medmänskligt stöd via hjälplinjer och chatt, men de kan inte ta itu med hela problemet själva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till socialministern är därför: Kommer socialministern att verka för att återinrätta en nationell hjälplinje som ett komplement till den ideella sektorn?

Herr talman! Tack för frågan, Carita Boulwén!

Nationella hjälplinjen lades ned genom ett beslut i det av kommuner och regioner helägda bolaget Inera. Detta beslutades utan att det fanns någon ersättning för linjen, och det är ett beslut som framstår som förhastat och fattat i ett fönsterlöst forum. Staten kan inte återskapa exakt den hjälplinjen, för det finns en gränsdragningsproblematik här gällande vad staten kan göra och det vårdansvar som regionerna har.

Även jag vill lyfta fram de ideella insatser som görs och att regeringen under året har förstärkt möjligheterna för de ideella hjälporganisationerna att ytterligare öka sin kapacitet. Vi har också gett ett permanent tillskott till Bris för att de ska kunna ha längre öppettider för barn och unga som ringer in. Jag är dock öppen för att utreda ytterligare möjligheter här, för det är uppenbart att det behöver göras ännu mer för att människor ska komma fram när de ringer och är i behov av hjälp.

Herr talman! I går presenterades utredningen Ut ur utsatthet, som handlar om ett exitprogram för utsatta kvinnor i prostitution. Det var många bra förslag som kom fram, bland annat ett som hamnar på finansministerns bord.

Det handlar om det märkliga faktum att Skatteverket beskattar prostituerades inkomster, det vill säga pengar som de har fått av sexköparna - som har betalat för ett övergrepp. Beskattningen sker i direkt strid med myndighetsreglering, myndighetsinstruktioner och här fattade beslut om att myndigheter ska samverka för att mäns våld mot kvinnor, vilket prostitution är en del av, ska upphöra.

Det märkliga är att utredaren föreslog en ny utredning för att titta på hur man ska sätta stopp för detta. Centerpartiet menar att det är fullständigt onödigt och att detta kan lösas genom en dialog med myndigheterna. Min fråga till finansministern är därför: Hur tänker regeringen ställa sig här - tänker man sätta stopp för detta genom en aktiv dialog med och styrning av myndigheterna, eller tänker man fördröja det genom en ny utredning?

Herr talman! Min statsrådskollega tog emot utredningen bara i går, eller om det var i förrgår, och jag ser fram emot att ta del av den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Helena Vilhelmsson lyfter fram det orimliga här: Vi har två olika lagstiftningar som krockar med varandra, vilket sätter dessa kvinnor i en helt orimlig situation där de till exempel kan ha en skatteskuld trots att de blivit utnyttjade i trafficking och annat. Det är fullständigt orimligt. Därför har jag sagt att vi ska ta del av allt som framkommer i utredningen och se om vi behöver ta frågan vidare samt hur det ska göras.

Jag tror att det i grund och botten kan behövas lagstiftningsändringar, men jag ska gå till botten med detta. Den situation som Talita och andra har uppmärksammat visar nämligen att kvinnor minst sagt drabbas dubbelt i detta, och det ska inte ske.

Herr talman! Min fråga riktar sig till finansminister Elisabeth Svantesson.

Jag kan tyvärr inte ta åt mig äran för att ha författat frågan. Skribenten vill helst vara anonym, men jag kan väl avslöja att poeten i fråga är en tidigare miljöminister.

Nu ska vi snart dansa kring granenOch dela ut klappar till barnenMen innan vi farVill vi ha ett svarNär kommer klimathandlingsplanen?

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Jacob Risberg för att han framförde detta ypperliga rim. Jag kan lova Jacob Risberg att vi arbetar för fullt med planen och självklart kommer att återkomma.

Det är viktigt att vi under åren framöver har en effektiv och bra klimatpolitik som får ned utsläppen. Sverige är ett fantastiskt land med höga ambitioner; till exempel är den el som produceras här till 98 procent fossilfri. Vi ligger i framkant på många sätt - svenska hushåll gör det, företag gör det och politiken gör det - och det kommer vi att fortsätta göra, vilket Jacob Risberg och andra kommer att få se när planen kommer.

