Interpellationssvar - Is-återvändare som jobbar nära barn och unga - 2023-11-14

Herr talman! Tobias Andersson har frågat mig hur jag avser att arbeta framåt med frågor om IS-återvändare som jobbar nära barn och unga. Tobias Andersson har också frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att garantera att barn och unga får en uppväxt fri från IS-återvändare.

Låt mig inledningsvis vara tydlig med att vi måste säkerställa att de som jobbar med barn och unga inte har en bakgrund som riskerar att äventyra barns och ungas säkerhet eller innebär en risk för att barn och unga socialiseras och rekryteras in i brottslighet. Uppgifterna i den artikel som Tobias Andersson refererar till i interpellationen är ytterst bekymmersamma och bör tas på största allvar.

I min roll som socialminister med ansvar för ungdomsfrågor är det en självklarhet att barn och unga ska växa upp i en trygg miljö. Det är inte under några omständigheter acceptabelt att vuxna som riskerar att utnyttja sin position i mötet med barn och unga för illvilliga och kriminella syften ges tillträde till sammanhang där barn och unga vistas.

Det är viktigt att arbetsgivare som ansvarar för personal som arbetar med barn genomför noggranna rekryteringsprocesser och skaffar sig god kännedom om den person som ska anställas. En del i denna process är kontroll av om personen i fråga tidigare är dömd för brott. Arbetsgivare i kommuner och regioner samt företag och organisationer har i nuläget möjlighet att enligt lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn begära ett registerutdrag ur belastningsregistret av en person som ska anställas, om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn. Det finns enligt den lagen inte något krav på att begära sådant registerutdrag vid anställning, och det är ytterst arbetsgivarens ansvar att säkerställa att endast den som är lämplig för en viss befattning anställs.

Därutöver finns andra verksamhetsspecifika regelverk som styr användningen av registerutdrag, exempelvis lagen (2007:171) om registerkontroll vid vissa boenden som tar emot barn. Enligt denna får hem för vård eller boende, HVB, och stödboenden som tar emot barn inte anställa någon som inte har kontrollerats mot belastningsregistret eller misstankeregistret. Där framgår också att Inspektionen för vård och omsorg har möjlighet att besluta att återkalla tillstånd för boenden som bedrivs i enskild regi och som inte kontrollerar registerutdrag. För att ytterligare säkerställa barns och ungas trygghet föreslår regeringen i lagrådsremissen Ett fönster av möjligheter - stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende att motsvarande bestämmelser ska gälla även för skyddade boenden som tar emot barn.

I skollagen (2010:800) framgår också specifika regelverk för registerutdrag inom skolans område. När ny personal ska anställas i förskolan och skolan eller inom annan pedagogisk verksamhet ska en registerkontroll göras. Bestämmelserna om registerutdrag i skollagen togs dock fram för över 20 år sedan, och i ett sådant utdrag finns enbart uppgifter om vissa specifika brott. Sedan dess har bland annat brotten deltagande i terroristorganisation och involverande av underårig i brottslighet införts. Skolan ska vara en trygg och säker plats där våra barn och unga kan bygga sin framtid, och det kan därför finnas anledning att se över lagstiftningen på området.

Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att belastningsregistret är ett komplement till övriga uppgifter som en arbetssökande lämnar under anställningsprocessen.

Regeringens arbete i dessa frågor sträcker sig över flera områden där ett stort antal myndigheter är involverade. Exempelvis bedriver Säkerhetspolisen en kontinuerlig uppföljning i fråga om individer som misstänks ingå i den våldsbejakande extremistiska miljön i stort, inbegripet individer som har rest till och återvänt från konfliktområden. Säkerhetspolisen gör löpande bedömningar om huruvida den här typen av individer utgör ett säkerhetshot eller inte och vidtar åtgärder utifrån det. Därtill har Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet i sin tur en god beredskap för att ge kontinuerligt stöd till kommuner och yrkesverksamma på lokal nivå.

Låt mig avslutningsvis upprepa att det är en självklarhet att barn och unga ska växa upp i en trygg miljö och att regeringen arbetar intensivt för att säkerställa att så ska vara fallet.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Som ministern nämnde kunde Expressen nyligen avslöja att en stor andel av de kartlagda IS-återvändarna valt att söka sig till yrken där de jobbar nära barn och unga - ett faktum som torde vara irriterande och oroande för de flesta.

