Arbetsplenum - Associationsrätt - 2023-03-08

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till riksdagsbeslut.

I civilutskottets betänkande nummer 11 Associationsrätt står alltså vi socialdemokrater bakom utskottets förslag att avslå samtliga motioner på området, i huvudsak med hänvisning till redan pågående beredning av reformförslag i Regeringskansliet eller till utredningar som ska komma med sina slutbetänkanden i absolut närtid. I allt väsentligt är det nu den tidigare S-ledda regeringens arbete på området som ska slutföras av regeringen Kristersson. Vi socialdemokrater kommer givetvis att konstruktivt och kritiskt granska förslagen när de väl kommer på riksdagens bord.

Medborgarna har rätt till en viss uppdatering om hur arbetet här i riksdagen går till. Det tänkte jag nu ägna mitt anförande åt.

Det är naturligtvis bra för Sverige att det råder bred enighet här i riksdagen om att associationsrättsliga frågor om bolagsformer, bolagsstyrning, bokföringsregler med mera bör utredas och beredas noga innan beslut om ny lagstiftning fattas. Därtill uppfattar jag att det råder stor samsyn om att associationsrätten måste utformas med ett flertal legitima ändamål i sikte: företagandets behov av rimligt smidig administration, statens intresse av ordning och reda bland annat i skatteuppbörden, allmänhetens möjligheter att bevaka sina intressen som anställda, kunder eller leverantör till exempelvis aktiebolag samt intresset av skydd mot utnyttjande av associationsformer såsom aktiebolag för kriminell verksamhet.

Jag noterar att ett flertal motioner om exempelvis förändringar i bokföringslagen finns i årets hantering och att dessa motioner avstyrks av utskottet av det enkla skälet att exakt dessa frågor alldeles nyligen och på uppmaning av civilutskottet utretts i utredningsbetänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60).

Associationsrätt

Jag konstaterar att en lång rad remissinstanser har inkommit med sina synpunkter och att förslagen nu bereds av regeringen. Det gäller till exempel att kravet på att behålla bokföringsunderlag i pappersform i fyra år ska slopas. Svenska folket ska veta att alla är för och att ingen är emot. Total enighet råder i sakfrågan. Enligt min uppfattning behövdes därför inga motioner och ingen utskottsberedning i dessa frågor just detta riksdagsår.

Herr talman! Jag noterar vidare att Sverigedemokraterna i sin kommittémotion 2022/23:965 av Tobias Andersson med flera begär ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning för att avkriminalisera för sent inkomna årsredovisningar. Motionärerna vill i stället för ett straffrättsligt system med fängelse i straffskalan se ett nytt system med enbart förseningsavgifter.

På tvärs mot den motionen pågår, efter detta utskotts tillkännagivande, den viktiga Utredningen om bolaget som brottsverktyg, med direktivnummer 2021:115, som har i uppdrag att överväga även vissa frågor om inlämnande av just årsredovisningar.

Utredaren har bland annat fått i uppdrag att analysera för- och nackdelar med en förkortad tidsfrist för aktiebolag att lämna in sina årsredovisningar, ta ställning till om tidsfristen bör förkortas och i så fall göra en bedömning av vilka bolagstyper som bör omfattas, överväga ändringar i sanktionssystemet i årsredovisningslagen och aktiebolagslagen samt föreslå de författningsändringar som behövs. Uppdraget ska redovisas senast den 22 juni 2023.

I utskottet menar alltså alla partier utom Sverigedemokraterna att bland annat frågan om straffansvaret vid bokföringsbrott redan behandlas inom ramen för Utredningen om bolaget som brottsverktyg. Alla utom Sverigedemokraterna anser därför att det arbetet inte bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagen.

Herr talman! Det är ändå lite märkligt. Företrädare för Sverigedemokraterna talar om hårda tag mot kriminalitet och om brottsoffrets perspektiv dygnets alla timmar, året runt. Men bokföringsbrott ska avkriminaliseras. Är det inte rimligt att förvänta sig att personer som driver seriös näringsverksamhet klarar av att inkomma med årsredovisningen inom sex månader efter räkenskapsårets slut? Det handlar om sex månader, herr talman, inte sex dagar eller sex veckor. Ett halvår har man på sig.

