Fru talman! Det hör inte till vanligheterna att en skrivelse som inte har föranlett några motioner och som det inte finns några yrkanden om debatteras i kammaren. Likväl är det viktigt att uppmärksamma skrivelsen om regeringens redovisning av skatteutgifter.
Redovisning är en väsentlig del i en förtroendebransch som politiken. I Sverige har vi det sjätte högsta skattetrycket i världen. Hushållens största utgift är skatterna.
Det ställs många krav på ett perfekt skattesystem. Det ska både vara och upplevas vara rättvist. Det ska vara enkelt, begripligt och transparent. Och inte minst ska det ha inbyggda incitament som stimulerar till arbete och leder till god ekonomisk utveckling och tillväxt.
Nu är vårt skattesystem mycket långt ifrån att vara perfekt; därför är det ännu viktigare att det är transparent. Skattebetalarna ska få veta hur mycket skatt som tas ut och vad skatterna går till. För skattesystemets legitimitet och effektivitet är det mycket viktigt med noggranna redovisningar av hur skattemedlen används.
Skatteutgifter kan definieras som stöd till hushåll och företag som uppstår genom särregler i skattelagstiftningen. För att synliggöra stödet krävs att en jämförelsenorm för skatteuttaget definieras. En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är förenligt med normen.
Redovisningen av skatteutgifter kan sägas fylla i huvudsak två syften. Det första syftet är att synliggöra de stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis har samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida.
Det andra syftet med redovisningen är att belysa graden av enhetlighet i skattesystemet. Genom att minska enhetligheten och öka komplexiteten i skattesystemet kan skatteutgifter sägas gå emot principen om att skattereglerna ska vara generella, enkla och tydliga.
Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används på ett effektivt sätt för att skapa så hög välfärd i samhället som möjligt. Skatter, oavsett om de är enhetliga eller inte, orsakar vanligen snedvridningar och en ineffektiv resursallokering i samhället. I vissa fall kan avvikelser från enhetlig beskattning, åtminstone teoretiskt sett, förbättra effektiviteten och därmed höja välfärden i samhället.
Hur en skatteutgift påverkar välfärden beror på vilken värdegrund som bedömningen utgår från, exempelvis vilken vikt som läggs vid fördelningen av tillgångar. En vanligt förekommande förenkling är att en åtgärd antas leda till ökad välfärd om vinsterna för dem som vinner på en regelförändring kan kompensera förlusterna för dem som förlorar på den.
Även om det vore önskvärt att göra en kvantitativ bedömning av en skatteutgifts bidrag till förbättrad samhällsekonomisk effektivitet är detta oftast inte praktiskt möjligt eftersom det ställer stora krav på data och metod. En kvalitativ bedömning går dock ofta att göra. Ytterst måste det demokratiska beslutssystemet värdera förändringen och anse att den nya fördelningen är acceptabel. Och det är precis det vi gör i skatteutskottet.
Fru talman! Jag vill avsluta med några nyheter från årets redovisning av skatteutgifterna.
I budgetpropositionen för 2023 aviserades att tillfällig skattefrihet för laddel på arbetsplatsen införs från och med den 1 juli i år. Syftet är att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Införandet av skattebefrielsen ger upphov till den nya skatteutgiften A39, Skattefrihet för laddel på arbetsplatsen.
Att aktivt medverka till omställning av fordonsflottan är mycket angeläget, och det är just den typen av positiva och utvecklingsbejakande klimatåtgärder som vi måste ha mer av i stället för regleringar och pålagor. Bortfallet av skatteintäkter som åtgärden leder till är därför väl motiverat.
Skatteutgift F9, Nedsatt energiskatt på diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom jord, skogs- och vattenbruksnäringarna, har tillkommit i årets redovisning. Den har uppstått till följd av de tillfälliga nedsättningar av drivmedelsbeskattningen som har gjorts under 2022 och som, enligt förslag i budgetpropositionen för 2023, förlängs till och med den 31 december 2023.
Att lätta bördan för dessa näringar i kölvattnet av skenande bränslepriser är nödvändigt om vi inte vill se en omfattande utslagning av företag på landsbygden - sålunda en väl motiverad skatteutgift.
Den 1 januari 2023 höjdes schablonbeloppet för avdraget för resor med egen bil till och från arbetet, det så kallade reseavdraget, från 18,50 till 25 kronor per mil. Avdragsbeloppet för arbetsresor med förmånsbil höjdes också. Regeländringen innebär att skatteutgifterna A11 och B5, båda benämnda Avdrag för resor till och från arbetet, ökar i omfattning.
Avdrag för kostnader för resor till och från arbete, liksom resor i tjänsten, måste rimligen i någon mån motsvara kostnaderna för desamma. Att gå ifrån den föreslagna modellen med avståndsbaserade avdrag och i stället höja schablonavdraget för resor med egen bil är därför en ur rättvisesynpunkt högst motiverad skatteutgift.
Redovisning av skatteutgifter
Det så kallade forsknings- och utvecklingsavdraget utökas från den 1 juli 2023 genom att beloppstaket per månad höjs från 600 000 till 1,5 miljoner kronor. Skatteutgift D4, Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med FoU, ökar därmed - en väldigt väl motiverad ökning av denna skatteutgift.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 14 juni.)
