Interpellationssvar - Grön omställning med social hållbarhet | grön omställning och kompetensförsörjning - 2023-03-07

Fru talman! Zara Leghissa har frågat jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministern om hon kommer att agera för att göra arbetslivet i den gröna omställningen socialt hållbart. Interpellationen har överlämnats till mig. Därtill har Linus Sköld frågat mig hur jag avser att agera för att arbetskraftsutbudet ska matchas mot näringslivets behov i den gröna omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är av stor vikt att alla människor i Sverige har ett arbetsliv med trygga arbets- och anställningsvillkor, vilket självklart även gäller för den gröna omställningen. Arbetet mot arbetslivskriminalitet är en viktig del i att ge arbetstagare en trygghet i arbetslivet.

Offensiven mot arbetslivskriminaliteten här på den svenska hemmaplanen fortsätter. Finansieringen till Arbetsmiljöverket för arbetet mot arbetslivskriminalitet ligger kvar på samma nivå som under 2022, och det myndighetsgemensamma arbete som i dag bedrivs mellan nio myndigheter kommer att fortsätta utvecklas så att samverkan blir än mer effektiv.

Under 2023 kommer ytterligare fem nya regionala center mot arbetslivskriminalitet att öppna runt om i landet. Arbetslivskriminalitet leder till utnyttjande av utsatta människor, till snedvriden konkurrens och till att offentliga medel riskerar att gå till kriminella. Fler regionala center mot arbetslivskriminalitet är ett viktigt verktyg för att motverka detta. Regeringen har också pekat ut arbetet mot fusk och felaktiga utbetalningar som ett prioriterat område för Arbetsförmedlingen under 2023.

Arbetet för att se till att arbetslivet är socialt hållbart fortsätter med oförminskad kraft och är viktigt under den gröna omställningen.

Omställningen i norra Sverige är speciell genom sin storlek och höga hastighet. För att arbetskraftsutbudet ska kunna matchas mot näringslivets behov behöver en lång rad politikområden samverka. Bland annat måste lösningar för exempelvis infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensinflyttning snabbt komma på plats.

Arbetsförmedlingen ska stödja kompetensförsörjning på arbetsmarknaden. Regeringen har gett myndigheten i uppdrag att utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter i syfte att bidra till en mer effektiv kompetensförsörjning. I uppdraget ingår att förbättra den yrkesmässiga och geografiska rörligheten bland arbetssökande. Arbetsförmedlingen ska också utveckla arbetet med kompetensförsörjning vid stora företagsetableringar och företagsexpansioner.

Arbetsförmedlingen har ett brett utbud av insatser för att möta arbetsmarknadens kompetensbehov och få fler arbetssökande i arbete. Det kan handla om matchningstjänster som bidrar till fler kontakter med arbetsgivare. Det kan också handla om arbetsmarknadsutbildning för att rusta de arbetssökande för de lediga jobben. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att anvisa fler till arbetsmarknadsutbildning och ha ett fortsatt högt antal deltagare i matchningstjänster. Vi satsar också pengar på fler praktikplatser i budgeten för året.

Regeringen satsar också flera miljarder de kommande åren på det omställningspaket som arbetsmarknadens parter förhandlat fram, som ger många arbetstagare möjlighet att omskola och kompetenshöja sig mitt i karriären. Det kommer att hjälpa när det gäller både individens framtida ställning på arbetsmarknaden och arbetsgivares kompetensförsörjning.

Vidare samverkar Arbetsförmedlingen med flera aktörer för en väl fungerande kompetensförsörjning - det är bland annat uppdragsutbildningar som bygger på kedjor av insatser där utbildningen skräddarsys efter den arbetssökandes och arbetsmarknadens behov. Till exempel finns uppdragsutbildningar för underhållsingenjörer, energiingenjörer och elingenjörer som tagits fram i samarbete med bland annat Luleå tekniska universitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetsförmedlingen har också nyligen inrättat ett kansli för omvandling och matchning i norr, med kontor i Skellefteå och Luleå. Kansliet arbetar med både privata och offentliga arbetsgivare för att täcka så stor del av kompetensbristen som möjligt.

Sammantaget medför de större etableringar och expansioner som attraherats till Norrbottens och Västerbottens län ett behov av insatser från många olika håll och aktörer för att man just ska klara kompetensförsörjningen. Arbetsförmedlingen är en av dessa viktiga aktörer.

Fru talman! Zara Leghissa har frågat jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministern om hon kommer att agera för att göra arbetslivet i den gröna omställningen socialt hållbart. Interpellationen har överlämnats till mig. Därtill har Linus Sköld frågat mig hur jag avser att agera för att arbetskraftsutbudet ska matchas mot näringslivets behov i den gröna omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är av stor vikt att alla människor i Sverige har ett arbetsliv med trygga arbets- och anställningsvillkor, vilket självklart även gäller för den gröna omställningen. Arbetet mot arbetslivskriminalitet är en viktig del i att ge arbetstagare en trygghet i arbetslivet.

Offensiven mot arbetslivskriminaliteten här på den svenska hemmaplanen fortsätter. Finansieringen till Arbetsmiljöverket för arbetet mot arbetslivskriminalitet ligger kvar på samma nivå som under 2022, och det myndighetsgemensamma arbete som i dag bedrivs mellan nio myndigheter kommer att fortsätta utvecklas så att samverkan blir än mer effektiv.

Under 2023 kommer ytterligare fem nya regionala center mot arbetslivskriminalitet att öppna runt om i landet. Arbetslivskriminalitet leder till utnyttjande av utsatta människor, till snedvriden konkurrens och till att offentliga medel riskerar att gå till kriminella. Fler regionala center mot arbetslivskriminalitet är ett viktigt verktyg för att motverka detta. Regeringen har också pekat ut arbetet mot fusk och felaktiga utbetalningar som ett prioriterat område för Arbetsförmedlingen under 2023.

Arbetet för att se till att arbetslivet är socialt hållbart fortsätter med oförminskad kraft och är viktigt under den gröna omställningen.

Omställningen i norra Sverige är speciell genom sin storlek och höga hastighet. För att arbetskraftsutbudet ska kunna matchas mot näringslivets behov behöver en lång rad politikområden samverka. Bland annat måste lösningar för exempelvis infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensinflyttning snabbt komma på plats.

Arbetsförmedlingen ska stödja kompetensförsörjning på arbetsmarknaden. Regeringen har gett myndigheten i uppdrag att utveckla sitt arbete med arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetsgivarkontakter i syfte att bidra till en mer effektiv kompetensförsörjning. I uppdraget ingår att förbättra den yrkesmässiga och geografiska rörligheten bland arbetssökande. Arbetsförmedlingen ska också utveckla arbetet med kompetensförsörjning vid stora företagsetableringar och företagsexpansioner.

Arbetsförmedlingen har ett brett utbud av insatser för att möta arbetsmarknadens kompetensbehov och få fler arbetssökande i arbete. Det kan handla om matchningstjänster som bidrar till fler kontakter med arbetsgivare. Det kan också handla om arbetsmarknadsutbildning för att rusta de arbetssökande för de lediga jobben. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att anvisa fler till arbetsmarknadsutbildning och ha ett fortsatt högt antal deltagare i matchningstjänster. Vi satsar också pengar på fler praktikplatser i budgeten för året.

Regeringen satsar också flera miljarder de kommande åren på det omställningspaket som arbetsmarknadens parter förhandlat fram, som ger många arbetstagare möjlighet att omskola och kompetenshöja sig mitt i karriären. Det kommer att hjälpa när det gäller både individens framtida ställning på arbetsmarknaden och arbetsgivares kompetensförsörjning.

Vidare samverkar Arbetsförmedlingen med flera aktörer för en väl fungerande kompetensförsörjning - det är bland annat uppdragsutbildningar som bygger på kedjor av insatser där utbildningen skräddarsys efter den arbetssökandes och arbetsmarknadens behov. Till exempel finns uppdragsutbildningar för underhållsingenjörer, energiingenjörer och elingenjörer som tagits fram i samarbete med bland annat Luleå tekniska universitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetsförmedlingen har också nyligen inrättat ett kansli för omvandling och matchning i norr, med kontor i Skellefteå och Luleå. Kansliet arbetar med både privata och offentliga arbetsgivare för att täcka så stor del av kompetensbristen som möjligt.

Sammantaget medför de större etableringar och expansioner som attraherats till Norrbottens och Västerbottens län ett behov av insatser från många olika håll och aktörer för att man just ska klara kompetensförsörjningen. Arbetsförmedlingen är en av dessa viktiga aktörer.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret på min interpellation. Johan Pehrson visar en vilja att fortsätta det arbete som den socialdemokratiska regeringen påbörjat, vilket gläder mig.

Precis som statsrådet beskriver i sitt svar måste lösningar för infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensinflyttning snabbt komma på plats. Dessa åtgärder brådskar, och nu måste regeringen skynda på för att detta ska bli verklighet.

