Herr talman! Sverige - året är 1809. Vi är i krig med Ryssland och förlorar Finland. Vi är också i krig med Frankrike, Danmark och Norge. Missnöjet mot det kungliga enväldet växer. En statskupp sker i mars 1809. Sveriges regent Gustav IV Adolf avsätts. Orättvisorna är stora, och folket har ingen insyn i elitens maktutövning. Tiden fram till nu - 1700-talet - har också präglats av ständerväldet, det vill säga en maktfullkomlig riksdag och en illa fungerande förvaltning.
Det var i denna kontext som ett nyinrättat konstitutionsutskott skrev regeringsformen år 1809. Man delade den gemensamma utgångspunkten att det nya statsskicket måste förhindra nya former av envälden. Maktdelning och effektiva kontrollorgan stod i fokus.
Ett av dessa organ var Justitieombudsmannen som å riksdagens vägnar skulle kontrollera myndigheternas maktutövning - en folkets ombudsman och lagens väktare. Och det var sannerligen ett modernt konstitutionellt grepp för den tidens prägel.
Herr talman! Sedan år 1809 har Justitieombudsmannen - först att inrättas i världen - varit en viktig garant för rättssäkerheten i landet. Genom att ta emot och utreda klagomål från allmänheten angående myndigheters agerande och eventuellt vidta åtgärder för att se till att myndigheterna agerar korrekt och i enlighet med lagar och regler har myndigheten bidragit till att öka förtroendet för den offentliga förvaltningen, garantera medborgarnas rättigheter och säkerställa att lagar och regler följs.
Detta bidrar till att skapa tillit till den offentliga förvaltningen och rättssystemet, vilket är grundläggande för vår demokrati. Det ger medborgarna en känsla av att deras röster hörs och att de har en möjlighet att få upprättelse och rättvisa, vilket är grundläggande i en demokratisk stat.
Det främjar också en kultur av ansvarsskyldighet och öppenhet inom den offentliga förvaltningen, vilket är avgörande för att upprätthålla demokratiska principer.
Herr talman! Det är över 30 år sedan en översyn gjordes. Med anledning av det tillsattes för tre år sedan en utredning i form av en parlamentarisk kommitté. Den 18 maj 2022 lämnade utredningen sitt slutbetänkande, och under detta riksmöte har vi berett ärendet i konstitutionsutskottet.
Här står vi nu med ett färdigt betänkande. De förslag som behandlas i betänkandet rör JO:s konstitutionella ställning, uppdrag, verksamhet och organisation. Jag tänker inte återge förslagen i detalj utan hänvisar till betänkandet.
Jag vill rikta ett särskilt tack till kansliet som har arbetat med denna stora fråga. Vi har i princip arbetat fram en proposition, trots att vi är riksdagen.
Herr talman! Sverige - året är 2023. Vi må under lång tid ha varit förskonade från krig i vårt land, men Ryssland har invaderat Ukraina. Vi har därmed ett krig i vår omedelbara närhet. Vi må ha haft demokrati i över 100 år, men demokratins spelregler testas varje dag.
Trots att det gått över 200 år sedan Justitieombudsmannen inrättades kvarstår dess uppdrag och kärna alltjämt. Vi behöver fortsatt ett starkt justitieombudsmannaämbete som en av garanterna för att mänskliga rättigheter upprätthålls i vårt land och för att människor ska kunna känna tillit till vårt gemensamma samhälle.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Översyn av JO-ämbetet
JO främjar en kultur som gör att våra myndigheter agerar korrekt och transparent. Det är en kultur som bygger tillit och visar att vi värdesätter öppenhet och ärlighet i vårt samhälle. Nu tar vi ytterligare steg i att värna denna viktiga institution för ett Sverige präglat av rättvisa och respekt för varje medborgares rättigheter.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
I detta anförande instämde Matheus Enholm och Victoria Tiblom (båda SD), Lars Engsund, Lars Johnsson, Ulrik Nilsson, Susanne Nordström och Erik Ottoson (alla M), Jessica Wetterling (V), Malin Björk (C), Gudrun Brunegård (KD), Jan Riise (MP) samt Malin Danielsson (L).