Fru talman! Som sista debatt för min del under det här riksdagsåret har jag blivit inkastad i en trafikutskottsdebatt om digitaliserings- och postfrågor. Eftersom jag inte är ordinarie ledamot i utskottet har jag inte varit med i beredningen av dessa frågor, så jag kan kanske delvis skylla mina bristande kunskaper på området på det. Men det är inte utan att man ibland känner sig som farbror, 85, när vissa digitaliseringsfrågor kommer upp. Trots att man inte har passerat 50 än känner man sig i vissa lägen betydligt äldre, och det gäller sannerligen när temat är digitalisering.
Enligt rapporten Svenskarna och internet 2022, som ges ut av Internetstiftelsen, använder 94 procent av befolkningen internet, och nästan alla gör det dagligen. De 6 procent som inte använder internet alls tillhör nästan uteslutande de äldsta i vår befolkning. Var femte pensionär använder inte internet. Enligt rapporten begränsas de äldre bland annat av höga kostnader, krånglig teknik och en oro för att bli lurade.
Samtidigt ser man hur detta leder till ett utanförskap på många sätt. Många väntar sig att alla har tillgång till en e-postadress eller ett bank-id i dag, vilket inte stämmer. Särskilt är det många äldre som inte har det. Tyvärr hamnar dessa i ett B-lag, då de analoga möjligheterna till kontakt med sjukvård, myndigheter, ansökningar om hemtjänst och så vidare inte har samma servicenivå, telefontider etcetera som tidigare.
Det är fullt förståeligt och helt rätt att digitaliseringen går framåt, men vi får inte glömma bort min snart 80-åriga gamla mamma eller andra som inte har de digitala kunskaperna eller möjligheterna. Av PTS årsredovisning för 2022 framgår hur myndigheten fortfarande arbetar för ett minskat digitalt utanförskap och en lättare vardag för de äldre som ofrivilligt hamnat i både fysisk och social isolering, vilket ju är välkommet. Men det kommer inte att räcka. Därför måste de analoga tjänsterna fortfarande finnas kvar i en rimlig omfattning.
Fru talman! Det gamla kopparnätet har på många ställen monterats ned, och nedmonteringen fortsätter alltjämt. Det onda att nätet har monterats ned har samtidigt lett till en god utbyggnad av fiber på stora delar av den svenska landsbygden, men inte överallt. En utmaning som detta dock har fört med sig är att de som inte längre har fast telefon via kopparnät eller fiber är hänvisade till mobilnätet. Av min egen och mina grannars högst begränsade empiriska studier kan vi konstatera att mottagningen i åtminstone min och Gunilla Svantorps del av Värmland har blivit betydligt sämre. Kanske det är för att allt fler använder sig av den trådlösa datatrafiken? Jag vet inte, men detta är vår egen hemsnickrade teori.
I vilket fall som helst leder dålig mottagning till utmaningar. Samtidigt måste vi säkra upp de mobilmaster som faktiskt blir våra livlinor, så att de fungerar även vid strömavbrott. Många master har i dag mycket begränsad kapacitet, och inte ens vid ett kortare strömavbrott finns någon funktion kvar då nödströmmen är slut. Därmed kan man inte heller nå 112 om man är i behov av det. Vi ser digitaliseringens fantastiska möjligheter, men vi måste samtidigt ha dess svagheter i åtanke vid utveckling och utbyggnad.
Fru talman! I Kristdemokraternas landsbygdspolitiska program pekas det tydligt på att bredband i praktiken är nödvändigt för ett modernt boende eller företagande. Fortfarande finns det många som saknar de möjligheter som en stabil och snabb internetuppkoppling innebär. På landsbygden saknas ofta förutsättningar för en marknadsdriven utbyggnad. Där behövs olika former av stöd. I en utvärdering av landsbygds- och regionalfondsprogrammen, beställd av Tillväxtverket och Jordbruksverket, beskrivs fiberanslutning vara lika viktigt som vägar och elektricitet.
I telefonenkäten anger 62 procent av de företagare som fått tillgång till fiberanslutning att det har stor eller mycket stor betydelse för företaget. Under pandemin har många flyttat sin arbetsplats till bostaden och ibland även till fritidshus och sommarställen på landsbygden. För dem som under en begränsad period av skäl relaterade till pandemirestriktioner mer eller mindre har tvingats flytta sin arbetsplats har det kanske fungerat att hanka sig fram med en svajig mobiluppkoppling. Men det vi ser framför oss nu är att många kommer att vilja fortsätta jobba delar av sin arbetstid från annan plats än kontoret. Detta kommer att ytterligare öka kraven på ett utbyggt fibernät.
