Arbetsplenum - Riksrevisionens rapport om lex maria och lex sarah - 2023-11-30

Herr talman! Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för lex Maria och lex Sarah är tillräckligt effektiva så att vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen om de äldre kan förhindras. Denna rapport ska vi utifrån regeringens skrivelse debattera och senare fatta beslut om i dag.

Lex Sarah är ett samlingsnamn för bestämmelser om skyldigheten för personal att rapportera, utreda och åtgärda missförhållanden och påtagliga risker inom verksamheten, medan det kan sägas att lex Maria i huvudsak används av arbetsgivaren för att rapportera till Ivo om det finns risker i verksamheten eller om det hänt saker.

Herr talman! Vi socialdemokrater instämmer i Riksrevisionens övergripande slutsats att statens insatser för att förhindra vårdskador och missförhållanden inte är tillräckligt effektiva. Men vi har valt att göra ett särskilt yttrande där vi argumenterar för att det behövs mer resurser från staten till regionerna och kommunerna. Det handlar om både sjukvårdskrisen och utmaningarna som vi vet finns inom äldreomsorgen.

Grundproblemet är att välfärden just nu är underfinansierad. Regeringen och Sverigedemokraterna menar att det inte behövs mer pengar till kommunerna och regionerna, utan man får klara sig med summan i förslaget till statsbudget för nästa år.

Jag vill också meddela att det i dagarna kommer att komma en debattartikel från samtliga fack som har med omsorgen inom kommunerna att göra, om bristen på resurser. Man ser en annalkande kris inom omsorgen. Det är alltså inte bara sjukvården som är drabbad, herr talman.

Självklart blir man bekymrad över de allvarliga iakttagelserna om verksamheterna. Det som gör mig mest bekymrad är underrapporteringen av vårdskador och missförhållanden till Ivo. Konkret innebär det dels att den enskilde eller anhöriga inte får upprättelse, dels att det inte finns något verktyg för att förhindra att det sker igen och för att man vidtar rätt åtgärder. Det som inte rapporteras finns ju inte på pappret. Det är ett allvarligt bekymmer.

Det handlar även om bristfällig information och delaktighet för anhöriga och andra närstående. Det är också bekymmersamt. Hur ska värdefull information och kunskaper från drabbade och deras anhöriga då kunna tas till vara? Dessutom vet vi att tillit och förtroende skapas genom en öppen dialog mellan omsorgen och omsorgstagare och anhöriga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Herr talman! Sist men inte minst tas ett annat problem upp i skrivelsen. Det är att staten i dag inte vet exakt hur mycket vårdskador eller missförhållanden kostar. Förutom den katastrof det innebär för den enskilde vet vi inte heller hur mycket pengar det handlar om. Enligt Riksrevisionen saknas det ofta tillräckliga kunskaper om det i dag.

I skrivelsen ges också ett antal rekommendationer till regeringen. Jag konstaterar kort att regeringen gör en annan bedömning än Riksrevisionen när det gäller åtgärder.

Dock hänvisar regeringen till ett antal reformer som stärker äldreomsorgen, vilket är glädjande. Men de reformerna var det vi, den sociademokratiskt ledda regeringen, som lyfte fram. Jag tänker på Äldreomsorgslyftet. Så sent som i våras hade regeringen inte med en förlängning av det i sin budget. Nu har man tack och lov ändrat sig. Jag tänker också på skyddad yrkestitel för undersköterskor. Listan kan göras lång över produkter som den S-ledda regeringen sjösatte. Vi socialdemokrater tog verkligen initiativ för att lyfta upp och utveckla äldreomsorgen.

Herr talman! Jag är dock lite bekymrad i talarstolen i dag. Vi tog ett särskilt initiativ till att stifta en äldreomsorgslag. På socialutskottets sammanträde den 23 november fick vi från regeringens företrädare information om att regeringen inte avser att gå fram med den utredningen. Det skulle vara intressant att få besked från regeringens företrädare i kammaren om vad som gäller i fråga om den lagstiftningen. Den är ytterligare ett steg för att nå en kvalitativ och bra äldreomsorg.

Herr talman! Avslutningsvis: Grunden för vårt särskilda yttrande till skrivelsen görs utifrån flera prognoser och rapporter som vi alla tagit del av. Vi vet att behoven framöver hos kommunerna för att klara utmaningarna inom äldreomsorgen är stora.

Utöver vad som anförs om statens insatser anser vi framför allt att det behövs ett generellt resurstillskott till äldreomsorgen för att kunna öka bemanningen och kompetensen inom verksamheterna. Fler anställda minskar risken för stressutlösta misstag. En grundförutsättning för att kunna ge god vård och omvårdnad är att ha välmotiverade och välutbildade medarbetare som dessutom har en god arbetsmiljö och bra villkor. Det blir en garant för att klara den demografiska utvecklingen och höjer kvaliteten för den enskilde.

Vi vill också hänvisa till vår tidigare kommittémotion i ämnet när det gäller resurser till välfärden generellt och till sjukvården och omsorgen.

(Applåder)

Herr talman! Tack för anförandet, ledamoten!

Så fort det är problem i en verksamhet börjar man alltid prata om pengar, bristen på pengar. Vi får inte glömma att våra regioner och kommuner har haft ganska rejäla överskott de senaste åren. Det finns alltså en del pengar.

Dessutom har regeringen skjutit till 16 miljarder i budgeten till regionerna och kommunerna. Jag är fullt medveten om att de pengarna inte räcker hela vägen. Men samtidigt är vi i ett läge med ekonomisk kris, inte bara i Sverige utan globalt. Då måste man ibland laga efter läge och rätta munnen efter den plånbok man har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Det handlar om prioriteringar. I det här landet är vi inte jätteduktiga på att prioritera, utan vi vill bara fortsätta som vi alltid har gjort. Det kommer vi inte att kunna göra.

Jag har en fråga. Jag vet inte hur demografin ser ut i Värmland; jag kommer från Småland och Kronobergs län. Våra demografiska siffror ser inte speciellt roliga ut. Vi har brist på personal i dag. Att skjuta till medel är lovvärt, men varifrån ska vi få den personal som ska jobba? Den finns ju inte. Och om vi räknar framåt ett antal år kommer hela avgångsklasser i landet att behöva jobba inom välfärdssektorn.

Är det lösningen på problemet? Eller behöver vi tänka och göra annorlunda med framtidens välfärd - vården och omsorgen?

Herr talman! Tack, Thomas Ragnarsson, för frågan!

Det är klart att mer resurser inte löser alla problem. Det vore naivt av mig - oss - att tro det. Men just nu är det radikal skillnad - egentligen är det något vi socialdemokrater har identifierat redan för flera år sedan. Förutom underfinansiering de senaste åren, trots att vi har skjutit till medel, är det ju kostnadskris i samhället. Det är en enorm inflation, som alla känner till, och en enorm ränteutveckling.

Kommunernas och regionernas pensionsavtal, som ledamoten säkert väl känner till, är i och för sig bra för medarbetarna, men det är grunden. Där talar vi inte om någon enstaka miljon utan om miljarder som fattas.

Vi socialdemokrater hävdar bestämt att det kommer att bli sämre och även att kvaliteten kommer att sjunka. Det finns alltid en kritisk massa när det gäller hur många medarbetare som behövs på en arbetsplats. Det finns också en kritisk massa för hur utbildad man är. Det är såklart generellt så att med högre utbildningsnivå och motiverade medarbetare som har gott om tid sker färre misstag. Det finns massvis av rapporter om det.

Det här kanske regeringen och oppositionen har olika syn på. Vi anser nämligen att det är en stor brist.

Herr talman! När det gäller lösningen av det demografiska problemet, som ledamoten frågade om, befinner sig Värmland mitt på den puckeln. Kortfattat kan jag säga att det är klart att det kan skapas bättre förutsättningar för personalen att jobba inom äldreomsorgen genom bättre arbetsvillkor, bättre arbetsmiljö och ökat medinflytande, men då behövs mer pengar. Kan vi inte lösa det kommer det här problemet att bli ännu större.

(Applåder)

Herr talman! Jag kommer ju från hälso- och sjukvården och har jobbat hyfsat länge, vill jag nog påstå, inom vården. Jag är uppväxt där med att man nästan har gjort det till en paradgren att inte hålla budget. Ibland har det varit väldigt lite pengar som man har gjort i budgetunderskott, men man har trots allt inte hållit budget.

Jag tror att vi behöver bli bättre inom både kommun och region på att verkligen titta på vilka pengar vi har och vad vi kan göra. Som jag sa innan är vi dåliga på att prioritera. Det är jobbigt att prioritera, och ofta blir det så i debatten när man börjar prata om den tunga ekonomin och bristen på pengar att det direkt slår över i att man tror att man måste säga upp undersköterskor och sjuksköterskor, som är viktiga för vården. Vem har sagt det? Jag har aldrig hört från politiskt håll att när en region ska göra en besparing ska den slå mot undersköterskorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Inom kommuner och regioner har administrationen växt något kopiöst under de senaste decennierna. Det kanske är så att vi inte har råd med all administration som vi håller på med i dag? Mycket av den är vällovlig, men i det här läget kanske vi måste titta på vad kärnverksamheten är och vad som är viktigast. Jag vågar nog påstå att de flesta sjuksköterskor och undersköterskor svarar att det är patienten. Det ska vi vara väldigt glada för.