För att trygga den sociala hållbarheten krävs ytterligare satsningar. Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och ett jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa utan orättfärdiga skillnader, ett samhälle med hög tolerans där människor känner tillit till och förtroende för varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Vikten av trygga arbeten, livet mellan husen och känslan av gemenskap skapar trygga samhällen.

Fru talman! Arbetslivskriminaliteten breder ut sig på svensk arbetsmarknad, och det är ett stort samhällsproblem. Fusk och utnyttjande på arbetsmarknaden eskalerar. Konsekvenserna är förödande för arbetstagare, för seriösa företag och för samhället i stort.

Ordning och reda ska gälla på svensk arbetsmarknad. Företag som gör rätt för sig ska inte heller konkurreras ut av företag som fuskar eller som begår brottsliga handlingar. Det handlar också om legitimiteten för vårt välfärdssystem som bygger på att skatter och avgifter betalas in.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte hösten 2021 en delegation för att ur ett samhällsövergripande perspektiv verka samlande och stödjande i förhållande till aktörer som motverkar arbetslivskriminalitet och för att främja samverkan och erfarenhetsutbyte dem emellan.

Delegationen överlämnade nyligen delbetänkandet Arbetslivskriminalitet - arbetet i Sverige, en bedömning av omfattningen, lärdomar från Danmark och Finland.

Arbetslivskriminalitet orsakar stort fysiskt och psykiskt lidande för dem som är utsatta, och mörkertalet är stort. Särskilt utsatta branscher är inom Byggnads, restaurang, transport, kroppsvård, städ, vård, omsorg, sociala tjänster, jord- och skogsbruk, bilvård och avfallshantering. Mer resurser behövs också till Arbetsmiljöverket.

Fru talman! I september 2022 överlämnades också betänkandet De regionala skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet. Utredningen föreslår att de regionala skyddsombuden ska ges tillträde även till arbetsställen där arbetstagarorganisationerna saknar medlemmar. Det finns nämligen en ökad risk för att arbetstagare arbetar på en arbetsplats där det saknas både lokalt skyddsombud och tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden. Utredningen gör också bedömningen att detta förslag underlättar de regionala skyddsombudens möjlighet att motverka en osund arbetsmiljö och motverka arbetslivskriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Min fråga till statsrådet är hur statsrådet ställer sig till denna bedömning och om statsrådet har för avsikt att verka i enlighet med utredningens förslag.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret på min interpellation. Johan Pehrson visar en vilja att fortsätta det arbete som den socialdemokratiska regeringen påbörjat, vilket gläder mig.

Precis som statsrådet beskriver i sitt svar måste lösningar för infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensinflyttning snabbt komma på plats. Dessa åtgärder brådskar, och nu måste regeringen skynda på för att detta ska bli verklighet.

För att trygga den sociala hållbarheten krävs ytterligare satsningar. Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och ett jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa utan orättfärdiga skillnader, ett samhälle med hög tolerans där människor känner tillit till och förtroende för varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Vikten av trygga arbeten, livet mellan husen och känslan av gemenskap skapar trygga samhällen.

Fru talman! Arbetslivskriminaliteten breder ut sig på svensk arbetsmarknad, och det är ett stort samhällsproblem. Fusk och utnyttjande på arbetsmarknaden eskalerar. Konsekvenserna är förödande för arbetstagare, för seriösa företag och för samhället i stort.

Ordning och reda ska gälla på svensk arbetsmarknad. Företag som gör rätt för sig ska inte heller konkurreras ut av företag som fuskar eller som begår brottsliga handlingar. Det handlar också om legitimiteten för vårt välfärdssystem som bygger på att skatter och avgifter betalas in.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte hösten 2021 en delegation för att ur ett samhällsövergripande perspektiv verka samlande och stödjande i förhållande till aktörer som motverkar arbetslivskriminalitet och för att främja samverkan och erfarenhetsutbyte dem emellan.

Delegationen överlämnade nyligen delbetänkandet Arbetslivskriminalitet - arbetet i Sverige, en bedömning av omfattningen, lärdomar från Danmark och Finland.

Arbetslivskriminalitet orsakar stort fysiskt och psykiskt lidande för dem som är utsatta, och mörkertalet är stort. Särskilt utsatta branscher är inom Byggnads, restaurang, transport, kroppsvård, städ, vård, omsorg, sociala tjänster, jord- och skogsbruk, bilvård och avfallshantering. Mer resurser behövs också till Arbetsmiljöverket.

Fru talman! I september 2022 överlämnades också betänkandet De regionala skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet. Utredningen föreslår att de regionala skyddsombuden ska ges tillträde även till arbetsställen där arbetstagarorganisationerna saknar medlemmar. Det finns nämligen en ökad risk för att arbetstagare arbetar på en arbetsplats där det saknas både lokalt skyddsombud och tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden. Utredningen gör också bedömningen att detta förslag underlättar de regionala skyddsombudens möjlighet att motverka en osund arbetsmiljö och motverka arbetslivskriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Min fråga till statsrådet är hur statsrådet ställer sig till denna bedömning och om statsrådet har för avsikt att verka i enlighet med utredningens förslag.

Fru talman! Det är i norr som landets stora tillväxthopp finns för tillfället. Klimatförändringarna är en ödesfråga, och i Sverige har vi kommit långt i fråga om att ställa om elsystem, uppvärmning och andra energikrävande sektorer. Men två stora samhällssektorer kvarstår, och det är industrin och transportsektorn.

Sveriges enskilt största utsläppare finns hemma i min grannkommun i Luleå, nämligen SSAB. Att deras produktion blir fossilfri kommer att kapa Sveriges totala koldioxidutsläpp med omkring 10 procent. Att minska klimatutsläppen är något som måste göras. Men det kan bara bli framgångsrikt om det görs med bred folklig förankring på ett sätt som människor upplever som rättvist. Därför är det som nu håller på att hända i industrin, i synnerhet i industrin i norra Sverige, ett exempel som visar vägen.

I stället för att lägga skuld på varje enskild individs konsumtion visar nyindustrialiseringen att omställningen kan innebära tillväxt, mervärde och fler jobb samtidigt som den leder till stora minskningar av utsläppen.

Regeringens samordnare har sagt att de närmaste decennierna behöver uppemot 100 000 människor flytta till Norrbotten och Västerbotten. Matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft måste funka om det ska bli framgångsrikt. Då är tillgången till utbildning avgörande.

Jag välkomnar såklart att också regeringen och Johan Pehrson nu ser på den gröna omställningen som någonting viktigt. Även om han slagit sig i slang med klimatförnekare och motståndare till pionjärprojektet Hybrit skriver han tillsammans med regeringskollegorna Ebba Busch och Andreas Carlson i en debattartikel i Dagens industri den 11 januari till och med att den gröna omställningen är en gyllene möjlighet. Det är glädjande.

Följaktligen hör vi också Johan Pehrson säga i sitt svar här i dag att lösningar för exempelvis infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensinflyttning snabbt måste komma på plats. Vackert så.

Men vad gör regeringen? Hittills har regeringen dragit bort stödet för att bygga bostäder, kapat arbetsmarknadspolitiken med 1 ½ miljard kronor och skurit ned medlen till utbildningsplatser för vuxna med nästan 2 miljarder kronor. Johan Pehrson glömde elen. Den behöver också snabbt komma på plats. I stället har regeringen försvårat bygget av havsbaserad vindkraft, som kanske är det som har de bästa utsikterna att leverera just snabbt och billigt.

Än så länge visar regeringen alltså inte prov på att leverera någonting alls som den gröna omställningen snabbt behöver - tvärtom.

Den 5 februari var Johan Pehrson med i SVT:s Agenda, som den kvällen handlade om just nyindustrialiseringen i norr. Han fick då frågan vad som är det viktigaste som regeringen gör för att hjälpa till med kompetensförsörjningen i den gröna omställningen. Johan Pehrson svarade då: Satsa på utbildning är det absolut viktigaste.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Han måste ha varit medveten om att regeringen i den enda budgeten som den hittills har presenterat minskar anslagen till vuxenutbildning med 1,2 miljarder kronor, till folkhögskolorna med omkring en halv miljard kronor, till yrkeshögskolan med ungefär 100 miljoner kronor, till akademin med omkring 85 miljoner kronor och till arbetsmarknadsutbildning med hundratals miljoner.

Min fråga, Johan Pehrson, blir därför: När tänker ministern återkomma med förslag som innebär att han faktiskt gör det som han säger?

Fru talman! Det är i norr som landets stora tillväxthopp finns för tillfället. Klimatförändringarna är en ödesfråga, och i Sverige har vi kommit långt i fråga om att ställa om elsystem, uppvärmning och andra energikrävande sektorer. Men två stora samhällssektorer kvarstår, och det är industrin och transportsektorn.