Till fängelse döms man naturligtvis bara om årsredovisningen eller bokföringen i övrigt är uppsåtligen vilseledande. Ingen sitter i fängelse i det här landet för att av misstag eller okunskap ha inkommit någon månad för sent med en årsredovisning.

Herr talman! Jag hoppas att civilutskottets viktiga arbete med associationsrätten även framöver präglas av det allvar som frågor om företagandets villkor, skattesystemets funktionssätt och kampen mot ekonomisk brottslighet förtjänar.

(Applåder)

Herr talman! Vi i Sverigedemokraterna står bakom alla våra yrkanden, men jag yrkar endast bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 1.

Herr talman! Ett gott företagsklimat stimulerar nyföretagande och bidrar till en ökad tillväxt och möjligheter till fler arbetstillfällen. Kan vi som politiker underlätta för fler att driva och starta nya företag är det en god idé att vi också gör så. Mot bakgrund av detta har Sverigedemokraterna föreslagit att bokföringslagen ska ses över. Som bokföringslagen ser ut i dag är den anpassad för äldre förhållanden som rådde innan de digitala lösningarna utvecklades. Den svenska bokföringslagen behöver anpassas till rådande utveckling i högre grad än vad den är utformad för i dag.

Dagens krav på att räkenskapsinformation ska förvaras i Sverige försvårar för många företag i onödan. Reglerna tillåter under vissa förutsättningar att räkenskapsinformation på maskinläsbara medier kan förvaras utanför Sverige och att platsen då anmäls till Skatteverket och Finansinspektionen. Men digitaliseringen har kommit långt och är under ständig utveckling, och den möjliggör för en mer effektiv och enklare hantering av räkenskapsinformation än dagens system. Elektronisk arkivering gör att man inte är bunden till en specifik geografisk placering, vilket bidrar till lägre kostnader och mindre administrativt arbete för våra företagare.

Att möjliggöra digital arkivering på en annan plats än i Sverige underlättar helt enkelt för företag och näringsliv att fokusera mer på kärnverksamheten och lägga mindre tid på tidskrävande administration, vilket vi inom Sverigedemokraterna anser är rätt väg att gå.

Herr talman! En annan viktig fråga är reglerna om hur årsbokslut ska upprättas. Det är skillnad på årsbokslut och årsredovisning; därav behövs inte samma regelverk. En årsredovisning är en offentlig handling, vilket inte gäller för årsbokslut. Det skapar krångliga tolkningar och oklarheter om vad som gäller vad, och det är också en av anledningarna till att vi vill se en förändring.

Många som tillämpar årsbokslut gör det i förenklad form. Det kan gälla ideella föreningar, bostadsrättsföreningar och fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. De som upprättar årsbokslut har omfattande och svårtolkade regler att ta hänsyn till. Det leder till att mycket tid och resurser läggs på tolkningar som är ovissa och svåra att hantera. Många av dem som tillämpar årsbokslut skulle vara behjälpta av enklare och tydligare regler som separeras från regelverket för årsredovisningar. Detta skulle underlätta för inte minst många ideella föreningar i deras arbete.

Herr talman! Kravet på aktiekapital har sänkts. Ändringen i aktiebolagslagen trädde i kraft den 1 januari 2020. Syftet med ändringen var att aktiebolagsformen skulle blir mer tillgänglig för den som driver eller vill starta ett företag.

Sverigedemokraterna anser att en sänkning av kapitalkravet i grunden är bra för att fler ska kunna bilda aktiebolag, men det krävs fler åtgärder om det ska bli en lyckad reform. Det finns ett stort behov av ytterligare utredningar och av fler och mer djupgående förändringar av regelverket än att enbart sänka aktiekapitalet.

Ett system med en nivå för startkapital och en högre nivå för aktiekapital och likvidation förekommer i många länder och borde kunna tjäna som inspiration och utgöra utgångspunkten för en svensk utredning. Det är viktigt att begreppet aktiebolag inte blir alltför urvattnat genom att värdet på bolagen blir för lågt. Det bör finnas ett egenvärde i aktiebolag, men samtidigt ska inte hindren vara för stora för att starta nya bolag.