Tyvärr är jag inte särskilt duktig på vare sig diktande eller rim, så jag får avsluta utan sådant.

Herr talman! I förra veckan beslutade regeringen om en ny strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft.

Sverige och svenskt näringsliv står inför stora utmaningar, särskilt när konkurrenskraften urholkas av sjunkande produktivitet och ökad internationell konkurrens. Så skriver man i den nya strategin. Dessutom är tillväxttakten väldigt låg i Sverige just nu medan den är mycket högre i många andra länder runt om i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag skulle därför vilja fråga statsrådet Johan Forssell hur statsrådet ämnar bidra till att andelen utländska direktinvesteringar i Sverige kan öka och hur han tror att han kan stärka arbetet så att den globala konkurrenskraften ökar.

Herr talman! Tack, Fredrik Ahlstedt, för frågan! Det stämmer bra att vi för bara några dagar sedan presenterade en helt ny handelsstrategi. Till skillnad från den tidigare strategin, som bara fokuserade på export, lyfter den här strategin export men också import. Den lyfter investeringar till Sverige. Den tar ett helhetsgrepp kring vår globala konkurrenskraft.

Detta behövs, för vi har förmånen att leva i ett land som har några av världens absolut bästa, världsledande företag. Men de förutsättningar de har är inte de allra bästa. Där kan vi göra mer.

Många andra länder vässar sig nu, och vi måste följa med. Vi måste helt enkelt ge våra företag bättre stöd för att de ska kunna bidra till jobb och tillväxtskapande. Vi pekar också på vikten av att bygga synergier, till exempel med biståndet kopplat till grön omställning eller hälsovård. Vi pekar på just grön omställning och digitalisering som två helt avgörande områden framöver och också att Sverige måste ha en starkare närvaro i Asien, för det är där som väldigt mycket av tillväxten under kommande decennier förväntas ske.

Herr talman! För att värna skattebetalarnas pengar och upprätthålla förtroendet för välfärdssystemen inrättar regeringen nu Utbetalningsmyndigheten. Från och med den 1 januari 2024 inleder den nya myndigheten sin verksamhet. Syftet är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktigheter i utbetalningen från välfärdssystemen.

Ett av de allvarligaste brotten mot vår välfärd är den organiserade brottsligheten, som utnyttjar systemen för sin egen vinning. Statens förmåga att bekämpa välfärdsbrotten behöver förbättras, och inrättandet av Utbetalningsmyndigheten är ett stort steg i rätt riktning för att motverka fusk och bidragsbrott.

Min fråga till finansminister Elisabeth Svantesson är därför hur Utbetalningsmyndigheten ska arbeta för att motverka välfärdsbrottslighet.

Herr talman! Tack, Cecilia Engström, för frågan.

Detta är ju en viktig del i det arbete som vi gör för att helt enkelt strypa kranarna till den kriminella ekonomin. Det är den ekonomin som göder gängen. Det är också den ekonomin som gör att många unga nu kommer in i en kriminalitet som till och med leder till att många unga dödar andra unga.

På många sätt finns det anledning att arbeta mot bedrägerier, småfusk och den grova kriminaliteten. Utbetalningsmyndigheten kommer att arbeta på så sätt att utbetalningar från olika större myndigheter, till exempel Försäkringskassan, kommer att ske via denna myndighet. Det gör att man kan få kontroll på de totala utbetalningarna på ett helt annat sätt än i dag, där man kan lura systemet på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi jobbar dessutom med att förändra sekretessen mellan olika myndigheter, så att de kan dela information. Vi jobbar med en folkräkning för att veta att folk bor på rätt ställe - man kanske säger att man bor i Sverige men bor någon annanstans. Allt detta tillsammans kommer att underlätta arbetet och strypa kranarna.

Herr talman! Min fråga går till socialminister Jakob Forssmed.

Allt fler barn och ungdomar snusar. Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning snusar nu 14 procent av niondeklassarna och 26 procent av gymnasieeleverna. Särskilt stor har ökningen varit bland flickor.

