Arbetsplenum - Hushållningen med mark- och vattenområden - 2023-05-09

Fru talman! I dag ska vi debattera hushållningen med mark- och vattenområden, och jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Fru talman! De flesta av oss tar nog för givet att vatten ska komma ur kranen. Det tror jag är ganska okontroversiellt. Men vi vet att det i dag finns stora brister i kommunerna. Jag vet inte den exakta siffran, och det finns lite olika uppgifter, men jag har sett uppgifter om att underhållsskulden är på uppemot 800 miljarder för det kommunala va-nätet. Andra siffror visar att det är 500 miljarder. Men som ni hör är det väldigt höga siffror.

Varför har det blivit så här? Det kan vara så enkelt, fru talman, att väljarna i valrörelse efter valrörelse frågar efter fotbollshallar, hockeyhallar och andra saker och att de kanske glömmer bort va-frågorna. Men vi som är intresserade av va-frågorna vet naturligtvis hur viktiga de är. Man kan varje dag runt om i Sverige se att det blir avbrott i de kommunala näten och att det får oerhört stora konsekvenser.

Fru talman! Vad händer när en kommun slarvar med va-nätet? Vad händer när en kommun drar ned på underhållet och inte byter ut en pump som ska pumpa bort vatten i en viadukt vid ett stort regn? Detta exempel finns. Gävle är ett sådant exempel, där det fick förödande konsekvenser när man först tog bort det förebyggande underhållet - och jag råkar veta vilken entreprenör det var som hade hand om det förebyggande underhållet i Gävle. Av besparingsskäl tog man bort det och sa: När det blir stopp i avloppet ska vi åka dit och spola bort det.

Hushållningen med mark- och vattenområden

Det var flera som hade larmat om en trasig pump i en viadukt. Så kom regnet. Ni såg tv-bilderna från Gävle; viadukten var vattenfylld. Hade det blivit mindre skador om den trasiga pumpen hade bytts ut innan regnet kom?

Vägtrumman i Hemlingby hade man larmat om i flera år: Om det blir en översvämning i Hemlingbybäcken kommer det att få närmast katastrofala följder! Man hade bett kommunen att rensa vägtrumman och sagt att den var för liten. Det som hände var att det blev en gigantisk damm. Det här fick alltså förödande konsekvenser.

Moderaterna tror på kommunalt självstyre. Det är viktiga fundamenta. Men jag tror, inte minst med tanke på Gävles exempel, att vi måste ställa hårdare krav på kommunerna. När en kommun missköter det kommunala va-nätet så till den milda grad att det blir som det blev i Gävle måste sannolikt staten ha någon form av sanktionsmöjligheter, vilket vi har på andra samhällsområden.

I betänkandet framgår det att regeringen den 18 augusti 2022 tillsatte en utredning med anledning av behovet av att se över regelverk och ansvarsfördelning. Jag tror att det är jätteviktigt.

När det gäller enskilda avlopp har vi också en problematik ute i Sveriges 290 kommuner. Det finns människor som har väl fungerande eget avlopp, till exempel i ett fritidshus, men ändå plötsligt ska tvingas ansluta sin fastighet till ett kommunalt va-nät. Många känner sig totalt rättslösa, eftersom detta får allvarliga ekonomiska konsekvenser för ägaren. Vi sa från riksdagen vid ett flertal tillfällen att vi inte var nöjda med den tidigare regeringen. Vi tycker att man ska få lösa det här själv. När frågan behandlades den senaste gången tyckte den dåvarande socialdemokratiska regeringen att man hade löst detta genom att fixa så att en kommun kan göra undantag. Det tyckte inte vi i riksdagen var tillräckligt. Jag får hoppas att den nya regeringen tar tag i den här frågan också, för den är oerhört viktig.

Riksintressen står det väldigt mycket om i betänkandet. En väldigt stor del av Sverige utgörs i dag av riksintressen, vilket hindrar samhällsomvandlingen. Jag vet att våra nya ansvariga ministrar är på tårna och jobbar med den frågan.

Mer vatten till folket! Se till att avloppen fungerar! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1. Vi står dock förstås bakom alla våra reservationer.

Fru talman! Jag har tittat på tidigare debatter och försökt förstå vad som har sagts i det här betänkandet. Den dominerande frågan har varit småskalig vattenkraft. Jag vet inte alls hur det har varit tidigare i utskottet och i motsvarande betänkanden, men om jag har räknat rätt finns det minst tre tillkännagivanden från förra mandatperioden. Därför roade jag mig med att kolla vad som hänt med de tillkännagivandena nu när vi fått en ny regering. Döm om min förvåning när jag inte hittar något som gjorts på detta område!

I skrivelsen 2022/23:75 finns förstås ett svar. Det står att tillkännagivandena blev tillgodosedda av den förra regeringen, inte av den här regeringen. Det som kvarstår är, som vi alla redan vet - vi har pratat om det tidigare - att vi behöver en analys av vad ett förändrat miljötillstånd innebär för den svenska vattenkraften.