Med tanke på att en sänkning av startkapitalet för aktiebolag kan leda till likvidationsproblem bör en ny utredning tillsättas. Utredningen ska visa på vad som utgör ett optimalt startkapital i olika stadier. Antaget att aktiekapitalet bör höjas efter en tid som en ökad buffertvall mot likvidation bör utredningen undersöka vilken nivå för ett förhöjt aktiekapital efter en viss tid som skulle vara optimal.

Herr talman! Låt oss tillsammans skapa ett bättre företagsklimat. Regelförenklingar, bland annat de jag nyss redogjorde för, skapar bättre förutsättningar för att driva företag i Sverige. Ju mindre tid företagen måste lägga på tidskrävande administration och byråkrati, desto mer tid kan våra företagare lägga på företagsutveckling och ökad tillväxt.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i civilutskottets betänkande CU11. Därefter vill jag börja mitt tal med att säga att det ska vara lätt att göra rätt i Sverige.

Regelkrångel och snåriga system måste förändras. Jag vet att många talare före mig har talat om regelförenklingar, men just här och nu känns det som att förändringens vindar blåser. Regeringen har vid ett flertal tillfällen lyft upp att det är detta man vill bidra med. Det gäller även de breda penseldragen - alltså inte bara vårt utskott.

Herr talman! Vi måste förutsätta att man som företagare i dagens Sverige vill göra rätt, men många system är i dag så krångliga att man måste få en utbildning för företagare - ett slags Svenskt regelkrångel 2.0.

Jag är ett fan av svenska företag. Vi moderater har företag och företagande i blodet. Därför känns det bra att det just nu sker moderniseringar och regelförenklingar av våra lagar.

Ett område för snabb utveckling borde vara inom den digitala världen. Där har vi inte riktigt hunnit med. Min underskrift med en bläckpenna har ersatts med en e-legitimation. Äntligen, säger några. Nej, ropar andra. Det är detta man slits mellan som lagstiftare, nämligen att en positiv digital utveckling som förenklar för någon leder till ett digitalt utanförskap för någon annan.

Herr talman! Många av oss talar om säkerhet, inte minst med tanke på den oroliga omvärlden. Vad innebär vår digitala utsatthet? Kan man jämföra med vår bläckpenna som användes för våra underskrifter förr? Då fanns det förfalskade namnteckningar. Påhittigheten för att få folk att på felaktiga grunder skriva under med hjälp av sin e-legitimation tar inte slut. Men att det är du som är ägare av din underskrift har nog aldrig varit säkrare.

Hur gör vi då med det digitala utanförskapet? Är det rimligt att vi måste leva i ett samhälle med både hängslen och livrem, med både papper och det digitala? Dubbelarbetet och de administrativa uppgifterna växer i kapp med kostnaderna i Sverige. Det är just det som gör det svårt att tolka och skapa nya lagar. Någon eller några kommer alltid att komma i kläm. En lag ska få en god effekt, och så få som möjligt ska drabbas negativt

Herr talman! Lagstiftningen ska utvecklas ihop med samhället och ska skapa möjligheter till ny samhällsutveckling. Den digitala världen är vår nya samhällsutveckling, och den går snabbt. Men för den enskilda företagaren eller för de stora aktörerna kommer detta att innebära mindre administrativ börda på sikt. Där är vi på god väg med breda utredningar som just nu bereds i Regeringskansliet, vilket också är svaret på många kloka förslag som sätter fingret på att vi just där tycker lika.

Herr talman! Jag vill avsluta där jag började, nämligen att det i fortsättningen ska vara lätt att göra rätt i Sverige - för den enskilda människan och för företagaren.

(Applåder)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 1 om en översyn av bokföringslagen. Sverige behöver en modern bokföringslag anpassad till dagens digitala möjligheter som kan underlätta och minska byråkrati och kontroll samt underlätta revision. Vi vill att de förslag som tas upp i betänkandet Förenklingar för mikroföretag omgående genomförs.