Herr talman! Utan att säga "vad var det vi sa" kan man ändå konstatera att vi med Sverigedemokraternas politik aldrig hade hamnat i den nu uppkomna situationen. Det är nog bekant för de flesta. Sverigedemokraterna hade inte välkomnat de utländska IS-terroristerna till Sverige vare sig innan eller efter att de valde att ansluta sig till IS. Utan invandring av islamister sker inte heller något återvändande av islamister som hunnit spendera tid hos IS.

Nu befinner vi oss ändå i en situation där det är viktigt att vi försöker att övertyga såväl hela det politiska etablissemanget som det offentliga så att vi säkerställer att alla aktörer som är viktiga slutar med att vara naiva i de fall de fortsatt är det.

Visst, herr talman, skulle det rent hypotetiskt kunna vara så att de som väldigt medvetet valde att resa hela vägen till Syrien för att ansluta sig till en terrorsekt i dag ångrar sig djupt och har valt att viga resten av sina liv åt att hjälpa barn och unga i Sverige sedan de kom tillbaka hit. Det vore till och med en fin tanke.

En betydligt mer sannolik förklaring är dock att IS-återvändarna av strategiska skäl valt att söka sig till en målgrupp där de bedömer sig ha störst sannolikhet att kunna påverka och influera nästa generation bosatta i Sverige. Det är för att förleda barn i Sverige och för att kunna skapa grogrund för mer islamistisk extremism i Sverige.

Jag tror att jag talar för alla svenskar när jag säger att barn och unga inte ska behöva ha en IS-återvändare som till exempel socionom, lärare eller ungdomsledare. I dag är det dock ett faktum att föräldrar återkommande låter individer som anslöt sig till en terrorsekt tillbringa tid med deras barn.

Det är någonting som dessutom pågår utan att föräldrarna har kännedom om individens bakgrund, eventuella terrorsympatier och potentiella terrorbrott. Det behövs därför fler verktyg, ny lagstiftning, bättre kontroller hos arbetsgivare med mera. Denna regering har initierat en del arbete på området som berör fler ministrar än Jakob Forssmed och även flera departement.

I sitt svar nämner också Jakob Forssmed att det redan i dag är viktigt med goda rekryteringsprocesser och att det i vissa fall ska ske ett registerutdrag före anställning. Det är bra. Jag anser att man skulle kunna bredda när det är aktuellt med obligatoriska registerkontroller, men vi kan återkomma till det.

Därutöver informerar även ministern om att det i skollagen finns specifika regelverk för registerutdrag och att brotten deltagande i terroristorganisation och involverande av underårig i brottslighet ej ingår som en standarddel i det, varför det kan finnas skäl att se över lagstiftningen.

Herr talman! Mot den bakgrunden vill jag fråga ministern om han givet sitt svar även avser att verka för att den befintliga lagstiftningen ses över. Även om det sannolikt inte kommer att falla på Jakob Forssmeds departement har vi trots det ett värde i att värna unga så att de undslipper att ha IS-återvändare nära sig under sin uppväxt. Detta skulle kunna vara ett sådant verktyg.

Jag skulle även vilja be Jakob Forssmed att i en bredare bemärkelse resonera om vad för andra åtgärder som skulle kunna vara aktuella på området för att skydda barn och unga från IS-terrorister.

Herr talman! Tack, Tobias Andersson, för interpellationen och för diskussionen! Jag tror att vi i grunden är helt överens om att IS-återvändare som riskerar att dra in barn och unga i terroristverksamhet eller över huvud taget i kriminell verksamhet inte bör förekomma.

Det är synnerligen bra om man har återvänt från IS. Har man begått brott i samband med att man har varit där finns det goda möjligheter att väcka åtal i domstol. Om man har sonat sina brott ska man naturligtvis få en väg tillbaka. Men det är inte nödvändigtvis så att den ska vara i miljöerna bland barn och unga. Det finns i så fall andra möjligheter.

Ett grundproblem när IS härjade som värst var att vi inte hade lagstiftning på plats som gjorde det olagligt att resa och ansluta sig. Nu har vi det, vilket är väldigt bra.

Som Tobias Andersson också konstaterar är brotten deltagande i en terroristorganisation och även involvering av underårig i brottslighet relativt nya brott. De finns inte med i den körning som man ska göra i belastningsregister när man anställer personer.