Vi måste våga prioritera, för om vi skjuter till nya pengar nu kommer det att bli likadant nästa år, och nästa, och nästa.

Herr talman! Tack, Thomas Ragnarsson, för synpunkterna. Jag uppfattade ingen konkret fråga.

Jag har också ett förflutet inom hälso- och sjukvård, som ledamoten känner till. Jag har även ett förflutet som kommunalråd, så jag tycker mig ha en ganska bra bild av hur ekonomin ser ut. Dessutom företrädde jag en kommun som var enormt fattig, speciellt under den förra krisen på 2010-talet då vi styrdes av alliansregeringen. Det var ungefär samma resonemang då; vi fick klara oss själva. Jag var med om att skära ned med 30 procent i verksamheten. Så illa var det. Men det är en annan historia.

Det gäller att ha två bollar i luften. Jag sa att pengar inte löser alla bekymmer, men i dag står ju hälso- och sjukvården och äldreomsorgen inför sådana utmaningar att de inte ens klarar basen, hävdar jag. Det innebär att det har blivit en statusnedgradering överallt inom sjukvården men framför allt inom äldreomsorgen och LSS. Och vad beror det på? Jo, vi hävdar att det ofta beror på dåliga arbetsvillkor, dålig arbetsmiljö och att personalen inte får vara med och påverka. De får inte mandat att påverka sin arbetsplats.

Jag tror att man måste rätta till grundförutsättningarna här och nu för att lösa kompetensbristen. Jag delar också ledamotens uppfattning om att parallellt med att ge ekonomiska resurser måste man självklart se över administrationen och styrningen, för det finns såklart massvis av saker som har skett under åren som kanske inte har kommit patienterna till gagn. Jag delar den uppfattningen, men just nu står vi inför en kostnadskris. Jag konstaterar att regeringen valt att prioritera andra satsningar i samhället, men vi socialdemokrater väljer att prioritera välfärden.

(Applåder)

Herr talman! Föregående talare har redan beskrivit att lex Sarah finns i socialtjänstlagen och i lagen om stöd och service. Den har fått sitt namn av undersköterskan Sarah Wägnert som avslöjade vanvård på sin arbetsplats 1997. Bestämmelserna innebär att personalen i vissa verksamheter är skyldiga att rapportera missförhållanden. Lex Maria används av vårdgivare som ska anmäla vårdskador.

Herr talman! Det är ganska intressanta frågor vi ska debattera i dag. Riksrevisionen har granskat om statens insatser för lex Maria och lex Sarah är så effektiva att vårdskador och missförhållanden förhindras inom vård- och omsorgsverksamhet och om man uppfyller sitt ansvar mot enskilda i vården och omsorgen om äldre. Svaret på frågan är absolut nej. Det är väldigt sorgligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Kommer ni ihåg Attendos äldreboende på Sabbatsberg i Stockholm? Där for de boende under pandemin minst sagt illa. Bristerna i omsorgen var så kopiösa att två företrädare för Attendo dömdes för brott. Det fallet visar hur viktigt det är att verksamheter och anställda kan anmäla och anmäler. De vårdtagande och anhöriga ska känna att man tar deras situation på allvar.

Angående pandemin måste jag säga att det verkar som att all kunskap från pandemin försvann från regeringens och även SD:s arbetsbord när de lade sina budgetar, som vi ska diskutera den 12 december. Jag går alltså inte in på det på djupet nu, herr talman.

Det är uppenbarligen så att det är personalen man har att spela med exempelvis inom äldreomsorgen. Skär man ned, som man nu gör, blir det väldigt dåliga förutsättningar. Om man dessutom inte tar fram någon äldreomsorgslag, som det var tänkt, kanske det blir ännu sämre förutsättningar. Det är många diskussioner vi ska ha framgent.

Herr talman! Jag övergår till dagens debatt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens insatser inte är effektiva för att vård- och omsorgsverksamheter för äldre ska förhindra vårdskador och missförhållanden. Riksrevisionen anser att det saknas nationell styrning med tydlig målsättning att minska antalet missförhållanden inom omsorgen om äldre.

Socialstyrelsen har inte samma kunskap om missförhållanden och om vad som behöver utvecklas för att stärka arbetet med att förhindra missförhållanden inom omsorgen som man har inom hälso- och sjukvården. Här måste vi alltså göra någonting radikalt. Vi väntar ivrigt på det de kommande åren.

Verksamheterna bör enligt Riksrevisionen få ett utökat ansvar för att informera enskilda och deras närstående och för att ge enskilda och deras närstående en möjlighet att ge sin bild av en händelse och det som sker - att ta dem på allvar, helt enkelt.

Verksamhetens ansvar är enligt Riksrevisionens bedömning inte tillräckligt reglerat. Det behövs en tydligare styrning. Det kan inte vara fri lek, så att säga.

Vi anser därför att enskildas ställning bör stärkas i bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah och att vård- och omsorgsverksamheternas ansvar för att informera enskilda och deras närstående bör utökas. Det är oerhört viktigt att man som både anhörig och äldre känner att den enskildes liv räknas, att om det händer något kan jag anmäla, och då händer det någonting på andra sidan. Det blir bara inte tyst.

För att det utökade ansvaret enligt bestämmelserna ska leda till reella resultat, för det är ju det vi vill se, krävs det enligt Riksrevisionen också att det finns en verksamhetskultur - som alltså inte fanns på Attendo - att utgå från händelser och lyfta fram dem på ett annat sätt, att lyssna på de äldre och de sjuka och ta dem på allvar. Jag yrkar bifall till reservation 2.

Jag vill också med emfas säga att visst kan man tycka att pengar inte betyder någonting och att man kan skära ned på administration. Jag måste ändå säga att inom äldreomsorgen vimlar det inte av administratörer, utan det handlar om händer och fötter och utbildad personal på golvet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Herr talman! Vi debatterar i dag SoU5 Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Sverigedemokraterna välkomnar också Riksrevisionens granskning och anser att den är ett viktigt bidrag i det fortlöpande arbete som bedrivs i syfte att förbättra vården och omsorgen för äldre. Samtidigt vill jag lyfta det särskilda yttrande som Sverigedemokraterna lämnade in i ärendet och slå ett slag för detta.

Vården och omvårdnaden av de mest sköra och sjuka äldre måste genomsyras av mänsklig empati, trygghet, förtroende och kvalitet. Alla har rätt till ett tryggt omhändertagande och en god vård, i hela landet, i alla regioner och från norr till söder.

Det är tydligt att vi behöver bibehålla och höja kvaliteten avsevärt inom vården och omsorgen och också säkerställa en god kompetens hos personalen. Både staten, huvudmännen och privata utförare måste i samverkan vidta långsiktiga, hållbara åtgärder för att främja kompetensförsörjningen.

Herr talman! Det märks att regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna har haft örat mot rälsen och uppfattat risker och svagheter och därför också påbörjat många viktiga åtgärder för att just säkerställa kvaliteten inom vården och omsorgen för äldre.

En parlamentariskt sammansatt kommitté har fått i uppdrag av Sverigedemokraterna och regeringen att ta fram beslutsunderlag som gör det möjligt att stegvis och långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Detta, herr talman, tror jag är alldeles avgörande för att svensk sjukvård ska kunna stärkas och fungera som den bör i ett välfärdsland som Sverige.

Äldreomsorgslyftet fortsätter 2024. Genom att satsa på kompetensstärkande insatser för personalen höjs kvaliteten inom äldrevården och äldreomsorgen så att äldre och deras anhöriga känner ökad trygghet och ges en god omsorg. Det underlättar också organiseringen av arbetet och möjliggör andra arbetssätt, till exempel teamarbete.

Titeln undersköterska är sedan den 1 juli 2023 en skyddad yrkestitel. Den skyddade yrkestiteln är viktig för att höja statusen på yrket och för att säkerställa kompetensen hos yrkesgruppen, vilket i sin tur kommer att medföra att kvaliteten inom vården höjs.

Vidare har vi den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Socialstyrelsen har ett uppdrag att fram till och med 2024 samordna insatser för genomförandet av just denna. Från Socialstyrelsen tillhandahålls även vägledningar, kunskapsstöd, utbildningar och handböcker med stöd till verksamheterna om hur enskilda och närstående ska informeras och göras delaktiga vid vårdskada eller missförhållande.

Herr talman! I betänkandet Nästa steg - Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer föreslås bland annat att socialnämnden årligen ska upprätta en kvalitetsberättelse som ska beskriva hur arbetet med att systematiskt utveckla och säkra kvaliteten inom äldreomsorgen har bedrivits, vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa äldreomsorgens kvalitet och vilka resultat som har uppnåtts. Vi menar, likt regeringen, att det därför inte finns skäl att, som Riksrevisionen rekommenderar, ta initiativ till att ta fram ytterligare en nationell handlingsplan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Det ingår i Socialstyrelsens uppdrag att löpande uppdatera och utveckla stödet kring lex Maria och lex Sarah, och Socialstyrelsen genomför under 2023 en översyn av myndighetens föreskrifter och allmänna råd om just lex Sarah. Sverigedemokraterna håller med om att det därmed för närvarande inte är motiverat att vidta någon åtgärd för att stärka enskildas ställning enligt lex Maria eller lex Sarah utan i stället prioritera insatser som främjar att reglerna följs i praktiken.