Nu ser jag fram emot att den 29 september få ta del av den analys som Affärsverket svenska kraftnät, Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten fått i uppdrag att göra. Jag uppfattar från tidigare debatter att det finns en stor majoritet i denna kammare för att den småskaliga vattenkraften ska ha en viktig roll för att tillgodose även framtida energibehov. Jag uppfattar också, fru talman, att det finns en stor majoritet för att värna miljön. Jag är inte längre säker på det till hundra procent, men det är bra att det görs en analys.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

Fru talman! Jag vill påminna kammaren och alla de andra som lyssnar på den här debatten om att det bara är 10 procent av de svenska vattendragen som är opåverkade av människan. Den vandrande fisken har det väldigt svårt i dessa vattendrag. För inte så länge sedan, fru talman, läste jag en skrämmande artikel där det står att den vandrade fisken har minskat med 90 procent i Europa. Är det en sådan värld vi vill lämna till våra barn och barnbarn?

Jag är helt på det klara med att vi behöver mer energi, men vi behöver också mer vatten och mat. Därför måste vi som politiker vara försiktiga med vilka beslut vi fattar. De kan nämligen innebära katastrofer i framtiden. Vi måste kunna förena energibehov med matbehov och en värld som inte är smutsig. Framtida generationer ska inte lida av våra misstag.

Fru talman! Riksintressen är en annan fråga som behandlas i det här betänkandet. När riksintressesystemet infördes var avsikten att endast få och unika områden skulle komma i fråga. Boverket har med andra berörda myndigheter genomfört en översyn av riksintressena. Översynen visar att myndigheterna har gjort insatser för att förtydliga kriterierna för vilka områden som ska anses vara av riksintresse. Enligt rapporten har samtliga deltagande myndigheter bedömt att det måste göras en översyn. Fyra av fem myndigheter bedömer dessutom att deras samlade riksintresseanspråk inte i alla delar motsvarar kriterierna. Det är orimligt.

Vi socialdemokrater anser att det nu är hög tid att gå vidare med arbetet att se över vilka områden som ska vara av riksintresse, med ambitionen att minska antalet. Vi får inte glömma att andra intressen har tillkommit. Vi behöver bygga mer bostäder, och vi måste ha mer mat. Då har riksintressena blivit en bromskloss som vi måste titta över - inte för att jag tror att denna regering kommer att bygga mer bostäder, men med tanke på opinionsläget just nu är det jättebra om en översyn görs, så att en socialdemokratisk regering senast 2026 kan få fart på bostadsbyggandet.

Fru talman! Jag noterar i dag att Sverigedemokraterna också är irriterade på regeringen i just frågan om riksintressen. Jag välkomnar Sverigedemokraterna att rösta på vår reservation 1. Tyvärr är det säkert bara fråga om skriverier, för jag noterar att de inte ens röstar på sina motioner om det finns risk för regeringen att förlora omröstningen. Allt prat om att de är irriterade över att det inte händer något med bostadsfrågorna är just prat och inget annat.

Fru talman! Till sist måste jag säga att mycket av de här frågorna regleras i EU. EU har blivit en viktig del i omställningen vi ska göra för en bättre värld. När nationella församlingar backar in i framtiden ställer EU krav på sina medlemsländer att göra rätt i frågor som rör klimat, vatten och mänskliga rättigheter. Därför vill jag i dag, den 9 maj, hylla EU, som varje år den 9 maj firar arbetet för fred och sammanhållning i Europa.

(forts.)

Fru talman! I betänkandet finns det en motion från en partikamrat till mig, Lili André, angående reinvesteringarna i va-nätet. Jag tänkte resonera lite kring detta.

Branschorganisationen Svenskt Vatten har med hjälp av Sweco tagit fram en rapport som släpptes 2020: Investeringsbehov och framtida kostnader för kommunalt vatten och avlopp - en analys av investeringsbehov 2020-2040.

I dag ligger investeringsutgifterna för kommunerna på sammanlagt 16 miljarder kronor per år. Bedömningen enligt rapporten är att denna nivå bör stiga varje år till 23 miljarder 2040.

När det gäller va-systemet skulle reinvesteringarna behöva öka från 3 miljarder till 5 miljarder om året enbart för att upprätthålla dagens nivå, och om förnyelsen av systemet ska hålla jämn takt med förslitningen krävs det en nästan dubbelt så hög reinvesteringsnivå.

Det förstår ju vem som helst att detta inte är möjligt med dagens va-taxa, utan kommunerna måste antingen rent generellt höja sina va-taxor ganska rejält de kommande åren eller hitta en alternativ finansiering av detta.

Motionen tar upp en alternativ investeringsform genom fondering över längre tid, vilket är en god idé och ett sätt att kunna planera för reinvesteringar. Jag tror att kommuner kommer att få detta problem i knät ganska omgående, och jag tror att vi på nationell nivå måste börja fundera på och diskutera hur vi ska kunna finansiera detta, både genom taxeändringar och genom andra ändringar i lagstiftningen för att va-reinvesteringar ska kunna göras på ett ändamålsenligt och bra sätt.