För tio år sedan snusade nästan inga flickor på gymnasiet. I dag är det 21 procent som gör det. Den stora ökningen beror på det vita snuset, som innehåller höga halter av nikotin som är starkt beroendeframkallande och kan påverka hälsan på kort och lång sikt.

Den socialdemokratiska regeringen skärpte lagstiftningen kring vitt snus och införde åldersgräns och en tydlig reglering av marknadsföringen. Men det är nu tydligt att det inte har räckt. Min fråga till regeringen är därför: Hur tänker regeringen agera för att skydda våra barn och ungdomar från det vita snusets negativa hälsoeffekter?

Herr talman! Tack, Karin Sundin, för en bra och viktig fråga!

Jag och regeringen tycker att detta är oroväckande. Vi vet att det påverkar unga och kan leda dem in i ett beroende. Det kan också påverka en sak som sömnen negativt, och det vet vi i sin tur har konsekvenser för hur man mår på olika sätt. Det är bekymmersamt.

Det är bra att det införs åldersgränser och tydliga marknadsföringsregler kring detta. Det pågår också en utredning som bland annat har i syfte att titta på ytterligare åtgärder på det här området. Jag utesluter inte att mer behöver göras för att stävja den utveckling som vi ser.

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till finansminister Elisabeth Svantesson.

Även om skattetrycket börjar närma sig anständiga nivåer finns det fortfarande skatter som är skadliga för Sverige. En sådan är flygskatten, som infördes av den förra socialdemokratiska regeringen 2018, ivrigt påhejad av Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det är en skatt som inte gynnar klimat eller miljö. Det är en skatt som definitivt missgynnar glesbygden. Det är en skatt som tynger och minskar flygbranschens möjligheter till nödvändiga investeringar och på sikt också dess möjligheter att överleva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Även om man på kort sikt får ha respekt för regeringens strävan efter en budget i balans och för inflationsbekämpning - som för övrigt ser ut att gå väldigt bra enligt de sista siffrorna från Statistiska centralbyrån - skulle jag ändå vilja be finansministern att sia lite om framtiden. Ligger det i korten att ett avskaffande av flygskatten kan återkomma på dagordningen inför kommande budgetpropositioner under den här mandatperioden?

Herr talman! Tack, David Lång, för frågan!

Precis som ledamoten nämner är det pressade tider. Man måste prioritera i varje budget. Man tar en budget i taget, en reform i taget och ett steg i taget.

Vi har sänkt och sänker inkomstskatter, skatt på pension, skatt på drivmedel och mycket annat.

Självklart är flygskatten en dålig skatt. I grund och botten har den skapat större problem i flygbranschen. Om den kommer upp i olika budgetförhandlingar mellan våra fyra partier får framtiden utvisa, men det är inte helt otänkbart.

I grund och botten behöver vi sänka fler skatter i Sverige. Vi får dock göra det ansvarsfullt. Vi får ta en sak i taget, en skatt i taget och en reform i taget.

Herr talman! Min fråga riktar sig till försvarsminister Pål Jonson och följer lite av ett tema vi har sett i kammen under den här eftermiddagen. Möjligen är den ett eko. Men det gör ingenting, för ingenting är viktigare än att Ukraina vinner kriget och att Ryssland förlorar. Få beslut är viktigare än så. Det finns också en bred uppslutning kring detta, inte minst i den här kammaren, och det är väldigt positivt.

Sverige står bakom Ukraina. Så har det varit sedan den februarimorgon för snart två år sedan då Ryssland inledde sin oprovocerade och olagliga invasion av landet. Sverige står också bakom fortsatt EU-integration. Regeringen lanserade i början på veckan också ett vinterpaket till stöd för Ukraina på den civila sidan.

Men vi stöder också Ukraina med vapen: granatgeväret Carl Gustaf, Archer, Stridsvagn 122, Stridsfordon 90 och Sjömålsrobot 17. Det är namn på vapen som också på riktigt försvarar Sverige.

