Arbetsplenum - Ändringar som rör gymnasieskolans nationella program och ämnen m.m. - 2023-05-31

Herr talman! Vi ska nu debattera ett antal förändringar på utbildningsområdet som är ganska viktiga, men det är kanske inte de största reformerna som har genomförts i det svenska utbildningsväsendets historia. Men de är en följd av att riksdagen för drygt ett år sedan beslutade att vi ska ändra betygssystemet i den svenska gymnasieskolan. Det innebär att man inte längre får så kallade kursbetyg utan terminsbetyg, eller ämnesbetyg. Så är det redan i grundskolan.

En följd av detta blir att vissa smärre förändringar behöver genomföras. Skolverket har då gjort en liten översyn och kommit med ett antal förslag som regeringen har hörsammat. Det finns en sak som vi i och med detta beslut kan ändra på. Det finns en risk när man övergår från kursbetyg till ämnesbetyg att elever i svensk gymnasieskola inte kommer att fördjupa sig lika mycket inom ämnet matematik. Det har att göra med att eleverna i regel kanske inte får lika höga betyg i de mer avancerade kurserna i matematikämnet på gymnasiet. När man då övergår till ämnesbetyg blir följden att incitamenten för eleverna minskar att läsa de svåraste kurserna i matematik. Detta vill vi åtgärda på ett rimligt sätt. Det innebär att man på naturvetenskapsprogrammet och på teknikprogrammet i gymnasieskolan delar upp matematikämnet så att det också får en fördjupningsdel. Det är det ena saken som tas upp i denna proposition.

Herr talman! Den andra förändringen i fråga om detta är att elever som läser teknikprogrammet på gymnasiet kommer att läsa även naturkunskap. Orsaken till detta är att elever på teknikprogrammet på gymnasiet i dag läser kemi och fysik, men programmet täcker inte in hela naturkunskapsämnet. Här kommer det alltså också att bli en förändring. Allt detta träder i kraft om två år, så ingen behöver fundera så mycket över höstterminen detta år.

Det tredje, herr talman, är att det kommer att ske en förändring i programstrukturen på gymnasieskolan, som innebär att hantverksprogrammet kommer att upphöra. Det programmet drar i dag åt lite olika håll. Man kan bli florist eller frisör, och det finns ett antal andra inriktningar. I grund och botten vill nästan samtliga elever som läser på hantverksprogrammet bli frisörer. Över 90 procent av alla som läser hantverksprogrammet på gymnasiet vill bli frisörer, stajlister eller barberare av något slag. Därför blir det nu ett eget program på gymnasiet, frisörprogrammet. De andra inriktningarna, som har väldigt få elever i dag, kommer man i stället att kunna tillgodose genom riksrekryterande utbildningar.

Herr talman! Det är ungefär så man kan sammanfatta den här propositionen. Det finns ytterligare några delar, som att man förlänger tidsfristen för sekretessbrytande bestämmelser när det handlar om att kunna få ut betygsinformation eller statistik, till exempel. Det sker också en liten förändring när det gäller olika beteckningar inom särskolan, när den övergår till att kallas för anpassad skolgång.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Jag tycker att det är tydligt hur regeringen följer den linje man har lagt ut med dessa förslag. Regeringen har upprepade gånger visat sig inte förstå vad staten behöver göra för att kompetensförsörjningen ska fungera. Regeringen har skurit hårt i alla utbildningsmöjligheter för vuxna: vux, yrkeshögskola, akademi, folkbildning. Regeringen har underlåtit att ge CSN de handläggningsresurser som myndigheten behöver för att omställningsstudiestödet ska fungera. Regeringen har fimpat försöket med branschskolor utan att presentera ett alternativ för hur man ska lösa kompetensförsörjningen i smala branscher.

Och nu lägger regeringen ned hantverksprogrammet. Det kan hända att det är en reform som behövs, men regeringen bemödar sig inte om att säkerställa att ungas möjligheter att välja hantverksutbildningar ska finnas kvar.

Jag tänker att Fredrik Malm, precis som jag, tycker att det är viktigt att företag har tillgång till utbildad arbetskraft, även i smala branscher. Så varför, Fredrik Malm, tycker du inte att det är värt att säkerställa ungdomars möjlighet att välja hantverksutbildningar?

Herr talman! Linus Sköld pekar på något som är väldigt viktigt, nämligen behovet av att vi får en kompetensförsörjning. Svenska företag skriker i dag efter utbildad arbetskraft. Då måste man dock, tycker jag, se på hantverksprogrammet i svensk gymnasieskola som helhet.

Varje årskull i Sverige består av ungefär 100 000 personer. Under läsåret 2021/22 studerade totalt 6 018 elever på hantverksprogrammet. Av dem ville 90 procent bli frisörer. Deras utbildning kommer framöver att garanteras som nationellt gymnasieprogram. I årskurs 1 handlar det i hela Sverige om 206 elever som är inriktade mot finsnickeri, florist, textil och övriga hantverk. På inriktningen övriga hantverk pratar vi om 8 pojkar och 8 flickor i hela Sverige.

Jag tror att även Socialdemokraterna någonstans kommer till slutsatsen att det kanske inte är riktigt rimligt att så få elever ska ha ett helt nationellt gymnasieprogram. Vad vi nu gör, som regeringen aviserar, är att ge möjlighet för dessa ganska få elever att läsa dessa utbildningar genom ett riksintag. Skolor ansöker då till Skolverket, och på det sättet garanterar vi detta.