För mig står det helt klart att Sverige kommer att använda mer el i framtiden. Nästan alla svar på våra miljöproblem är att vi ska använda mer el. Jag tänker på elbilar, elcyklar och annat liknande.

De småskaliga vattenkraftverken har varit och är en stor tillgång för Sverige, bland annat genom att de bidrar till arbete och utveckling i hela landet. De bidrar även till elproduktion och har skapat unika kulturmiljöer. Dessa kulturmiljöer får en radikal förändring om man beslutar att vattenkraftverken inte får tillstånd att vara kvar.

För mig blir det väldigt konstigt om man inte ser de småskaliga vattenkraftverken som en del i problemlösningen, då de producerar el och skulle kunna producera ännu mer el i framtiden om man gör rätt. Jag ser med glädje att flera motioner i dagens betänkande har samma utgångspunkt, det vill säga att den småskaliga vattenkraften måste kunna finnas kvar och bidra till elproduktionen. Allt annat vore konstigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

I dagsläget har vi pausat detta, och förhoppningsvis används tiden på bästa sätt för att säkerställa att den småskaliga vattenkraften kan få rimliga villkor för att fortleva under lång tid framöver.

Den socialdemokratiska ledamoten Denis Begic förde före pausen här ett resonemang kring de tillkännagivanden som denna riksdag gjorde förra mandatperioden. Vi gjorde två stycken, där vi talade om för regeringen att vi tycker att småskalig vattenkraft behövs i Sverige och att man borde pausa detta. Det har denna regering gjort.

Däremot bestämde riksdagen tidigare under förra mandatperioden att de tillkännagivandena var färdigbehandlade. Det var den förra regeringen som gjorde detta. Lyckligtvis har Socialdemokraterna kommit på andra tankar i detta betänkande. Det är glädjande, för jag tror att vi behöver vara samstämmiga i detta.

Nog om vattenkraft! Är rätten till en egen bostad, rätten till tak över huvudet, ett riksintresse precis som kulturmiljöer och friluftsliv? Det kanske är dit vi måste gå för att klara av uppdraget att bygga fler bostäder och för att människor ska ha tak över huvudet.

Jag hävdar att riksintresseområden så som de nu används och i den omfattning som de nu finns i skapar ett problem när man försöker bygga nya bostäder. Politik handlar allt som oftast om att väga olika intressen mot varandra. Enligt mitt sätt att se på det har intresset av nya bostäder hindrats av att andra intressen fått en särställning som gör att de hindrar bostadsbyggande, då vi inte kan väga olika intressen mot varandra på ett korrekt sätt.

Ett riksintresse är ett geografiskt område som har utpekats som skyddsvärt för att det innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Riksintressen kan pekas ut av många myndigheter, och när ett område har utpekats som riksintresse går det inte att ändra på detta.

Det har enligt min mening skett en inflation i antalet riksintresseområden och omfattningen av dem samtidigt som bostadsbyggandet är dyrt och krångligt och det byggs alldeles för få bostäder. Riksintresseområdena är alldeles för många och bostadsbyggandet alldeles för litet.

Antalet utpekade riksintresseområden har dessutom kraftigt ökat på ytor som i stället skulle kunna användas för att bygga bostäder. Detta system är inte förenligt med den situation vi har i dag.

Riksintressesystemet bör vägas mot bostadsintresset, som enligt mitt sätt att se på det även bör ges status som riksintresse. På så sätt får bostadsbyggandet en tydligare prioritet vid avvägningar mellan intresset att bygga bostäder och andra riksintressen.

Jag anser också att det i större utsträckning bör vara möjligt att ompröva och upphäva tidigare riksintresseklassificeringar. En sådan omprövning skulle exempelvis kunna ske när en kommun antar en översiktsplan. Vidare bör skyddet för vissa riksintressen, till exempel kulturmiljöer och friluftsliv, begränsas till förmån för att bygga bostäder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

Därmed yrkar jag bifall till förslaget.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 2, men jag vill betona att vi står bakom alla våra reservationer.

Fru talman! Vi debatterar här och nu hushållning med mark- och vattenområden, som är viktiga byggstenar för ett fungerande samhälle.

Det är av stor vikt att vi säkerhetsställer fungerande vattenförsörjning och god tillgång till dricksvatten, i dag och för framtida generationer svenskar. Vårt vatten är en del av ett kretslopp; det påverkas av yttre omständigheter. Ökad förståelse för god och ansvarsfull vattenhushållning bidrar till att minska de effekter som påverkar vårt vattenkretslopp negativt.

Händelser såsom krig i vårt närområde innebär ökat fokus på försvaret och ökad civilberedskap. Krig kan bedrivas i olika dimensioner. Historiskt sett vet vi att det är en del av krigföringen att störa ut ekosystem. Vid ett angrepp på svensk mark är risken för miljöbrott och angrepp mot vår dricksvattenreserv hög. Vi måste se till totalförsvarsaspekten, och ökad medvetenhet när det gäller skyddet av vår vattenförsörjning är nödvändig.

