Interpellationssvar - Pensionsmyndighetens oberoende - 2023-10-26

Fru talman! David Perez har frågat mig hur jag och regeringen avser att agera för att det fel som har medfört att medborgare födda 1957 har beskattats mer än vad som ursprungligen var tänkt inte ska drabba framtida pensionärer. David Perez har också frågat mig om mitt förtroende för Pensionsmyndigheten har påverkats av att Pensionsmyndigheten inte tidigare uppmärksammade regeringen och riksdagen på uppenbara fel och brister i lagstiftningen. David Perez har slutligen frågat mig om jag kommer att föra en dialog med Pensionsmyndigheten om att myndigheten inte informerade regeringen när felet uppmärksammades.

Fru talman! Jag vill börja med att konstatera att det alltid ska löna sig att arbeta, särskilt när man har arbetat ett helt liv och det är dags för pension. I Tidöavtalet slår vi fast att vi ska lämna förslag på hur pensionärers ekonomi kan stärkas och att skatten på både arbetsinkomster och pensioner ska sänkas. Regeringen har nu tillsammans med Sverigedemokraterna sänkt skatten på arbete för äldre, sänkt skatten på pension och även sänkt skatten för alla som arbetar, med fokus på låg- och medelinkomsttagare. Detta är välkomna tillskott till hushållens ekonomi, som nu drabbas hårt av höga räntor och inflation.

Nu rättar samarbetspartierna till den orättvisa som har drabbat 57:orna och ser även till att 59:orna slipper drabbas av denna orättvisa. Nästa gång åldersgränserna för pensioner höjs är 2026, alltså om två år. För att 59:orna inte ska hamna i samma situation - för att denna situation inte ska uppkomma igen - har Regeringskansliet även remitterat ett förslag som innebär att höjningen av åldersgränsen för rätt till det förhöjda grundavdraget skjuts fram från den 1 januari 2026 till den 1 januari 2027. Det innebär att personer som är födda 1959 kommer att ha rätt till förhöjt grundavdrag för beskattningsåret 2026, det vill säga från det år då de fyller 67. Personer födda 1958 påverkas inte av den kommande höjningen av åldersgränsen för förhöjt grundavdrag till 67 år utan får förhöjt grundavdrag precis som det var tänkt.

Jag har stort förtroende för att Pensionsmyndigheten utför sitt arbete professionellt och med stor integritet. Jag utgår även från att Pensionsmyndigheten inom sitt ansvarsområde lämnar den information som behövs för att regeringen ska kunna fatta väl underbyggda beslut. En viktig förutsättning för detta är en väl fungerande dialog, och det är något som jag definitivt upplever att jag och regeringen har med Pensionsmyndigheten.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det gläder mig att Sverige har en regering som tillsammans med Sverigedemokraterna nu rättar till det fel som har drabbat tusentals pensionärer runt om i landet, i synnerhet dem som är födda 1957 och 1959. Eftersom vi inte har kunnat återkomma med en korrigering och återbetalning förrän först i denna höstbudget har ju frågan präglat debatten under lång tid och skapat väldigt stor oro hos dem som har drabbats.

Bakgrunden till detta misstag är ett undermåligt förslag från den tidigare socialdemokratiska regeringen i samband med beslutet att höja pensionsåldern, vilket var något som Sverigedemokraterna röstade emot. Flera tunga remissinstanser såsom Skatteverket och Pensionsmyndigheten missade olyckligtvis konsekvenserna av förslaget.

Det som föranledde mig att kalla hit ministern i dag var frågan om just 57:orna och något anmärkningsvärt som skedde i samband med den förra Almedalsveckan. Detta är något som jag också har tagit upp i min frågeställning.

Det handlar om en tjänsteman vid Pensionsmyndigheten som uttalade sig vid ett seminarium i Visby. Där framkom det att myndigheten varit medveten om de omfattande brister som funnits med förslaget tidigare än vad som aviserats. Man ursäktar sig med att det vid tillfället inte längre var relevant eller möjligt att göra något åt det. Det må så vara, men detta drabbade trots allt omkring 100 000 röstberättigade personer. De har stor rätt att informeras om ändringar i deras pension och hade kanske valt att lägga sin röst på någon annan om de hade vetat om att de, som de själva säger, skulle straffbeskattas.