Herr talman! Jag vill poängtera att vi inte är emot förslaget att lägga ned hantverksprogrammet som sådant. Vi skulle dock vilja att regeringen bemödade sig om att hantera de konsekvenser detta får.

Regeringen bemödar sig uppenbarligen om att lösa situationen för frisörer och stajlister och, i någon mening, situationen för dem som går textil och designinriktningen, genom att föra in den i ett annat nationellt program. Men när det gäller de andra inriktningarna, som visserligen har få elever, bemödar sig regeringen inte om att över huvud taget engagera sig. I stället avfärdar man det hela med att säga: Ja, vi får väl se om det blir några som blir utbildade i de hantverken.

Vi socialdemokrater skulle vilja att regeringen utredde hur det kan säkerställas att unga fortfarande har möjlighet att välja dessa hantverksutbildningar. Detta är avgörande för kompetensförsörjningen. I stället väljer Fredrik Malm och hans parti och den sverigedemokratiska regeringen att blunda för den oro som remissinstanserna ger uttryck för, branscherna bland annat, i remissen av Skolverkets förslag. Man lägger ned rätt och slätt, utan att ta hänsyn till konsekvenserna.

Jag tycker att Fredrik Malm borde svara på frågan hur han ska säkerställa att det framöver finns finsnickare, sotare och silversmeder som kan utföra de hantverken, om man inte bemödar sig om att följa upp att dessa utbildningsmöjligheter finns kvar.

Herr talman! Det är uppenbart att Linus Sköld och jag i grund och botten har samma vilja och ambition att hantera den situation vi har på svensk arbetsmarknad när det gäller behovet av kompetens och att försäkra oss om att gymnasieelever ska kunna utbilda sig till olika hantverksyrken.

Jag uppfattar, herr talman, att det som Socialdemokraterna efterlyser är att de inriktningar inom hantverksprogrammet som inte nu omhändertas inom det nya frisörprogrammet eller inom det estetiska ämnet, där vi talar om ganska få elever, ska omhändertas inom ramen för andra nationella program. Jag tror att detta vore olyckligt, för då får du inte programfördjupningen inom till exempel florist eller finsnickeri, som vi diskuterar här. Om man lägger in de programmen som olika moment eller valbara kurser inom andra program kommer man inte, bedömer jag, att få den ämnesfördjupning som man på ett bättre sätt får genom att ge möjlighet att läsa dessa utbildningar inom det riksrekryterande systemet. Jag tror att det är en bättre modell, helt enkelt, herr talman.

Herr talman! Som Fredrik Malm redogjorde för i sitt anförande handlar detta om flera vitt skilda förslag på gymnasieskolans område.

Till att börja med handlar det om matematikämnet och följderna av ämnesbetygsreformen. Ämnesbetygsreformen ska vi genomföra för att det skapar större helhet i lärandet, bättre kontinuitet och minskad stress och press på eleverna. Ändå ska vi, i strid med den principen, dela upp matematikämnet i flera ämnen på natur- och teknikprogrammen. Anledningen till detta är att betygen sjunker ju mer avancerad kursen blir, som i det kursutformade systemet. Så ser det förvisso ut även i andra ämnen, men problemet är särskilt uttalat när det gäller matematik.

Även om det bryter mot principen om ämnesbetygen är det värt att göra detta. Vi kan inte riskera att minska incitamenten att läsa avancerad matematik.

Skolans uppdrag att ge elever den ledning och stimulans de behöver för att nå sin fulla potential gäller alltjämt, även i avancerade matematikkurser. Att undervisningen anpassas och är av en sådan kvalitet att elever klarar av att nå de högre betygsstegen även i avancerade matematikkurser skulle vara den egentliga lösningen på detta problem.

Vi socialdemokrater tycker att det vore eftersträvansvärt att gymnasieskolans utformning är enhetlig och överskådlig. Eftersom ämnesbetygsreformens syfte, det vill säga att skapa större helheter i lärandet och minskad stress och press på eleverna, motverkas av denna lösning tycker vi att det är angeläget att regeringen följer resultatutvecklingen i matematik och så snart som det bedöms möjligt återkommer med förslag om att föra ihop matematikämnena till ett, utan att minska incitamenten att läsa avancerad matematik.

Förändringar av hantverksprogrammet - eller nedläggning av hantverksprogrammet - är ett annat förslag i samma betänkande. Det är rimligt utifrån att över 90 procent av eleverna på hantverksprogrammet läser frisörsinriktningen och utifrån att de olika inriktningarna har för lite gemensamt för att det ska bli synergieffekter av att man gör utbildningarna för finsnickarelever, floristelever och frisörselever till ett program.

Som syntes i replikväxlingen nyss bemödar sig regeringen dock inte med att tillse att kompetensförsörjningen fungerar i smala branscher, som detta är fråga om. I stället följer regeringen sitt mönster och stänger hantverksprogrammet utan att säkerställa möjligheten till andra lösningar för dem som vill läsa hantverksinriktningar av olika slag.

Frågan kvarstår: Hur ska vi vara säkra på att vi också framöver har människor som har hantverkskvalifikationer i finsnickeri, som sotare eller som silversmed?