Fru talman! Stora underhållskostnader för vår vatteninfrastruktur väntar inom en snar framtid. De största utmaningarna och kostnaderna kanske inte står för dörren i morgon eller om ett år, men om tio eller tjugo år står va-systemet på många platser i vårt land inför omfattande kostnader. Vi måste arbeta förebyggande så att vi är väl förberedda för denna stora utmaning.

För bara drygt två veckor sedan kunde vi läsa om problem med tillgången på dricksvatten i Gävle på grund av vattenläckor. Det är ett av många exempel som visar på att frågan om vårt va-system är högst relevant.

Det är därför viktigt att kommuner har vatten- och avloppsplaner för att skapa långsiktig hållbarhet och goda samhällsekonomiska effekter och för att värna enskilda fastighetsägares intressen.

Dagens regler om anslutning av enskilda avlopp till kommunala avloppsnät innebär oproportionerligt höga kostnader för en enskild husägare.

Vi ser positivt på delar i utredningen Vägar till hållbara vattentjänster, som handlar om planering för vatten- och avloppslösningar. Där framkommer det bland annat att kommunen ska ta särskild hänsyn till förutsättningarna för att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning. En fastighetsägare som redan har investerat hundratusentals kronor i ett fullt fungerande va-system ska inte tvingas att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet, under förutsättning att det egna avloppet uppfyller gällande miljö- och hälsokrav.

Vi anser att aktuella regler ska ses över så att enskilda fastighetsägare inte per automatik ska tvingas att överge en befintlig anläggning till förmån för ett kommunalt va-system. Detta, fru talman, är en bra åtgärd för alla oss som vill främja en levande landsbygd där människor vill bo och dit människor vill flytta.

Fru talman! Jag vill även ta tillfället i akt att tala lite om vattenrening. Inte sällan saknas beredskap för stora väderomslag, och det saknas i många kommuner planering för väderbetingade händelser såsom skyfall och översvämning. Avloppssystemen i Sverige är gamla och inte alltid avsedda för att hantera stora vattenflöden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

När det gäller riskerna med skyfall och översvämningar delar vi Svenskt Vattens invändningar om att riskerna för skyfall och översvämningar inte kan hanteras enbart som en va-fråga. Vattenlagstiftningen bör ses över när det gäller dessa aspekter. Den behöver anpassas till nya utmaningar när det gäller hur vattenförsörjningen säkras samt hur vi ur ett resursbejakande perspektiv nyttjar vatten på ett mer miljövänligt och kostnadseffektivt sätt.

Kommuners beredskap för översvämningar behöver hålla en hög säkerhetsnivå då risken att vattenburna bakterier och sjukdomar sprids till vårt dricksvatten är överhängande, vilket i sin tur kan få förödande konsekvenser, inte minst för små barn, gamla och sjuka.

Fru talman! Mindre än hälften av befolkningen får i dag dricksvatten från ett vattenskyddsområde med skydd enligt miljöbalken. Reningen av vattnet måste hålla jämna steg med övrig utveckling för att säkerställa en god vattenrening.

Mängden kemikalier som används i våra dagliga liv ökar, och en stor del av dessa kemikalier hamnar i vattenbeståndet. Det handlar om mediciner, mikroplaster och antibiotika som följer med i avloppsvattnet, och risken är överhängande att de sedan tar sig in i våra kroppar. Vi har sett problematiken i Ronneby, där PFAS-ämnen spreds i dricksvattnet, vilket hade kunnat få förödande konsekvenser. Vi får aldrig glömma att om små barn när de dricker eller badar får i sig vatten som är fullt med bakterier eller kemikalier kan det få förödande konsekvenser inte minst eftersom barn inte har ett fullt utvecklat immunförsvar.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag poängtera att dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel. Att behålla kvaliteten och tillgången på dricksvatten är av stor vikt ur hälsosynpunkt, och det är nödvändigt för kommunerna att skydda och förvalta strategiska dricksvattenförekomster och agera skyndsamt om man upptäcker element som kan sprida föroreningar i dricksvattnet eller på annat sätt skada våra vattenskyddsområden.

Fru talman! Det är nu vår. Solen smälter snön - inte utanför det här huset men i vår norra landsände - och det är nu vårflöden ska forsa fram i våra åar, älvar och vattendrag. Men det finns i dag ungefär 2 100 vattenkraftverk som gör att vårfloder inte får flöda på samma sätt. De flesta av våra vattenkraftverk drivs med hundra år gamla tillstånd, och flera vattenkraftverk och dammar saknar tillstånd helt. Alla vi som har paddlat eller planerar att paddla i någon älv eller å i vårt avlånga, vattenrika land har såklart stött på dessa vattenkraftverk.