Med detta sagt, herr talman, konstaterar jag att Sverigedemokraterna delar uppfattningen att det för närvarande inte finns skäl att vidta ytterligare åtgärder men anser att det är viktigt att samtliga åtgärder som vidtas följs upp, utvärderas och återrapporteras.

Svensk vård ska vara i världsklass. Vi har en lång väg dit, men varje dag tar Tidöpartierna viktiga steg i rätt riktning.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för anförandet!

Det pekas mycket på behovet av kompetensförsörjning och behovet av ökad kvalitet inom äldreomsorgen. Ledamoten lyfter också fram att det är många insatser som görs från regeringens sida.

En av de viktiga insatser som vi har väntat på i socialutskottet är den som handlar om en ny äldreomsorgslag. Inrättandet av en ny äldreomsorgslag var en fråga som förekom många gånger i valrörelsen, herr talman, och på en enkät från SPF Seniorerna svarar Sverigedemokraterna så här: "Vi välkomnar en äldreomsorgslag, som markerar ansvarsfördelningen och hur omsorgen om våra äldre ska bli bättre. Problemet är att äldreomsorgens kvalitet varierar kraftigt över landet, så ska det inte vara. Vidare är det angeläget för oss att lagen blir en rättighetslag som innebär att den äldre har rätt till vissa insatser. Dessutom anser vi att begreppet ''skälig levnadsstandard'' inte går tillräckligt långt och vi föredrar begreppet ''goda levnadsvillkor''."

Det är ingen liten önskan Sverigedemokraterna lyfter fram kring en äldreomsorgslag, utan det är många steg framåt.

Därför blev det så förvånande när vi i socialutskottet på sittande möte i förra veckan fick höra att hela idén om en ny äldreomsorgslag är skrotad av regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna. Det vore intressant, herr talman, att höra varför Sverigedemokraterna vill skrota idén om en ny äldreomsorgslag.

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!

Sverigedemokraterna vill alltid arbeta för att det ska bli en bättre och ökad kvalitet i vården och omsorgen. Vi har i våra motioner tidigare skrivit att vi vill ha en äldreomsorglag och att det ska vara en rättighetslag. Vi har i diskussioner med Tidöpartierna också fört fram dessa önskemål. Men det är ett samarbete som inte ett parti kan styra över.

Däremot välkomnar vi även fortsatta diskussioner med Tidöpartierna om att göra det till en rättighetslag. Det är väl ingen här inne som inte vill ändra skäliga levnadsvillkor till goda levnadsvillkor. Det borde vara en självklarhet för alla äldre i hela vårt land att få den rättigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Herr talman! Om man vill ändra skrivningen skälig levnadsstandard till goda levnadsvillkor i en äldreomsorgslag som aldrig kommer att bli verklighet kan man ju arbeta för det. Men det lär inte ge särskilt mycket.

Det är väldigt förvånande att Sverigedemokraterna som gick fram så hårt i de här frågorna i valrörelsen och var så tydliga, jag skulle nästan säga tydligast, om hur viktigt det var med en ny lag nu säger att det är en förhandlingsfråga. "Här har vi inte nått ända fram. Här har vi inte lyckats."

Har man över huvud taget förhandlat frågan? Vi vet alla att i Tidöavtalet tog äldreomsorgen upp ett kort stycke text på ett par meningar i ett 60-sidigt dokument. Äldreomsorgen var det minst viktiga området över huvud taget när Tidöpartierna satt och förhandlade om Sveriges politik under den här mandatperioden. Det märks väldigt tydligt.

Herr talman! Det blir väldigt märkligt för väljarna att de hör en sak i valrörelsen och en fullständigt annan sak när valet är över och man sitter i Sveriges riksdag och bestämmer och har starkt inflytande över regeringen.

Jag tycker fortfarande, herr talman, att det saknas ett tydligt svar på varför Sverigedemokraterna har gått med på att ändra sig i fråga om en ny äldreomsorgslag. Den skulle garantera just det som ledamoten lyfte fram när hon höll sitt anförande tidigare om stärkt kvalitet inom svensk äldreomsorg.

Herr talman! Vi gör en fortsatt satsning på Äldreomsorgslyftet under 2024 med 1,7 miljarder kronor just för att stärka kvaliteten i äldreomsorgen och ta fram sätt att arbeta för att de ska ha det riktigt bra.

Vi har infört en skyddad yrkestitel för undersköterskor. Vi har också en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet. Man ser också över reglerna och skrivningarna för lex Sarah inom Socialstyrelsen.

Vi inom SD har inte ändrat uppfattning om en äldreomsorgslag, absolut inte. Men just nu ser vi att det finns väldigt många insatser som pågår. Vi har absolut inte lagt ned vår fråga om en äldreomsorgslag som rättighetslag.

Herr talman! Det kan låta som att Sverigedemokraterna har en väldigt liten och undanskymd roll bland Tidöpartierna och ingen power. Det är uppenbart att ni har det i alla andra frågor.

Men just i frågorna som handlar om välfärden är det uppenbart att ni står på en helt annan sida. Det handlar om mindre pengar till välfärden, mindre pengar till äldreomsorgen och så vidare.

Herr talman! Det hela går igen. Man kan säga en sak före valet som på en marknad där man langar ut fina saker till väljarna. Efter valet gäller ingenting av det. Jag tycker att det är pinsamt. Det kommer vi att tala om fram till nästa val. Det är viktigt att stå vid sitt ord.

Sverigedemokraterna har länge ansett sig vara ett välfärdsparti. Ni har i varje fall talat om det. Men det kan vi nog glömma nu, anser jag. Jag undrar precis som den tidigare ledamoten varför vi inte förutom bara i en liten passus i socialutskottet har fått reda på att det inte blir någon äldreomsorgslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Vad bidde det då? Det undrar jag. Det bidde väldigt lite pengar till äldreomsorgen. Ni lärde er ingenting av pandemin, och det blir ingen äldreomsorgslag. Vad blir det för någonting?

Vilka frågor kommer ni att ladda in i det samarbete ni har med regeringen? Ni är ansvariga. Det är inte så att ni står vid sidan. Ni är ansvariga för politiken.

Herr talman! Tack, Karin Rågsjö, för frågan!

Sverigedemokraterna sitter som bekant inte i regeringen. Vi är ett samarbetsparti i Tidöavtalet. Vi jobbar väldigt mycket med att få in vår politik i Tidösamarbetet.

Som jag sa är det en fortsatt satsning på Äldreomsorgslyftet på 1,7 miljarder. Det tycker inte jag är att inte tillföra några medel för att de äldre ska få det bra.

Vi har många olika insatser som pågår just nu för att de äldre ska få det bra, precis som jag nyss lyfte fram i det förra replikskiftet. Vi har den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Vi har ett betänkande som är nästa steg, Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre. Där ska man utveckla kvalitetsarbetet i kommunerna.

Vi har ett annat betänkande, Hållbar socialtjänst - En ny socialtjänstlag. Där föreslår man att verksamhet inom socialtjänsten ska vara av en god kvalitet och att verksamheten ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet samt att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska följas upp, utvecklas och säkras.

Jag tycker absolut att vi jobbar med politik som förbättrar situationen för de äldre.

Herr talman! Tack, ledamoten, för svar!

Jag anser att Sverigedemokraterna har en enorm möjlighet att styra politiken med regeringen. Ni står med på varenda presskonferens som regeringen har. Det är inte så att ni sitter i en garderob och undrar vad som händer, utan ni är på banan med regeringen.

När det gäller Äldreomsorgslyftet var vi ett av de partier som var med och förhandlade fram det under förra mandatperioden. Det var väl bra att de pengarna fick vara kvar. De satt nog ganska löst, tror jag.

Sedan finns en annan fråga. Det handlar om bemanningen framöver. Vilka ska arbeta inom äldreomsorgen? Det kom en liten utredning häromdagen, herr talman. Det visar sig att åtta av tio ensamkommande jobbar inom vård och omsorg. Det kan man fundera på. Det är de som eventuellt ska utvisas och så vidare.

Herr talman och ledamoten! Ska vi klara av hela äldreomsorgen och vården måste vi ha ett flöde in av just invandrare. Jag undrar oroligt hur vi ska kunna fixa det. Hur ska vi kunna titta på frågorna om vårdskador och så vidare om man samtidigt har en vision att vi ska ha så få invandrare som möjligt? Vilka ska då göra detta jobb?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Vilka ska vilja jobba inom äldreomsorgen? Vilka ska vilja hjälpa alla äldre på olika sätt? Det visar sig så tydligt att vi i Sverige är helt beroende av dem som har kommit hit.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Karin Rågsjö pratar om att vi ska säkerställa tillväxten av personal inom äldreomsorgen. Sverige behöver främja förutsättningarna för de vårdgivare som vill bidra till att möta vårdbehovet genom att minska vårdköer och genom att vara innovativa. I den situation som svensk sjukvård befinner sig i menar vi att vi måste ha fokus på att skapa goda förutsättningar för samarbete mellan offentlig och privat sjukvård för att uppnå en jämlik vård.

Vi och regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta fram förslag till hur krav på kunskaper i svenska språket för personal i äldreomsorgen kan regleras. Det är jättebra att vi har fått många invandrare som jobbar inom äldreomsorgen, men det huvudsakliga syftet med att ställa krav på språkkunskaper är att garantera patientsäkerheten. Nils, 88 år, som har hemtjänst, känner sig inte trygg med att inte förstå vad hemtjänstpersonalen säger. Det är en viktig del i att öka kvaliteten i äldreomsorgen.