Sveriges enskilt största utsläppare finns hemma i min grannkommun i Luleå, nämligen SSAB. Att deras produktion blir fossilfri kommer att kapa Sveriges totala koldioxidutsläpp med omkring 10 procent. Att minska klimatutsläppen är något som måste göras. Men det kan bara bli framgångsrikt om det görs med bred folklig förankring på ett sätt som människor upplever som rättvist. Därför är det som nu håller på att hända i industrin, i synnerhet i industrin i norra Sverige, ett exempel som visar vägen.

I stället för att lägga skuld på varje enskild individs konsumtion visar nyindustrialiseringen att omställningen kan innebära tillväxt, mervärde och fler jobb samtidigt som den leder till stora minskningar av utsläppen.

Regeringens samordnare har sagt att de närmaste decennierna behöver uppemot 100 000 människor flytta till Norrbotten och Västerbotten. Matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft måste funka om det ska bli framgångsrikt. Då är tillgången till utbildning avgörande.

Jag välkomnar såklart att också regeringen och Johan Pehrson nu ser på den gröna omställningen som någonting viktigt. Även om han slagit sig i slang med klimatförnekare och motståndare till pionjärprojektet Hybrit skriver han tillsammans med regeringskollegorna Ebba Busch och Andreas Carlson i en debattartikel i Dagens industri den 11 januari till och med att den gröna omställningen är en gyllene möjlighet. Det är glädjande.

Följaktligen hör vi också Johan Pehrson säga i sitt svar här i dag att lösningar för exempelvis infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensinflyttning snabbt måste komma på plats. Vackert så.

Men vad gör regeringen? Hittills har regeringen dragit bort stödet för att bygga bostäder, kapat arbetsmarknadspolitiken med 1 ½ miljard kronor och skurit ned medlen till utbildningsplatser för vuxna med nästan 2 miljarder kronor. Johan Pehrson glömde elen. Den behöver också snabbt komma på plats. I stället har regeringen försvårat bygget av havsbaserad vindkraft, som kanske är det som har de bästa utsikterna att leverera just snabbt och billigt.

Än så länge visar regeringen alltså inte prov på att leverera någonting alls som den gröna omställningen snabbt behöver - tvärtom.

Den 5 februari var Johan Pehrson med i SVT:s Agenda, som den kvällen handlade om just nyindustrialiseringen i norr. Han fick då frågan vad som är det viktigaste som regeringen gör för att hjälpa till med kompetensförsörjningen i den gröna omställningen. Johan Pehrson svarade då: Satsa på utbildning är det absolut viktigaste.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Han måste ha varit medveten om att regeringen i den enda budgeten som den hittills har presenterat minskar anslagen till vuxenutbildning med 1,2 miljarder kronor, till folkhögskolorna med omkring en halv miljard kronor, till yrkeshögskolan med ungefär 100 miljoner kronor, till akademin med omkring 85 miljoner kronor och till arbetsmarknadsutbildning med hundratals miljoner.

Min fråga, Johan Pehrson, blir därför: När tänker ministern återkomma med förslag som innebär att han faktiskt gör det som han säger?

Fru talman! Jag vill börja med att tacka mina kollegor från Norrbottensbänken för viktiga interpellationer.

Jag begärde ordet för att understryka att den nyindustrialisering som nu sker i bland annat Norrbotten och som skapar tillväxt, jobb och framtidstro i norra Sverige inte bara är en angelägenhet för Norrland utan för hela Sverige, också för oss i Östergötland.

Hur denna nyindustrialisering hanteras i dag kommer att ha ett mycket stort inflytande över vårt lands utveckling. Vad vi gör nu avgör om vi kommer att kunna skörda frukterna av att ha varit i framkant eller låta en fantastisk potential gå förlorad.

Fru talman! För ett par veckor sedan besökte vi socialdemokratiska riksdagsledamöter i arbetsmarknadsutskottet Kiruna för att just ta del av den fantastiska gröna omställningen som sker där och på många andra platser runt om i norra Sverige men också såklart de utmaningar som finns på vägen.

Det var en otroligt givande resa, inte bara för att Kiruna är en otroligt vacker plats i vårt land utan också för att vi fick ta del av allt det spännande som sker där. Vi besökte samtliga tre basnäringar - gruvan såklart, turismen och rymdindustrin - och såklart även den offentliga servicen.

Problemet i Kiruna och på andra platser runt omkring är inte arbetslöshet utan brist på arbetskraft. Brist är det även på bostäder. Det kommer också att bli brist på el för att fortsätta att ta fram fossilfritt järn och stål, som kan minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med ansenliga mängder.

På vår korta men intensiva resa fick vi tre väldigt tydliga medskick.

För det första: Det behövs utbildningar för att rusta människor så att de kan ta de jobb som finns och de som kommer att finnas i framtiden. Det behövs alltifrån kortare yrkesutbildningar till avancerade universitetsutbildningar.

För det andra: Det behövs bostäder så att folk har någonstans att bo när de flyttar dit där jobben finns. Bostadsbristen är redan ett bekymmer, men det blir ett allt skarpare läge.

För det tredje: Satsa på vindkraften eftersom det kan ge mer billig el redan på kort sikt! Så sa de. Vi har inte råd att vänta, sa de också.

Det är rimliga medskick, tycker jag. Men vad tycker arbetsmarknadsministern? Tyvärr verkar inte högerregeringen riktigt ha förstått vad det är som står på spel här. Vad är annars skälet till att regeringen skär ned på vuxenutbildningen, avskaffar investeringsstödet för att bygga fler hyresrätter och försämrar förutsättningarna för den havsbaserade vindkraften? Det är raka motsatsen till det som behövs för att Sverige ska befästa ledarpositionen i den gröna omställningen för att säkra fler, tusentals, nya jobb till Sverige och föra vårt land framåt.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka mina kollegor från Norrbottensbänken för viktiga interpellationer.

Jag begärde ordet för att understryka att den nyindustrialisering som nu sker i bland annat Norrbotten och som skapar tillväxt, jobb och framtidstro i norra Sverige inte bara är en angelägenhet för Norrland utan för hela Sverige, också för oss i Östergötland.

Hur denna nyindustrialisering hanteras i dag kommer att ha ett mycket stort inflytande över vårt lands utveckling. Vad vi gör nu avgör om vi kommer att kunna skörda frukterna av att ha varit i framkant eller låta en fantastisk potential gå förlorad.

Fru talman! För ett par veckor sedan besökte vi socialdemokratiska riksdagsledamöter i arbetsmarknadsutskottet Kiruna för att just ta del av den fantastiska gröna omställningen som sker där och på många andra platser runt om i norra Sverige men också såklart de utmaningar som finns på vägen.

Det var en otroligt givande resa, inte bara för att Kiruna är en otroligt vacker plats i vårt land utan också för att vi fick ta del av allt det spännande som sker där. Vi besökte samtliga tre basnäringar - gruvan såklart, turismen och rymdindustrin - och såklart även den offentliga servicen.

Problemet i Kiruna och på andra platser runt omkring är inte arbetslöshet utan brist på arbetskraft. Brist är det även på bostäder. Det kommer också att bli brist på el för att fortsätta att ta fram fossilfritt järn och stål, som kan minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med ansenliga mängder.

På vår korta men intensiva resa fick vi tre väldigt tydliga medskick.

För det första: Det behövs utbildningar för att rusta människor så att de kan ta de jobb som finns och de som kommer att finnas i framtiden. Det behövs alltifrån kortare yrkesutbildningar till avancerade universitetsutbildningar.

För det andra: Det behövs bostäder så att folk har någonstans att bo när de flyttar dit där jobben finns. Bostadsbristen är redan ett bekymmer, men det blir ett allt skarpare läge.

För det tredje: Satsa på vindkraften eftersom det kan ge mer billig el redan på kort sikt! Så sa de. Vi har inte råd att vänta, sa de också.

Det är rimliga medskick, tycker jag. Men vad tycker arbetsmarknadsministern? Tyvärr verkar inte högerregeringen riktigt ha förstått vad det är som står på spel här. Vad är annars skälet till att regeringen skär ned på vuxenutbildningen, avskaffar investeringsstödet för att bygga fler hyresrätter och försämrar förutsättningarna för den havsbaserade vindkraften? Det är raka motsatsen till det som behövs för att Sverige ska befästa ledarpositionen i den gröna omställningen för att säkra fler, tusentals, nya jobb till Sverige och föra vårt land framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill verkligen tacka interpellanterna och statsrådet för möjligheten till denna viktiga debatt. Jag instämmer helt i det som har sagts här av mina kollegor.

Jag är tredje generationens stålverksarbetare. Jag är född och uppvuxen i en liten bruksort, Oxelösund, söder om Stockholm. Där hade vi allt vi behövde för ett bra liv: ett rikt föreningsliv och idrottsliv, naturen, de salta havsvindarna från Östersjön, turismen på sommaren, skolor, bibliotek, ett bra utbud i centrum och boende oavsett var i livet du befann dig.