En annan del i denna proposition är namnbytet från särskola till anpassad skola. Riksdagen fattade beslut när det gäller skolförfattningarna för över ett år sedan, och riksdagsbeslutet träder i kraft nu till sommaren. Denna proposition hanterar ett antal följdändringar i anslutande lagar, så att lagstiftning konsekvent använder sig av begreppet anpassad skola i stället för begreppet särskola och av begreppet intellektuell funktionsnedsättning i stället för begreppet utvecklingsstörning. Namnändringen är viktig för att minska denna målgrupps utsatthet och stigmatisering. Även om dessa följdändringar bara är språkliga är det givetvis viktigt att de blir gjorda också i anslutande lagstiftning.

Propositionen handlar också om att förlänga det genombrott i statistiksekretessen som den socialdemokratiska regeringen gjorde när alla uppgifter om alla fristående skolor hemligstämplades som affärshemligheter. Vi gjorde konstruktionen med ett tillfälligt sekretessgenombrott och tillsatte en utredning om hur man ska lösa situationen på sikt. Denna utredning har nu fått ändrade direktiv. Det kommer att ta längre tid än vad statistiksekretessgenombrottet gällde att få den långsiktiga lagstiftningen på plats.

Grunden i detta är att information om våra skattefinansierade skolor inte borde vara en affärshemlighet, utan den borde i stället vara offentlig. Offentlighetsprincipen borde gälla i fristående skolor som i kommunala.

Det finns uppenbarligen en insikt i regeringen om att insynen i de fristående skolorna behöver öka, men regeringen vill inte gå längre än till att införa en insynsprincip. Det enda vi hittills vet om insynsprincipen är att den inte är offentlighetsprincipen. Fram till dess att regeringen har kommit på vad insynsprincipen är måste sekretessgenombrottet förlängas.

Jag vill poängtera att vi såklart står bakom båda våra reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall endast till reservation 1.

(Applåder)

Herr talman! Fredrik Malm har beskrivit propositionens innehåll väl. Jag vill bara tillägga ett par viktiga saker.

Vi i Sverige har i stort återhämtat oss i internationella mätningar, exempelvis Pisa och Pirls, när det gäller språk. Vi har dock fortfarande ett behov av att höja oss i matematik. Hela samhället går nu mot mer av matematik, teknik och annan naturvetenskap, även inom humanioraämnena. Det är därför av stor betydelse att incitamenten att fortsätta att fördjupa sina kunskaper i matematik förstärks och inte försvagas.

När vi nu genomför ämnesbetygsreformen har man noterat en risk för att incitamenten att fördjupa sig i matematik försvagas. Detta behöver givetvis åtgärdas. Att se till att incitamenten för fördjupning i det viktiga matematikämnet upprätthålls är en av delarna i denna proposition från regeringen.

Jag besökte nyligen Kungsmadskolan i Växjö. Där finns hantverksprogrammet och många andra av våra viktiga yrkesförberedande program. Lärare och elever talade om många olika förslag och idéer om hur man skulle kunna förbättra och utveckla yrkesutbildningen och hantverksprogrammet.

En viktig sak som kom fram i dessa samtal och som jag tror att man ska ta fasta på i diskussionen om hur vi ska klara av att balansera i frågan om kompetensförsörjning även i smala yrken och kompetensförsörjning i hela landet, samtidigt som vi såklart måste vara varsamma med våra gemensamma resurser och se till att det finns tillräckliga mängder elever på de platser där eleverna ska utbildas, är att fortsätta utveckla och stärka det lärlingsprogram och de möjligheter till lärlingsutbildning som trots allt finns och att fortsätta utveckla lärlingssystemet.

När det gäller de ämnen som nu diskuteras och chanserna att utbilda sig i dem handlar det om att man ska ha större möjligheter att utveckla sig som lärling i hantverksyrken. Hantverk ligger mycket nära idén om lärlingsprogram - man får lära sig av någon som redan kan hantverket. Där ser vi goda möjligheter att fortsätta utveckla förutsättningarna att utbilda sig som lärling och på det sättet se till att vi runt om i hela landet, där det finns kompetens inom dessa ämnen, kan fortsätta att utveckla detta.

Jag yrkar bifall till regeringens förslag.

Herr talman! Jag noterade att Oliver Rosengren inte med ett ord berörde förlängningen av statistiksekretessgenombrottet, men eftersom detta omfattas av betänkandet tänker jag ta mig friheten att debattera det i alla fall.

Jag redogjorde i mitt anförande för att Socialdemokraterna vill se offentlighetsprincipen gälla också fristående skolor. I Tidöavtalet har ju regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om att införa en insynsprincip. Det enda som är uppenbart med denna är att den inte är offentlighetsprincipen.

Jag har provat att debattera denna fråga med skolministern här i kammaren utan att få svar på vad som är skillnaden mellan insynsprincipen och offentlighetsprincipen. Kanske kan Oliver Rosengren kasta ljus på denna fråga? Det handlar om ett annat parti och en annan företrädare - möjligen har Oliver Rosengren en idé om hur insynsprincipen ska skilja sig från offentlighetsprincipen.

Herr talman! Jag tackar Linus Sköld för frågan - en fråga om något han redan har besvarat i sitt anförande.