Min fråga till försvarsministern är: Vilka lärdomar drar försvarsministern av Ukrainas militära motståndskraft, och hur ser han på hur det svenska militära bidraget kan utvärderas framöver?

Herr talman! Tack, Gustaf Göthberg, för frågan! Jag uppskattar det djupa engagemanget i kammaren för Ukraina, inte minst också den breda samsyn som finns när det gäller att Sverige ska fortsätta stötta Ukraina långsiktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tog ju tidigare upp några av de slutsatser vi kan dra av kriget. En stark försvarsvilja är avgörande. Vi kan skicka vilka avancerade vapensystem vi vill till ukrainarna, men finns det ingen vilja att slåss har de ingen effekt. Men ukrainarna har en väldigt stark försvarsvilja, och det är en stor tillgång.

En annan förmåga som ukrainarna återkommande har uppvisat är förmågan att ta till sig ny teknologi. De är duktiga på innovation. Det här kriget är en kombination av första världskriget, med skyttegravar och infanteristrid, och tredje världskriget, med satellitbaserad kommunikation, drönarteknologi och AI. Det finns mycket viktiga lärdomar för oss att hämta hem.

Vi kommer att vidareutveckla stödet gradvis med utgångspunkt i ukrainarnas behov. Det är också väldigt viktigt att Ukraina har möjlighet att köpa nyproducerad försvarsmateriel från den svenska försvarsindustrin i ljuset att vi inte själva har obegränsat med resurser i Försvarsmaktens lador.

Herr talman! Läget i Gaza och på Västbanken blir allt värre - över 15 000 döda, och nära hälften av dem är barn. Den svenska regeringen har i detta läge stoppat bistånd till Palestina som verkar mot extremism och radikalisering. Nu är Sidas översyn av biståndet färdig. Den visar exakt samma resultat som tidigare Schweiz, Tyskland och EU har kommit fram till, nämligen att inget bistånd har gått till Hamas.

Nu kunde man tro att Sverige efter Sidas granskning skulle återuppta biståndet, men nej. I stället underkänner regeringen sin egen myndighets utredning och fortsätter att frysa bistånd till Palestina.

Vad är problemet med projekt som ger palestinier ett alternativ till Hamas? Vad är problemet med projekt som till exempel ger kvinnor rättslig hjälp när de vill skiljas eller kräver sina rättigheter?

Hur kommer det sig att Sverige är ensamt i EU om att frysa biståndet till Palestina? Hur ser den långsiktiga planen ut för fortsatt bistånd till Palestina efter detta fruktansvärda krig?

Herr talman! Tack, Olle Thorell, för frågan!

Vi har bett Sida att göra en ordentlig granskning. Det är mot bakgrund av de fruktansvärda terrorhändelser och det fruktansvärda terrorangrepp som terroristorganisationen Hamas riktade mot hundratals oskyldiga människor i början av oktober. Det finns ett före och det finns ett efter det terrorangreppet.

Den rapport vi har fått har inte gjort en fullständig genomlysning. Vi har sagt att vi behöver ett bättre beslutsunderlag där man går igenom helheten och inte väljer ut några organisationer. Man behöver till exempel titta på hur organisationerna kommunicerar i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt som vi har gjort det har vi också ökat det humanitära biståndet till människor i Gaza. Det handlar om mat, vatten, mediciner, nödbostäder, hygienkit och allt det som krävs för att klara vardagen.

Det är en viktig principfråga. Det är viktigt för människor i Gaza att vi säkerställer att svenska biståndsmedel aldrig går till aktörer som inte tydligt tar avstånd från terrorism. Jag noterar att Socialdemokraterna inte håller med mig här.

(Applåder)

Herr talman! Min frågar riktar sig också till statsrådet Forssell.

Den översyn som Sida fick i uppdrag att göra har nu kommit i hamn. Den gjordes för att säkerställa att inga av de svenska biståndspengarna ska gå till aktörer som inte förbehållslöst fördömer Hamas. I sin presentation konstaterade de att det inte finns några aktörer som fördömer Hamas förbehållslöst.