Oxelösund finns för att SSAB finns, och inte tvärtom. SSAB är i dag en dramatiskt stor utsläppare av koldioxid. SSAB:s avancerade stålproduktion ger omfattande negativ miljöpåverkan. Men med den nya svenska tekniken att producera stål kommer vi att vända verkligheten 180 grader. SSAB kommer att bli ett miljöföredöme med Hybrit. Koldioxidutsläppen i Sverige kommer att minska med över 10 procent. Det är en stor framgång i kampen för bättre miljö.

Detta skapar konkurrenskraft genom att man går före i klimatomställningen. Det gynnar inte bara SSAB som företag utan hela Sverige, som blir ledande i hållbar miljöteknik och bidrar till klimatnytta för hela norra Europa. Det är något som många andra länder vill ta efter.

Känner vi någonstans igen den här historien? Det jag vill säga är att industrin är en del av lösningen - inte problemet. Industrin var ryggraden när vi byggde folkhemmet, välfärden och det svenska välståndet. Nu ska vi använda industrin för en klimatomställning som kan bidra till tillväxt, utveckling och nya jobb i hela Sverige. Den svenska industrin ska vara världsledande i denna omställning.

SSAB:s och hela Sveriges basindustris gröna omställning har en revolutionerade betydelse för klimatet men också för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga för lång tid framöver. Det är otroligt viktigt för ett litet land som Sverige, och det handlar om tusentals jobb.

Det som ligger framför våra fötter nu är att bygga det nya gröna folkhemmet - att ta våra bruksorter och städer till 2.0, in i en ny era i vår historia. Då kan inte staten och regeringen vara passiva. För att det ska finnas allt som krävs för att ett samhälle ska kunna fungera behöver regeringen matcha upp och spela in i den liga som krävs för att bygga den nya gröna industrialiseringen och säkra svenskt välstånd för lång tid framöver.

Min fråga är: Tänker den här regeringen levla upp och spela i den stora liga som krävs framöver? Det är vad som krävs för att kunna ställa om samhällen och för att människor ska kunna ta de jobb som kommer att finnas och kunna ha ett liv i de städer och samhällen som vi vill se. Vi har gjort det förut, och vi kommer att behöva göra det igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill verkligen tacka interpellanterna och statsrådet för möjligheten till denna viktiga debatt. Jag instämmer helt i det som har sagts här av mina kollegor.

Jag är tredje generationens stålverksarbetare. Jag är född och uppvuxen i en liten bruksort, Oxelösund, söder om Stockholm. Där hade vi allt vi behövde för ett bra liv: ett rikt föreningsliv och idrottsliv, naturen, de salta havsvindarna från Östersjön, turismen på sommaren, skolor, bibliotek, ett bra utbud i centrum och boende oavsett var i livet du befann dig.

Oxelösund finns för att SSAB finns, och inte tvärtom. SSAB är i dag en dramatiskt stor utsläppare av koldioxid. SSAB:s avancerade stålproduktion ger omfattande negativ miljöpåverkan. Men med den nya svenska tekniken att producera stål kommer vi att vända verkligheten 180 grader. SSAB kommer att bli ett miljöföredöme med Hybrit. Koldioxidutsläppen i Sverige kommer att minska med över 10 procent. Det är en stor framgång i kampen för bättre miljö.

Detta skapar konkurrenskraft genom att man går före i klimatomställningen. Det gynnar inte bara SSAB som företag utan hela Sverige, som blir ledande i hållbar miljöteknik och bidrar till klimatnytta för hela norra Europa. Det är något som många andra länder vill ta efter.

Känner vi någonstans igen den här historien? Det jag vill säga är att industrin är en del av lösningen - inte problemet. Industrin var ryggraden när vi byggde folkhemmet, välfärden och det svenska välståndet. Nu ska vi använda industrin för en klimatomställning som kan bidra till tillväxt, utveckling och nya jobb i hela Sverige. Den svenska industrin ska vara världsledande i denna omställning.

SSAB:s och hela Sveriges basindustris gröna omställning har en revolutionerade betydelse för klimatet men också för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga för lång tid framöver. Det är otroligt viktigt för ett litet land som Sverige, och det handlar om tusentals jobb.

Det som ligger framför våra fötter nu är att bygga det nya gröna folkhemmet - att ta våra bruksorter och städer till 2.0, in i en ny era i vår historia. Då kan inte staten och regeringen vara passiva. För att det ska finnas allt som krävs för att ett samhälle ska kunna fungera behöver regeringen matcha upp och spela in i den liga som krävs för att bygga den nya gröna industrialiseringen och säkra svenskt välstånd för lång tid framöver.

Min fråga är: Tänker den här regeringen levla upp och spela i den stora liga som krävs framöver? Det är vad som krävs för att kunna ställa om samhällen och för att människor ska kunna ta de jobb som kommer att finnas och kunna ha ett liv i de städer och samhällen som vi vill se. Vi har gjort det förut, och vi kommer att behöva göra det igen.

Fru talman! Jag ska försöka svara på denna mycket entusiastiska kanonad av olika ingångar till något som är väldigt angeläget. Det handlar om Sverige, om Sveriges utveckling, om Sveriges omställning och om vikten av att vi har en arbetsmarknad som ser till att behov kan mötas av en kompetens hos människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska inte ha den här tudelningen. De senaste åtta åren har Sverige dragits isär. En hög arbetslöshet har bitit sig fast. Långtidsarbetslösheten har bitit sig fast. Det har också gått åt rätt håll i Sverige, fast nedåt. I en enorm högkonjunktur som har präglat den här tiden har vi ändå sett att vi har en stor utmaning med över en halv miljon inskrivna på den svenska arbetsförmedlingen. Alla kan kanske inte vara aktuella direkt för reguljära arbeten, men en hel del personer är öppet arbetslösa. Tidigare regeringar har på olika sätt försökt hantera detta så att dessa människor ska komma i arbete, men det har gått så där.

Vi har sett en arbetslivskriminalitet som har vuxit sig allt starkare och där människor far illa. Vi har sett en energipolitik som har fått den svenska basindustri som har byggt det här landet - oavsett om det är SSAB, LKAB eller Boliden - att sitta på sin kammare och gråta. De har undrat: Vad gör ni med vårt land och med vårt fungerande energisystem?

Jag noterar att samtliga ledamöter som var uppe i talarstolen nu pratade om vikten av fossilfri energi och att den ska vara fri från utsläpp av koldioxid. Tanken på att kärnkraften ska vara uträknad är numera borträknad av de socialdemokratiska interpellanterna. Tack för det! Tack för att ni vågar stå upp för svensk spetskunskap! Tack för att ni vågar stå upp för den kärnkraft som en gång var planerad för 24 reaktorer! Det blev 12, och nu är det 6 kvar. Tack för att ni inte står kvar vid den näst intill - i det läge vi befinner oss i världen inte bara klimatmässigt utan också säkerhetsmässigt - huvudlösa politik som bedrevs!

Jag kan konstatera att interpellanterna och det parti de företräder inte såg detta komma under åtta år. Nu ser man allting komma på en gång, och det är bra. Jag ska försöka stå här tisdag efter tisdag, onsdag efter onsdag och torsdag efter torsdag och försöka förklara för er hur jag ser att det hänger ihop. I energipolitiken är vi på, och vi behöver både kärnkraft, vindkraft och solkraft. Vi behöver de facto fördubbla produktionen i Sverige.

Jag ska också säga något om utbildningen. Man ska göra sådant som funkar. Det ska vara effektivt och arbetsplatsnära. När det gäller den medvetna tolkning som görs från oppositionen av att regeringen skär ned kraftigt på utbildningen och folkbildningen noterar jag att också Socialdemokraterna erkänner att pandemin i dess värsta delar har upphört. Jag ser att den tidigare regeringen tog bort de satsningar som gjordes under pandemin, och jag ser nu hur den här regeringen till exempel satsar på det som vi vet är effektivt: regional yrkesvuxutbildning. Där ligger vi på ett dubbelt så högt statsbidrag som före pandemin, för det är detta som funkar. Det handlar om språk och jobb.

Fru talman! Jag ska försöka svara på denna mycket entusiastiska kanonad av olika ingångar till något som är väldigt angeläget. Det handlar om Sverige, om Sveriges utveckling, om Sveriges omställning och om vikten av att vi har en arbetsmarknad som ser till att behov kan mötas av en kompetens hos människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska inte ha den här tudelningen. De senaste åtta åren har Sverige dragits isär. En hög arbetslöshet har bitit sig fast. Långtidsarbetslösheten har bitit sig fast. Det har också gått åt rätt håll i Sverige, fast nedåt. I en enorm högkonjunktur som har präglat den här tiden har vi ändå sett att vi har en stor utmaning med över en halv miljon inskrivna på den svenska arbetsförmedlingen. Alla kan kanske inte vara aktuella direkt för reguljära arbeten, men en hel del personer är öppet arbetslösa. Tidigare regeringar har på olika sätt försökt hantera detta så att dessa människor ska komma i arbete, men det har gått så där.