Jag vill också passa på och ge lite kredd till det sverigedemokratiska förslaget om årsredovisningar. Det är inte direkt så att man tar bort alla andra redovisningar som företagare behöver inkomma med till Skatteverket. Bokföringen ska ju ändå skötas. Dessa bestämmelser förändras inte bara för att man tar bort straffsatsen för årsredovisningen och ersätter den med penningböter. Det här har Sverigedemokraterna helt rätt i.

Herr talman! Vi talar som sagt om associationsrätt. I betänkandet finns 26 yrkanden i motioner och 9 reservationer från Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Det är kanske inte det största betänkande vi ska diskutera här i kammaren, men det är ack så viktigt.

Med tanke på alla nya lagar och kontroller och allt byråkratiskt krångel som det administrativa Sverige kommer på har jag funderat lite på vem som vill, kan och orkar bli företagare. Vi förväntar oss att man kan alla regler från början och att man vid sidan om den huvudsysselsättning som man skapade verksamheten för hinner med att göra alla administrativa delar. Det administrativa Sverige utgörs för övrigt även av oss här, vill jag nog påstå.

Man glömmer kanske bort att vi ställer nästan samma krav på alla bolag, såväl fåmansbolag som stora bolag. Vi förväntar oss att alla ska kunna alla regler direkt. Jag tycker att det är väldigt hög förväntan på en människa som har en idé och tanke, skapar ett bolag och sedan ska kunna allt detta. Ingen kan allt som krävs redan från början, utan man formas till det.

Entreprenörskap handlar snarare om ett genuint intresse för det man gör och en vilja att driva och utveckla en verksamhet. Många människor har idéer och drömmar, men det är långt ifrån alla som kan förverkliga dem. Att vara företagare handlar om att ha en drivkraft att kunna omsätta sina idéer och drömmar i handling. Oftast grusas dessa idéer och drömmar i de administrativa, byråkratiska delar som vi lägger som pålagor på dem.

En entreprenör beskrivs ofta som någon som ser möjligheter före hinder och är kreativ och modig. Men vi i det administrativa Sverige sätter upp hinder så att de inte kan vara kreativa och modiga.

Forskning visar att det är vanligt att entreprenörer är riskbenägna, vilket inte betyder att de är dumdristiga utan snarare medvetna om riskerna med sina satsningar. Bra egenskaper är också att vara målinriktad och på samma gång prestigelös och ha en förmåga att ändra felaktiga beslut till rätt beslut. Men vi i det administrativa Sverige vill att de fattar rätt beslut direkt. Vi ser inte att människor kan göra rätt en annan gång.

Dessa människor är, vill jag hävda, de som driver samhället framåt på många sätt med idéer, tankar och företag. Det är de som vågar utmana, prova, testa och förlora; många av dessa människor förlorar faktiskt sitt insatta kapital, sin tid och sitt engagemang. Men de kan även vinna och skapa något unikt. Många av Sveriges stora företag skapades som små företag och är i dag multinationella. Detta ska vi politiker och samhället uppmuntra och hjälpa så mycket som möjligt.

Det är oerhört svårt att bli företagare i dag. Dels är det svårt att finansiera uppstarten av verksamheten då det är svårt att få tag på riskkapital. Dels är vi som människor inte bäst på allt. Den administrativa delen kan vara väldigt betungande för många människor.

Just den administrativa delen av företagandet har motionerna som behandlas i betänkandet koncentrerat sig på, vilket gör mig glad. Det handlar om bokföring och hur den ska förvaras och hanteras. Det handlar om sammansättningen i bolagsstyrelser samt rapportering om hållbarhet och mångfald. Sammanlagt finns nio reservationer som alla på sitt sätt vill väl och vill förbättra.

Sverigedemokraterna har en motion om förvaring av räkenskaper, och det kan tyckas vara en liten del. Men när företag växer kan denna del bli en administrativ börda som är väl värd att titta på för att förenkla för den enskilde.

Jag anser att det behövs fler företagare i Sverige. Det är med dem vi bygger välfärden. Det bästa sättet att få fler företagare är att minska administrationen för dem och förenkla de regler som vi skapar.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! I dag på internationella kvinnodagen tänkte jag såklart ta chansen att tala om kvotering av bolagsstyrelser. Den här dagen är ju instiftad för att man ska kunna lyfta upp frågor om ojämställdhet.