Fru talman! Det finns ingen i det här rummet som inte anser att vattenkraft har haft och fortfarande har avgörande betydelse för vårt lands utveckling och energiförsörjning. Även om regeringen nu har valt att pausa arbetet för att vår vattenkraft ska få moderna miljövillkor kommer det att tas upp igen, och omprövningar kommer att ske enligt den nationella planen. Syftet med denna paus är att kartlägga effekterna av de omprövningar som hittills har genomförts och se över behovet av ändringar av det nuvarande systemet. Energikrisen har ju inte undgått någon, och vi ser därför nu en behövlig paus på tolv månader så att det kan överblickas vilka effekter detta har fått.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

Vi är dessutom nu i ett nytt försvarspolitiskt läge, och därför har vår vattenkraft ur beredskapssynpunkt en ny och viktig funktion.

Fru talman! Jag vill samtidigt påminna om att vår natur och miljö är otroligt viktiga. Den fysiska påverkan från våra vattenkraftverk och dammar har stor inverkan på ekosystemen. Kort sagt orsakar de skada i bäckar och älvar men också i sjöar och hav. Åtgärder för vattenkraften behövs för att vi ska kunna nå de miljökvalitetsmål om levande sjöar och vattendrag som vi har satt upp. Det finns också bindande krav på förbättringar i vattenmiljön i EU:s ramdirektiv för vatten.

Även om vattenkraften är en av våra viktigaste förnybara energikällor har den lett till att många strömmande miljöer har försvunnit; det vill jag påminna om i debatten här i dag. Flera olika bra aspekter på vattenkraften lyfts fram, men just detta är något som vi liberaler alltid har värnat. Rinnande vatten är biologiskt jämförbara med korallrev. Även den strandmiljö som finns längs mindre vattendrag är otroligt artrik, och den försvinner när dammar byggs.

Vi har i dag brist på sådana miljöer i Sverige på grund av de många dammar som skapats för vattenkraft. De skapar barriäreffekter och hindrar fiskars och andra vattenorganismers vandring men även transport av sediment, näring och andra viktiga ämnen nedströms. Endast 10 procent av de svenska kraftverken har fiskpassager. Därmed hindras fiskens vandring och lek, vilket påverkar hela vår kust och tillgången till fisk, särskilt rovfiskar. Där dessa fiskpassager finns fungerar de tyvärr dåligt.

De naturliga vattenflödena förändras, och effekterna för vår biologiska mångfald blir stora. Mest extremt blir det förstås där man väljer att inte tappa något vatten alls i en älvfåra, så kallad nolltappning. Fokus har i stället varit på de lägsta vattenföringarna i form av minimitappningar, som självklart aldrig kan vara naturliga.

Vattenkraftens påverkan på miljön och ekosystemen är mycket negativ. Men det finns möjligheter; vi kan vidta åtgärder. Och det är detta miljöanpassningar syftar till: att vi ska bli bättre, att våra 2 100 vattenkraftverk ska kunna finnas kvar och att vi dessutom ska kunna nå de miljömål vi har satt upp. Det finns bra lösningar i form av lutande galler och bubbelbarriärer som kan installeras så att fiskar inte riskerar att skadas eller dödas och för att underlätta för vår ål att vandra. Därför är Liberalerna positiva till att den här regeringen både värnar vattenkraften och samtidigt värnar fiskens vandringsvägar.

Omprövningar ska ta hänsyn till dessa saker - vandringsvägar och återskapande av strömmande vatten i flera tidigare torrlagda strömfåror. Och vi har en tidsplan, som startade i februari förra året och ska gälla i ungefär 20 år framåt. Vi har ett stort arbete framför oss. Därför är det också befogat att vi tar en paus så att vi hinner med att synka arbetet för våra över 2 000 vattenkraftverk.

Fru talman! Detta handlar om små konstruktionsförändringar så att driften av vattenkraftverk kan ge stora vinster för miljön. Med andra ord kan vi säga att allting har sin tid. Efter regeringens paus kommer omprövningarna att fortsätta så att vi får bättre sötvattenekosystem. Då kommer vi att ha en bättre bild av hur detta ska genomföras så att vi både kan behålla den viktiga vattenkraftens energitillskott och se över våra ekosystem och fiskens vandringsvägar. Det är nu tid att göra om och göra rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

Det är ett blodomlopp vi har i vårt land - floder, älvar och åar i den svenska naturen. Det är livets vatten.

Fru talman! Det här var ju riktigt roligt! Jag håller inte riktigt med om allt som ledamoten Olofsgård sa, men det var härligt att höra denna lovprisning till rinnande vatten.

Jag tänker också prata om vatten. Först undrar jag dock om det bara var jag som noterade att det rapporterades om en gräsbrand i södra Stockholm i går. Rapporteringen slutade ganska snabbt, men en gräsbrand i maj är en ganska ovanlig händelse.

För mig, som redan har börjat vattna min rabarber på min odlingslott, känns det som en väldigt torr vår i Sverige. Men tittar man på Europa är det faktiskt främst i Spanien, Italien, Frankrike och Tyskland som våren 2023 har varit väldigt torr. EU-kommissionen varnade i en rapport i mars för att torkan kan drabba vattenförsörjningen, energiproduktionen och lantbruket. I rapporten framfördes uppmaningar om att noga följa vattenläget och att hushålla med vattenresurserna redan i februari. Man underströk också vikten av samarbete, då klimat- och väderfenomen väntas bli vanligare i framtiden.