Man kan tycka vad man vill om översynen. Själv tycker jag att den var extremt bristfällig. Det är något som jag tror att statsrådet håller med om, eftersom man beslutade att ge Sida ett kompletterande uppdrag i den här frågan.

Ser statsrådet i det här läget några förutsättningar att återuppta utvecklingsbiståndet till Palestina när man svart på vitt har fått till sig att ingen aktör förbehållslöst fördömer Hamas?

Herr talman! Tack, Yasmine Eriksson, för frågan!

Vi har fått ett beslutsunderlag. Det var inte tillräckligt bra. Därför har vi gett Sida i uppdrag att komplettera det så att vi kan fatta ett långsiktigt beslut. Sverige är en väldigt stor givare. Med det kommer också ett mycket stort ansvar, och vi ämnar som regering ta det ansvaret.

Sedan vill jag understryka att vi har fattat beslut om att öka det humanitära biståndet till människor. Civilbefolkningen har en fruktansvärd situation. Ingen kan vara oberörd inför det som vi ser.

Vi har också fattat beslut om att återuppta delar av utvecklingsbiståndet till aktörer kopplat till exempel till kvinnors och flickors situation, SRHR och till aktörer som har arbetat tidigare men som inte har fått betalt för det. Vi är en stor biståndsgivare. Vi ska också ta det ansvaret och göra rätt för oss i den delen.

När vi har en mer fullödig beskrivning på plats från Sida är vi redo att fatta långsiktiga beslut om vårt biståndssamarbete.

Herr talman! Digitaliseringen skapar fantastiska möjligheter att utveckla välfärden i allmänhet och kanske hälso- och sjukvården i synnerhet. Inte minst har AI potential att bidra till att vi lyckas med den omställning av hälso- och sjukvården som vi vill till att bli mycket mer förebyggande och hälsofrämjande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför är det välkommet att regeringen har inrättat en AI-kommission. Det är också välkommet att regeringen jobbar med att få på plats en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården. Men vi har också problem med en föråldrad lagstiftning som hämmar digitaliseringen.

Ett annat problem vi har är att många aktörer hämmas av en rädsla och osäkerhet om vad som är möjligt att göra inom ramen för befintlig lagstiftning. Därför har jag och vi moderater länge efterlyst att man från statens sida borde stärka den rättsliga vägledningen, till exempel genom Digitaliseringsmyndigheten, till regionerna och andra aktörer i vården för att de inte ska låta bli att innovera av rädsla att göra fel.

Är socialministern beredd att ta några sådana initiativ?

Herr talman! Tack, Johan Hultberg, för en väldigt bra fråga!

Det är en avgörande fråga för att vi ska klara både dagens och morgondagens hälso- och sjukvårdutmaningar. Dagens situation är helt orimlig där patienters hälsodata inte finns tillgänglig oavsett vilken vårdgivare man besöker eller var i landet det sker.

Personalen måste knacka in samma uppgifter. Den som söker vård måste återupprepa sin sjukdomshistoria med stora patientsäkerhetsrisker. Det måste vi komma bort ifrån. Därför ska vi skapa en nationell digital infrastruktur.

Frågan om interoperabilitet är helt central. Det finns en semantisk, teknisk, organisatorisk och juridisk dimension av detta. Där finns det nu ett förslag från en utredning. Jag delar bilden av att man är lite rädd och håller sig till försiktighetsprincipen när det inte riktigt är till hundra procent klart vad man för göra eller inte enligt dagens lagstiftning.

Nu finns det en utredning som pekar på en möjlighet att ge EHM ett särskilt uppdrag att fungera just vägledande och ge stöd och råd om hur man kan nyttja dagens lagstiftning. Det jobbar vi på att bereda skyndsamt.

(Applåder)

Herr talman! Julen står inför dörren samtidigt som Sverige och svenskarna blir allt fattigare. Vi befinner oss just nu i extra dyra tider när många ska köpa julklappar och julmat. Efter jul väntar också årets fattigaste månad. Då ska räkningar för julklappar som har köpts på kredit betalas jämte de vanliga levnadskostnaderna.