Vi har sett en arbetslivskriminalitet som har vuxit sig allt starkare och där människor far illa. Vi har sett en energipolitik som har fått den svenska basindustri som har byggt det här landet - oavsett om det är SSAB, LKAB eller Boliden - att sitta på sin kammare och gråta. De har undrat: Vad gör ni med vårt land och med vårt fungerande energisystem?

Jag noterar att samtliga ledamöter som var uppe i talarstolen nu pratade om vikten av fossilfri energi och att den ska vara fri från utsläpp av koldioxid. Tanken på att kärnkraften ska vara uträknad är numera borträknad av de socialdemokratiska interpellanterna. Tack för det! Tack för att ni vågar stå upp för svensk spetskunskap! Tack för att ni vågar stå upp för den kärnkraft som en gång var planerad för 24 reaktorer! Det blev 12, och nu är det 6 kvar. Tack för att ni inte står kvar vid den näst intill - i det läge vi befinner oss i världen inte bara klimatmässigt utan också säkerhetsmässigt - huvudlösa politik som bedrevs!

Jag kan konstatera att interpellanterna och det parti de företräder inte såg detta komma under åtta år. Nu ser man allting komma på en gång, och det är bra. Jag ska försöka stå här tisdag efter tisdag, onsdag efter onsdag och torsdag efter torsdag och försöka förklara för er hur jag ser att det hänger ihop. I energipolitiken är vi på, och vi behöver både kärnkraft, vindkraft och solkraft. Vi behöver de facto fördubbla produktionen i Sverige.

Jag ska också säga något om utbildningen. Man ska göra sådant som funkar. Det ska vara effektivt och arbetsplatsnära. När det gäller den medvetna tolkning som görs från oppositionen av att regeringen skär ned kraftigt på utbildningen och folkbildningen noterar jag att också Socialdemokraterna erkänner att pandemin i dess värsta delar har upphört. Jag ser att den tidigare regeringen tog bort de satsningar som gjordes under pandemin, och jag ser nu hur den här regeringen till exempel satsar på det som vi vet är effektivt: regional yrkesvuxutbildning. Där ligger vi på ett dubbelt så högt statsbidrag som före pandemin, för det är detta som funkar. Det handlar om språk och jobb.

Fru talman! Min fråga angående de regionala skyddsombuden blev inte riktigt bemött, men det kanske löser sig under debattens gång.

När det gäller social hållbarhet finns det väldigt många pusselbitar som är lika viktiga och som hör ihop. En annan utmaning i den gröna omställningen berör vår gemensamma välfärd. Detta är en sektor som tillsammans med industrialismen är en förutsättning för att skapa tillväxt. Arbetslösheten är låg i norra Sverige, och antalet personer i arbetsför ålder räcker inte till för att matcha personalbehovet. En trygg och nära vård, skola och omsorg är ju en förutsättning för att alla ska kunna gå till arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vår gemensamma välfärd måste tryggas och stärkas, för den verkar i symbios med den gröna omställningen. Men arbetsmiljön är ju inte så tillfredsställande. Det råder brist på utbildad personal. Arbetsbelastningen blir därmed hög och kollegorna för få. Kommuner i norra Sverige befarar att de kommer att ha svårt att klara personalförsörjningen och att de därmed också kommer att få bekymmer med att klara sitt uppdrag.

Resurserna i regeringens budget till kommuner och regioner är långt ifrån tillräckliga. Personal arbetar övertid, särskilt under semesterperioderna, och sjukskrivningarna är många. Fler tvingas till deltidsarbete och får därmed lägre inkomst. Jag behöver väl inte nämna att en majoritet av dem som arbetar i denna sektor är kvinnor.

Jag undrar om statsrådet och regeringen har någon plan för att stärka välfärdssektorn i norra Sverige. Johan Pehrson menar att kommuners ekonomi är ansträngd på grund av investeringar i samhällsstruktur och att utbyggnationen av skola, vård och omsorg av högsta klass följer befolkningstillväxten och är helt avgörande för en lyckad nyindustrialisering samt att det på längre sikt är positivt att de norrländska kommunerna växer, såväl för den kommunala ekonomin som för samhällsekonomin i stort.

Fru talman! Min fråga angående de regionala skyddsombuden blev inte riktigt bemött, men det kanske löser sig under debattens gång.

När det gäller social hållbarhet finns det väldigt många pusselbitar som är lika viktiga och som hör ihop. En annan utmaning i den gröna omställningen berör vår gemensamma välfärd. Detta är en sektor som tillsammans med industrialismen är en förutsättning för att skapa tillväxt. Arbetslösheten är låg i norra Sverige, och antalet personer i arbetsför ålder räcker inte till för att matcha personalbehovet. En trygg och nära vård, skola och omsorg är ju en förutsättning för att alla ska kunna gå till arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vår gemensamma välfärd måste tryggas och stärkas, för den verkar i symbios med den gröna omställningen. Men arbetsmiljön är ju inte så tillfredsställande. Det råder brist på utbildad personal. Arbetsbelastningen blir därmed hög och kollegorna för få. Kommuner i norra Sverige befarar att de kommer att ha svårt att klara personalförsörjningen och att de därmed också kommer att få bekymmer med att klara sitt uppdrag.

Resurserna i regeringens budget till kommuner och regioner är långt ifrån tillräckliga. Personal arbetar övertid, särskilt under semesterperioderna, och sjukskrivningarna är många. Fler tvingas till deltidsarbete och får därmed lägre inkomst. Jag behöver väl inte nämna att en majoritet av dem som arbetar i denna sektor är kvinnor.

Jag undrar om statsrådet och regeringen har någon plan för att stärka välfärdssektorn i norra Sverige. Johan Pehrson menar att kommuners ekonomi är ansträngd på grund av investeringar i samhällsstruktur och att utbyggnationen av skola, vård och omsorg av högsta klass följer befolkningstillväxten och är helt avgörande för en lyckad nyindustrialisering samt att det på längre sikt är positivt att de norrländska kommunerna växer, såväl för den kommunala ekonomin som för samhällsekonomin i stort.

Fru talman! Jag frågade Johan Pehrson när han tänker börja göra vad han säger. Jag konstaterar att det krävs en pandemi för att Johan Pehrson ska göra vad han säger.

Efterfrågan på utbildningsplatser och behovet av en aktiv arbetsmarknadspolitik kan förväntas öka. Det är ekonomisk kris i antågande, och varslen ökar. Omställningsstudiestödet möjliggör för delvis nya grupper att studera, och ungdomskullarna från gymnasiet ökar också. År 2023 är fel tillfälle att skära ned på utbildningsplatser för vuxna, Johan Pehrson - pandemi eller ej.

Johan Pehrson har också sagt att regeringen nu går in och styr gymnasierna och att man mer ska styra mot jobb som finns. Med det måste han ha menat att han har tagit den reform som S-regeringen drev igenom i våras och som nu håller på att implementeras till sitt hjärta. När vi hanterade den i riksdagen var Liberalerna tveksamma och hade hellre sett en försöksverksamhet än en fullskalig implementering. Det får sägas vara glädjande att Johan Pehrson nu är för att dimensionering och planering av gymnasial utbildning bättre ska matcha arbetsmarknadens behov.

Men den 5 februari sa Johan Pehrson i Agenda att man ser framför sig att människor kan utbildas i södra och mellersta Sverige och att människor kommer färdigutbildade till industrierna i norr. De 100 000 människor som behöver flytta till norr ska alltså utbildas i södra och mellersta Sverige.

Vad menar Johan Pehrson med detta? Den dimensioneringsreform som han just har sagt att han har tagit till sitt hjärta bygger ju på att utbildningsanordnare ska anpassa utbudet efter den regionala arbetsmarknadens behov. Men med detta uttalande verkar det som att Johan Pehrson i stället menar att utbildningsanordnare i södra och mellersta Sverige ska anpassa sitt utbud efter vad som efterfrågas på arbetsmarknaden i norr. Tänker regeringen göra om planerings- och dimensioneringsprinciperna när det gäller gymnasial utbildning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vid det här laget är det välkänt att regeringen tänker stänga branschskolorna, och det är bara att beklaga. I Agenda sa Johan Pehrson att det kan komma att bli aktuellt med riksintag till viktiga och centrala utbildningar, och hans kollega skolministern sa något liknande i en interpellationsdebatt för någon månad sedan. Men här verkar det vara som med ministerns utfästelser om att satsa på utbildning, det vill säga tomma ord. Jag har letat i Tidöavtalet, i regeringsförklaringen, i budgeten och i utredningsdirektiv som denna regering har beslutat om utan att hitta ett enda spår av en skrivelse om riksrekryterande utbildningar. Vad är det för riksrekryterande utbildningar som ministern menar?