Två saker är uppenbara med insynsprincipen. Den ena är att det är en insynsprincip och inte en offentlighetsprincip. Den andra är att det är en fråga som regeringen av just skälet att man ska utverka en insynsprincip ännu inte har lämnat besked om.

Socialdemokraterna styrde ju Sverige fram till nyligen, men tack och lov inte längre, och därför känner ni också till att när man bereder en fråga och förbereder sig för något är det olyckligt att i riksdagens kammare försöka gissa innehållet i en sådan förändring.

I stället får Linus Sköld tänka: den dagen, den omsorgen. Det kommer ett tillfälle då vi får möjlighet att diskutera skillnaden mellan insynsprincipen och offentlighetsprincipen. Det blir givetvis när det finns ett konkret förslag att förhålla sig till. Att vi står i riksdagens kammare i dag och gissar om innehållet i insynsprincipen känns inte särskilt konstruktivt, om jag får vara uppriktig mot ledamoten.

Herr talman! Jag tackar Oliver Rosengren för ett klargörande svar. Det vi fick tydliggjort är att Moderaterna gissar om sin egen politik. Att ha uppfattningen att en insynsprincip ska införas utan att ha en aning om vad en insynsprincip är tycks mig som en märklig politisk hållning. Det är en politisk uppfattning som Moderaterna tillsammans med resten av regeringen och Sverigedemokraterna har gett uttryck för i Tidöavtalet, och ändå har de ingen aning om vad det kommer att innebära.

Jag tycker att Oliver Rosengren är skyldig dem som lyssnar på debatten, dem som bryr sig om hur skolsystemet fungerar och dem som bryr sig om hur skattepengar används ett svar på den här frågan: Vilka uppgifter är det som ska fortsätta att vara hemliga i fristående skolor?

Herr talman! Jag tackar Linus Sköld för följdfrågan.

Nej, vi gissar givetvis inte, utan i detta fall handlar det om att vi börjar i värderingarna. Vi tycker att det är rimligt att det finns information om vart skattepengar går och att det finns information om innehållet i dessa skolor och på vilket sätt de tillvaratar de skatteresurser de fått del av. Det är rimligt att skattebetalarna kan granska användningen av offentliga medel i verksamheter som tar del av dem.

Det man har kommit fram till i Tidöavtalet är att man ska utarbeta en insynsprincip. Precis som i många frågor som är svåra och kan innehålla en rad olika juridiska detaljer är det enda ansvarsfulla mot just de människor som Linus Sköld talar om - alltså människor med stort engagemang i skolsystemet, elever, lärare, rektorer och föräldrar - att man tar fram ett seriöst och genomarbetat förslag. I detta arbete är de stora resurser som finns på Regeringskansliet och i ansvariga myndigheter viktiga. Att vi innan utredningen kommit på plats inte kan beskriva alla detaljer är inte så konstigt.

Det är inte heller insynsprincipen som debatteras i dagens betänkande utan förlängningen av de sekretessregler Linus Sköld själv nämnt.

Det kommer en dag då vi kan diskutera hur ni ser på insynsprincipen. Det är min förhoppning att ni då ska tycka att den infriar de förväntningar man kan ha på offentlighet inom fristående skolor. Min övertygelse är att vi kommer att landa där, för det är vår inriktning.

Herr talman! I dag debatterar vi propositionen som bland annat innebär att det nya ämnet matematik fortsättning införs på natur- och teknikprogrammen och att hantverksprogrammet upphör som nationellt program. Vi debatterar också att regeringen vill förlänga den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelsen i syfte att säkerställa tillgång till skolinformation. Jag tänker fokusera på det sistnämnda.

Vad menas med att säkerställa tillgång till skolinformation? Än så länge innebär det att vi inte ska få ta del av skolinformation. Det har nämligen varit genomgående i regeringens politik att försöka göra det så svårt som möjligt för föräldrar, journalister, forskare och allmänhet att få ta del av de missförhållanden som finns inom landets koncernskolor, som tyvärr är i majoritet bland dagens fristående skolor.

Vi har i veckan tagit del av Skolinspektionens svidande kritik mot några av Sveriges största skolkoncerner, och vi har sett hur det gång på gång uppdagas olika typer av missförhållanden inom landets skolkoncerner. Vad blir då svaret från högerregeringen och Sverigedemokraterna på detta? Jo, att det ska bli sämre insyn. Regeringen har inget förslag på vad som ska ersätta den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelsen när den löper ut, så då kan vi förvänta oss fler år av för dålig tillgång till skolinformation. Inte heller nämns något om meddelarskyddet i regeringens förslag.

Socialdemokraternas Linus Sköld nämnde att det saknas en beskrivning av vad insynsprincipen kommer att innebära. Det är märkligt att fyra partier ingår ett avtal om att införa en insynsprincip utan att själva veta vad en insynsprincip är. Det enda vi kan förvänta oss är att en insynsprincip innebär att man tar bort de viktigaste delarna i offentlighetsprincipen och kallar det något annat. Annars hade man gått med på det förslag om att införa offentlighetsprincipen som vi gång på gång lagt fram i utbildningsutskottet.

Ofta när borgerligheten debatterar varför den motsätter sig offentlighetsprincipen hörs argumentet att det försämrar för mindre friskolor. Idéburna skolors riksförbund säger att man är positiv till offentlighetsprincipen, och alla de mindre friskolor vi har pratat med vill ha offentlighetsprincipen. De som inte vill ha offentlighetsprincipen är de borgerliga partierna i Sveriges riksdag, Timbro, Almega och Svenskt Näringsliv. De mindre friskolorna motsätter sig alltså inte denna lagstiftning.