Herr talman! Tack, Mona Olin, för ditt anförande! Det har i tidigare repliker redan tagits upp en del av det jag tänkte fråga ledamoten om, men jag ska försöka belysa det lite grann ur andra vinklar.

Först och främst: När det gäller Sverigedemokraternas roll i regeringen tycker jag att det är viktigt att vi klargör för väljarna att Sverigedemokraterna är det största partiet i regeringsunderlaget. Dessutom har ni ett gediget Tidöavtal, och som nämndes tidigare av en ledamot här är äldreomsorgen inte direkt prioriterad där. Sverigedemokraterna har uppenbarligen valt att prioritera frågor som gäller migration och brottsbekämpande åtgärder.

Tidigare har Sverigedemokraterna, med rätta, kunnat säga att de inte har något inflytande och att de sitter i opposition. De har påstått många olika saker, herr talman, här i kammaren. Men nu är det ett faktum att Sverigedemokraterna är ett avgörande underlag för att vi har en borgerlig regering. Vi har dessutom ett regeringskansli där ni sammanträder om varje fråga. Den myten vill jag därför ta död på.

Jag skulle vilja ställa två frågor till ledamoten. Jag är glad att du hänvisar till flera reformer som den S-ledda regeringen initierade och fortsatte med. Det är bra. Men vad gör den nuvarande regeringen? Du hänvisar bland annat till en statlig utredning. Men vad hjälper den här och nu när det gäller vårdskador och missförhållanden i arbetsmiljön? Den är kanske klar om tre fyra år, herr talman, om det över huvud taget blir någon färdig produkt.

Jag skulle vilja höra vad regeringen gör här och nu och vad Sverigedemokraterna gör för att motverka den omsorgskris som börjar torna upp sig på himlen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Avslutningsvis: Anser ledamoten att det behövs mer pengar till svensk äldreomsorg framöver?

Herr talman! Tack, Mikael, för dina frågor! Det stämmer som du säger att Sverigedemokraterna har en roll i regeringens styrande. Det är sant. Vi är det största partiet i Tidöavtalets grupp. Det betyder inte att vi sitter i regeringen. Vi har en roll i regeringssamarbetet, och vi har ett Tidöavtal som vi förhåller oss till. Det gäller alla partier som ingår i Tidöavtalet.

Det finns däremot ingenting som säger att Sverigedemokraterna inte kan bedriva politik utanför Tidöavtalet som inte berörs där. Det står oss fritt att bedriva politik även utanför Tidöavtalet, vilket vi också gör.

En statlig utredning tar tid. Du undrar vad det är för saker vi gör här och nu. Det kan man ju undra, men jag kan tycka att det kunde ha gjorts saker tidigare - innan vi hamnade här och nu. Den utredning som vi har diskuterat här i dag baseras på uppgifter från den tidigare regeringens bord. Det är inte riktigt rätt att rikta kritik mot dagens regering för hur det såg ut under det förra regeringsblockets tid.

Vi vidtar massor med åtgärder, och vi jobbar mycket för att saker ska lösas här och nu och inför framtiden.

Herr talman! Tack så mycket, Mona Olin, för ditt svar! Jag tycker ändå att vi behöver resonera lite mer om Sverigedemokraternas roll i regeringen. Det är riktigt som ledamoten säger: Ni sitter inte i Sveriges regering.

Men ni är fortfarande det största underlaget i förutsättningen för att regeringen kom till. Ni har tillsammans kommit överens om ett avtal och vilka frågor som är prioriterade under mandatperioden. Äldreomsorgen är inte prioriterad av regeringen eller av Sverigedemokraterna; det kan man utläsa av Tidöavtalet. Jag tycker ändå att vi borde vara överens om det.

Herr talman! Vi fick mycket kritik under förra mandatperioden när vi satt i regeringen och samverkade med olika partier. Jag har lärt mig under mitt politiska liv att om man samverkar är man överens utåt sett. Då deltar man, och då prioriterar man. Att man sedan kanske inte får exakt som man vill är en annan diskussion.

Jag vågar dock påstå att om Sverigedemokraterna verkligen hade velat lyfta svensk äldreomsorg skulle man ha fått till ett helt annat avtal. I stället koncentrerar man sig på invandringsfrågor och dylikt.

Ledamoten frågar vad vi har gjort. Det var en jättetacksam fråga att få! Vi har gjort oerhört mycket. Vi gav historiskt stora anslag till välfärden under den förra mandatperioden, som gjorde att varken regioner eller kommuner hade något bekymmer med den ekonomiska biten. Det var en medveten strategi för att klara pandemin utifrån den allvarliga situation som rådde.

Vi sjösatte massvis med reformer som ledamoten hänvisar till. Det var den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsammans med samarbetspartierna som kom fram till dem. Dessutom har vi i vår budgetkommitté lyft behovet framöver av särskilda pengar till äldreomsorgen som sektor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Men ni river upp äldreomsorgslagstiftningen, som vi tycker är en av de viktigaste reformer som vi sjösatte.

Herr talman! Tidöavtalet är ett avtal som är väldigt stort, Mikael, och som har väldigt många punkter. Det är också ett levande dokument som vi jobbar med att uppdatera varje år, och då får man ta en sak i sänder. Vi valde att ta det som var högst prioriterat och som kunde lösa många svåra frågor i vårt land. Vi fortsätter att jobba med vår politik inom äldreomsorgsområdet.

Mikael undrar hur vi ska få pengarna att räcka inom regioner och kommuner. Du sa också att ni gav historiskt stora anslag som innebar att inga regioner och kommuner hade problem med ekonomin. Jag har nog aldrig hört en region säga att de inte har några problem med ekonomin.

Som jag ser det finns det olika sätt att arbeta. Man kanske ska titta på hur organisationerna ser ut. Man ska fråga sig vad kärnverksamheten är, koncentrera sig på den och ändra på den administrativa sidan i verksamheterna så att man i första hand jobbar med kärnverksamheten och patienterna.

Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation 1 under punkt 1 om statlig styrning för ökad kvalitet i vården och omsorgen om äldre.

Den rapport som Riksrevisionen lade på bordet i början av året om statens arbete mot vårdskador och missförhållanden inom vård och omsorg av äldre borde ha slagit ned som en bomb, men det gjorde den inte eftersom vi redan visste att det såg illa ut. Såväl Coronakommissionens delbetänkande i december 2020 som slutbetänkandet i februari 2022 visar att det råder stora problem inom svensk äldreomsorg och att dessa måste tas på allvar.

Detta bekräftas och preciseras i Riksrevisionens rapport, som vi debatterar här i dag. Nåväl - det är ju inte själva rapporten vi debatterar utan de slutsatser, eller möjligen brist på slutsatser, som regeringen har dragit av rapporten och som framgår av socialutskottets betänkande. Riksrevisionen lämnar nämligen en svidande kritik mot statens arbete med att förhindra vårdskador och missförhållanden. Den granskning som Riksrevisionen har gjort bygger på lex Maria- och lex Sarah-anmälningar som gjorts inom vård och omsorg av äldre, vars syfte är att fånga upp, utreda och åtgärda händelser som har medfört, eller hade kunnat medföra, en vårdskada eller ett missförhållande.

Vården bedrivs, som alla vet, huvudsakligen av kommuner och regioner, men staten har ett ansvar för normering, tillsyn, stöd och uppföljning. Och det är även där som åtgärder kan sättas in från statens sida.

Herr talman! Riksrevisionen lyfter fram en rad brister men lägger också fram förslag på åtgärder för att komma till rätta med problemen. Jag ska lyfta fram några av dessa.

För det första konstaterar Riksrevisionen att ett av de stora övergripande problemen är att det ser olika ut runt om i landet när det gäller hur man ser på kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen och därmed på arbetet med att förebygga och motverka vårdskador och missförhållanden. Av den anledningen föreslås att den nationella styrningen bör öka, exempelvis genom en nationell handlingsplan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

En nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården finns redan i dag men saknas inom omsorgen av äldre. Vi från Centerpartiet föreslår därför att det bör tas fram en nationell handlingsplan för ökad kvalitet inom omsorgen av våra äldre.

För det andra, herr talman, konstaterar Riksrevisionen att det finns problem att enskilda omsorgstagare och anhöriga inte i tillräckligt hög grad blir involverade när det görs lex Maria- och lex Sarah-anmälningar. Detta är problematiskt, dels utifrån att man riskerar att missa viktiga perspektiv i vad som har hänt, dels utifrån att det är viktigt för den enskilde och dennes närstående att få beskriva den egna upplevelsen av vad som har hänt i samband med en vårdskada eller ett missförhållande.

Ännu viktigare är naturligtvis att informationen över huvud taget delges enskilda och anhöriga när det görs en anmälan. Det har tyvärr visat sig i Riksrevisionens rapport att detta är långt ifrån en självklarhet.

Från Centerpartiets sida föreslår vi därför att Socialstyrelsen ska ges i uppdrag att utveckla stöd till vård- och omsorgsverksamheterna för äldre i hur man ska arbeta med information och delaktighet samt bemyndiga Socialstyrelsen att ställa ska-krav på att enskilda och närstående måste informeras och involveras i samband med anmälningar.

