Interpellationssvar - Sveriges framtida stridsflyg - 2023-03-10

Herr talman! Markus Selin har frågat mig om jag avser att verka för att Sveriges framtida stridsflyg ska utvecklas och framställas i Sverige.

Stridsflygsystem har långa utvecklingscykler. Det är därför viktigt att kontinuerligt utveckla och pröva ny teknik för att möta framtida behov. Konceptstudier, utveckling av teknologier och teknikdemonstratorer är betydelsefulla verktyg för att realiserbarhetspröva framtida möjliga lösningar av ett stridsflygsystem. Verksamheten involverar både staten och industrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Försvarsmakten har föreslagit fortsatta konceptstudier för att inleda kunskapsuppbyggnad och påbörja framtagning av beslutsunderlag, reducera risker och skapa handlingsfrihet för utvecklingen av det framtida luftförsvaret. I det här skedet syftar förslaget till att påbörja förberedelser inför ett kommande program, som enligt Försvarsmaktens förslag senast 2030 bör resultera i ett vägval. Försvarsmaktens förslag bereds i Regeringskansliet.

Ett vägval av framtida stridsflygförmåga är ett säkerhetspolitiskt vägval för Sverige av stor och långsiktig betydelse. Jag ser framför mig breda politiska samtal inför att ett vägval ska göras.

Herr talman! Tack, försvarsministern, för ett framåtlutat och fylligt svar!

I 97 år har Sverige haft ett flygvapen. I 84 av dessa 97 år har Sverige utvecklat sitt eget stridsflyg. Det var faktiskt Per Albin Hansson som drev självförsörjningslinjen på 30-talet. I och med 1936 års försvarsbeslut valde Sverige att bygga egna stridsflygplan. Det är vår historia.

Lite om Sverige: Sverige är ett ingenjörsland. Jag säger inte att alla formellt är ingenjörer, men vi är ett land med folk som gillar frågesport. Vi gillar utmaningar och att bygga saker tillsammans. Vi är ett välfärdsland, och vi är ett exportland. Det är det jag menar med att vi är ett högkostnadsland som är högteknologiskt.

När Sverige valde att bygga Jas 39 Gripen var det också politiska diskussioner, men försiktigt uttryckt blev det till slut ont om tid. Jag tror att vi nu kommer att hamna i samma sak som då, när vi 1980 när det var dags att börja fatta beslut konstaterade kring framtidens stridsflyg att ett annat alternativ än att bygga egna stridsflygplan skulle utarma Sveriges flygtekniska kompetens.

Jas 39 Gripen-systemet blev skräddarsytt för Sverige. Det är lätt att underhålla, fältmässigt, stryktåligt och kostnadseffektivt. Utan att darra på manschetten kan jag säga att det är det bästa stridsflygplanet i världen, och väl anpassat till Sveriges och Nordens förhållanden.

Mönstret följer en ganska fundamental logik. Stormakternas flygplan är i regel större och tyngre, och stormakternas flygplan som är både större och tyngre blir dyrare. Sverige är ganska unikt och ingår i kanske en handfull länder som kan ta fram egna stridsflygplan. Vi valde att följa samma fundamentala mönster. Vi är ett litet land med mindre resurser, och det fick oss att bestämma oss för färre flygplan generellt sett, jämfört med stormakterna. Därmed måste varje flygplan kunna ikläda sig flera roller, och därav beteckningen Jas: jakt, attack, spaning.

Jas 39 Gripen-systemet följer Sveriges specifika krav, och vi har en tryggad leverans även i kritiska lägen. Vi har vår autonomi.

Med de inledande orden skulle jag gärna vilja höra hur försvarsministern kommer att verka för att Sverige även i framtiden ska utveckla och framställa egna stridsflygplan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, Markus Selin, för en angelägen interpellation! Det är viktigt att se sambandet mellan försvarsindustriell förmåga och försvarsförmåga. Det blir allt tydligare.

Låt mig också inledningsvis säga att det inte finns något annat land med 10 miljoner invånare i världen som har den försvarsindustriella förmåga som Sverige har. Det finns alltså inget annat land som kan producera och designa ubåtar, kvalificerade markstridsfordon och artillerisystem och dessutom stridsflyg. Det är en handfull länder i världen som har den industriella förmågan, och det finns det all anledning att känna stolthet över.

Sverige är också i en unik position att faktiskt kunna göra detta vägval. Vilket vägval är det då vi står inför efter Gripen Erik? Det skulle ytterst kunna handla om att man antingen utvecklar detta själv eller gör det tillsammans med partner, eller att man upphandlar ett flygsystem. Det handlar naturligtvis om att vi har den industriella förmågan och möjligheten att själva göra värderingen om vi ska köpa av någon annan eller utveckla förmågan själva.

Precis som Markus Selin säger är Gripen utformad speciellt för svenska förhållanden - den är framtagen utifrån vår geografi och ett flygplan som medför låga kostnader när det kommer till att flyga och även en låg livscykelkostnad. Det bygger förstås på att det finns en stark innovationskraft inom ramen för svensk försvarsindustri.