I salen finns endast en representant för regeringen kvar, och det ska bli intressant att höra vad Kristdemokraterna säger i frågan. Före valet var Kristdemokraterna för att införa offentlighetsprincipen, och när tidningen Skolvärlden ställde frågan till deras skolpolitiska talesperson blev svaret: Självklart ska offentlighetsprincipen införas. Men när utbildningsutskottet röstade i frågan var Kristdemokraterna helt plötsligt emot offentlighetsprincipen. Man kan ju undra varför. Kanske handlar det om några onsdagsmöten, vem vet?

Herr talman! Den som driver skola har tagit på sig att ansvara för våra barns utbildning. Det är svårt att tänka sig ett viktigare uppdrag. Vi måste kunna känna oss trygga med att alla skolhuvudmän tar detta uppdrag på största allvar och lever upp till det gemensammas förväntningar på kvalitet och värdegrund. Den som driver skola måste rimligen också klara den insyn som offentlighetsprincip och meddelarskydd innebär.

För Vänsterpartiet är det en självklar princip att det med verksamhet som finansieras av våra gemensamma medel följer krav på öppenhet och insyn. Medborgarna måste kunna ha insyn i välfärdens verksamheter oavsett om de drivs av bolag eller kommun. Det är dock ett grundproblem att det är tillåtet att bedriva välfärdsverksamhet i egenskap av bolag.

För att säkerställa kvalitet och minska risk för missförhållanden är det dessutom viktigt att välfärdens medarbetare utan risk för repressalier kan påtala missförhållanden oavsett om de arbetar för offentliga eller privata utförare.

Vänsterpartiet kommer återigen att lägga fram förslag om att införa offentlighetsprincipen. Även om vi inte lyckas få igenom det denna gång heller kommer vi att fortsätta ta stafettpinnen.

Jag yrkar bifall till reservation 3 från Vänsterpartiet om att den sekretessbrytande bestämmelsen inte ska förlängas med tre år utan två år för att påskynda regeringens utredning.

Herr talman! Vi tar upp lite olika saker i detta betänkande. Det handlar om justeringar som på olika sätt syftar till att skapa en bättre skolgång, bättre förutsättningar för bildning och bättre förutsättningar för att utbildningarna också ska leda till steg in på arbetsmarknaden så att man lättare ska kunna få sysselsättning efter sin utbildning.

Herr talman! Kristdemokraternas vision är en skola där varje barn och elev får möjlighet att utvecklas till sin fulla potential, där ingen hålls tillbaka och där ingen lämnas efter. Ska vi ha en sådan vision behöver vi hela tiden vara beredda att se över systemet. Därför tycker Kristdemokraterna att det är bra förändringar vi genomför i dag.

Det handlar om lite olika saker, som tidigare talare har berört. Det handlar om olika namnändringar. Till exempel kommer gymnasiesärskolan att heta anpassad gymnasieskola från och med den 2 juli detta år. Det handlar om att naturkunskap ska införas på teknikprogrammet så att det blir ett ämne som ingår i alla program. I dag är teknikprogrammet det enda program som inte har med detta eller liknande områden i sitt kursutbud.

Det handlar också om att ämnet matematik ska delas upp i dels ämnet matematik, dels karaktärsämnet matematik fortsättning, detta för att inte skapa några incitament att välja bort fördjupning när det kommer till matematik. Just den delen har att göra med förändringen när vi går från kursbetyg till ämnesbetyg. En effekt av den, herr talman, är att betyget man får på en högre del av ämnet kan påverka det betyg man får på en lägre. Det skulle kunna få effekten att elever väljer bort specialiserad matematik eftersom svårare kurser ofta ger lägre betyg, vilket skulle kunna påverka det totala ämnesbetyget.

Eftersom vi vill ha höga ambitioner när det kommer till matematik och vill att våra elever ska läsa matematik specialisering - eller matte spec, som eleverna själva kallar det - behöver vi göra denna förändring. Men med det sagt behöver vi också följa detta framöver och se till att det får den önskade effekten.

Detta sista gäller också förändringen kring hantverksprogrammet. Att lägga ned hantverksprogrammet och i stället införa frisör- och stylistprogrammet för att spetsa till de olika utbildningarna träffar mer rätt. I stället för det här breda programmet som tar upp allt från frisör och florist till finsnickare och glasblåsare får vi utbildningar som träffar mer rätt.

Detta har inte på något sätt att göra med att hantverksutbildningarna skulle vara oviktiga. Tvärtom är de viktiga delar i utbildningsmixen. Men när man ser att 90 procent av eleverna i ettan går inriktningen mot frisör, barberare eller hår- och makeupstylist behöver man se över detta så att också de andra viktiga, smala hantverksutbildningarna får det utrymme som de förtjänar.