I Frankrike har president Macron det senaste året ofta bett medborgarna att spara energi. Nu vill han också få dem att spara vatten. Vid en lantbruksmässa i slutet av februari fastslog Macron att Frankrike behöver en sparplan för vatten, och hans regering är nu i färd med att arbeta fram just en sådan.

Just i morgon, den 10 maj, förbjuds försäljningen av trädgårdspooler i delar av södra Frankrike. Det blir inte heller tillåtet att tvätta bilen, vattna trädgården eller fylla upp en befintlig pool. Förra året var den torraste sommaren någonsin i Frankrike, och man räknar med att 2 000 byar eller städer i Frankrike kan förlora sin vattenförsörjning nu i sommar. Även Spaniens tredje vice premiärminister Ribera varnar för att Spanien måste förbereda sig långsiktigt på återkommande extremväder, och nu ska man satsa 23 miljarder euro på att skydda och förbättra vattenförsörjningen i hela landet.

Men risken för vattenbrist gäller inte bara Sydeuropa och andra varmare länder i världen. Även i Sverige har vi fått ta till vattensparande åtgärder när det blir varmt och torrt. Vattentillgången ser också väldigt olika ut i olika delar av Sverige. I Örebro letar SGU efter nya grundvattentillgångar medan det i Stockholm i dagsläget mer är kapaciteten på hur snabbt vi kan rena dricksvattnet från Mälaren som avgör när vi behöver vara sparsamma med vattenanvändningen i Stockholm.

Det är väldigt roligt att höra att så många partier lyfter va-frågan i dagens debatt, för det är en väldigt viktig fråga att ta hänsyn till. Vi kan helt enkelt inte ta vårt dricksvatten för givet. Att spara vatten kan bli en väldigt angelägen fråga även i de delar av landet där tillgången till dricksvatten är god. Jag tycker därför att det är hög tid för Sverige att vi tar fram en strategi för vattenförsörjningen i ett förändrat klimat.

Jag skulle också vilja flagga för det lite smalare förslaget om att utreda möjligheten till en differentierad va-taxa där de som använder mer vatten än vad som beräknas vara normal förbrukning för ett hushåll ska betala lite extra för det extravatten de använder. Att vattna gräsmattan och fylla en pool är i dag en möjlighet, men det behöver inte ske till samma kostnad för dem som inte använder vatten i samma omfattning. Det skulle också kunna vara ett sätt att få till en mer rättvis fördelning och betalningsmodell för vårt viktigaste livsmedel vattnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

Vi vet i dag att med klimatförändringarna kommer längre perioder med värme, torka och mindre nederbörd än tidigare. I Sverige har vi på många platser mycket vatten av god kvalitet, och det ska vi vara väldigt glada över. Det är otroligt värdefullt. Men när vi lyfter blicken ser vi att systemet är skört. En del av våra dricksvattentäkter har också förstörts av nya och gamla föroreningar.

Grundvattnet i Stockholms stad är otjänligt på grund av gamla föroreningar. I min hemort Kallinge, som Martin Westmont också nämnde, förstördes dricksvattentäkten av den giftiga kemikalien PFAS från brandövningar.

Vi behöver vara rädda om vårt vatten, och det borde vara ett starkt argument för att ge våra befintliga vattentäkter och vårt grundvatten ett starkt skydd för framtiden. Jag anser att vattentäkterna och grundvattnet behöver skyddas mot föroreningar. Att lätta på miljötillstånd i stället för att stärka dem är fel väg att gå när det gäller vårt dricksvatten. Att Försvarsmakten ska få använda Vättern som skjutbana och få fortsätta att släppa ut PFAS från flygplatsen i Karlsborg är i sig en säkerhetsrisk för vattenförsörjning. Vi behöver vidta fler åtgärder för att skydda vårt vatten, inte färre.

Fler våtmarker behöver skyddas och också nyanläggas för att fördröja avrinningen från skyfall, för att förbättra vattenreningen och för att hålla kvar vattnet i marken vid torka. Dessutom behövs fler fungerande reservvattentäkter som kan tas i drift med kort varsel.

Boverket har tidigare genomfört en kartläggning av vilka åtgärder som behöver genomföras för att säkerställa en trygg dricksvattenförsörjning när det gäller den fysiska planeringen. De har också bedömt att hushållningen med mark- och vattenområden behöver utvecklas. Boverket säger i sin rapport att det behövs en nationell strategi för vattenförsörjningen, att dricksvattenförsörjningen bör ges en tydligare roll vid fysisk planering och att regelverket kring dagvattenfrågor behöver förtydligas. I rapporten föreslog Boverket även ett förtydligande av stärkt skydd av vatten vid fysisk planering genom en översyn av PBL.

Jag skulle därför vilja yrka bifall till reservation 13 om vattenförsörjning, vattenförvaltning och framtagande av en strategi för vattenförsörjningen i ett förändrat klimat.