För det tredje konstaterar Riksrevisionen att det finns brister i tillsynsmyndigheten Ivos arbete med att följa upp verksamheterna inom kommuner och regioner. För att följa upp vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen av de äldre krävs att Ivo har både tillräcklig kunskap och kapacitet. Ivo bör inte heller bara följa upp de huvudmän som rapporterar in lex Maria- och lex Sarah-anmälningar utan även de som sällan eller aldrig gör det.

En väl fungerande tillsyn bör leda till ökad kvalitet med färre vårdskador och missförhållanden, men förutsättningen är förstås att Ivo klarar av sitt uppdrag. Från Centerpartiets sida vill vi se över om Ivo har tillräckliga resurser för att granska och följa upp kvaliteten inom vården och omsorgen av våra äldre.

Herr talman! Sammanfattningsvis kan jag konstatera att Riksrevisionen har kommit med skarp och berättigad kritik mot statens insatser för att förebygga och förhindra vårdskador och missförhållanden inom svensk äldreomsorg. Från Centerpartiets sida ser vi positivt på de åtgärder som regeringen har vidtagit men menar att det behöver göras mer.

Vi vill se en nationell handlingsplan för ökad kvalitet, vi vill öka kraven på information och delaktighet i samband med anmälningar och vi vill undersöka om Ivo har tillräckliga resurser för granskning av kvaliteten inom vården och omsorgen av våra äldre.

I grunden handlar det om att alla som blir äldre har en självklar rätt att känna sig trygga med den vård och omsorg som samhället erbjuder. Det borde vara en självklarhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Herr talman! Vi debatterar i dag betänkandet SoU5, Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah. Och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Det är ganska tragiskt att man över huvud taget ska behöva stifta lagar för att förhindra vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen av äldre. Lagarna har tillkommit på förekommen anledning, och det är min övertygelse att dessa lagar har spelat en viktig roll för arbetet för våra patienter och äldre omsorgstagare. De har legat till grund för det systematiska arbetet för patienterna och varit vägledande i skapandet av rutiner och processer.

Herr talman! Riksrevisionen har i sin granskning av dessa lagar kommit fram till att det finns brister i statens insatser mot vårdskador och missförhållanden, och man har också lämnat fyra rekommendationer till regeringen om vad man anser behöver göras.

Rekommendationerna innefattar bland annat den nationella styrningen, den enskildes och anhörigas upplevelser av händelsen, framtagandet av ett gemensamt stödsystem för information till och kommunikation med drabbad och anhöriga samt att ge uppdraget till lämplig aktör att räkna på kostnaden för vårdskador inom vården och missförhållanden inom omsorgen av äldre.

Herr talman! Det finns nog ingen som inte håller med om de brister som Riksrevisionen beskriver i sin granskning, men därmed inte sagt att man behöver hålla med om vilka åtgärder som behöver sättas in. Det finns ofta flera lösningar på ett problem, och det beskriver regeringen med all tydlighet i sitt svar. Man har redan ett pågående arbete om en ökad statlig styrning, fortsatt satsning på Äldreomsorgslyftet, införande av skyddad yrkestitel för undersköterskor och inrättande av Nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg vid Socialstyrelsen. Det kommer också en ny socialtjänstlag som kommer att stärka den nationella styrningen och på så sätt komma omsorgstagaren till godo.

Herr talman! Den enskildes och de närståendes ställning måste vara central i samband med vårdskador och missförhållanden, och det finns i dag ett stort stöd för det i de författningar som finns på området, men det kan vara så att verksamheterna inte följer dessa rutiner fullt ut. Socialstyrelsen genomför därför under detta år en översyn av dessa föreskrifter, och resultatet av detta kommer givetvis att beaktas av regeringen.

Herr talman! Vi vet genom tidigare mindre uträkningar att vård- och omsorgsskador kostar ofantliga pengar. Därför är det inte prioriterat att göra en sådan uträkning igen. Resultatet skulle inte vara relevant eftersom vi vet att det finns ett stort mörkertal inom dessa områden och syftet då skulle missa målet. Det räcker att vi vet att dessa missförhållanden kostar mycket pengar, pengar som vi skulle kunna använda på ett bättre sätt om vi minimerar den här typen av förhållanden och skador.

Herr talman! Vi har i dag fungerande lagar på området, och det finns tydliga riktlinjer för hur de ska tolkas och implementeras. Trots det finns det en underrapportering, och händelser får inte den uppmärksamhet och utredning som de förtjänar.

Det här ser jag som ett större problem. Frågan behöver lyftas och diskuteras. Varför väljer personal att inte rapportera händelser? Är man rädd för repressalier, eller är systemet där man ska rapportera otidsenligt? Upplevs händelseanalysarbetet som alltför tidskrävande i förhållande till vad förändringen leder till, och finns det ekonomiska prioriteringar i verksamheten som gör att det inte avsätts tid för detta ändamål? Mitt svar är: Jag vet inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Herr talman! Det jag dock vet är att vi som jobbar inom dessa verksamheter lägger oändlig tid på överdokumentation, inte för patientens eller vårdtagarens skull utan för vår egen skull i händelse av att det skulle bli ett anmälningsärende. Dokumentation är givetvis viktig, men den ska vara värdeskapande för patienten.

Hur denna känsla har infunnit sig hos oss i personalen är väldigt oklart. Uppfattas våra myndigheters uppföljning som anklagande och dömande? Det är inte tanken med lagstiftningen. Tanken är att vi ska minimera misstag och missförhållanden som uppdagas för att inte ytterligare patienter och vårdtagare ska drabbas.

Herr talman! Tack, Thomas Ragnarsson, för anförandet!

I sitt anförande lyfte ledamoten fram ett antal insatser som regeringen föreslår och som finns med i betänkandet för att förbättra vården av de äldre och den statliga styrningen av vården. Äldreomsorgslyftet lyftes fram. Skyddad yrkestitel för undersköterska lyftes fram. Nationellt kompetenscentrum lyftes fram, och det är en riktigt bra insats.

I betänkandet lyfter man också fram den SOU som heter Nästa steg - Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer. När jag läste betänkandet, herr talman, såg jag att det fanns en kort beskrivning men att just ordet äldreomsorgslag inte nämndes. Det är ju den här utredningen som handlar om en ny äldreomsorgslag. Jag tänkte att det inte handlade om att man hade ändrat sig i frågan utan bara om att man ägnade texten åt att i stället beskriva innehållet. Men nu har det ju framkommit att det är en ändrad position från regeringen och även från Moderaterna.

Även Moderaterna svarade ju på enkäten från SPF i valet. Då var det nuvarande statsrådet Camilla Waltersson Grönvall som svarade på enkäten och var positiv till inrättandet av en äldreomsorgslag i Sverige. Nu är det uppenbarligen annat ljud i skällan. Men det är ju Camilla Waltersson Grönvall och Anna Tenje, moderata ministrar, som har ansvaret för att eventuellt lägga fram ett sådant förslag.

Herr talman! Varför har Moderaterna, undrar jag, ändrat sig om en äldreomsorgslag?

Herr talman! Det är en bra fråga. Vi håller på med ett omställningsarbete just nu när det gäller ett rätt stort antal lagar. Vi har en ny socialtjänstlag som också till viss del kommer att innefatta våra äldre medborgare.

Att i det läget ha en hel räcka med nya lagar som ska tillskapas och som kanske överlappar varandra tycker inte jag är vare sig relevant eller särskilt smart. Om man gör ett arbete och får en ny socialtjänstlag på plats som vi ser faktiskt gagnar området kanske vi inte behöver en äldreomsorgslag. Socialtjänstlagen är inte riktigt på plats än, men skulle vi se att den inte räcker till får vi titta på frågan igen och se vad som behöver göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Vi har stor tilltro till dokument, lagar och olika typer av inriktningar för hur vi ska jobba. För mig är det mer viktigt att de grejer vi gör faktiskt får relevant genomslag.

Det gäller till exempel handlingsplaner. Jag tror att också ledamoten är ganska medveten om att vi har en räcka med handlingsplaner. En del av dem är fantastiskt bra, men andra är helt meningslösa. Det är ingen som implementerar dem i sin verksamhet. Det blir, som jag slarvigt brukar uttrycka det, en floskel som skulle kunna broderas och hängas som tavla på väggen.

Ska vi ha handlingsplaner ska det vara bra handlingsplaner. När det gäller handlingsplaner för äldreomsorgen känner jag att det kanske inte är rätt läge att lägga fram dem just nu när Socialstyrelsen håller på med sitt arbete.

Herr talman! Det känns ändå betryggande att ledamoten har stor tilltro till dokument och lagar med tanke på att det är just lagstiftning som vi ägnar oss åt i den här församlingen. Något annat hade ju varit märkligt.

Frågan kvarstår om detta med en ny äldreomsorgslag. Att det var en ny socialtjänstlag på gång visste väl alla i valrörelsen också. Det är ingen nyhet. Problemet där har varit att det tar en sådan evig tid att komma fram till en proposition om en ny socialtjänstlag. Där väntar vi fortfarande. Men själva tanken med en äldreomsorgslag handlar om att brygga över de problem som finns i den nuvarande socialtjänstlagen kopplat till hälso- och sjukvårdslagen och sätta äldres behov i centrum för ökad kvalitet och jämlikhet, precis som rubriken är på den utredningen. Det handlar om att skapa en sammanhållen och samordnad äldrevård och äldreomsorg för dem som är mest sköra och sjuka, och det är precis det som är själva idén med en äldreomsorgslag.