För att avslutningsvis gå in på detta med sekretessbestämmelserna tycker Kristdemokraterna att det är viktigt att friskolor får bra förutsättningar att verka. Friskolor bidrar positivt till utbildningssystemet genom att skapa en bredd och en valfrihet för eleverna. Men med det sagt behöver det också regleras på ett sådant sätt att man konkurrerar och verkar på lika villkor. Då behöver vi en tydlig insynsprincip. Man behöver kunna följa vart skattepengarna till friskolorna går. Man behöver kunna mäta kvalitet och också jämföra friskolorna med kommunala skolor. Det är därför regeringen förlänger undantagen i sekretessreglerna så att vi även fortsättningsvis ska kunna granska dessa skolor tills en annan lagstiftning kommer på plats.

Därmed tror jag att jag har berört alla ämnen. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Jag skulle vilja citera ur Kristdemokraternas partiprogram: "Offentlighetsprincipen, det vill säga tillgången till allmänna handlingar, är central för en öppen och vital demokrati. Sekretessmöjligheten ska nyttjas restriktivt."

Jag vill också ta upp ett uttalande i en tidningsartikel och samtidigt rätta det jag sa tidigare: Det var inte fram till valet 2018 som Kristdemokraterna var för offentlighetsprincipen; det var faktiskt hela vägen fram till 2021. Men i slutet av 2020 fick en kristdemokrat frågan om hon ansåg att offentlighetsprincipen även bör omfatta fristående skolor som är skattefinansierade. Svaret var ja - ingenting mer.

Jag undrar helt enkelt: Vad har hänt? Varför anser inte längre Kristdemokraterna, till skillnad från det som står i partiprogrammet, att offentlighetsprincipen är central för en öppen och vital demokrati? Har ni ändrat er?

Herr talman! Tack för frågan, Daniel Riazat!

Svaret är enkelt: Kristdemokraterna tycker att det är viktigt med insyn i fristående skolor. Det är viktigt för att skolorna ska kunna verka på lika villkor. Det är viktigt för att man ska kunna granska vad skattebetalarnas pengar går till. Det är viktigt för att man ska kunna granska kvaliteten i de fristående skolorna. Det är också viktigt för att en elev som ska välja skola ska kunna jämföra olika skolor och se hur en kommunal respektive en fristående skola fungerar så att eleven kan göra ett aktivt och väl genomtänkt val.

Med det sagt är jag inte helt säker på att en fullskalig offentlighetsprincip skulle träffa rätt i det avseendet att en liten fristående skola som inte har den juridiska kompetensen anställd skyndsamt skulle kunna lämna ut vilken handling som helst och kunna avgöra vad som ska maskeras och vad som kan lämnas ut, till exempel under sommarlovet.

Det finns vissa sådana delar där jag inte är helt säker på att det skulle gynna alla mindre aktörer att tvingas förhålla sig till en fullskalig offentlighetsprincip. Det är det som utredningen som vi har varit inne på ska visa. När den utredningen är klar behöver vi återkomma till vilka fördelar och nackdelar som finns och hur det skulle påverka de mindre och de större friskolorna att ha en sådan här princip.

Herr talman! Hur kommer det sig då, Mathias Bengtsson, att den organisation som företräder mindre friskolor tycker att detta bör införas på en gång? De menar att det inte behövs ytterligare utredningar. Frågan har ju utretts ganska många gånger i Sverige, och man har kommit fram till att detta är enda sättet att ha en öppen och vital demokrati. Hur kommer det sig då att Kristdemokraterna inte vill införa det, och hur kommer det sig att Kristdemokraterna var för detta för bara cirka två och ett halvt år sedan?

Sedan undrar jag återigen - frågan har ställts här tidigare: Vad är det som man inte ska få ha tillgång till som medborgare? Vilken information ska föräldrar inte kunna få ta del av när de ska bestämma vilken skola deras barn ska gå i? Vilken information ska Thorengruppen, Academedia och Engelska Skolan kunna dölja för allmänheten? På vilket sätt tänker Mathias Bengtsson och regeringen försvåra för Skolinspektionen och andra att ta del av viktig information för att kunna granska och ha insyn i dessa skolor?

Herr talman! Den stora skillnaden mellan mitt parti och Daniel Riazats parti är att vi i Kristdemokraterna bryr oss om alla skolor. Vi bryr oss om friskolorna. Vi bryr oss om att även de mindre friskolorna ska få bra möjligheter att verka, bidra till utbildningssystemet och vara ett alternativ för de elever för vilka den kommunala skolan inte levererar det man kan förvänta sig, den trygghet och studiero man behöver eller den uppföljning man behöver när man till exempel har blivit utsatt för mobbning eller trakasserier. Vi ser att alla friskolor och även de kommunala skolorna behöver bra möjligheter att verka, för att eleverna ska få den valfriheten.

Vi tar därför oron på allvar när mindre skolor hör av sig till oss och säger att en fullskalig offentlighetsprincip skulle kunna skapa problem. Det skulle kunna bli dyrt och omöjligt att mitt i sommarlovet tillhandahålla kompetensen för att avgöra vilka handlingar som får delas ut skyndsamt och vilka som måste maskeras. Vi kristdemokrater tar oron hos mindre skolor på allvar och säger: Okej, då måste vi utreda och titta på om det finns andra möjligheter att skapa insyn och full möjlighet att se hur skolan fungerar och jämföra kvaliteten, utan att det ska drabba de mindre aktörerna hårt.

Just för att vi bryr oss om friskolorna och valfriheten ser vi att det måste utredas. Men för Daniel Riazats parti har det aldrig varit särskilt viktigt att elever själva ska få välja vilken skola de vill; valfriheten har aldrig varit särskilt viktig. Det kan jag bara beklaga.