Det är också därför som jag säger att det kan finnas anledning att se över detta. Det är inte mitt beredningsområde, utan det är andra statsråd som har att bereda den typen av frågor. Men vi är överens om att det kan finnas anledning att göra detta. Det är vad jag i dag kan säga i den frågan.

Sedan finns det ett antal saker som behöver göras. Förutom detta behöver skolledare och andra som anställer personer vara noggranna i rekryteringsprocesserna. Det är viktigt att de är det. Registerkontroll är en komponent i detta. Men det gäller också att de över huvud taget är vaksamma inför den här typen av saker så att vi säkerställer att barn och unga är trygga i skolan, i vården, på fritidsgårdar och i hemmet. De yrkesverksamma har en jätteviktig roll i barnens uppväxt. Det gäller att de förmedlar goda värderingar till barnen för att de ska kunna växa upp i trygghet.

Jag är glad att vi i dag har en bättre lagstiftning. Vi är beredda att titta på många olika åtgärder för att se till att de som sympatiserar med och försöker att dra in unga i terroristverksamhet ska finnas så långt från våra barn och unga som det över huvud taget är möjligt.

Herr talman! Tack på nytt, Jakob Forssmed, för svaret!

Jag vill också tacka ministern för att han tillåter sig att resonera lite bredare än det beredningsområde som jag känner till att han har i frågan. Om man ska fram med ny skarp lagstiftning, ändringar av skollagen eller så kommer det arbetet att huvudsakligen tillfalla andra ministrar i den regering som Sverigedemokraterna stöder. Den här interpellationen rör barn och unga, som är något som ministern har som en del av sitt ansvarsområde. Det handlar om hur de riskerar att påverkas av den situation vi nu befinner oss i.

Herr talman! Jag skulle tyvärr tro att de 83 av Expressen identifierade IS-återvändarna utgör toppen på ett isberg. Då talar vi inte bara om sammanhang där de verkar gentemot barn och unga. Det finns ett mörkertal för hur många som har anslutit sig till IS och hur många som har kommit tillbaka. Alla har inte gjort det under ordnade former.

Det finns också en rapport från 2018 från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap där man har identifierat 800 våldsbejakande islamister i Sverige som en del av en våldsbejakande miljö med religiös eller ideologisk påverkan.

Det är väl sannolikt att det även där rör sig om en topp av ett isberg och att det finns stora mörkertal för hur många i Sverige som hyser antidemokratiska värderingar och som är redo att på till exempel uppmaning av en terrororganisation agera destruktivt i Sverige.

Det kan antingen ske aktivt genom terrordåd eller mer passivt genom ett långsiktigt påverkansarbete. Det riskerar i det här fallet att drabba barn och unga i miljöer där de ska undslippa den typen av indoktrinering från ungdomsledare, skolpersonal och andra vuxna som man har all rätt att känna en tilltro till och känna att man har möjlighet att lita på i deras yrkesroll.

Min farhåga är att alldeles för många har valt att söka sig till dessa yrken för att kunna sprida sina våldsbejakande ideologier. Vi vet också hur exempelvis fritidsgårdar har varit ett tillhåll för rekrytering och då kanske mer i gängmiljö eller motsvarande.

Stora delar av det offentliga riskerar att bli infiltrerat av såväl våldsbejakande ideologiska extremister som gängkriminella. Det är nu ett faktum som vi från regeringsunderlaget behöver hantera. Mot bakgrund av det tror jag att vi kommer att behöva obligatoriska registerkontroller för all offentlig personal. Där kan kanske ministern inte uttala sig om alla fall. Men åtminstone delar av det berör ämnen som tangerar ministerns portfölj.

Det är också så att registerutdrag sannolikt inte räcker. De som har varit nere och stridit för IS och kommit tillbaka har inte alla en punkt i registret. Det kan behövas mer än så. Det kan behövas tillgång till misstankeregister och till Säpos register. Det kan behövas en genomlysning av sociala medier eller vilka associationer individerna i fråga har.

Jag förstår att det är ett stort arbete som kommer att beröra många ministrar. Storbritannien har ett system för hur det fungerar i dag. Där gör man en betydligt djupare bakgrundskontroll som sträcker sig vidare än bara till det faktiska registerutdraget.

Vi får se i vilken utsträckning som ministern känner sig manad att svara på frågan om det pågår några initiativ på området. Det gäller fler fall av obligatoriska registerkontroller men också att man breddar dem till att kunna genomlysa även annat.

