Herr talman! Detta anförande ska handla om skatteutskottets betänkande 6. Jag blev lite frestad att fortsätta debatten om näringspolitik och energipolitiken. Men jag avstår från det och uppmanar ledamoten att initiera ett replikskifte efter det jag sagt, så att vi får fortsätta att resonera om energipolitik.
Skatteutskottet betänkande 6 är i många avseenden både komplicerat och mångfasetterat. Som vi ser det är det i grunden en fråga om rättvisa. Det är ett försök att göra världen lite mer rättvis genom att säkra att alla stora företag betalar skatt. Förslaget om tilläggsskatt för stora koncerner ska alltså säkerställa att multinationella företag betalar en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma.
Grundtanken är i så måtto väldigt bra. Men precis som så ofta inom skatteområdet sitter djävulen i detaljerna. Lagförslaget tar sin utgångspunkt i det mångåriga arbetet som har pågått och pågår internationellt inom bland annat OECD för att motverka skatteflykt och flyttning av vinster till skatteparadis. Grundtanken är naturligtvis att vinster beskattas där de uppkommer och där värde skapas.
Som grundprincip menar vi socialdemokrater att arbetet mot skatteundandragande är rätt och riktigt. Däremot måste reglerna vara välavvägda och träffsäkra så att det är skatteskurkar som får bära kostnaderna och inte välfungerade företag som redan i dag gör rätt för sig, betalar skatt och skapar arbetstillfällen och därmed är med och bidrar till det svenska välståndet.
Arbetet ledde fram till en överenskommelse inom OECD. Det ledde fram till att EU-kommissionen i slutet av 2021 presenterade ett direktiv om en global minimiskatt på 15 procent för multinationella företag.
Först gäller det principerna. OECD:s arbete mot skatteflykt och avancerad skatteplanering är oerhört viktigt. Det är ett viktigt arbete för att rätt ska vara rätt, och att alla medborgare och företag ska göra rätt för sig. Detta är oerhört viktigt för sammanhållningen i vårt land, sammanhållningen i Europa och faktiskt för sammanhållningen globalt.
Det är helt enkelt för att upprätthålla tillit mellan oss människor, tilliten mellan varandra. Att detta fungerar är centralt för legitimiteten för en globaliserad värld och centralt för att vi ska kunna ha ett regelbaserat handelssystem.
Tron på internationell handel och öppenhet är beroende av att alla bär sin del och bidrar till kakan. Det handlar om att stater kan stoppa företag som helt eller delvis smiter undan från att betala skatt genom skatteundandragande eller skatteflykt och därmed inte gör det de borde göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Detta är heller inte en fråga som är helt oviktig när vi talar om finanser. OECD bedömer att någonstans mellan 5 och 10 procent av de globala skatteintäkterna försvinner i avancerad skatteplanering. I den kontexten är arbetet viktigt. Syftet med förslaget är rimligt. Det är att säkerställa att de stora multinationella koncernerna betalar en rättvis andel av sina vinster i skatt oavsett var de är verksamma. Därför kan man också se det som att reglerna har en positiv effekt för den globala konkurrensen eftersom man sätter en nedre gräns för skattekonkurrensen.
Det är principerna, som på några sätt är lite enklare. Praktiken är mer komplicerad.
Det här är alltså en lagstiftningsprodukt som handlar om att man ska beskatta mellanskillnaden upp till en miniminivå på 15 procent om den effektiva skattesatsen i ett bolag är lägre än 15 procent. Förslaget ska enbart gälla för koncerner som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro. Det handlar alltså om ett fåtal företag, och det är inte små bolag det handlar om.
För att zooma ut vet vi att den tidigare S-ledda regeringen under åtta år har prioriterat arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och osjyst skattekonkurrens. Redan 2016 fattade man ett beslut om ett tiopunktsprogram mot skatteflykt, och den S-ledda regeringen arbetade effektivt och intensivt med de här frågorna.
Tyvärr har inte den högerkonservativa och SD-ledda regeringen visat samma vilja att bekämpa skatteflykten. Jag tänker på nedläggningen av exitskatteutredningen, hantering av ny kupongskatt och varför inte Skatteverkets minskade ram för arbetet mot skatteflykt. Utöver det har man med kirurgisk precision sänkt skatten för de rikaste och lagt ned andra utredningar som hade kunnat göra Sverige mer rättvist.