Kvotering är ett verktyg som används sedan länge, och det har även lett till att fler och fler kvinnor har kunnat ta plats på olika maktpositioner i samhället. Det långsiktiga målet är att en jämn könsfördelning i längden ska vara så självklar och normerande att man inte ska behöva styra på detta sätt. Tyvärr har vi långt kvar innan vi är där. I dagsläget finns dessutom en stor mängd starka krafter som jobbar mot en mångfald av människor i alla delar av samhället. Det är därför än mer viktigt att kvotering kan kvarstå som verktyg och att vi kan hålla fast vid vikten av jämställdhet.

Den motion som jag vill lyfta fram i dag handlar om att vi bör lagstifta om att minst 40 procent av ledamöter i bolagsstyrelser ska vara kvinnor. Oftast räknas 40-60 statistiskt som en jämn könsfördelning. En lagstiftning som denna finns sedan länge i Norge. Den kan även jämföras med ett nytt EU-direktiv som säger att börsnoterade företag senast år 2026 ska ha minst 33 procent av det underrepresenterade könet bland styrelseposterna.

Enligt en branschrapport från Allbright från 2021 är majoriteten av ledningsgrupperna i svenska börsbolag inte jämställda. Vart femte bolag saknar helt kvinnor i ledningsgruppen. Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser har stått stilla på 34 procent de senaste fyra åren, alltså i genomsnitt en tredjedel kvinnor och två tredjedelar män. Det är såklart inte rimligt år 2023. Utvecklingen går för långsamt.

För att få ett mer jämställt näringsliv vill Miljöpartiet lagstifta om könskvotering för bolagsstyrelser så att minst 40 procent av ledamöterna i alla börsnoterade bolag samt kommunala och statliga bolag ska vara kvinnor.

Det har visat sig att bolag med en högre andel kvinnor leder till mer jämställda ledningsgrupper och fler kvinnor i valberedningen. Dessutom är kvinnor på högsta nivå mer benägna att befordra och rekrytera andra kvinnor till ledande positioner, vilket såklart skulle kunna öka takten för att få in fler kvinnor i bolagsstyrelser.

Om vi tillsammans vill stärka kvinnors egenmakt kan vi börja med att göra det enklare för kvinnor att hamna i maktpositioner. Grupper med makt lämnar ogärna ifrån sig makten frivilligt. Vissa reformer tycks ta för lång tid att genomföra om inte politiska förslag och nya lagar trycker på. Det finns väldigt många exempel på detta genom historien. Jag vill därför i dag på internationella kvinnodagen 2023 yrka bifall till Miljöpartiets reservation 5 om kvotering till bolagsstyrelser.

Herr talman! Jag tackar för att ledamoten tog upp denna viktiga fråga. Jag har dock en kort fråga om inkvotering. Hur tänker ledamoten kring att man eventuellt underminerar kvinnan i styrelsen när man kan få känslan att hon egentligen inte tagit sig in av egen kraft?

Min upplevelse är att det här har blivit ett negativt ord. När det kommer en ny kvinna till en styrelse får hon kanske frågan: Jaha, har du blivit inkvoterad? Jag tycker att det är en viktig del i detta.

Kvinnor har i alla tider kämpat för att ta sig in av egen kraft. Jag håller med: Det tar väldigt lång tid. Det har hållit på under väldigt många år, och jag tycker att det ska vara fler kvinnor överallt. Men hur tänker ledamoten kring frågan om ordet och upplevelsen utifrån att man blivit intvingad?

Herr talman! När Socialdemokraterna började med varannan damernas gjordes en undersökning som tittade på vad som hände när man kvoterade in personer så att varannan person skulle vara en kvinna. Det visade sig då att välutbildade och professionella kvinnor ersatte mediokra män. Det finns ju också ett uttryck som säger att om alla mediokra kvinnor kan få sådana positioner som mediokra män har i dag, då har vi uppnått jämställdhet.