Herr talman! Jag ska nog hålla mig till det jag sagt hittills gällande detta eftersom det ligger en bit ifrån mina beredningsområden. Jag har konstaterat att det finns möjlighet att göra registerkontroller och att det kan finnas skäl att se över vilka typer av brott som man begär utdrag om, särskilt när det gäller arbete i skolan. Men i övrigt får regeringen återkomma på annat sätt i den typen av frågeställningar.

Att bekämpa våldsbejakande extremism och kriminalitet är prioriterat av regeringen. Till detta hör förstås bekämpandet av att barn och unga rekryteras till eller socialiseras in i extremistiska eller kriminella miljöer.

Jag vill också nämna att Center mot våldsbejakande extremism har god beredskap för att ge kontinuerligt stöd till kommuner och yrkesverksamma i de insatser som behöver göras på lokal nivå. Det är viktigt att kommuner och yrkesverksamma vänder sig till Center mot våldsbejakande extremism. Det är också generellt sett viktigt - regeringen arbetar med en generell ingång här - att vi på många områden ser över sekretessen och ser till att det finns möjlighet att bryta sekretess för att skydda barn och unga på olika sätt.

Detta gör regeringen i olika sammanhang. Ibland har det byggts upp utan att vara ändamålsenligt - det är i vart fall inte ändamålsenligt i dag. En viktig sak som regeringen nu gör på område efter område är att se till att myndigheter faktiskt kan samverka bättre än i dag. Det tror jag är en nyckel om man ska kunna hantera denna problematik, där unga riskerar att påverkas av eller dras in i olika djupt olämpliga miljöer.

Fru talman! Som jag inledde med att säga är det många ministrar, politiker och myndigheter som gemensamt behöver kraftsamla för att lyckas trycka ut gängkriminella och andra typer av extremister från det offentliga Sverige och från de positioner där de strategiskt valt att placera sig i nuläget.

Ett par områden som väldigt tydligt berör ministern är, förutom ungdomsaspekten på det hela, just trossamfund och idrottsföreningar, som ju tillhör ministerns portfölj. Det finns exempel på hur sådana har nyttjats som punkter för radikalisering eller som mötesplatser för extremister. Både religiösa extremister och gängkriminella har sett förutsättningar att genom en idrottsrörelse eller genom ett trossamfund och dess lokaler hitta mötespunkter där man kan träffa unga. Där har man kunnat verka för att involvera dem i olika typer av kriminalitet eller extremism.

Min sista fråga är om det inom ramarna för ministerns portfölj finns några tankar när det gäller åtgärder för att minimera kontaktytorna mellan sådant som interpellationen berör, alltså IS-återvändare eller andra islamistiska extremister, och barn, unga och andra som kan tänkas röra sig i trossamfundssammanhang eller inom ramarna för idrottsutövning.

Fru talman! Det är angeläget att på olika sätt arbeta för att unga inte ska dras in i extremistiska eller kriminella miljöer. Det gäller både det offentliga och föreningslivet. Vi arbetar till exempel med att se över regelverket för bidragsgivning för att det ska bli tydligare och enklare att tillämpa och för att bidragen verkligen ska gå till organisationer som i allt väsentligt bidrar till att värna våra grundläggande värderingar i samhället, inte till organisationer som vill motverka dem. Det är viktigt.

Vi kommer också att inrätta en stödfunktion för myndigheter för att de ska bli bättre på att just fånga upp sådant i olika typer av organisationer. Det tror jag kommer att vara en ganska viktig funktion.

Därtill vill jag också gärna säga att regeringen i september 2021 gav Polismyndigheten, Kriminalvården, Sis och Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla arbetet med stöd till avhoppare från kriminella, våldsbejakande, extremistiska och hedersvåldsrelaterade miljöer i hela landet. Det är viktigt att detta arbete kan förstärkas på olika sätt.

Vi ska, som interpellanten säger, se till att ingen dras in i dessa miljöer, men för dem som redan har dragits in i dem måste det finnas vägar ut. Det gäller extremistiska miljöer, men det gäller i synnerhet också de kriminella miljöerna - ibland tenderar det ju att vara samma miljöer. Det är därför väldigt viktigt att det finns en bra avhopparverksamhet. Där kan vi nog fundera ytterligare på vad som kan göras för att fler ska känna att det finns en väg bort från den här typen av miljöer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.