Därför är det kanske inte konstigt att vi ibland får påminna den nuvarande regeringen om att arbetet mot skattefusk är viktigt. Möjligen är det därför som det här förslaget kommer sent, och möjligen är det därför det inte är helt anpassat till svensk skattelagstiftning - för att regeringen inte prioriterar den här typen av frågor.
Det är därför det finns särskilda skäl till att den här lagstiftningen ska utvärderas omgående och i särskild ordning. Förslaget ligger inte i linje med praxis inom svensk skatterätt just för att det är genomhastat och för att regeringen inte riktigt har prioriterat det här arbetet.
Även om vi socialdemokrater är positiva till direktivförslagets och lagförslagets syfte kan vi alltså känna oro för hur reglerna kommer att implementeras och hur de kommer att fungera.
Här gäller det att ha två tankar i huvudet samtidigt, alltså att nyttan av harmoniserade regler måste vägas mot ett EU-medlemslands möjligheter att införa och ha egna nationella regler. Vi måste som svenska lagstiftare säkra att de här reglerna hjälper snarare än stjälper rättvis konkurrens.
Precis som jag och ledamoten Ahlstedt konstaterade i vårt replikskifte brukar Sverige ligga i topp eller i alla fall bland de tio i topp i världen när det gäller företagsklimat och konkurrenskraft. Det beror på ett antal olika faktorer, som vi pratade om: hög utbildningsnivå, infrastruktur, låg nivå av korruption, hög tillit och aktiv näringspolitik men också - och det här är viktigt - rimliga, förutsägbara och rättssäkra skatter.
Därför blir den här frågan så viktig. Det är viktigt att lagstiftningen fungerar som det är tänkt, och därför har vi yrkat bifall till en reservation om att göra en genomlysning av skattelagstiftningen så att förslaget inte slår fel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Herr talman! Vi socialdemokrater vet att det är viktigt för en rättvis konkurrens att alla företag gör rätt för sig och att förutsättningarna är likvärdiga. Det får aldrig vara en konkurrensfördel att placera ett huvudkontor i ett skatteparadis. Därför finns det i grunden ingen motsättning mellan kampen mot skattefusk och kampen eller arbetet för tillväxt och nya arbetstillfällen.
I den kontexten är det alltså viktigt att säkra att den här lagen inte blir en börda för de företag som sköter sig, de svenska företag som faktiskt betalar skatt, utan i stället innebär att den höjer skatteinbetalningarna för de företag som i dag är skattesmitare.
Vidare, herr talman, är vi socialdemokrater glada att utskottet i bred enighet genom en riksdagsmotion har kunnat ändra en del av oklarheterna och en del av felaktigheterna som finns i propositionen som regeringen tar fram, i det här fallet gällande redovisningsstandarder. Det har gjort att lagstiftningsförslaget faktiskt är bättre nu än det var när regeringen lade fram det.
Med det i åtanke är vi socialdemokrater också positiva till att man inför en tillfällig förenklingsregel som innebär att företagen i fråga under en övergångsperiod kan använda sina befintliga uppgifter från land-för-land-rapporteringen i stället för att behöva göra nya fullständiga beräkningar.
Vi tycker också att det är bra att det är möjligt att ansöka om förhandsbesked i just de här frågorna om tilläggsskatt.
Dock har vi socialdemokrater två reservationer, herr talman. Den ena har jag nämnt. Vi menar som sagt att lagstiftningsprodukten har tagits fram i all hast och att det därför är viktigt med en omedelbar översyn av denna produkt. I det arbetet tycker vi också att företrädaransvaret behöver ses över och att man behöver överväga om företrädaransvaret ska inkluderas för denna skatt.
Herr talman! Jag ser att tiden rinner iväg, men jag vill avsluta med att säga att arbetet mot skatteflykt blir extra viktigt när man spanar ut över världen - en värld där ojämlikheten ökar snabbt och så har gjort i decennier. En busslast av världens rikaste personer äger lika mycket som halva jordens befolkning. I vårt eget land äger 5 personer mer än 5 miljoner svenskar.
För Sveriges, Europas och världens sammanhållning behöver rätt vara rätt, och här är arbetet mot skatteflykt oerhört viktigt. Det är viktigt, det är riktigt och det är nödvändigt med ett kraftfullt arbete mot skatteflykt.
Därför, herr talman, yrkar vi socialdemokrater bifall till förslaget i betänkande 6 men också bifall till de två reservationerna. Tack för ordet och glad lucia!
(Applåder)
Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 12.)
