Interpellationssvar - Förbud mot produktion och import av pmsg - 2023-03-14

Herr talman! Sofia Skönnbrink har ställt flera frågor till mig om produktion och import av hormonet PMSG.

Djurskydd är en fråga som jag och regeringen prioriterar. Vi har en stark djurskyddslagstiftning i Sverige som på flera områden ställer högre krav än andra länders lagstiftning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen vill höja djurskyddsnivån inom EU och globalt. Den 9 februari i år beslutade regeringen om kommittédirektiven för stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd (dir. 2023:19). En särskild utredare ska bland annat föreslå åtgärder för att höja djurskyddsnivån inom EU och globalt och analysera hur det påverkar konkurrenskraften för svenska livsmedelsproducenter. Det övergripande syftet med utredningen är att hitta lösningar för att, med bibehållna högt ställda djurskyddskrav, stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion.

Som jag tidigare har uttryckt håller jag med om att framställningen av hormonet PMSG är problematisk och inte förenlig med vad vi i Sverige anser är ett gott djurskydd. Det finns dock olika sätt att påverka andra länder i en mer djurskyddsvänlig riktning. Det är inte alltid givet att lagstiftning och förbud är den mest effektiva vägen. Man ska till exempel inte underskatta marknadens kraft. I Sverige har grisbranschen hittat andra lösningar för brunstsynkronisering och använder inte PMSG.

Europaparlamentets resolution är något som står för just Europaparlamentets ståndpunkt i frågan. Regeringens forum för att primärt påverka EU:s regler är i första hand Europeiska unionens råd. Det handlar till exempel om att delta aktivt i rådets förhandlingar om lagstiftningsförslag från Europeiska kommissionen. På djurskyddsområdet kommer det att ske under den kommande översynen av hela EU:s djurskyddslagstiftning. I lagstiftningsprocessen deltar också Europaparlamentet.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Innan vi ger oss in i debatten på riktigt är det bra att ge lite mer bakgrund i den fråga som jag har valt att lyfta upp till ministern här i kväll.

PMSG är en typ av hormon som finns i häststons blod under dräktighet. Av hormonet framställs ett preparat som är mycket eftertraktat inom köttindustrin eftersom det används för att effektivisera uppfödningen, framför allt inom grisnäringen, som ministern sa. Det används systematiskt för att göra gyltorna könsmogna snabbare och för att få suggorna att brunsta samtidigt och därmed föda sina kultingar inom samma smala tidsspann.

Herr talman! I Sverige används inte längre preparatet, men det är desto vanligare i andra EU-länder, såsom Danmark och Tyskland. Man kanske undrar vad problemet med PMSG egentligen är, men det handlar om den plågsamma och mycket stressande hantering som de dräktiga stona tvingas utstå för att blodet ska kunna samlas in och hormonet utvinnas.

EU har tidigare förbjudit import av PMSG från Sydamerika på grund av ett flertal djurskyddsskandaler som är kopplade just till dessa blodgårdar, som de kallas. Men trots detta sker nu i stället import från Island där utvinning av stoblod har blivit en mycket lukrativ verksamhet.

Herr talman! Tidigare var försäljningen av stoblod en bisyssla på isländska hästgårdar. Men på grund av den stora lönsamheten har det nu blivit den huvudsakliga verksamheten. Faktum är att Island är den största producenten av PMSG till Europa. Det leder till att tusentals islandshästston varje år tappas på litervis med blod. Under en period på åtta till tio veckor utsätts digivande och dräktiga islandshästston för den stressfyllda procedur som blodtappningen innebär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fritt betande ston som inte är vana vid att hanteras fångas in och binds upp med tvång för att blodet ska kunna samlas in och för att man ska få fram detta hormon. Risken för skador är stor. Och vid hantering av dessa djur har man kunnat se på flera av dessa gårdar att denna hantering har varit väldigt våldsam. En gång i veckan tappas stona på omkring fem liter blod, vilket är en alldeles för stor mängd jämfört med de internationella rekommendationer som finns. Det är därför inte ovanligt att dessa ingrepp leder till blodbrist med efterföljande komplikationer. Särskilt allvarligt blir det eftersom tiden för återhämtning mellan dessa tappningar är så pass kort och att stona då antingen är dräktiga eller digivande, vilket i sig innebär en stor fysisk påfrestning.

Herr talman! Det som är positivt är att det finns en bred majoritet i EU-parlamentet som vill förbjuda importen och användningen av PMSG i Europa. Men tyvärr verkar det inte finnas någon särskilt hög ambition från regeringens sida att arbeta för ett förbud. I stället har landsbygdsministern uttryckt att vi ska avvakta EU-kommissionens förslag till ny djurskyddslagstiftning som kommer under hösten.

Jag ställer mig frågande till hur EU:s reviderade djurskyddslagstiftning ska kunna förbättra situationen för hästarna på Island. Jag skulle därför vilja ha svar på frågan om ministern anser att det är etiskt försvarbart att utsätta dräktiga islandshästston för denna typ av behandling eller vad det annars är som gör att regeringen inte på ett tydligare sätt kan ställa sig bakom EU-parlamentets beslut gällande att import av PMSG ska förbjudas.