Herr talman! Mathias Bengtsson säger att KD bryr sig om alla skolor. Det är bra. Det gör Miljöpartiet också. Jag vet också att även Vänsterpartiet gör det. Den typen av ohederlig debatteknik tror jag inte för skoldebatten framåt, Mathias Bengtsson.

Jag tror på att ni bryr er om alla skolor. Men om man bryr sig om alla skolor vill man att de ska verka på lika villkor. Då är det offentlighetsprincipen som gäller. Allt annat gör att villkoren inte är lika.

Många friskolor bidrar, precis som Mathias Bengtsson sa tidigare, på ett unikt sätt till det svenska utbildningssystemet och med kvaliteter som kanske inte annars skulle finnas. Men en del friskolor bidrar också med avarter som ingen, absolut ingen, vill se i det svenska skolsystemet. Det skadar Sverige som kunskapsnation.

Det verkar finnas en oro över rektorers kompetens att hantera svensk offentlighets- och sekretesslagstiftning. Är det en misstroendeförklaring mot Sveriges rektorer och den rektorsutbildning de har gått? Skulle de inte ha kompetensen att bedöma handlingars offentlighet och sekretess och sköta utlämnandet?

Herr talman! Tack, Camilla Hansén, för inlägget!

Jag instämmer i ledamotens uppfattning att många friskolor bidrar positivt till vårt skolsystem men också att vissa friskolor inte visar upp den kvalitet och leverans som man skulle önska av alla skolor i Sverige. Jag menar att det är just därför som regeringen gör den största regleringen och den största åtstramningen av friskolesektorn som vi har sett i Sverige.

Vi reglerar och begränsar helt enkelt så att oseriösa aktörer inte ska kunna vara verksamma. De som vill bidra positivt i friskolesystemet ska kunna finnas kvar, men de som är ute efter att tjäna snabba pengar eller göra vinst på elevernas bekostnad ska inte ha möjlighet att göra det.

Det är lite där frågan om offentlighetsprincipen ligger. Går det att skapa den insyn i friskolorna som både jag och Camilla Hansén vill se utan att lägga en orimlig administrativ börda på skolorna? Går det att göra utan att varje skola ska vara tvungen att skyndsamt tillhandahålla den juridiska kompetensen för att göra bedömningen? Menar Camilla Hansén att varenda liten friskola mitt under sommarlovet, under semestern, ska ha den juridiska kompetensen för att snabbt bedöma vad som ska maskeras eller vad som får lämnas ut när en medborgare begär ut en allmän handling?

Är det rimligt att varje liten friskola ska ha den möjligheten, eller går det att hitta andra vägar? Det är det jag frågar mig. Därför ska det bli spännande att läsa vad regeringens utredning kommer fram till.

Herr talman! För tydligheten i debatten tror jag att det är viktigt att säga att vi har olika syn när det gäller offentligheten inom skolväsendet. Miljöpartiets syn är tydlig, och Kristdemokraternas är otydlig. Antingen har man offentlighet och insyn enligt svensk lagstiftning och faktiskt flera hundra år gamla traditioner, eller så naggar man den i kanten. Kristdemokraterna är ute efter att nagga den i kanten.

Det här med en liten skola och mitt i sommaren är intressant. Till att börja med tycker jag att man ska lyssna med respekt på de små idéburna skolornas organisation, som säger: Vi vill ha det här, för vi vill ha en jämn spelplan med skolkoncernerna. Vi vill att alla skolor ska ha lika villkor.

Det finns jättemånga små offentliga verksamheter. Jag ska snart ge ett exempel i mitt anförande. Vilka andra små offentliga verksamheter ska ha undantag från offentlighetsprincipen? Jag tycker inte att det är okej att tumma på det som faktiskt ger varje människa i Sverige rätt att få information om hur våra skattepengar används.

Den offentlighetsprincip vi har är unik i ett världsperspektiv. Är det värt att nagga den i kanten för att gynna stora friskolekoncerner som vill plocka ut pengar ur det svenska skolsystemet och som sliter isär Sverige som kunskapsnation?

Herr talman! Jag tycker kanske att Camilla Hansén överdriver skillnaderna mellan våra partier i denna fråga. Kristdemokraterna vill ha insynen. Vi vill att man ska kunna jämföra friskolor och kommunala skolor och att insynen ska vara tydlig. Det är därför utredningen tillsätts, som en del i en stor översyn och en stor åtstramning av friskolesektorn.

Förslaget handlar inte om att Kristdemokraterna vill gynna de stora friskoleaktörerna. Tvärtom tar vi den oro som kommer oss till del på allvar. Mindre skolor säger att de kommer att få svårt att tillhandahålla den service som en fullskalig offentlighetsprincip skulle innebära. Vi är inte beredda att offra de mindre aktörerna, som hör av sig till oss med den oron. Därför vill vi utreda och se.

Jag tycker också att ledamoten går händelserna lite i förväg, som om man redan nu vet vad utredningen kommer att landa i. Det vet inte jag. Vi har fått de här orossignalerna. Vi utreder och får se vad utredningen landar i och vad regeringen går vidare med. Så bedriver en regering seriös politik.