Våra vatten cirkulerar och hänger ihop. Torka i franska byar kan bero på snöbrist i Alperna. Dålig vattenkvalitet kan bero på minskad tillrinning av vatten. Allt hänger ihop. Därför behöver också frågan om miljöprövning av vattenkraft lyftas. Miljöprövningen av vattenkraften är till för att göra våra vatten friskare och att säkerställa att den biologiska mångfalden i våra vatten kan öka. Det kommer att gynna oss, både nu och på sikt.

Det finns ingen anledning att göra en paus i miljöprövningarna efter år av utredningar. Jag vill också understryka vikten av våra skyddade vatten, till exempel vara nationalälvar. I dag finns det sammanlagt 42 vattendrag som skyddas mot vattenkraftsutbyggnad. Nationalälvarna är en angelägenhet för både nu levande och kommande generationer. Jag anser därför att de orörda älvarna och vattendragen ska bevaras orörda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

Jag vill därför också yrka bifall till reservation 9 om vattenkraft.

(Applåder)

I detta anförande instämde Rebecka Le Moine (MP).

Fru talman! Det betänkande vi debatterar har en rätt tråkig rubrik. Det är ganska förvirrande, för när man väl börjar läsa det ser man att det är extremt viktiga frågor som döljer sig bakom den tråkiga rubriken. Jag tänkte beröra några av de sakerna i dag.

Till att börja med handlar det om åkermarken, som är en ovärderlig resurs för Sverige. Vi behöver stärka skyddet för värdefull åkermark. Bara mellan 2016 och 2020 exploaterades 3 000 hektar jordbruksmark. Det kan låta mycket eller lite beroende på vilket perspektiv man har, men man får också se det i den säkerhetspolitiska kontext som vi befinner oss i och ur ett livsmedelsförsörjningsperspektiv.

Den andra delen jag vill beröra är Riksintresseutredningen. Den bereds ju på Regeringskansliet, har jag förstått. Jag ser fram emot propositionen så småningom.

Men det är orimligt att halva detta avlånga land ska anses vara riksintresse. Det är viktigt att komma ihåg att ett riksintresse bör vara just ett riksintresse och inte en regional angelägenhet, som det ibland används som.

Riksintresse ska i normalfallet inte användas för att skydda mark som redan är skyddad genom annan lagstiftning. Det kan man tycka borde vara en självklarhet, men det är det inte i dag. Riksintressen bör också återkommande aktualiseras, och det bör också införas en bestämmelse om att riksintressen som inte aktualiseras eller tas i anspråk inom en viss tid skrivs av, alltså en så kallad solnedgångsparagraf.

Mina sista två minuter tänkte jag ägna åt att tala om en dold kostnadsbomb i Sverige, nämligen va-infrastrukturen. Som tidigare chef i kommunal förvaltning vet jag att det gömmer sig jättestora kostnader där som jag inte är säker på att kommunerna har beredskap för att hantera framöver.

Vattenförsörjning är en central del i vårt sätt att leva. Vi klarar oss helt enkelt inte utan vatten. Vi vill också säkra att det vatten som distribueras håller den kvalitet som vi förväntar oss. Jag hoppas att regeringen faktiskt börjar titta på denna fråga, hur man säkerställer att grundläggande samhällsinfrastruktur håller måttet även under kommande år.

Jag och Centerpartiet står naturligtvis bakom alla våra yrkanden. Jag brukar normalt yrka bifall till en reservation, men i dag vill jag faktiskt yrka bifall till två reservationer - reservation nummer 3 och reservation nummer 5. Det är väldigt viktiga frågor som jag tycker att vi ska få rösta om.

Fru talman! Det är precis som Alireza Akhondi säger. Den svenska underhållsskulden i fråga om va-nätet är brutal, och det kommer att bli en stor utmaning för våra kommunpolitiker att hantera den frågan. Ni i Centerpartiet adresserar detta bland annat i er partimotion. Jag begärde replik eftersom jag är lite nyfiken på hur det rent praktiskt ska gå till med era förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

Ni vill införa möjligheten att ta ut en extra tilläggsavgift för offentligt vatten. Ni har exemplifierat med att det runt om i EU finns olika sådana förslag, och ni säger att prismekanismen är ett av de mest effektiva styrmedlen när det gäller att hushålla med en knapp resurs. Detta skulle leda till ökade incitament att välja vattensnåla produkter, skriver ni. Ni jämför med elförbrukningen, och ni vill utreda hur lagen ska kunna ändras. Då undrar jag hur detta rent praktiskt ska gå till.

Vi i Tidöpartierna besökte nyligen Järva tillsammans med bostadsministern. I Järva finns det olika sorters hushåll. Det kan vara en familj i en lägenhet. Det kan vara två personer i en annan lägenhet. Och i någon lägenhet kanske det är åtta personer, en stor barnfamilj. Då undrar jag hur det rent praktiskt ska gå till med er extra tilläggsavgift när det gäller vattenförbrukningen.