Det är tydligt att många hushåll har det oerhört tufft ekonomiskt och att mer stöd skulle behövas till dem som drabbas hårdast av kostnadskrisen. Med anledning av detta undrar jag vad finansministern gör för att underlätta för hushållen att ta sig igenom denna kris och för att alla ska ha råd att exempelvis fira jul.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Ida Ekeroth Clausson, för en mycket viktig fråga!

Det är många som kämpar. Det är inte bara lågkonjunktur. Det är dessutom en inflationssituation som vi inte har mött på tre decennier. Även om det var 90-tal vet jag hur det är att vara besviken på att man inte kan ge sina barn de julklappar som de önskar. Går man tillbaka i tiden var det säkert många av oss som känt av små marginaler som barn. Det är en tuff tid.

Vad gör då regeringen? Jag vill svara på den frågan. Vi stöttar exempelvis, som jag tidigare nämnde, med bostadsbidraget som är förhöjt och förlängt. Vi ser till att sänka kostnaderna för att köra bil. Många som har barn har också bil och är beroende av den. Vi ändrar reduktionsplikten och sänker skatterna. Vi sänker också skatt för den som arbetar.

Allt detta gör skillnad. Men det kommer fortfarande att vara tufft. 2024 blir ett tufft år med lågkonjunktur och något ökad arbetslöshet. Men vi kommer att fortsätta att stötta hushållen och välfärden i detta.

Herr talman! Min fråga riktar sig till finansminister Elisabeth Svantesson.

Nyligen hölls en presskonferens om en utredning som tittat på ränteskillnadsersättningen, det vill säga den avgift som du betalar för att lösa ditt fasta bolån i förtid. Utredningens slutsats landade i att den föreslog en schablonregel i stället för dagens avgift.

Syftet med ändringen är att öka en kundrörlighet och konkurrens bland bankerna. En ökad konkurrens skulle i sin tur leda till att det blir både billigare och bättre för kunderna, till skillnad från exempelvis en bankskatt vars kostnad i slutändan skulle vältras över på kunderna.

Min fråga till statsrådet är därför: Kommer ministern att verka för att ändra ränteskillnadsersättningen och på så sätt underlätta för kunder att byta bolån och bank?

Herr talman! Tack, David Perez, för frågan!

Det har verkligen blivit tydligt det här året - de här åren - när räntorna har stigit hur många som också drabbas av högre bolånekostnader.

Vi har också sett, som många varit inne på här, att bankerna gör stora vinster och inte har varit alls så snabba att höja till exempel inlåningsräntan som utlåningsräntan.

Politiken ska göra sitt. Vi har tagit fram den här utredningen, som vi nu går igenom. Grundtanken är att det ska bli billigare och enklare att byta bank.

Vi gör fler saker - exempelvis låter vi Konkurrensverket granska den här branschen ordentligt.

Hushållen och bankkunderna behöver också göra sitt och rösta med fötterna. Det är det som vi vill underlätta.

Det är en prioriterad och viktig fråga att göra detta i en väldigt svår tid för många.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson.

När är Sverige med i Nato?

Herr talman! Tack, Markus Selin, för frågan!

För ett antal veckor sedan beslöt ju president Erdogan att överlämna vårt anslutningsprotokoll till utrikesutskottet i det turkiska parlamentet. Där ligger frågan nu.

Jag deltog också vid överenskommelsen i Vilnius mellan president Erdogan och Ulf Kristersson. Då tydliggjordes det att Turkiet ska ratificera vår anslutning så fort som möjligt.

Det är viktigt att vi blir medlemmar så fort som möjligt, naturligtvis för svensk säkerhet men också för Nato. Jag märker ett starkt stöd för den svenska ansökan. Inte minst handlar detta om att Nato nu stärker de regionala planerna. Då måste Nato ha tillgång till svenskt territorium, och vi har viktiga militära förmågor som vi kan bidra med.

Ytterst är det dock bara Turkiet som kan fatta turkiska beslut, och det är bara Ungern som kan fatta ungerska beslut. Det är självständiga parlament, naturligtvis. Men vi finner ett starkt stöd för den svenska ansökan.