(Applåder)

Herr talman! Sverige har en stark djurskyddslagstiftning som vi ska vara mycket stolta över. Jag anser, precis som jag sa i mitt svar, att den väg som bland annat grisbranschen har tagit när det gäller användningen av detta hormon bör man också ta i resten av EU och globalt.

I Sverige har man framgångsrikt utnyttjat avel för att lösa det som PMSG har använts till, precis som ledamoten är inne på - för att synkronisera brunst och så vidare.

Vi arbetar aktivt för att inkludera djurskyddsaspekter i så stor omfattning som möjligt i de förhandlingar om handelsavtal som vi har med tredjeländer. Man ska, som sagt, inte underskatta att det också har effekt. I Sverige har, som sagt, grisbranschen hittat andra lösningar, och det borde fler göra.

På många områden har Sverige varit ett föregångsland för djurskyddsfrågor och djurvälfärdsfrågor. Regeringen vill höja djurskyddsnivån inom EU och globalt. Den utredning som jag nämnde förut ska bland annat föreslå åtgärder för att höja djurskyddsnivån inom EU och globalt. Mig veterligen klarar sig många branscher väldigt bra utan detta hormon. Och förhoppningsvis tar fler efter, förhoppningsvis också snabbare än med den ganska omfattande process som EU-lagstiftning är.

Men precis som ledamoten var inne på är det inget tvivel om min åsikt i denna fråga. Däremot är det inte lika lätt som det kan låta, att man bara skriker om förbud hela tiden.

Eftersom EU-kommissionen håller på att arbeta med en ny djurskyddslagstiftning hoppas vi naturligtvis att vi ska kunna vara en aktiv del även i detta arbete och ta oss an det när det kommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror inte att vi åsiktsmässigt står särskilt långt ifrån varandra i själva sakfrågan. Och jag vill redan nu passa på att tacka för en mycket intressant interpellation.

Herr talman! Jag hör vad ministern säger, men jag är inte helt nöjd med svaret. Enligt mig är det faktiskt orimligt att ni i regeringsställning inte på ett tydligare sätt kan stå bakom denna majoritet. Och då menar jag att man står upp för den på ett tydligare sätt vad gäller att förbjuda importen och användningen av PMSG i Europa, särskilt nu när vi vet hur mycket lidande och stress som det faktiskt innebär för de hästar som blir utsatta för behandlingen. Då har vi inte ens börjat prata om de suggor som tvingas in i en onormal reproduktionstakt i de länder där preparatet används.

Jag har full förståelse för att det svenska ordförandeskapet i EU begränsar regeringens handlingsutrymme eftersom det medför ett ansvar att inta en medlande roll. Det har ministern också tidigare uttryckt i svaret på min skriftliga fråga på samma tema. Däremot finns det andra sätt som man kan driva på viktiga frågor och få upp dem på dagordningen, bland annat genom kontakt med andra länder som är av samma åsikt.

Herr talman! Jag vet inte om landsbygdsministern själv har kollat på den uppmärksammade film som var en anledning till att detta beslut blev fattat i EU-parlamentet. Om ministern hade gjort det hoppas jag att detta hade varit en högre prioriterad fråga för regeringen. Den typ av bilder och information som man får ta del av i denna film sätter verkligen sina spår, i alla fall hos mig. På min näthinna finns fortfarande bilder kvar av livrädda hästar som med uppspärrade ögon tvingas in i trånga fixeringsspiltor och som i full panik gör sitt yttersta för att bryta sig loss från denna fixering och fly från den situation som de befinner sig i.

Men om vi ska bortse från djurskyddsaspekterna för en stund finns det även andra parametrar som är problematiska när det kommer till användningen av PMSG.

Herr talman! Sedan den högerkonservativa regeringen tillträdde har det varit tydligt att en ökad konkurrenskraft, som ministern precis nämnde, för svenska livsmedelsproducenter är något som är viktigt för landsbygdsministern att uppnå. Det tycker även vi socialdemokrater. Sedan tror jag inte att vi är riktigt överens om vägen dit och hur vi ska uppnå det. Ett tydligt exempel tycker jag ändå blir frågan om just PMSG, eftersom det enligt mig och oss socialdemokrater hade varit ett viktigt steg att förbjuda detta hormon i Europa som en del i arbetet för att uppnå ökad konkurrenskraft för svenska lantbrukare.

Som det ser ut just nu finns det flera europeiska länder som befinner sig på samma marknad som Sverige och som använder detta hormon i sin produktion. Det innebär med andra ord att dessa länder med hjälp av preparatet kan föda upp fler djur på kortare tid och för en billigare peng än vad man kan göra i Sverige. Därför förvånar det mig att landsbygdsministern inte verkar tycka att frågan är högre prioriterad.