Herr talman! I dag behandlar vi förslag från regeringen som rör gymnasieskolan. Många av besluten vi ska fatta i dag är av formell karaktär. Men jag vill ändå sätta ljuset på den viktiga reformen om att byta namn på särskolan till anpassad skola. Beslutet om ändringarna i skollagen fattades för ungefär ett år sedan, efter viktig opinionsbildning från bland annat elever som gick i det som då kallades särskolan.

Numera heter alltså skol- och utbildningsformer som har elever med intellektuell funktionsnedsättning som målgrupp anpassad skola, i det här fallet anpassad gymnasieskola. Det här är mer än bara ord. Det är också resultatet av elevers arbete med opinionsbildning och deras inflytande över utbildningen, vilket de har lagstadgad rätt till. Det manifesteras i det här beslutet. Det är också så att ord spelar roll. De säger någonting om vår människosyn och om hur vi ser på omvärlden.

I dag kommer vi även att besluta om ändringar i matematikämnet, i ämnet naturkunskap och när det gäller gymnasiala hantverksutbildningar. Jag vill säga någonting om just hantverksutbildningarna. Jag törs inte gissa vilka klasser som sitter på läktaren nu; de kan ju redan ha valt de perfekta gymnasieutbildningarna för dem. Men det handlar också om dem som är riktigt unga, går i lågstadiet och har drömjobb som brandman, polis och journalist. Det kan vara allt möjligt. Man kanske är intresserad av till exempel historia eller har någon hobby som man kan få utlopp för i ett yrke.

Det finns yrken som är kreativa och handlar om att bevara kulturarv. Det är yrken som behövs i vår vardag. Det är yrken som är både historia och framtid. De yrkena är ganska små, men kompetensbristen är ändå stor, precis som när man hör om lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. Vi behöver sotare, glasblåsare, finsnickare, guldsmeder, urmakare och vad det nu kan vara.

Något som jag kommer att följa lite extra för att jag tycker att det är spännande är vad som händer med textildesignutbildningen. Det är en stor bransch som behöver göra en viktig omställning när det gäller hållbarhet. Jag kommer att följa vad som händer när den eventuellt kommer in under det estetiska programmet.

Man behöver göra kontinuerliga förändringar i utbildningssystemet för att det ska vara relevant, men vi måste också lyfta blicken och se hur varje utbildning fungerar. För min del handlar det ofta om att fler ska drömma om att bli lärare, men som ni märker finns det många fler yrken som behöver unga människor som drömmer om de yrkena.

När det gäller att lyfta blicken skulle vi kunna göra det här till en budgetdebatt, men det har vi gjort så många gånger att vi inte behöver ta det igen. Vän av ordning kanske tycker att vi redan har diskuterat offentlighetsprincipen en del, men jag vill ändå lyfta fram den. För mig och väldigt många andra är det självklart att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor. Men det är inte en självklarhet för regeringen, och det är faktiskt obegripligt.

Jag förstår inte att man är beredd att nagga den tradition och kulturyttring som den svenska offentlighetsprincipen är i kanten. Att följa den är självklart för till exempel de små idéburna skolor som ofta kidnappas av regeringspartierna i någon form av missriktad omsorg eftersom offentlighetsprincipen tydligen skulle vara extra betungande för små verksamheter. Det är ett extremt svagt argument.

Det finns massor av små, offentliga verksamheter som omfattas av offentlighetsprincipen. Jag har jobbat på en liten kommunal myndighet som enligt lag ska finnas i alla kommuner: Överförmyndarnämnden. Hanteringen av offentlighet och sekretess var en arbetsuppgift som vi bar med stolthet. Det är inte alltid lätt när man håller på med svåra personärenden. De flesta överförmyndare i landet - det finns alltså en i varje kommun - är extremt små myndigheter. Trots det skulle det vara otänkbart för de flesta - jag skulle säga alla - att det inte skulle finnas insyn i verksamheten enligt offentlighetsprincipen.

Ändringar som rör gymnasieskolans nationella program och ämnen m.m.

När det gäller offentlighetsprincipen vill de stora skolorna bevara sina affärshemligheter. I de kommunala skolorna är det allas rätt att veta vad pengarna går till och hur verksamheten byggs upp - precis allting. Det är för att det handlar om vår gemensamma egendom.

När skolsystemet ser ut som det gör blir insynen extra viktig. Jag vill vara tydlig med att för Miljöpartiet kommer ingenting annat än en fullvärdig offentlighetsprincip att vara tillräckligt. Allting som är mindre än den handlar om att nagga offentlighetsprincipen i kanten, och det kommer vi inte att gå med på. Men jag vill hålla öppet, precis som Mathias Bengtsson sa, för utredningens resultat.

Det är klart att utredningen kan komma fram till att man absolut inte är beredd att göra avsteg från offentlighetsprincipen för att tillfredsställa skolkoncernernas behov. Då kommer jag med glädje att stötta den utredningen i alla sammanhang.

Systemet med marknadsskola gör någonting med vårt utbildningssystem. När vinstutdelning är syftet, när offentlig statistik kallas affärshemligheter och när skolpeng och skolval skapar orättvisor slits Sverige som kunskapsnation isär.

Vi behöver alltså lyfta blicken över poäng på olika kurser och ämnen och annat som kontinuerligt måste anpassas. Vi ska fatta de detaljerade besluten, men vi ska lyfta blicken för att hålla ihop Sverige som kunskapsnation.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)