Jag skulle, sammanfattningsvis, vilja att ministern reder ut två frågor i sitt nästa inlägg. Den första är: Vad menar ministern ska hända med de gymnasiala utbildningarna? Avser regeringen att ändra på dimensioneringsprinciperna redan innan de nya har införts? Den andra är: Vad är det för riksintag som ministern pratar om?

Fru talman! Jag frågade Johan Pehrson när han tänker börja göra vad han säger. Jag konstaterar att det krävs en pandemi för att Johan Pehrson ska göra vad han säger.

Efterfrågan på utbildningsplatser och behovet av en aktiv arbetsmarknadspolitik kan förväntas öka. Det är ekonomisk kris i antågande, och varslen ökar. Omställningsstudiestödet möjliggör för delvis nya grupper att studera, och ungdomskullarna från gymnasiet ökar också. År 2023 är fel tillfälle att skära ned på utbildningsplatser för vuxna, Johan Pehrson - pandemi eller ej.

Johan Pehrson har också sagt att regeringen nu går in och styr gymnasierna och att man mer ska styra mot jobb som finns. Med det måste han ha menat att han har tagit den reform som S-regeringen drev igenom i våras och som nu håller på att implementeras till sitt hjärta. När vi hanterade den i riksdagen var Liberalerna tveksamma och hade hellre sett en försöksverksamhet än en fullskalig implementering. Det får sägas vara glädjande att Johan Pehrson nu är för att dimensionering och planering av gymnasial utbildning bättre ska matcha arbetsmarknadens behov.

Men den 5 februari sa Johan Pehrson i Agenda att man ser framför sig att människor kan utbildas i södra och mellersta Sverige och att människor kommer färdigutbildade till industrierna i norr. De 100 000 människor som behöver flytta till norr ska alltså utbildas i södra och mellersta Sverige.

Vad menar Johan Pehrson med detta? Den dimensioneringsreform som han just har sagt att han har tagit till sitt hjärta bygger ju på att utbildningsanordnare ska anpassa utbudet efter den regionala arbetsmarknadens behov. Men med detta uttalande verkar det som att Johan Pehrson i stället menar att utbildningsanordnare i södra och mellersta Sverige ska anpassa sitt utbud efter vad som efterfrågas på arbetsmarknaden i norr. Tänker regeringen göra om planerings- och dimensioneringsprinciperna när det gäller gymnasial utbildning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vid det här laget är det välkänt att regeringen tänker stänga branschskolorna, och det är bara att beklaga. I Agenda sa Johan Pehrson att det kan komma att bli aktuellt med riksintag till viktiga och centrala utbildningar, och hans kollega skolministern sa något liknande i en interpellationsdebatt för någon månad sedan. Men här verkar det vara som med ministerns utfästelser om att satsa på utbildning, det vill säga tomma ord. Jag har letat i Tidöavtalet, i regeringsförklaringen, i budgeten och i utredningsdirektiv som denna regering har beslutat om utan att hitta ett enda spår av en skrivelse om riksrekryterande utbildningar. Vad är det för riksrekryterande utbildningar som ministern menar?

Jag skulle, sammanfattningsvis, vilja att ministern reder ut två frågor i sitt nästa inlägg. Den första är: Vad menar ministern ska hända med de gymnasiala utbildningarna? Avser regeringen att ändra på dimensioneringsprinciperna redan innan de nya har införts? Den andra är: Vad är det för riksintag som ministern pratar om?

Fru talman! Vill man vara generös och snälltolka, vilket man väl ska, kan man ju se positivt på att arbetsmarknadsministern verkar ge uttryck för en positiv syn på den gröna omställning som sker i norra Sverige och den potential som kommer därmed. Johan Pehrson verkar dessutom dela vår analys från interpellanthållet om att det behövs mer utbildning. Arbetsmarknadsministern sa inte så mycket om bostäder, men han verkar hålla med om att det behövs mer fossilfri el för att möta nyindustrialiseringen och för att Sverige ska kunna ligga i framkant och få tiotusentals nya jobb i stället för att de går till andra länder. Gott så!

Problemet är väl att arbetsmarknadsministern inte riktigt verkar ta till sig vad som är hans och regeringens ansvar när det gäller att skapa förutsättningar för att den gröna omställningen ska lyckas. Arbetsmarknadsministern säger att han fokuserar på utbildning, men utbildningsplatserna blir drastiskt färre än förra året. Bostäder verkar i första hand vara någon annans ansvar. Vad gäller el håller arbetsmarknadsministern med om att vi behöver all el - både kärnkraft och vindkraft. Jag konstaterar dock att regeringen och Sverigedemokraterna tycks ha snurrat in sig i ett kulturkrig som handlingsförlamar dem när det gäller att snabbt växla upp elproduktionen, vilket vindkraften faktiskt kan bidra till.

Jag måste säga att regeringen överlag ger ett ganska yrvaket intryck i dessa frågor. Det börjar bli dags att vakna nu. Kasta bort de ideologiska skygglapparna, rikta blicken norrut och gör det som krävs! Jag lovar att jag kommer att heja på och önska regeringen lycka till - för hela Sveriges skull.

Fru talman! Vill man vara generös och snälltolka, vilket man väl ska, kan man ju se positivt på att arbetsmarknadsministern verkar ge uttryck för en positiv syn på den gröna omställning som sker i norra Sverige och den potential som kommer därmed. Johan Pehrson verkar dessutom dela vår analys från interpellanthållet om att det behövs mer utbildning. Arbetsmarknadsministern sa inte så mycket om bostäder, men han verkar hålla med om att det behövs mer fossilfri el för att möta nyindustrialiseringen och för att Sverige ska kunna ligga i framkant och få tiotusentals nya jobb i stället för att de går till andra länder. Gott så!

Problemet är väl att arbetsmarknadsministern inte riktigt verkar ta till sig vad som är hans och regeringens ansvar när det gäller att skapa förutsättningar för att den gröna omställningen ska lyckas. Arbetsmarknadsministern säger att han fokuserar på utbildning, men utbildningsplatserna blir drastiskt färre än förra året. Bostäder verkar i första hand vara någon annans ansvar. Vad gäller el håller arbetsmarknadsministern med om att vi behöver all el - både kärnkraft och vindkraft. Jag konstaterar dock att regeringen och Sverigedemokraterna tycks ha snurrat in sig i ett kulturkrig som handlingsförlamar dem när det gäller att snabbt växla upp elproduktionen, vilket vindkraften faktiskt kan bidra till.

Jag måste säga att regeringen överlag ger ett ganska yrvaket intryck i dessa frågor. Det börjar bli dags att vakna nu. Kasta bort de ideologiska skygglapparna, rikta blicken norrut och gör det som krävs! Jag lovar att jag kommer att heja på och önska regeringen lycka till - för hela Sveriges skull.

Fru talman! Under åren 2008-2010 hade vi en borgerlig regering. Också då hade vi en ekonomisk kris. Den regeringens intresse för svensk basindustri var rätt svalt. Många gånger var vi illa ute - företag flyttade utomlands och så vidare. Det är egentligen de senaste tio åren som vi har kunnat se hur industrialiseringen kommer tillbaka, etablerar sig, växer och har en framtid i Sverige och att man väljer den gröna omställningen här. Denna utveckling har skett. Det handlar om att politiken behöver skapa förutsättningar och tro på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga kvarstår fortfarande: Tänker den borgerliga regeringen fortsätta att vara passiv, titta åt ett annat håll och hoppas att det löser sig med bostäder och välfärd, vilket krävs för att bygga de gröna samhällena och för att den gröna industrin ska finnas här? Eller tänker man aktivt kliva in och vara en av de parter som krävs för att göra denna resa när det gäller ny, svensk och grön industrialisering under de kommande decennierna?

Jag hör fortfarande inte statsrådet svara på detta. Jag hör att det är viktigt, men jag hör inte så mycket mer.

Fru talman! Under åren 2008-2010 hade vi en borgerlig regering. Också då hade vi en ekonomisk kris. Den regeringens intresse för svensk basindustri var rätt svalt. Många gånger var vi illa ute - företag flyttade utomlands och så vidare. Det är egentligen de senaste tio åren som vi har kunnat se hur industrialiseringen kommer tillbaka, etablerar sig, växer och har en framtid i Sverige och att man väljer den gröna omställningen här. Denna utveckling har skett. Det handlar om att politiken behöver skapa förutsättningar och tro på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga kvarstår fortfarande: Tänker den borgerliga regeringen fortsätta att vara passiv, titta åt ett annat håll och hoppas att det löser sig med bostäder och välfärd, vilket krävs för att bygga de gröna samhällena och för att den gröna industrin ska finnas här? Eller tänker man aktivt kliva in och vara en av de parter som krävs för att göra denna resa när det gäller ny, svensk och grön industrialisering under de kommande decennierna?