Som statsrådet vet om ska våra myndigheter vara oberoende och inte göra några som helst avväganden som ens kommer i närheten av partiskhet, särskilt under en valrörelse. Att avvakta med eller senarelägga saker som är av intresse för allmänheten, regeringen eller andra partier i Sveriges riksdag betraktar jag som allvarligt. Jag vill därför fråga statsrådet om hon inom ramen för sin roll som äldre- och socialförsäkringsminister har haft en dialog med Pensionsmyndigheten om när man har flaggat för felaktigheter i lagförslaget och om huruvida man hade kunnat göra detta tidigare än vad man nu gjorde, inte minst med tanke på vad den tidigare nämnda tjänstemannen har sagt.

Fru talman! Jag vill starta där jag avslutade i mitt förra anförande och konstatera att jag har stort förtroende för Pensionsmyndigheten och för att man utför sitt arbete med stor professionalitet och stor integritet. Den dialog som regeringen och jag för med Pensionsmyndigheten är kontinuerlig och mycket intim. Denna dialog är väldigt bra.

Jag går vidare till den andra frågan, som rör rättvisan när det gäller det förslag som vi nu rättar till.

Bakgrunden till förslaget om kompensation till personer födda 1957 och 1959 är den situation som ledamoten belyste i sin interpellation. Personer födda 1957 omfattas inte av åldershöjningarna i pensionssystemet eller kringliggande trygghetssystem. Samtidigt har de fått vänta ett extra år på att få ta del av det förhöjda grundavdraget. Den uteblivna skattesänkning som detta har medfört ska kompenseras i budgeten för 2024.

Det var Magdalena Andersson som var finansminister när det förslag som ledde till att reglerna ändrades för personer födda 1957 remitterades. Trots att hon visste om att de under 2023 skulle få betala för den uteblivna skattesänkningen informerades ingen om det. Detta har jag, liksom flera andra statsråd och ledamöter av Sveriges riksdag, beklagat vid flera tidigare tillfällen i denna kammare.

De som har drabbats av de nya reglerna på detta sätt har behövt vänta ett extra år på den skattesänkning som det förhöjda grundavdraget medför, men nu rättar regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna till denna orättvisa för personer födda 1957. De kommer att kompenseras. Vi ser också till att personer födda 1959 inte kommer att drabbas på detta olyckliga sätt.

Finansdepartementet remitterar nu en promemoria om dessa förslag, och kompensationen till personer födda 1957 föreslås, förutom att den kommer i budgeten 2024, bli skattefri. Storleken kommer att baseras på individens fastställda förvärvsinkomst och kommunalskattesats för 2023 - detta för att kompensationen i möjligaste mån ska motsvara den uteblivna skattesänkningen.

I ledamoten David Perez hemlän Uppsala berör förändringen uppemot 4 200 personer födda 1957, och de kommer att få en genomsnittlig skattesänkning på 28 000 kronor som blir skattefri.

Skatteverket föreslås bli handläggare för denna reform. Inget ansökningsförfarande kommer att krävas, utan utbetalningen kommer att ske per automatik via skattekontot den 1 juli 2024. Reformen kommer att kosta 3,2 miljarder kronor.

För att samma situation inte ska inträffa för dem födda 1959 föreslås även att höjningen av åldersgränsen för rätt till det förhöjda grundavdraget till 67 år skjuts upp från den 1 januari 2026 till den 1 januari 2027. Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 3,4 miljarder för 2026.

Misstaget rättas nu till, och det är beklagligt att det inte gjordes av den förra regeringen. Denna regering tillsammans med Sverigedemokraterna tar dock ansvar.

Fru talman! Jag tackar statsrådet även för detta svar.

Det är bra att regeringen tar frågan på stort allvar så att fler inte drabbas i framtiden. Det gläder mig också att höra att 4 200 Uppsalabor kommer att få en välkommen kompensation.