Herr talman! Vid den här tiden utfäste statsminister Kristersson en förordning om att hela Sverige skulle folkbokföras. Det är den första folkbokföringen på länge, och den hålls när Elisabeth Svantesson är finansminister i Sverige.

Ja, frågeställningen om folkbokföringen har pågått under flera år, och nu har regeringen äntligen påbörjat arbetet.

Det är naturligtvis angeläget att hela tiden ha koll på vilka som bor i Sverige och var de bor. Det har beröring på den ökade välfärdsbrottsligheten men även på generella problem med den kriminella ekonomin.

En hög kvalitet i folkbokföringen är förutsättningen för ett väl fungerande samhälle. Därför är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen.

Vad avser finansministern och regeringen att göra i den här frågan?

Herr talman! Tack, Adam Reuterskiöld, för frågan!

Ja, det pågick en skattskrivning och folkbokföring för drygt 2 000 år sedan på annat håll i världen, och i Sverige var det väl senast på 90-talet.

Sedan dess har mycket hänt i Sverige, är väl det minsta man kan säga. Vi har blivit väldigt många fler. Det är många som har invandrat hit, och vi har inte haft koll på hur många människor som har befunnit sig här, vilka som har varit här, var de bor och om de bor på rätt ställe. Ett typexempel för ett par år sedan var den irakiske försvarsministern i Irak som hade svenska bidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Så kan vi inte ha det, så regeringen har gett ett tydligt uppdrag till Skatteverket att jobba med folkräkning. De har kommit in med en rapport om hur, vilka verktyg de behöver och vilka verktyg de tänker jobba med. De har fått resurser för att jobba och bli fler. De gör allt från dörrknackning till helt andra saker för att ta fram en lägesbild av hur det verkligen ser ut.

Jag har själv varit med och knackat dörr och upptäckte där och då att det inte var helt rätt personer som bodde där, så att säga.

Herr talman! Svenska hushåll har det tufft, och många sitter hemma i förtvivlan över hur julhandlingen ska gå ihop. Vad ska man spara in på? Vad måste man undvara? Sverige blir fattigare.

Samtidigt som hushållen våndas över julhandlingen och vi läser i medierna att årets jul får den dyraste matkassen på decennier släpps rapporter om Icahandlares miljardutdelningar. Bara min lokala Maxibutik i Jönköping har delat ut över 1 miljon i veckan de senaste tre åren samtidigt som kunderna fått svårt att sätta mat på bordet inför julen.

Ändå säger SD-regeringen nej till förslag efter förslag från Socialdemokraterna, förslag som ska stärka de svenska hushållen.

Min fråga till finansministern är: Hur ska regeringen agera för att matkassen ska bli billigare och för att hushållen ska få råd med sin julmat?

Herr talman! Tack, Niklas Sigvardsson, för att även du lyfter upp en mycket viktig fråga!

Vi möter nu en situation med en ekonomisk vinter som är tuffare och kallare och biter hårdare än på väldigt länge. Den drabbar människorna som har de allra minsta marginalerna.

Som jag nämnt tidigare gör regeringen flera saker för att stötta och underlätta för de hushåll som har det tuffast. Förutom att många av våra ersättningssystem kompenseras och skrivs upp med inflationen har vi aktivt sett till att sänka skatten. Vi ser till att bostadsbidraget förlängs. Vi ser till att sänka drivmedelspriser och annat. Som jag sagt kommer det ändå att vara tufft för många, och staten kommer inte att kunna kompensera för allt. Men vi gör det här.

Jag tänker också på alla civilsamhällesorganisationer som just nu jobbar aktivt, ideellt och med olika typer av stöd. De gör ett fantastiskt jobb.

Vi kan som privatpersoner fortsätta hjälpa där men också lyfta de organisationerna och tillsammans i kommunerna och staten underlätta för människorna som har det allra tuffast så att vi tar oss igenom den här lågkonjunkturen och så att nästa jul kan bli betydligt ljusare än den här julen.

Frågestunden var härmed avslutad.