Jag hör fortfarande inte statsrådet svara på detta. Jag hör att det är viktigt, men jag hör inte så mycket mer.

Fru talman! Det tar ju lite tid att ställa om en skuta som varit insnöad på ineffektivitet och att sopa undan målkonflikter. Ta det här med energin, till exempel, som ni från interpellanternas sida tar upp. Ni har stått bakom en regering som skurit ned på detta, som gjort att LKAB, SSAB och Boliden har suttit med skrämselhicka och undrat vart deras framtid ska ta vägen, vart basindustrin ska ta vägen.

Det var en fråga uppe om huruvida de regionala skyddsombuden ska få agera. Den utredningen har kommit och remissbehandlas. Svaret på frågan är att jag får återkomma. Jag måste gå igenom detta noga. Det finns verkligen för- och nackdelar - en hel del fördelar. Det får jag återkomma till.

Vi har ändå ett ansvar att bygga bostäder. Alla dessa subventioner som Socialdemokraterna tryckt in i det här landet har lett till några miljonprogramsområden. Jag vet inte om jag tycker att de blev kanon allihop, om vi ser till hur de ser ut och funkar. De byggs nu om till stora delar, vilket är bra.

Det är klart att det måste byggas, men det ska bygga på efterfrågan, att man bygger de hem som människor behöver ha. Då handlar det också om att det måste beredas möjlighet i kommunerna. Det ska vara enklare att bygga och att få tillstånd. Det är så man sätter fart. Tillkortakommandet i Skellefteå, i Kiruna och i andra delar är ju inte att man inte vill bygga. I Kiruna bygger man om hela staden. Man flyttar stora delar för att möta detta.

Det är inte helt självklart att statliga skattepengar som vi tar in från medborgarna och som ska ges till byggherrar som ska bygga åt andra företag är den bästa lösningen. Men vi måste se till att det underlättas och skapas möjlighet för fler nya bostäder.

Sedan en sväng till om den omfattande arbetslivskriminaliteten. Det är också något som äter sig in i samhället, som äter sig in i benmärgen i Sverige just nu. Grov organiserad brottslighet finns överallt. Den finns på våra gator, på våra torg. Vi ser den i dessa skjutningar, där Sverige slår rekord. Människor vågar inte gå ut, liv släcks och drömmar krossas. Denna brottslighet ser inte bara en marknad i bedrägerier mot äldre människor och andra som har svårt att värja sig utan äter sig också in, förutom att fortsätta med sin vanliga vapen- och narkotikahandel och sin utpressning, i våra välfärdssystem, inte minst genom bedrägerier med lönebidrag och skattefusk. Vi hörde om detta i debatten tidigare.

Skattebrottsenheten och Ekobrottsmyndigheten gör enorma insatser för att försöka stoppa de grova gängen. Jag såg dem komma, men det hände väldigt lite. Det är därför vi nu lägger om hela rättspolitiken för att komma till rätta med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utbildning tycker jag är bra. Jag är den förste att framhålla socialdemokrater som agerar självständigt och inte sitter i knät på människor som har helt andra visioner. Socialdemokraterna skapades ju när Sverige skulle industrialiseras, men ni har valt att samarbeta med ett parti som alltid har velat se till att Sverige avindustrialiseras. Då blir det förstås konstigt.

Det är jättebra att vi nu har gett möjligheter att dimensionera gymnasieutbildningar. Jag tycker inte att det ska ändras. Men det krävs ju att utbildningsanordnarna agerar och tar fram utbildningar som behövs - mer praktiska utbildningar och ännu mer teoretiska utbildningar som kan leda till att det också kommer ingenjörer till de stora satsningarna i norr förutom de duktiga människor som gör jobbet på plats. Det är också viktigt.

Jag återkommer till frågan om att dimensionera på riksnivå och se till att man kan utbilda sig i Örebro eller Malmö och sedan när man är färdig börja jobba i Skellefteå.

Fru talman! Det tar ju lite tid att ställa om en skuta som varit insnöad på ineffektivitet och att sopa undan målkonflikter. Ta det här med energin, till exempel, som ni från interpellanternas sida tar upp. Ni har stått bakom en regering som skurit ned på detta, som gjort att LKAB, SSAB och Boliden har suttit med skrämselhicka och undrat vart deras framtid ska ta vägen, vart basindustrin ska ta vägen.

Det var en fråga uppe om huruvida de regionala skyddsombuden ska få agera. Den utredningen har kommit och remissbehandlas. Svaret på frågan är att jag får återkomma. Jag måste gå igenom detta noga. Det finns verkligen för- och nackdelar - en hel del fördelar. Det får jag återkomma till.

Vi har ändå ett ansvar att bygga bostäder. Alla dessa subventioner som Socialdemokraterna tryckt in i det här landet har lett till några miljonprogramsområden. Jag vet inte om jag tycker att de blev kanon allihop, om vi ser till hur de ser ut och funkar. De byggs nu om till stora delar, vilket är bra.

Det är klart att det måste byggas, men det ska bygga på efterfrågan, att man bygger de hem som människor behöver ha. Då handlar det också om att det måste beredas möjlighet i kommunerna. Det ska vara enklare att bygga och att få tillstånd. Det är så man sätter fart. Tillkortakommandet i Skellefteå, i Kiruna och i andra delar är ju inte att man inte vill bygga. I Kiruna bygger man om hela staden. Man flyttar stora delar för att möta detta.

Det är inte helt självklart att statliga skattepengar som vi tar in från medborgarna och som ska ges till byggherrar som ska bygga åt andra företag är den bästa lösningen. Men vi måste se till att det underlättas och skapas möjlighet för fler nya bostäder.

Sedan en sväng till om den omfattande arbetslivskriminaliteten. Det är också något som äter sig in i samhället, som äter sig in i benmärgen i Sverige just nu. Grov organiserad brottslighet finns överallt. Den finns på våra gator, på våra torg. Vi ser den i dessa skjutningar, där Sverige slår rekord. Människor vågar inte gå ut, liv släcks och drömmar krossas. Denna brottslighet ser inte bara en marknad i bedrägerier mot äldre människor och andra som har svårt att värja sig utan äter sig också in, förutom att fortsätta med sin vanliga vapen- och narkotikahandel och sin utpressning, i våra välfärdssystem, inte minst genom bedrägerier med lönebidrag och skattefusk. Vi hörde om detta i debatten tidigare.

Skattebrottsenheten och Ekobrottsmyndigheten gör enorma insatser för att försöka stoppa de grova gängen. Jag såg dem komma, men det hände väldigt lite. Det är därför vi nu lägger om hela rättspolitiken för att komma till rätta med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utbildning tycker jag är bra. Jag är den förste att framhålla socialdemokrater som agerar självständigt och inte sitter i knät på människor som har helt andra visioner. Socialdemokraterna skapades ju när Sverige skulle industrialiseras, men ni har valt att samarbeta med ett parti som alltid har velat se till att Sverige avindustrialiseras. Då blir det förstås konstigt.

Det är jättebra att vi nu har gett möjligheter att dimensionera gymnasieutbildningar. Jag tycker inte att det ska ändras. Men det krävs ju att utbildningsanordnarna agerar och tar fram utbildningar som behövs - mer praktiska utbildningar och ännu mer teoretiska utbildningar som kan leda till att det också kommer ingenjörer till de stora satsningarna i norr förutom de duktiga människor som gör jobbet på plats. Det är också viktigt.

Jag återkommer till frågan om att dimensionera på riksnivå och se till att man kan utbilda sig i Örebro eller Malmö och sedan när man är färdig börja jobba i Skellefteå.

Fru talman! I vårt trygga samhälle ska arbetslivet vara hållbart. Det ska också vara utvecklande. Arbetet ska vara en källa till trygghet, egen försörjning och frihet när man som ung börjar sitt första jobb och ända fram till pensionen.

Vi socialdemokrater står upp för en trygg arbetsmarknad med ordning och reda. Arbetskraftsinvandring ska marknadsprövas. Alla i Sverige ska ha ett tryggt jobb där man varken blir utnyttjad eller utsliten. Vi ska ha goda och rättvisa villkor och en god arbetsmiljö. Det en förutsättning för hög produktivitet i svensk ekonomi, som utmärks av ett högt arbetskraftsdeltagande och hög sysselsättningsgrad där heltid är norm.

Resan till trygga jobb måste också vara socialt hållbar. Utbildning, bostadsbyggande, infrastruktur, välfärd, en meningsfull fritid och även kultur är grundläggande i anställning, i omställning, som ny på svensk arbetsmarknad, som arbetssökande och utifrån vars och ens förutsättningar. Därför behövs det reformer för trygga arbeten.