Jas 39 Gripen balanserar hög operativ förmåga, hög tillgänglighet och i stridsflygssammanhang låga underhållskostnader. Senast 2013 beslutade man att utveckla Gripen Erik, och det har lett till att det nu finns möjligheter och handlingsfrihet vad gäller hur vi vill göra framöver. Ska vi gå på partnerskap, utveckla själva eller upphandla i framtiden? Jag tror att det är viktigt att vi har den säkerhetspolitiska handlingsfrihet som detta medför.

Vi befinner oss nu i en kunskapsuppbyggnadsfas och har påbörjat framtagning av beslutsunderlag. Det handlar delvis om att minska riskerna och skapa handlingsfrihet också för det framtida försvaret, för man får vara ärlig med att säga att det till en del kan utgöra en risk att utveckla själv i och med att man då är ensam om projektet. Om man gör det med partner får man möjlighet att riskreducera. Å andra sidan kan det ibland bli mer komplext eftersom man måste ha med sig flera nationella parlament, flera industrier och så vidare. Det finns många parametrar att överväga i detta.

Det viktigaste just nu är att skapa handlingsfrihet, vilket även Försvarsmakten pekar på i sitt underlag som för närvarande bereds i Regeringskansliet.

Låt mig också säga att detta verkligen inte är något jag ska besluta om i den här kammaren vare sig i dag eller i morgon, utan vi måste ha breda politiska samtal. Det handlar om beslut som ska spegla vägval som kommer att prägla oss under 30-40 år framöver.

Herr talman! Tack, försvarsministern, för svaret!

Jag vill återkomma till historiebeskrivningen. Som vi känner historien ser vi in i framtiden. Jag skulle vilja hävda att det faktum att Sverige utvecklar sitt eget stridsflyg är normalläget. Det är en svensk linje. I 84 av 97 år har Sverige byggt och valt att utveckla sina egna stridsflygplan.

Precis som försvarsministern var inne på får vi det mest väl avvägda och anpassade flygsystemet för svenska förhållanden. Vi får säkerställd leverans även under kritiska lägen och spänningar i världen. Vi får, som försvarsministern sa, betydligt billigare drift och underhåll, speciellt i fält där det kanske bara krävs en tekniker och en grupp värnpliktiga för att få upp stridsflyget i luften efter underhåll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det jag brinner lite extra för är att detta ger åtskilliga jobb runt om i hela Sverige. I detta döljer sig även ytterligare en positiv uppsida, nämligen möjligheter till export. Vi talar om tiotusentals jobb i Sverige.

Låt mig uttrycka mig lite rakare och kommentera de alternativ till att utveckla och bygga egna stridsflygplan som försvarsministern var inne på. Två alternativ som finns är att göra direktköp av befintliga utländska system eller ingå i någon typ av licenstillverkning. Dessa båda alternativ späder ut svensk flygteknisk kompetens, mer eller mindre.

Om man vill ha sekretessproblem under utförandet av framtidens stridsflygplan ska man nog titta på direktköp och licenstillverkning.

Om man vill ha ett stridsflygplan i framtiden som inte är helt utvecklat efter svenska och nordiska förhållanden ska man titta på licenstillverkning eller direktköp av utländska flygplan.

Om man vill ha betydligt mindre mängd bevarad flygteknisk kompetens i Sverige i framtiden ska man titta på utländskt direktköp eller licenstillverkning.

Och om man vill ha samordningsutmaningar när man potentiellt utvecklar framtidens stridsflygplan med andra länder ska man titta på samarbetsprojekt och kanske licenstillverkning.

Med andra ord kommer vi att ha fler frihetsgrader och fler värden som är gynnsamma för oss själva om vi utvecklar vårt eget framtida stridsflygplan. Vi blir mer oberoende. Vi behåller vår rådighet. Vi kommer att ha utvecklad kompetens som kunskapsnation. Vi kommer att ha exportmöjligheter och tiotusentals arbetstillfällen runt om i hela landet.

Herr talman! Eftersom Socialdemokraterna är en viktig samarbetspartner för mig och regeringen i denna fråga har jag tittat på hur Socialdemokraterna formulerade sig i sin kommittémotion beträffande detta. Jag uppfattade i formuleringen, i de sex meningarna, en stor ödmjukhet inför att det här är ett stort och viktigt vägval där man behöver belysa de alternativ som står till buds, det vill säga om vi tillsammans ska utveckla något eget, om vi ska utveckla det tillsammans med en eller flera partner, om vi ska göra en upphandling eller om vi ska utveckla det själva.

När jag läser Socialdemokraternas kommittémotion uppfattar jag alltså en öppenhet men också en ödmjukhet inför det viktiga vägval som står framför oss.

Det här är ett försvarspolitiskt beslut, men det är naturligtvis också ett säkerhetspolitiskt beslut. Det kommer att påverka relationer med länder under lång tid. Strategisk materielförsörjning utvecklar man beroendeförhållanden som ibland kan vara i 30-40 år. På stridsflygsområdet kan det handla om försörjningssäkerhetsavtal som man behöver upprätta kring logistik, underhåll, träning och så vidare. Den säkerhetspolitiska dimensionen bör också belysas mycket noggrant.