Det är fortfarande svårt att förstå, herr talman, vad det är som har förändrats i praktiken från valrörelsen till dags datum i synen på en äldreomsorgslag. Förutsättningarna har ju varit kända hela vägen, och syftet med lagen har varit känt hela vägen. Att det pågår ett arbete med en ny socialtjänstlag har också varit känt hela vägen.

Jag ställer frågan återigen: Vad är det som gör att Moderaterna har ändrat sig i fråga om en ny äldreomsorgslag?

Herr talman! Jag säger som jag sa tidigare: Socialtjänstlagen är i grunden en lag även för de äldre. Vi ska egentligen inte behöva ha speciallagar för allting, utan en bra socialtjänstlag ska täcka in detta område.

När det gäller kopplingen till hälso- och sjukvård är det problematiskt att olika lagar gäller. Vi har en hälso- och sjukvårdslag, och vi har en socialtjänstlag. De pratar inte alltid samma språk.

Det har också fram till nu varit ganska svårt för sjukvården att prata med socialtjänsten i vissa frågor på grund av sekretesslagstiftning och liknande. Här kommer förändringar, och jag ser verkligen fram emot dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Det finns definitivt inte något illasinnat mot våra äldre i att vi inte nu lägger fram en äldreomsorgslag. Men jag har stor tilltro till en ny socialtjänstlag, förenklad lagstiftning om sekretess mellan myndigheter och att man börjar titta på att socialtjänstlagen verkligen lirar ihop med hälso- och sjukvårdslagen. På så vis behöver vi inte en specifik äldreomsorgslag - det är min uppfattning.

(Applåder)

Herr talman! Jag har några frågor. Jag arbetade väldigt mycket med pandemin under de år den pågick. Om det var något man var bekymrad över, herr talman, var det äldreomsorgen.

Nu undrar jag oroligt vad regeringen har lärt sig av pandemin. Detta hör ihop med vårdskador. Om en ny pandemi skulle segla in i Sverige skulle vi få samma trista resultat, herr talman, när det gäller just äldreomsorgen. Ni i Moderaterna var i opposition under de åren, och ni var väldigt pigga på att tala om vad som borde göras och inte göras. Nu när vi står här och pandemin är borta - folk vaccinerar sig och så vidare - är jag väldigt orolig. Kommer det en pandemi har vi inte gjort någonting, och ni gör ingenting i regeringsställning, som skulle göra att äldre går ur den med bättre förutsättningar.

Det fattas fortfarande utbildad personal. Det är fortfarande extremt dåliga arbetsförhållanden inom äldreomsorgen. Allt som Coronakommissionen pekade på är exakt som det var före pandemin.

Jag undrar hur ni har tänkt runt detta. När man tittar i Tidöavtalet ser man att det är typ fyra meningar om äldreomsorgen. Och i er budget kan man inte säga att det är väldigt mycket cash till kommunerna för äldreomsorgen. Pratar man med Kommunal, som kollar på dessa frågor hela tiden, herr talman, säger de att det återigen kommer att bli en kris inom äldreomsorgen i kommunerna. Hur har ni tänkt?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Ja, äldreomsorgen drabbades enormt under pandemin - jag håller med. Men om vi bryter ned det, vad var det egentligen som hände?

I Sverige hade vi strategin att vi skulle behålla så många äldre som möjligt på våra boenden. Det hade man inte kapacitet att hantera. Ett av skälen till att så många människor dog i covid i Sverige var att vi inte kunde erbjuda patienterna sjukhusvård; det är också konstaterat. Hade man i stället kunnat hantera dessa patienter inom sjukvården, där de hörde hemma, hade vi nog inte sett den arbetsbelastning och de problem som vi faktiskt fick se.

Vad gör då regeringen? Man har avsatt ganska mycket riktade pengar till regionerna för att öka antalet tillgängliga vårdplatser. Det är ett problem i Sverige att vi har för få vårdplatser per 1 000 invånare - faktiskt det minsta antalet i hela Europa. Jag ser alltså inte detta som någon dålig satsning.

Med den skyddade yrkestiteln för undersköterskor får vi samtidigt ett värde på vad en undersköterska är. Detta har varit lite spretigt. Jag vet att det har funnits kompletteringsutbildningar och liknande som lett till att man plötsligt fått kalla sig undersköterska utan att kanske riktigt ha haft kunskaperna för det. Jag tror alltså att detta kommer att betyda enormt mycket för äldreomsorgen, där undersköterskorna är oerhört viktiga medarbetare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Herr talman! Tack, Thomas Ragnarsson, för att du vidareutvecklar dessa frågor en aning! Det är jättebra att ledamoten också lyfter den skyddade yrkestiteln eftersom det är en av de frågor som Vänsterpartiet drev ganska länge. Vi är tacksamma för det.

Men tillbaka till äldreomsorgen! Det är personalen som ska göra jobbet inom äldreomsorgen. Ledamoten säger att det finns otroligt mycket pengar för att öppna vårdplatser, exempelvis; vi vet att det är äldre som hamnar på exempelvis akuten och behöver vårdplatser. Men detta stämmer inte. Tittar man runt i regionerna ser man att det sker enorma nedskärningar. I Sörmland ryker kanske 500 personer, till exempel. Det är alltså ingen jättesatsning.

Finns det ingen bottenplatta att stå på tror jag att det blir väldigt svårt när man går ut med riktade bidrag. Det finns liksom ingen som kan ta emot dem. När personalen springer i korridorerna är det väldigt svårt att genomföra riktade insatser från regeringen.

Min fråga kvarstår. Vi borde ha lärt oss betydligt mer av pandemin, och jag förväntade mig faktiskt att nästa regering skulle plocka upp Coronakommissionens olika synpunkter och göra något av dem. Det handlar om syrgas inom äldreomsorgen, exempelvis. Det finns massor av frågor som man hade kunnat "pointa ut", tycker jag, från Tidöpartierna, alltså Sverigedemokraterna och regeringen.

Jag tycker att det är förunderligt att vi fortfarande har en sådan personalsituation som vi har för undersköterskor inom äldreomsorgen. Det är de som får göra slitgörat och har de dåliga arbetstiderna och de extremt dåliga lönerna och så vidare.

Jag har ett tips. Man kan exempelvis se att åtta av tio av de ensamkommande arbetar inom äldreomsorgen. Ta hand om dem!

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

När det gäller personalförsörjningen är jag den första att hålla med om att alla människor som kan arbeta behöver vara i arbete i det här landet. Det är en självklar sak för mig. Problemet har varit att man på grund av personalbrist har sänkt kraven ganska rejält. Jag brukar själv uppfatta mig som en rätt så normal människa. Jag kan uppfatta vad folk säger till mig och så. Men när inte jag förstår vad personalen säger till mig, hur ska då min svärfar som är 90 år göra det? Där har vi ett problem.

Men i övrigt är jag helt medveten om att den reserv vi har i dag när det gäller folk som kan jobba i välfärden utgörs av de människor som står utanför arbetsmarknaden. Det är ingen hemlighet att många av dem har utländsk bakgrund. Det är en otrolig reserv, men vi måste få dem i arbete.

Den skyddade yrkestiteln diskuterades mycket, och det var ett bra förslag. Jag är inte en sämre politiker än att jag kan tycka att ett förslag från Vänstern är väldigt bra. Men vi behöver jobba med denna fråga så att det inte bara blir ett konstaterande av att det nu är en skyddad yrkestitel. Nu börjar det stora arbetet med att se till att de personer som får den skyddade yrkestiteln gör rätt saker. Det är nu vi behöver skruva om och göra kompetensväxlingen och verkligen se till att det blir rätt använd kompetens. Detta har vi pratat om i Kronobergs län; vi kallar det RAK.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Jag är helt övertygad om att detta kommer att spela roll, men det är ett tufft läge - för hela vårdsektorn.

Herr talman! Tack, Thomas Ragnarsson, för anförandet! Jag konstaterar kort att man i prognosen från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, skriver att man redan i år befarar att Sveriges kommuner och landsting kommer att gå back med 6 miljarder kronor. Det blir ännu värre för nästa år. Där befarar man ett underskott på 31 miljarder kronor.

Det är historiska underskott, och det beror naturligtvis på den kostnadschock vi har i samhället i dag med inflation och räntor och högre pensionskostnader.

Som jag uppfattar det, herr talman, har vi och Moderaterna inte riktigt samma prioriteringar och syn på hur den här situationen ska lösas när det gäller ekonomiska förutsättningar. Därför undrar jag, Thomas Ragnarsson: När ni hör de siffror som jag beskriver, är Moderaterna beredda att skjuta till ytterligare resurser för att klara äldreomsorgen?

Det som sker just nu är ju att man varslar även inom äldreomsorgen. Ta Örebro län som exempel. Där går man ut med att man ska minska bemanningen.

Debatten här i dag handlar om vårdskador och missförhållanden inom äldreomsorgen. Med mindre personal, lägre utbildningsnivå och mer stress ökar risken för vårdskador. Det tror jag att vi är rätt överens om, Thomas Ragnarsson och jag.

Min fråga till Thomas Ragnarsson, som är representant för regeringen, är alltså: Är regeringen beredd att skjuta till mer pengar nästa år?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag vill börja med att hålla med om en sak: Vi har inte riktigt samma syn på ekonomi. Ekonomi för mig är inte ad hoc och här och nu, utan ekonomi är ett långsiktigt arbete.