I dag är det väldigt rättvist. Den som förbrukar 1 liter betalar för 1 liter. Den som förbrukar 100 liter betalar för 100 liter. Men ni vill i er partimotion ha en extra avgift för storförbrukare. Jag undrar bara hur det är tänkt. Hur ska det systemet vara? Det är jag lite nyfiken på. Hur mycket extra intäkter räknar ni i Centerpartiet med att man ska få med den kraftiga höjning av vattentaxan som ni vill göra?

Fru talman! Jag behöver inte göra studiebesök i Järva. Jag är faktiskt uppvuxen i Tensta, så jag vet hur förutsättningarna ser ut där.

Jag vill vända på frågeställningen. Ledamoten inledde med att konstatera att det finns en enorm underhållsskuld som behöver hanteras. Mig veterligen äger inte Moderaterna någon extra sedelpress. Då behöver man också fundera på finansieringen av de förslag som man kommer med. Som ekonom tycker jag att det är en sund princip att man också funderar på hur man ska hantera kostnaderna för sina förslag.

Nu säger jag inte att Centerpartiets förslag är världens bästa förslag. Det kanske finns andra bra förslag - det må så vara. Men frågan måste tas emot seriöst och hanteras på ett rimligt sätt. Ett sätt kan vara detta extra tillägg. Det är kanske inte det enda sättet, men det är framför allt genom taxor och avgifter som vi har möjlighet att hantera denna typ av utgifter. Och i detta fall är det enorma utgifter.

Jag minns att det för några år sedan var superenkelt att via Kommuninvest låna till negativ ränta - man fick alltså betalt för att låna pengar. Men nu när de tiderna är förbi behöver man fundera på hur man de facto ska hantera hundratals miljarder kronor i direkta utgifter.

Fru talman! Alireza Akhondi pratade i två minuter utan att svara på min fråga. Poängen var inte att det var Järva - jag förstår att ledamoten känner till Järva väl. Poängen var att det är olika lägenheter i huset.

Miljöpartiet har tidigare i denna debatt varit inne på liknande tankegångar. Jag är nyfiken på hur detta rent praktiskt ska gå till. Vem bestämmer vad som är normalförbrukning för en familj? Vem bestämmer det? Ska vi ha någon ny myndighet som fastställer vad normalförbrukningen är för två personer? Ska man sedan rapportera det till Skatteverket? Inte vet jag hur ni har tänkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hushållningen med mark- och vattenområden

I dag har vi en rättvis vattentaxa som betalas efter förbrukning. Det är inte så att någon person slår på kranen och tycker att vattnet är billigt. Jag känner inte någon som tycker det i alla fall. Men vi har alla olika vänner.

Det är naturligtvis viktigt att vi löser finansieringsfrågan för kommunerna. Ett förslag som har cirkulerat i debatten är till exempel att man ska låta AP-fonderna låna ut pengar till kommuner. Lilla Ockelbo kommer inte att ha en chans att finansiera detta. De måste naturligtvis få låna pengar av någon för att renovera va-nätet.

Hur har det kunnat bli så här? Som jag sa tidigare i debatten: Det beror nog på att väljarna har efterfrågat ishallar i stället för va-nät. Det är en viktig debatt, och den ska vi föra. Men nu är jag lite nyfiken på tankarna om att ha en vattentaxa utifrån något annat än faktisk förbrukning. Det är ju det ni i Centerpartiet pratar om.

Vi har en förbrukning, och i dag har vi en vattentaxa som är totalt likvärdig. Men ni vill ha en extra avgift. Då är jag lite nyfiken på hur detta rent praktiskt kommer att gå till. Vem ska räkna ut detta? Hur ska det administreras? Vad kan vara enklare än en rak och ärlig vattentaxa där man betalar efter förbrukning? Ni vill ha en extra avgift på något sätt. Då är jag seriöst nyfiken på hur detta ska gå till praktiskt. Och hur mycket intäkter räknar ni med?

Fru talman! Jag är inte troende av mig, men jag brukar ta ett exempel när jag känner att det behövs. I dag känner jag att det behövs. Gud har gett oss två öron och en mun. Det kanske finns ett skäl till att den designen ser ut som den gör.

Ledamoten påstod sig lyssna på vad jag sa men hörde ändå något annat. Jag pratade inte om att beskatta eller avgiftsfinansiera två likvärdiga bostäder, så att säga, inom samma bostadskomplex. Förslaget går ut på att de som förbrukar extremt mycket vatten ska betala lite extra för det. Det är något helt annat än det som Lars Beckman påstår att Centerpartiet vill. Det vill jag vara supertydlig med.

Sedan finns det något som heter statistik. Det är bra saker. Jag gillar att läsa statistik. Jag brukar dock hävda att statistik är bland det svåraste som man kan ägna sig åt. Man kan i princip få vad man vill och hur man vill. Det som är det viktiga är att vi är ett kunskapsland med väldigt mycket statistik. Då kan man också ganska enkelt fastslå normal förbrukning. Det är liksom ingen rocket science, Lars Beckman.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 maj.)