Som vi har sett har utvecklingen av Gripenprogrammet blivit alltmer internationaliserat från A/B-versionen till C/D-versionen och E-versionen. C/D-versionen, som vi i huvudsak opererar nu, har ungefär 50 procent utländska underleverantörer, och Gripen E har ungefär två tredjedelar utländska underleverantörer. Vi har till exempel aldrig utvecklat en egen motor till Gripensystemet, utan där har vi lutat oss mot amerikanska leverantörer. Radarsystemet är i dag brittiskt, och vapenhållarna till Gripen E kommer från Schweiz.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar alltså om omfattande internationella samarbeten även med det som vi uppfattar som en i någon mån nationell plattform som Gripen E. Jag ville bara lägga till den dimensionen.

Det vi har en unik förmåga till på det försvarsindustriella området gäller framför allt förmågan till systemintegration. Alla kan bygga en radar, en motor eller en vinge, men det är förmågan att integrera dessa som man har inte minst på Saab. Där har man en världsledande förmåga i kombination med att man är väldigt duktig på projekthantering och projektledning. Det har delvis att göra med att man på Saab är van vid att jobba mot en liten och kostnadsmedveten kund.

Det är inom dessa två stora spetskompetenser som jag tycker att vi har den industriella förmågan, något som också är viktigt att beakta vid det vägval vi kommer att stå inför.

Herr talman! Jag tackar försvarsministern för inlägget. Det han belyste stämmer. Sverige har en unik kompetens när det gäller att bygga ubåtar, signaler, system och stridsflyg. Jag instämmer också i att till exempel en flygmotor i dagens Jas 39 Gripen bygger på en utländsk plattform, men den är ju utvecklad från en motor som skulle sitta i par i ett flygplan. Jag vill tillägga att den är utvecklad av svenska kvinnor och män och har till stora delar blivit en bättre produkt.

Jag tänkte försöka belysa andemeningen i hela debatten med några ord av en berömd amerikansk president. Jag har översatt det hela, herr talman, eftersom vi talar svenska här i kammaren.

"Vi väljer att åka till månen. Vi väljer att åka till månen under det här decenniet och göra de här andra sakerna, inte för att de är lätta utan för att de är svåra, eftersom målet kommer att tjäna till att organisera och mäta det bästa av engagemang och färdigheter, eftersom den utmaningen är en som vi är villiga att acceptera, en vi inte är villiga att skjuta upp och en som vi tänker vinna."

Herr talman! Dessa ord kommer såklart från John F Kennedys tal på Rice University den 12 september 1962. Jag tycker att han i dessa rader fångar mitt budskap i synen på framtidens svenska stridsflyg. Vår kompetens får inte slumpas bort.

Herr talman! Tack, Markus Selin, för en angelägen debatt och inte minst ett elegant avslut, om jag får drista mig till att recensera inlägget. Det var inspirerande.

Jag vill säga ytterligare några saker kopplat till detta. Det handlar dels om säkerhetspolitiska relationer under lång tid samt beroendeförhållanden som man bygger med andra länder. Det behöver man verkligen tänka igenom noggrant, både vilka man exporterar till och importerar från och vilka konsekvenser det får.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dels har vi den andra dimensionen av säkerhetspolitiken, som vi hela tiden måste beakta, nämligen hotbildsscenariot. Det är ett faktum att Ryssland är vad det är och ligger där det ligger. Det kommer att vara en dimensionerande faktor för oss att beakta när vi fattar beslut kopplade till vårt eget luftförsvar och framtida stridsflyg.

Dels finns en tredje aspekt som jag vill lägga till är naturligtvis vårt kommande Natomedlemskap, som också kan påverkan utformningen av luftförsvaret. Markus Selin vet förstås om att kärnan i detta är artiklarna 3 och 5. Det innebär att vi har ett ansvar att sörja för vår egen försvarsförmåga. Därför är det viktigt med ett starkt luftförsvar. Inom ramen för artikel 5 kommer vi också att behöva få och ge försvarsgarantier. Även det kan påverka vår luftförsvarsförmåga. Det kan påverka räckvidd eller vilken hotbild vi måste dimensionera utifrån.

Det jag tror är uppenbart med ett Natomedlemskap och Sveriges geografiska placering är att luftförsvar kommer att bli en högt prioriterad aspekt för oss när vi går in i Nato. Jag har också omfattande kontakter med de andra försvarsministrarna i EU-Nato-kontexten.

Det finns en stolthet och en tillfredsställelse med det svenska luftförsvaret. Dels finns sex Gripendivisioner, dels har vi ett eget stridsflygprogram med Gripen E. Vidare finns Patriot. Luftförsvaret är en stor tillgång för oss, inte minst med interimskapacitetsmålen inom ramen för Natos gemensamma försvarsplanering.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.