Jag tror att man ganska snabbt kan bevisa att oavsett om man blivit inkvoterad eller inte kan man göra jobbet lika bra. Jag tror därför inte att problemet med att få frågan om man har blivit inkvoterad är speciellt stort.

Herr talman! Nja, det är lite både och, får jag en känsla av, och det är väldigt viktigt att vi vågar ta den här kampen.

Jag läste ledamotens motion, och där står det att kvinnor på högre poster i dag oftast är mer benägna att ta in kvinnor i styrelsen. Jag tycker ju att män är mycket bättre på att ta in män än vad vi kvinnor är, och därför tror jag inte att ett lagkrav kommer att styra detta. Det handlar om att börja med oss själva, helt enkelt, med dig och mig. Tillsammans kan vi se och skapa en förändring.

Herr talman! Det finns många politiska reformer som har krävt att man går in och faktiskt gör en lagändring eller annat för att ändra en norm.

Jag tycker att det är helt obegripligt att det i genomsnitt i dag är en tredjedel kvinnor och två tredjedelar män i bolagsstyrelser. Har vi inte kommit längre? Jag tycker att det är helt ofattbart.

I den bästa av världar vore vi jämställda, men vi är ju inte det. Det har till exempel aldrig någonsin varit fler kvinnor än män i riksdagen, trots att kvinnor har fått vara riksdagsledamöter i hundra år. Går det inte lite långsamt? Behöver vi inte göra någonting åt att det är så få kvinnor i maktpositioner? Jag är helt övertygad om att vi behöver det.

Herr talman! Jag skulle vilja att ledamoten Luhr berättade lite mer om hur Miljöpartiet har tänkt kring den här frågan.

Om vi tar ett exempel: Vi har ett framgångsrikt bolag, där 100 procent av styrelseledamöterna är kvinnor. De har fått den positionen för att de har arbetat hårt, och de är de mest kompetenta för uppdraget. Är det då Miljöpartiets politik att vissa av dessa kvinnor ska behöva flytta på sig för att män med lägre kompetens ska kvoteras in i styrelsen?

Herr talman! Tack för frågan, Martin Westmont!

Det här handlar faktiskt om könskvotering av kvinnor och att minst 40 procent ska vara kvinnor. Sedan kommer det ny EU-lagstiftning som säger att personer av det underrepresenterade könet ska in i bolagsstyrelser så att de utgör 33 procent.

Då får man väl gå på det, om det är så att det faktiskt kan gynna kvinnor så att vi får en bättre könsfördelning i alla andra bolag. Det är faktiskt en oerhört viktig fråga, och jag tror att i alla styrelser och i alla grupper vinner man på att ha en god representation. Det är också någonting som mitt parti alltid har jobbat med: Det ska vara varannan person, och vi ska ha två språkrör, ett av vartdera könet. Jag tycker inte att det är några konstigheter.

Herr talman! Tack för klargörandet, ledamoten!

Det finns ju en annan aspekt av det här som jag säkert tror att ledamoten är fullt införstådd med, och det är att de kvinnor som i dag sitter i bolagsstyrelser oftast har dubbelt så många styrelseuppdrag som män. Hur resonerar ledamoten Luhr kring det? Hur många styrelseuppdrag kan man ta på sig? Om kvinnor som i dag sitter i styrelser har i snitt sex styrelseuppdrag och männen har tre styrelseuppdrag, hur resonerar Miljöpartiet kring den aspekten? Kan vi lägga ännu fler styrelseuppdrag på de här kvinnorna?

Herr talman! Världen är så listigt uppbyggd att det finns ungefär 50 procent kvinnor och 50 procent män. Det är ju inte bara ett litet antal kvinnor som kan sitta i styrelser.

Det är det som det här handlar om: att det finns många kvinnor som aldrig får chansen att få ett styrelseuppdrag. Vi siktar på att få in fler kvinnor, inte att samma kvinna ska jobba dubbelt eller tre gånger så mycket.

Herr talman! Små och medelstora företag utgör möjligheter för människor att förverkliga sina drömmar och är en grundförutsättning för vårt gemensamma samhällsbygge och vår välfärd. Det är genom företagens möjligheter att växa som jobb skapas och därmed också skatteintäkter till välfärd.