Jag noterar dock att statsrådet inte valde att kommentera frågan om vad Pensionsmyndigheten visste när. Jag noterar också att statsrådet säger sig ha stort förtroende för myndigheten. Samtidigt pågår en debatt i skuggan av Dagens industris avslöjande om hur tjänstepensionerna placeras av myndigheten. Bakgrunden är att Pensionsmyndigheten ändrade sin placeringspolicy mitt under pågående pandemi och valde att placera en ansenlig summa av pensionstagarnas kapital hos ett enskilt fastighetsbolag efter erbjudande från en amerikansk investeringsbank. Placeringen ingick i vad man kallade ett lågriskalternativ, men placeringen i det enskilda bolaget innebar långt ifrån låg risk. Liknande placeringar hos andra pensionsbolag har lett till omedelbara avsked. Socialdepartementet förde en dialog med myndigheten så sent som för ett par veckor sedan om just denna investering.

Med anledning av statsrådets intygande om hennes stora förtroende för Pensionsmyndigheten upprepar jag därför frågan: Anser hon att de har agerat korrekt genom att avvakta med att informera å ena sida regeringen, å andra sidan de drabbade pensionärerna när myndigheten blivit varse felet, det vill säga före valet, samtidigt som det nu dyker upp tveksamma placeringar inom ramen för pensionssparandet?

Fru talman! Pensionsmyndigheten har en viktig roll som expertmyndighet och har i uppdrag att följa, analysera och förmedla ålderspensionssystemets utveckling och effekter för enskilda och samhället i stort.

Som jag nämnde i mitt inledningsanförande och som ledamoten också noterat har jag fullt förtroende för Pensionsmyndigheten och utgår också från att myndigheten inom sitt ansvarsområde lämnar den information som behövs för att regeringen ska kunna fatta väl underbyggda beslut.

Det var under Magdalena Anderssons tid som finansminister i den dåvarande socialdemokratiska regeringen man fattade beslutet att gå vidare med förslaget utan att informera vidare.

Jag har även en väl fungerande dialog med Pensionsmyndigheten, och inget i den dialogen har gett mig skäl att tro något annat när det gäller den information som har framkommit. Tvärtom har jag många gånger haft goda skäl att imponeras av medarbetarnas hårda arbete för dagens och framtidens pensionärer. För mig handlar detta om ett ömsesidigt och viktigt informationsutbyte.

Fru talman! Jag tackar ministern än en gång för svaren om 57:orna, 59:orna och förtroendet för Pensionsmyndigheten.

Jag kan konstatera att det finns anledning att se över hur myndigheten har agerat i sitt val av större placeringar, i synnerhet när det har funnits brister i det underlag som låg till grund för den stora investeringen i fastighetsbolaget, vilket framkom i Dagens industris avslöjande.

Låt mig avrunda med ett par frågor som kan vara relevanta för dem som lyssnar på debatten där hemma och för de 100 000 röstberättigade personer som kanske hade gjort ett annat val om de vetat om att de skulle bli straffbeskattade. Har ministern reflekterat över om det finns behov av att se över Pensionsmyndighetens rutiner? Finns det anledning till oro över hur pensionspengarna placeras av landets olika aktörer?

Tack för debatten!

Fru talman! Även jag tackar för denna välgörande interpellationsdebatt. Det är viktigt att politiken när den har begått ett misstag rättar till det och är tydlig med på vilket sätt och i vilken ordning. Detta är givetvis av vikt för att samma eller liknande misstag inte ska begås framöver eftersom det får stora konsekvenser.

Den dialog vi för med Pensionsmyndigheten är väldigt bra, och det är högt i tak. Jag kan konstatera att jag är mycket nöjd med det informationsutbyte vi har och att jag har stort förtroende för Pensionsmyndigheten.

Det finns dock alltid skäl för oss att i alla delar, avseenden och frågor som väcks i denna församling kontinuerligt se till att ett förbättringsarbete sker, och det är jag lika besjälad av som ledamoten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.