Nu är det dags att gå från ord till handling. Det gör skillnad för hela Sverige. Jag hoppas att Johan Pehrson kommer att verka för att alla kommuner i hela Sverige får förutsättningar att vara socialt hållbara, att trygga livet mellan husen, och ser nödvändigheten i att motverka arbetslivskriminaliteten. Framtiden finns i norra Sverige.

(Applåder)

Fru talman! I vårt trygga samhälle ska arbetslivet vara hållbart. Det ska också vara utvecklande. Arbetet ska vara en källa till trygghet, egen försörjning och frihet när man som ung börjar sitt första jobb och ända fram till pensionen.

Vi socialdemokrater står upp för en trygg arbetsmarknad med ordning och reda. Arbetskraftsinvandring ska marknadsprövas. Alla i Sverige ska ha ett tryggt jobb där man varken blir utnyttjad eller utsliten. Vi ska ha goda och rättvisa villkor och en god arbetsmiljö. Det en förutsättning för hög produktivitet i svensk ekonomi, som utmärks av ett högt arbetskraftsdeltagande och hög sysselsättningsgrad där heltid är norm.

Resan till trygga jobb måste också vara socialt hållbar. Utbildning, bostadsbyggande, infrastruktur, välfärd, en meningsfull fritid och även kultur är grundläggande i anställning, i omställning, som ny på svensk arbetsmarknad, som arbetssökande och utifrån vars och ens förutsättningar. Därför behövs det reformer för trygga arbeten.

Nu är det dags att gå från ord till handling. Det gör skillnad för hela Sverige. Jag hoppas att Johan Pehrson kommer att verka för att alla kommuner i hela Sverige får förutsättningar att vara socialt hållbara, att trygga livet mellan husen, och ser nödvändigheten i att motverka arbetslivskriminaliteten. Framtiden finns i norra Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte bara kort inleda med att Johan Pehrson bör hålla låg profil när det kommer till att döma andras samarbetspartner. När vi i dag pratar om den gröna omställningen är inte hela regeringsunderlaget, så att säga, riktigt med på behovet av denna.

Johan Pehrson skrev som sagt i Dagens industri för ett par månader sedan att regeringen ska ta fram en strategi för norra Sverige. En av punkterna som den strategin ska beröra handlar om kompetensförsörjning. Johan Pehrson skriver själv att behovet är stort vad gäller relevanta yrkesutbildningar, högskoleutbildningar och vuxenutbildningar. Ändå väljer den här regeringen att skära i yrkesutbildningarna och att lägga ned branschskolorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det ska också bli spännande att höra Johan Pehrson i sitt sista inlägg reda ut vad han egentligen menade när han i Agenda sa att dimensioneringen ska styras på nationell nivå.

En debattartikel i Dagens industri i all ära, men det är nu dags att leverera. Industrin ligger i framkant men kan inte göra det länge om inte regeringen levererar de förutsättningar som behövs. Johan Pehrsons del i detta är såklart arbetsmarknadspolitiken och matchningsfunktionen mellan arbetskraftsutbud och arbetskraftsefterfrågan. Utbildningspolitiken är en given del av det, men också arbetsmarknadspolitiken.

Jag konstaterar att Johan Pehrson säger att han vill satsa på utbildningen men att han i verkligheten fortsätter stå upp för de nedskärningar som han själv har lagt fram i budgeten.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte bara kort inleda med att Johan Pehrson bör hålla låg profil när det kommer till att döma andras samarbetspartner. När vi i dag pratar om den gröna omställningen är inte hela regeringsunderlaget, så att säga, riktigt med på behovet av denna.

Johan Pehrson skrev som sagt i Dagens industri för ett par månader sedan att regeringen ska ta fram en strategi för norra Sverige. En av punkterna som den strategin ska beröra handlar om kompetensförsörjning. Johan Pehrson skriver själv att behovet är stort vad gäller relevanta yrkesutbildningar, högskoleutbildningar och vuxenutbildningar. Ändå väljer den här regeringen att skära i yrkesutbildningarna och att lägga ned branschskolorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det ska också bli spännande att höra Johan Pehrson i sitt sista inlägg reda ut vad han egentligen menade när han i Agenda sa att dimensioneringen ska styras på nationell nivå.

En debattartikel i Dagens industri i all ära, men det är nu dags att leverera. Industrin ligger i framkant men kan inte göra det länge om inte regeringen levererar de förutsättningar som behövs. Johan Pehrsons del i detta är såklart arbetsmarknadspolitiken och matchningsfunktionen mellan arbetskraftsutbud och arbetskraftsefterfrågan. Utbildningspolitiken är en given del av det, men också arbetsmarknadspolitiken.

Jag konstaterar att Johan Pehrson säger att han vill satsa på utbildningen men att han i verkligheten fortsätter stå upp för de nedskärningar som han själv har lagt fram i budgeten.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för glädjeyttringarna, men jag gissar att de inte primärt var till mig. Det är roligt när det är lite fart i kammaren.

Vi måste självklart ha en på alla sätt, också socialt, hållbar utveckling. Mitt ansvarsområde är primärt Arbetsförmedlingen, men som företrädare för regeringen kliver jag gärna in och pratar om hela utbildningssystemet. Ungdomsutbildningen är central. Vi har i åratal sett hur ungdomar slås ut från grundskolan och inte kommer in på gymnasiet. Förr eller senare kommer de via någon omväg rätt in på Arbetsförmedlingen och riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi vet att andelen unga personer, eller personer över huvud taget, med fullgod gymnasieutbildning - det räcker med Godkänd - är nästan obefintlig.

De personer som befinner sig i arbetslöshet är personer som under lång tid har fått etsa sig fast i den smärta som det innebär att vara långtidsarbetslös utan att ha fått tillräckliga krav på sig eller tillräckligt mycket hjälp under de år som har gått. För detta finns det ett ansvar bland personer här i kammaren.

Vi gör stora satsningar på skolan, för det finns ingen bättre arbetsmarknadspolitik än att alla går ut skolan med godkända betyg. Att fler väljer gymnasier som är både praktiskt inriktade och teoretiskt inriktade kommer inte heller att skada framtidens arbetsmarknad. För dem som har dåliga språkkunskaper - strunta i varför, det är ett misslyckande som vi ska ändra på - satsar vi på yrkesvuxutbildning där både språk och yrkesutbildning mixas för att de sedan ska komma i jobb. Detta har vi också goda erfarenheter av.

Arbetsförmedlingen ska anvisa fler till arbetsmarknadsutbildningar. Jag har sagt att vi ska titta på riksansvar och att staten måste kliva in. Det här kommer vi att återkomma till för att ta ett större ansvar så att man till exempel kan gå utbildningar som annars är regionalt anpassade. Det handlar inte om den grundläggande gymnasieskolan eller grundskolan utan om arbetsmarknadsutbildningar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar för glädjeyttringarna, men jag gissar att de inte primärt var till mig. Det är roligt när det är lite fart i kammaren.

Vi måste självklart ha en på alla sätt, också socialt, hållbar utveckling. Mitt ansvarsområde är primärt Arbetsförmedlingen, men som företrädare för regeringen kliver jag gärna in och pratar om hela utbildningssystemet. Ungdomsutbildningen är central. Vi har i åratal sett hur ungdomar slås ut från grundskolan och inte kommer in på gymnasiet. Förr eller senare kommer de via någon omväg rätt in på Arbetsförmedlingen och riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi vet att andelen unga personer, eller personer över huvud taget, med fullgod gymnasieutbildning - det räcker med Godkänd - är nästan obefintlig.

De personer som befinner sig i arbetslöshet är personer som under lång tid har fått etsa sig fast i den smärta som det innebär att vara långtidsarbetslös utan att ha fått tillräckliga krav på sig eller tillräckligt mycket hjälp under de år som har gått. För detta finns det ett ansvar bland personer här i kammaren.

Vi gör stora satsningar på skolan, för det finns ingen bättre arbetsmarknadspolitik än att alla går ut skolan med godkända betyg. Att fler väljer gymnasier som är både praktiskt inriktade och teoretiskt inriktade kommer inte heller att skada framtidens arbetsmarknad. För dem som har dåliga språkkunskaper - strunta i varför, det är ett misslyckande som vi ska ändra på - satsar vi på yrkesvuxutbildning där både språk och yrkesutbildning mixas för att de sedan ska komma i jobb. Detta har vi också goda erfarenheter av.

Arbetsförmedlingen ska anvisa fler till arbetsmarknadsutbildningar. Jag har sagt att vi ska titta på riksansvar och att staten måste kliva in. Det här kommer vi att återkomma till för att ta ett större ansvar så att man till exempel kan gå utbildningar som annars är regionalt anpassade. Det handlar inte om den grundläggande gymnasieskolan eller grundskolan utan om arbetsmarknadsutbildningar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.