Därför vill jag fråga landsbygdsministern om det svala intresset beror på att regeringen anser att PMSG ska få fortsätta att användas hos djuruppfödare runt om i Europa. I så fall, är tanken att det återigen ska bli tillåtet att använda det även i Sverige? Annars anser jag att regeringen motarbetar sitt eget mål om att utjämna konkurrensförutsättningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Mitt intresse blir varken svalare eller varmare oavsett hur många gånger som ledamoten hävdar att jag har ett svalt intresse för just denna fråga. Det har jag inte.

På tal om intresse kan man konstatera att detta hormon har använts sedan någon gång på 1980-talet. Om jag inte missminner mig satt ledamotens parti i regeringsställning under åtta år. Ledamoten får gärna redogöra för alla fantastiska insatser mot detta hormon som skedde då.

Det som vi har gjort är att vi har tillsatt en utredning som har som mål att stärka konkurrenskraften för svenska bönder. Som ledamoten mycket riktigt påpekar kan det enligt vissa vara en konkurrensfördel, enligt andra inte, att använda denna metod. Men det är just detta som denna utredning sätter fingret på, också ur ett EU-perspektiv. Hur ska vi få EU att ta än mer efter Sverige vad gäller våra högt ställda djurskyddskrav? Så intresset finns. Sedan förstår jag den politiska dimensionen att man vill uppmärksamma detta. Jag tycker att det är bra. Det kan leda till att fler tar efter.

Men det handlar inte om att vi som ordförandeland nu skulle gå in och styra processen när vi har ett pågående arbete i EU-kommissionen om ny djurskyddslagstiftning, som vi verkligen hoppas jättemycket på.

Sverige ska vara aktivt och en bidragande del i arbetet. Vi kommer att vara ett gott exempel för många andra länder och andra medlemsstater när vi ska diskutera de här frågorna. Det är vägen framåt. Jag hoppas mycket på det.

Dessutom har vi utredningen som ännu mer ska belysa hur vi ska ta denna fråga och andra djurskyddsfrågor framåt i en europeisk kontext.

Herr talman! Tack, ministern, för också det svaret!

Anledningen till att frågan lyfts fram här i dag och inte har blivit uppmärksammad förut är att det inte precis har varit någonting som man har pratat högt om framför allt på Island. Det var väldigt få islänningar som visste om att det förekom över huvud taget innan det blev uppmärksammat av djurrättsorganisationen i Tyskland.

Ett starkt djurskydd och en god djurvälfärd är väldigt viktigt. Det är någonting som vi socialdemokrater värderar väldigt högt. Vi drev igenom den förstärkta djurskyddslagen 2018. Vi kommer att fortsätta att arbeta för att våra djur ska ha det så bra som möjligt.

Att säga att vi inte gjorde någonting i regeringsställning kanske var att raljera lite. Den uppdaterade djurskyddslagstiftningen har varit väldigt viktig för att bland annat värna djurs naturliga beteenden.

Som ministern sa är det redan förbjudet att använda PMSG i Sverige. Vi ska inte nöja oss där utan fortsätta att driva och stå upp för ett starkt djurskydd även i EU. Det är inte bara för djurens bästa utan även för svenska lantbrukares bästa.

Så länge vi tillåter import av PMSG kommer dräktiga ston på Island att fortsätta att tappas på blod samtidigt som ojämlika konkurrensvillkor upprätthålls i EU:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det finns fortfarande frågor som jag inte anser att ministern har svarat på och som jag gärna skulle vilja höra vad ministern har att säga om.

Det gäller den etiska frågan och om ministern anser att det är etiskt försvarbart att utsätta de dräktiga och digivande islandshäststona för den här typen av behandling. Det gäller särskilt eftersom det inte finns någon medicinsk nytta med framställningen.

Om ministern inte avser att verka för ett förbud, hur kommer ministern i så fall att arbeta för att användandet av PMSG i Europa inte ska påverka svenska lantbrukare negativt ur konkurrenssynpunkt?

Herr talman! Jag ser naturligtvis allvarligt på all produktion som innebär att djur lider. Sverige är ett föregångsland när det gäller djurskydd. Här har vi en stor uppgift. Vi ska arbeta för att djurskyddsnivån höjs inom hela EU och globalt.

Förhoppningsvis kan även påverkan på konsumenter och organisationer leda till förändring. Den kan möjligtvis ske innan EU-lagstiftningen är på plats. Det vore det allra bästa.

Det har som jag förstått visat sig även i den här frågan att man kommit en bra bit på vägen i Sverige men även på andra håll runt om i Europa. Det gäller inte minst efter att det har uppmärksammats av djurskyddsorganisationer. De har mycket riktigt producerat den här filmen.

Den isländska regeringen har agerat genom att utreda frågan. Man inför vissa skärpningar, men det är inte nog. Man har också aviserat att verksamheten åter ska utvärderas inom något år.

Slutligen hoppas jag att det stämmer att det arbetas på flera håll på flera olika fronter med att få fram alternativ till detta. Det är något som Sverige kan vara ett föregångsland i inte minst genom vår grisuppfödning.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.