Vi ser att det i dessa svåra tider av både hög inflation och höga räntor är mycket tufft för Sveriges företagare, i synnerhet de små och medelstora företagen. Många bolag går just nu på knäna. Då är det viktigt för politiken att hela tiden leva nära dessa tappra hjältar och göra allt i vår makt för att skapa förutsättningar för dem att nå sina drömmar. Politiken ska bidra till att underlätta.

Som uppvuxen i ett småföretagarhem på ett lantbruk minns jag min fars ständiga kamp med bokföringen. Jag minns tjocka pärmar med fakturor. Framför allt minns jag det höga ränteläget under 80-talet, där vi undrade om det skulle gå ihop. Ihop gick det inte, men vi klarade oss genom hårt slit. Det som är företagarens och entreprenörens stora gåva är att ändå kämpa på.

Trots det hårda ekonomiska läget på 80-talet blev den första datorn ett ovärderligt redskap. Det var en kostsam investering 1987, herr talman - en IBM 286 med en hårddisk på 2 megabyte och 1 megabyte RAM. Den kostade 25 000, och det var stora summor på 80-talet. Men man valde ändå att investera där hemma på lantbruket. Digitaliseringen hade kommit för att stanna och var en ovärderlig hjälp för min far när det gällde att få ordning på just bokföringen.

Digitaliseringen är ett mycket välkommet redskap. Den har sina utmaningar, och det finns även baksidor som vi behöver titta på. Nu ligger en utredning på regeringens bord med förslag för att genom digitalisering underlätta för företag så att dubbelarbete kan undvikas.

Det är samma sak när det kommer till digitala stämmor. Tider av kris driver och tvingar utvecklingen framåt. Pandemin gjorde att vi nu har den tillfälliga lagen fram till utgången av 2023, och regeringen arbetar nu på förslag om hur detta kan fungera på bästa sätt framåt. Här finns det med all säkerhet bra lärdomar att dra av att man har testat digitala stämmor i skarpt läge. Vi får anledning att återkomma just till detta i en annan debatt.

Associationsrätt

Herr talman! I dagens debatt har vi hört att en bolagsstyrelses sammansättning är oerhört viktig, rent av avgörande. Där är vi överens. Det är viktigt att även bolagsstyrelser blir mer jämställda. I dag ligger det på ungefär 35 procent kvinnor över alla bolag, både börsnoterade och icke börsnoterade, och på internationella kvinnodagen är det självklart att säga att 35 procent är för lågt. Det är självklart inte bra. Det behöver ligga högre.

Det pågår ett arbete på grund av EU-direktivet att målet ska ligga på 40 procent, men jag är övertygad om att en ledamot i en bolagsstyrelse vill sitta där först och främst tack vare sin kompetens och inte för att hen är inkvoterad. Det finns otroligt många dugliga personer av båda könen inom det här området. Ett arbete behöver göras, men inkvotering är absolut fel väg att gå.

När det gäller hållbarhet och mångfald - ytterligare ett par viktiga frågor, särskilt för företag i dag - är det saker investerare tittar på. Det gäller att visa upp sitt hållbarhetsarbete för sina investerare. I dag är det ekonomiskt lönsamt för bolag att satsa på just hållbarhet, mångfald och jämställdhet. Därför ska vi inom politiken inte bromsa utan vara med och uppmuntra detta. Givetvis ska små och medelstora företag inte drabbas av för stort regelkrångel, och Sverige har ingen anledning att gå längre än det nya EU-direktivet säger om företags hållbarhetsrapportering.

När det gäller kvinnors möjligheter att driva bolag är utvecklingen i välfärdssektorn mycket glädjande. Där möter jag kvinnor som har skapat fler jobb och nya livschanser för individer, minskat utanförskapet och ökat skatteintäkterna, vilket i sin tur finansierar den gemensamma välfärden och även integrationen.

Väl värt att lyfta denna kvinnodag är att Liberalerna har kämpat och kommer att fortsätta kämpa för ekonomisk egenmakt för kvinnor i Sverige - därför att cash is queen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)