Det finns exempel från landsbygden där företag eller bostäder som ligger långt ifrån ett fibernät i sin kommun men har nära till ett fibernät i en annan kommun inte får ansluta sig till det befintliga nätet i grannkommunen. Sådana effekter vill vi hitta lösningar på för att kunna undvika - inte bara för att skynda på möjligheten för fler att kunna ansluta sin fastighet till fibernätet utan också för att det skulle spara pengar och resurser.
Fru talman! Sverige är ett stort land, och det är troligen inte ekonomiskt försvarbart att satsa på fiber till varje hushåll. Då behöver andra lösningar användas. Det är också viktigt att inte ta bort befintligt kopparnät förrän annan teknik finns på plats för att inte missgynna dem som bor på landsbygden. Vad gäller tillgång till internetuppkoppling är det fortfarande cirka 2 procent som saknar detta.
Därför satsar regeringen på stöd till bredbandsutbyggnad för att även landsbygd och glesbygd ska få fungerande bredbandsuppkoppling. Regeringen vill också undersöka möjligheten att påskynda utbyggnaden av bredband i glesbefolkade områden. Då kan inte alltid fiber användas, eftersom det blir alldeles för dyrt för att nå alla hushåll. Därför lyfter regeringen fram trådlös uppkoppling i detta uppdrag. Det kommer att medföra att fler hushåll kommer att kopplas upp snabbare, och det blir billigare.
Hela Sverige ska fungera. Då ska även hela Sverige ha tillgång till bredband.
Ibland behöver vi dock problematisera den digitala utvecklingen. Vi behöver stanna upp och reflektera om till exempel skärmtid. Vad är lagom skärmtid? Vi behöver utreda skärmtidens påverkan mer noggrant. Som statsrådet Forssmed har sagt: "Skärmtid och sociala medier kan ha negativ påverkan, men vi behöver veta hur stor påverkan på hälsan, på kognitiv förmåga och på psykisk ohälsa" som detta har.
Detta är oerhört viktiga frågor. Digitaliseringen är inte enbart av godo.
Har en ny sorts ensamhet utvecklats? Jag menar en digital ensamhet där man nås av ständiga uppdaterade flöden om vad alla andra gör och man ställer sig frågan: Hur är mitt liv jämfört med deras? Hur många av mina Facebookvänner träffar jag fysiskt? Finns det en risk för att man isolerar sig och enbart umgås på nätet?
I SVT:s nyheter på morgonen i dag kunde vi höra att man noterar att självscanningsstationerna i våra butiker har ett allt högre tryck än den vanliga kassan just för att särskilt yngre inte vill ha fysisk kontakt med människor längre. Man vill råda sig helt själv.
Fysisk inaktivitet kontra skärmtid är en annan aspekt. Vi behöver röra oss mer. Så har vi den övergripande frågan: Hur påverkas vi av användningen av digitala och sociala plattformar och av skärmar?
En digital gemenskap kan vara väldigt positiv, men detta kan även innebära ett digitalt utanförskap och en digital ensamhet. Om detta behöver vi prata mer, och vi behöver utreda det mer. Det är precis det som regeringen har initierat.
Slutligen, fru talman, ska jag säga några ord om postverksamheten, en av livlinorna för ett fungerande samhälle. Postfinansieringsutredningen, som tillsattes av S-regeringen, togs fram mot bakgrund av att allt färre brev skickades. Därmed minskar postverksamhetens intäkter, vilket vi har hört i tidigare inlägg. Sverige behöver dock fortfarande ha en posttjänst i hela landet, och därför behövs förändringar.
Regeringen valde i januari 2023 att besluta om ett tilläggsdirektiv till Postfinansieringsutredningen som avser just digital post. Skälet för tillläggsdirektivet är att den offentliga förvaltningen behöver följa med i den digitala utvecklingen. Det finns flera fördelar med digital post. Posten blir säkrare och billigare, och du kan komma åt din digitala brevlåda oavsett var du befinner dig.
Eftersom det finns personer som av olika skäl inte kan skaffa en digital brevlåda ska utredaren även ta fram förslag på vilka personer som ska undantas från krav på en digital brevlåda. Detta är en mycket viktig aspekt att beakta. Det måste finnas alternativ för dem som har särskilda behov.
Fru talman! Digitaliseringen innebär stora möjligheter att finna gemenskap, nya lösningar och ny kunskap. Samtidigt medför digitaliseringen utmaningar, vilka kan omfatta allt från AI-regelverk och skärmtid till ett digitalt utanförskap eller en digital ensamhet. Det gäller att kunna se båda sidor av myntet oavsett om det är digitalt eller analogt.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Eftersom detta, vad jag vet, är min sista debatt för detta riksdagsår vill jag önska talmannen och talmanspresidiet, kammarsekreterare och stab en riktigt skön sommar. Och även om jag inte sitter i trafikutskottet vill jag önska även er en skön sommar.