Den förra regeringen tillsköt väldigt mycket pengar till våra regioner och kommuner i ett läge med riktig kris. Det var väldigt bra. Däremot tycker jag att man kunde ha tittat lite på hur mycket pengar man sköt till när en av Sveriges minsta regioner - den region jag kommer från - nu har gjort ett överskott på 640 miljoner på två år. Men tvättar man det resultatet ligger man ändå på 25-30 miljoner back inom hälso- och sjukvården, som det brukar se ut.

Pengarna betyder jättemycket. Men de har ju betalats ut och finns någonstans. Man har näppeligen bränt dem. Jag vet att det finns någon region som har tyckt att man skulle spendera när man hade pengar på fickan, men de flesta regioner och kommuner har faktiskt avsatt pengar. Om man ser ekonomi i ett längre perspektiv borde det därför finnas en del pengar att ta av nu för att rädda ekonomin.

Jag håller med ledamoten: Det är tufft i år, och det kommer att bli ännu tuffare nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Jag tycker att man måste titta på sin ekonomi över tid och inte bara från år till år. Skulle vi nu skjuta till medel och täcka alla underskott i år kommer man att vilja ha full kostnadstäckning för nästa år också, och då blir det lite mer, precis som ledamoten säger. Jag tycker inte att det är ett rimligt sätt att sköta ekonomin.

Herr talman! Tack, Thomas Ragnarsson, för svaret! Jag upplever dock att ledamoten inte har riktigt förtroende för hur Sveriges kommuner och regioner hanterar sin ekonomi.

Visst, man kan alltid göra förändringar av verksamheten. Man kanske har använt pengarna lite vidlyftigt. Jag får känslan av att ledamoten har den åsikten.

Problemet kvarstår ju. Den socialdemokratiskt ledda regeringen gav historiskt stora anslag. Man kan diskutera om nivån var för hög - det var den sannolikt under vissa perioder - men vi sa tydligt att under pandemin skulle ingen fara illa av ekonomiska skäl, och därför skulle det inte fattas resurser.

I SKR:s, Kommunals och andras prognoser ser vi en betydande skuld i äldreomsorgen framöver på grund av den demografiska utvecklingen. I sex av tio svenska kommuner är en jättehög puckel på väg. Dessutom saknar man arbetskraft. För att locka arbetskraft behöver man ha bra arbetsvillkor och arbetsmiljö, vilket jag inte tycker att äldreomsorgens personal till fullo har i dag. Det behövs mer resurser.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag ställa en fråga till Thomas Ragnarsson. En del regioner har överskott och pengar på hög. Jag instämmer i det. Men man får komma ihåg att de pengarna är avsedda för pensionsskulden. Det finns en enorm pensionsskuld i kommuner och regioner i dag, och tanken med dessa pengar är alltså att betala en skuld man redan har. Nu kommer skulden i stället att kvarstå också hos de regioner som har pengar. På det sättet skjuter man problemen på framtiden. Hur kommer det att lösa äldreomsorgens utmaningar i kommuner framöver om det inte finns resurser?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Pensionsskulden har funnits under lång tid i verksamheterna. Jag kan se det som lite dålig ekonomisk hushållning. Om man vet att man har en skuld vet man också att man någon gång ska betala den.

Då kan man chansa och tänka att man kommer att ha pengar på fickan när man behöver dem, eller så kan man i sin grundbudget varje år lägga en avsättning för den skuld man har. Man gör ju pensionsavsättningar också.

Sedan kom ju det nya pensionsavtalet. Jag håller med ledamoten om att det är ett fantastiskt bra avtal för våra medarbetare. Problemet är dock att det verkar ha gått under radarn för alla att den här smällen skulle komma. Det har i sin tur inneburit att de flesta närmast har stått med byxorna nere och tänkt: Vad är detta? Det finns ju inte med i några planer!

Det är ett tufft läge. Det kommer vi att få lida av under några år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Återigen: De pengar som den rödgröna regeringen delade ut under pandemin var inte Socialdemokraternas pengar utan Sveriges pengar. Och Sveriges plånbok varken växer eller krymper utifrån vilken regering vi har - vi vet ju vad vi har för pengar att röra oss med. Har man då betalat ut mer pengar än vad som behövdes blir konsekvensen, speciellt i ett läge när det är tufft över hela världen, att det redan från grunden finns mindre pengar kvar att dela ut.

Kommunerna och regionerna fick ett vällovligt tillskott. Många av dem har lagt dessa pengar på hyllan. De pengarna ska man till viss del använda nu. Det är min uppfattning.

Herr talman! I Riksrevisionens granskningsrapport om statens arbete mot vårdskador och missförhållanden inom vård och omsorg av äldre kommer man till den övergripande slutsatsen att statens insatser inte är effektiva för att vård- och omsorgsverksamheter för äldre ska förhindra vårdskador och missförhållanden och uppfylla sitt ansvar mot enskilda inom ramen för lex Maria- och lex Sarah-bestämmelserna. Riksrevisionen bedömer också att verksamheternas ansvar bör utökas när det gäller att informera enskilda och deras närstående och ge dem möjlighet att vara delaktiga vid utredningar.

Regeringen menar i sin tur i sin skrivelse - det är ju den som vi debatterar här i dag - att rapporten är ett viktigt bidrag i arbetet med att förbättra vården och omsorgen om äldre men att regeringen gör en annorlunda bedömning än Riksrevisionen när det gäller vilka åtgärder som bör vidtas. Bland annat hänvisar regeringen till en utredning om språkkrav i äldreomsorgen och till att Nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg har inrättats vid Socialstyrelsen. Regeringen anser därför att rapporten är slutbehandlad. Men Miljöpartiet håller inte med.

Herr talman! Riksrevisionen konstaterar i sin granskningsrapport att vårdskador och missförhållanden kan vara traumatiska för dem som drabbas och även för deras närstående. Missförhållanden kan gälla övergrepp och tvångsåtgärder, och vårdskador kan leda till bestående fysiska men eller till att någon avlider.

Enskilda drabbade vill bli lyssnade på och vill få en bekräftelse på att det funnits brister i en verksamhet när de drabbats av en vårdskada eller ett missförhållande. Det faktum att det inte är obligatoriskt för verksamheterna att informera enskilda eller deras närstående vid missförhållanden - eller att höra dem när vårdskador eller missförhållanden inträffat - är ett problem. Verksamheternas ansvar mot enskilda och deras närstående bör därför enligt Riksrevisionen utökas.

Riksrevisionen lämnar i sin rapport flera olika förslag såväl till regeringen som till Ivo och till Socialstyrelsen.

Regeringen rekommenderas bland annat att stärka den nationella styrningen av kvalitet i omsorgen om äldre med målsättningen att minska antalet missförhållanden, exempelvis genom en nationell handlingsplan eller motsvarande. Man rekommenderas också att vidta åtgärder för att stärka enskilda i bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah och att ge Socialstyrelsen utökat bemyndigande att ställa ska-krav om att närstående ska ges möjlighet att beskriva sin upplevelse av en händelse som lett till en allvarlig vårdskada, att enskilda och närstående ska informeras vid ett missförhållande samt att enskilda och närstående ska ges möjlighet att beskriva sin upplevelse av en händelse som lett till ett allvarligt missförhållande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Regeringen tycker inte att dessa åtgärder är nödvändiga och hänvisar till olika dokument om att individen redan bör involveras. Vi menar att det är tydligt att det inte är så i praktiken och att mer behöver göras.

Det är uppenbart att instrumentet lex Sarah har en tendens att byråkratiseras. Vi anser att det är viktigt med det motsatta - att se individen mer och ta in dennes och anhörigas aspekter för att kunna säkerställa just god omvårdnad och trygga livsförhållanden.

Det är både märkligt och anmärkningsvärt att enskilda människor, eller deras anhöriga, som blivit utsatta för missförhållanden riskerar att försvinna i alla insatser på olika nivåer där man ska arbeta med kvalitetsutveckling.

Miljöpartiet anser att det inte bara är den enskilde och dennes närstående som skulle gynnas av detta. Vi är övertygade om att information, att man gör människor delaktiga i utredningar om vårdskador och missförhållanden och att man samtidigt tar hand om synpunkter kommer att leda till lärande organisationer som tar hand om synpunkterna bättre.

I sammanhanget vill jag också lyfta att Miljöpartiet ställt en fråga till det ansvariga statsrådet Anna Tenje om äldreomsorgslagen.

I dag saknas en tydlighet om vilka grundläggande krav som äldreomsorgen ska utgå från. En särskild lag skulle kunna trycka på det förebyggande arbetet och bidra till att kommunernas ansvar synliggörs och tydliggörs. Och det kan skapa ett ramverk för styrning, uppföljning och tillsyn.

På en dragning i socialutskottet nyligen nämndes i förbigående att ett förslag om en sådan lag inte kommer att läggas fram av regeringen. Det tycker i så fall Miljöpartiet är djupt beklagligt.

Jag står bakom Miljöpartiets båda reservationer i betänkandet, men jag yrkar bifall endast till reservation 2.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

För Kristdemokraterna är det av största vikt att man kan känna sig trygg när man blir äldre och att vården och omsorgen finns den dag då man behöver den. Det är därför en viktig rapport som Riksrevisionen lämnat gällande lex Maria och lex Sarah. Detta har alltså sin utgångspunkt i patientsäkerhetslagen och socialtjänstlagen.

Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för lex Maria och lex Sarah är så effektiva att vårdskador och missförhållanden förhindras och om vård- och omsorgsverksamheter uppfyller sitt ansvar mot enskilda i vården och omsorgen om äldre.

Låt mig börja med att säga att vi kristdemokrater ser allvarligt på de missförhållanden och de vårdskador som uppdagats inom äldreomsorgen. I rapporten är Riksrevisionens övergripande slutsats att statens insatser inte är effektiva för att vård- och omsorgsverksamheter för äldre ska förhindra vårdskador och missförhållanden och uppfylla sitt ansvar mot enskilda inom ramen för lex Maria och lex Sarah. Detta är något som vi i regeringspartierna inte tar lätt på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Riksrevisionen menar också att verksamheternas ansvar för att informera enskilda och deras närstående och ge dem möjlighet att vara delaktiga i utredningar bör utökas. Riksrevisionen menar också att styrningen och uppföljningen av arbetet för att förhindra vårdskador och missförhållanden i vården och omsorgen om äldre bör stärkas.

Som regeringen skriver i sin skrivelse välkomnar vi granskningen och menar att rapporten utgör ett viktigt bidrag i det fortlöpande arbete som regeringen bedriver i syfte att förbättra vården och omsorgen om äldre.

Samtidigt har vi andra slutsatser om vad som behöver göras för att rätta till de problem som finns. Regeringen vidtar nu flera åtgärder för att stärka kvaliteten i vården och omsorgen om äldre. Man har tillsatt en utredning om språkkrav inom äldreomsorgen och inrättat ett nationellt kunskapscentrum för äldreomsorg vid Socialstyrelsen.

För Kristdemokraterna är äldreomsorgsfrågorna högt prioriterade. Vi har länge och på olika sätt drivit frågor som syftar till att stärka tryggheten, värdigheten och sådant som ger livskvalitet inom omsorgen. I detta ligger också att det ges en god vård och omsorg. Och vi har fokus på den enskilde.

Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna inom äldreomsorgen. Äldreomsorgens viktigaste resurs är personalen. Det är avgörande att den har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. Därför föreslår regeringen i budgeten för 2024 att 1,7 miljarder kronor ska avsättas för att fortsätta med den påbörjade kompetenssatsningen för personal inom kommunalt finansierad äldreomsorg. Regeringen beräknar att man ska avsätta motsvarande belopp även 2025 och 2026.

Under sommaren blev också undersköterska en skyddad yrkestitel för att garantera att personalen har rätt kompetens. Samtidigt stärker det yrkets attraktivitet.

Herr talman! Regeringen fullföljer i budgetpropositionen 2023 den treåriga satsning som kallas för Äldreomsorgslyftet, som ger personal i äldreomsorgen möjlighet till vidareutbildning under betald arbetstid. Bara under de två första åren av satsningen har nästan 3 000 personer kunnat avsluta sin utbildning - de har utbildat sig till vårdbiträde, undersköterska eller specialistundersköterska eller gått en ledarskapsutbildning. Detta är ett viktigt steg för att stärka kompetensförsörjningen.

Vidare finns det en utredning om ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer. Där har man förslag om hur medicinsk kompetens kan stärka verksamheten. Den utredningen håller just nu på att beredas i Regeringskansliet.

Vårt samhälle är alltmer organiserat på ett sätt som inte uppmuntrar till stöd och hjälp mellan generationer, med konsekvens att många äldre lämnas i ensamhet på ålderns höst. För att uppmuntra och hjälpa dem som vill stötta sina föräldrar när de blir gamla vill vi kristdemokrater utreda möjligheten att införa ett stöd för vård av föräldrar, VAF. Inom sjukförsäkringssystemet ska man då som anhörig kunna få ett antal dagar per år då man kan rycka in för att hjälpa den äldre närstående med vårdbesök eller hjälpa till i hemmet vid plötslig sjukdom bland annat.

Regeringen presenterade i februari 2023 också en särskild gemenskapssatsning för att motverka ofrivillig ensamhet som särskilt drabbar våra äldre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Ensamhet påverkar den psykiska och fysiska hälsan och den generella livskvaliteten negativt. Gemenskapssatsningen uppgår till 300 miljoner kronor fördelade över tre år. Medlen ska bland annat gå till uppsökande hälsosamtal och till att skapa sociala kontaktytor och aktiviteter som känns meningsfulla.

Herr talman! Ett samhälle där alla kan åldras i trygghet och värdighet är ett angeläget mål för oss kristdemokrater. Äldre personer är en tillgång för hela samhället. Ett välfärdssamhälle kan i hög grad bedömas utifrån kriterier som respekt för, tillvaratagande av och omsorg om den äldre generationen.

Äldre ska kunna leva ett aktivt liv, ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. Var och en ska ses som en person med ett eget och unikt värde och med skilda intressen och bakgrunder. God vård, ett behovsanpassat boende och självbestämmande över sin vardag ska vara en självklarhet hela livet.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Jag noterade att äldreomsorgsfrågorna är högt prioriterade för Kristdemokraterna. Det tvivlar jag inte på. Jag tror att Kristdemokraterna har ett stort engagemang i dessa frågor.

Jag vill gå tillbaka till den rapport som vi har fått från Riksrevisionen som pekar ut ett antal problem inom svensk äldreomsorg och framför allt när det gäller den statliga styrningen av svensk äldreomsorg och ställa en fråga.

Kristdemokraterna har profilerat sig som det parti som vill förstatliga hela hälso- och sjukvården. Och det är ingen liten reform att förstatliga hela sjukvården. Jag hoppas verkligen att det inte kommer att bli verklighet, och det tror jag inte heller eftersom det inte finns någon majoritet i riksdagen för ett sådant förstatligande. Men det finns naturligtvis delar i vår vård och omsorg i Sverige som borde få en ökad nationell styrning.

I Riksrevisionens rapport konstaterar man att det ser väldigt olika ut runt om i landet i fråga om kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen och arbetet med att förebygga och motverka vårdskador och missförhållanden. Därför föreslår Riksrevisionen att det tas fram en nationell handlingsplan. Ungefär på samma sätt som det finns en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården borde det tas fram en nationell handlingsplan för bättre kvalitetsarbete inom äldreomsorgen.

Herr talman! Då undrar jag: Varför ställer inte Kristdemokraterna sig bakom den delen, alltså en ökad nationell styrning av svensk äldreomsorg?

Herr talman! Det pågår nu ett stort arbete och en rad olika åtgärder vidtas inom äldreomsorgen, inte minst när det gäller att försöka höja kvaliteten.

Vi tror däremot att ett förstatligande av hälso- och sjukvården vore bra när det gäller de stora och breda delarna på det nationella planet, där vi behöver knyta samman våra olika regioner på ett annat sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Vi har en lite annan syn när det gäller äldreomsorgen, som är de olika kommunernas ansvarsområde. Där försöker vi ge kommunerna stöd och hjälp för att underlätta arbetet i äldreomsorgen. Där har vi inte föreslagit en statlig styrning, utan vi tror att det finns sätt att ge god kvalitet som präglas av respekt genom uppdraget till de olika kommunerna. Vi tror att vi i just den delen kan ge de olika verktygen på ett annat sätt än genom ett förstatligande.

Herr talman! Det är glädjande att Kristdemokraterna inte vill förstatliga svensk äldreomsorg. Det tror jag, ärligt talat, inte att något parti vill.

Men jag lägger märke till att ledamoten lyfter fram att det behövs mer stöd och hjälp till kommunerna i detta arbete.

Det som Riksrevisionen föreslår med en nationell handlingsplan handlar inte om att ta över ansvaret för äldreomsorgen utan om att ge kommunerna mer stöd och hjälp, precis som ledamoten själv uttrycker det.

Då blir det väldigt märkligt för mig att man inte har ställt sig bakom det väldigt tydliga förslaget från Riksrevisionen om att ta fram en nationell handlingsplan som stöd och hjälp till kommunerna för att få den trygga, kvalitetssäkrade och goda äldreomsorg som våra gamla i Sverige förtjänar.

Herr talman! Jag återupprepar därför min fråga: Varför kan inte Kristdemokraterna ställa sig bakom Riksrevisionens förslag om en nationell handlingsplan för kvalitet i svensk äldreomsorg?

Herr talman! Vi genomför ju flera stora reformer just nu. Vi avsätter 1,7 miljarder i budgeten för att genomdriva Äldreomsorgslyftet, som är ett sådant verktyg. Inom Äldreomsorgslyftet ger vi resurser till kommunerna för att de ska kunna utbilda och stärka personalen. Vi har delar där vi ger resurser till att jobba med anhörigvården. Vi jobbar på ett brett sätt, och det är ett antal olika delar. Man försöker utreda en ny socialtjänstlag som ska ge stöttning. Vi ser att väldigt mycket är på gång, och vi vill sjösätta dessa bitar nu.

När det gäller ett förstatligande av hälso- och sjukvården är det en annan bit. Till skillnad från ledamoten tror jag att det skulle vara väldigt bra för Sverige. I stället för att ha 21 olika regioner som har olika nivåer skulle vi kunna få en helt annan styrning, särskilt av den specialiserade sjukvården. Det tror jag skulle vara bra för Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)