Interpellationssvar - Djurvälfärd i djurparker - 2023-02-17

Herr talman! Rebecka Le Moine har frågat mig vad jag tänker göra för att se till att djurvälfärden stärks i de svenska djurparkerna.

Jag vill börja med att understryka att Sverige har en stark djurskyddslagstiftning som omfattar alla djur som hålls av människan och som syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur.

När det gäller djurparker och andra anläggningar som förevisar djur offentligt finns detaljerade regler. Alla djurparker måste godkännas av länsstyrelsen innan de tas i bruk. Bestämmelserna på djurskyddsområdet innefattar bland annat krav som syftar till att säkerställa att utrymmen och inredning uppfyller djurens behov samt att personalen har rätt utbildning. Om anläggningen har djur av vilda arter behövs ett separat tillstånd från länsstyrelsen för detta. Länsstyrelserna ansvarar för att kontrollera att djurskyddslagstiftningen följs och utför regelbundet inspektioner på samtliga djurparker i Sverige.

Det är olyckligt när det inträffar händelser som kan innebära fara för både människor och djur, men jag känner mig trygg med myndigheternas arbete på det här området. Jag kommer givetvis att fortsätta följa frågorna noga.

Herr talman! I slutet av förra året sköts fyra schimpanser efter att de hade rymt ur sitt hägn. Den sorgliga incidenten förde med sig många frågor. Hur kommer det sig att så många djur har rymt på så kort tid? Och varför lyckas man inte lösa situationen på ett bättre sätt?

Enligt lag ska alla djurparker vara rymningssäkra, men om det ändå skulle hända måste det finnas bra rutiner. I Danmark har man striktare och mer detaljerad lagstiftning på detta område, med just tydliga regler för hur djur som rymmer ska hanteras samt högt ställda krav på att det ska finnas rutiner för dessa situationer.

I miljö- och jordbruksutskottet hade vi i veckan en hearing på just temat djurvälfärd i djurparker. Där framkom bland annat att tidsintervallet mellan granskningarna skiljer sig åt och kan ligga på tio år. Dessutom skiljer sig kompetensen åt mellan olika länsstyrelser. Detta är ett stort problem eftersom man måste kunna vara säker på att granskningarna håller samma kvalitet och nivå.

Standarden på svenska djurparker varierar enormt. De har olika ytor och olika förutsättningar; en del erbjuder knappt ens det som krävs enligt miniminivåerna i föreskrifterna, medan andra renoverar djuranläggningar och vill erbjuda djuren bättre standard. Det är otroligt många olika arter som hålls i djurparker runt om i landet, med olika preferenser och behov. En del av dessa djur är inte alls anpassade till vårt nordliga klimat, och det betyder att de spenderar betydande delar av året eller hela året i inomhusanläggningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När forskarna på SLU tittade på djurskyddskontroller från djurparker mellan 2010 och 2014 kunde de hitta bevis för att det finns brister som länsstyrelserna hittar i stor utsträckning. Peter Kullgren säger att han känner sig trygg, men enligt den här studien uppfyller 14 procent av djurparkerna inte kraven på skötsel av hovar, klövar och päls. 9 procent av djurparkerna hade anmärkningar gällande djurens hull. På djurparkerna bedömdes grupphållningen av djuren, och här fanns anmärkningar i 17 procent av fallen. Närmare en tredjedel av djurparkerna uppfyllde varken utrymmeskraven eller kraven på berikning.

Det kan också vara värt att nämna att avsaknad av stereotypa synliga beteenden inte är samma sak som hög djurvälfärd. Ett djur som inte visar upp ett stereotypt beteende kan trots detta må dåligt i perioder och även vara stressat.

För att garantera en god djurvälfärd krävs en gemensam hög lägstanivå.

Moderna djurparker har tillsyn och jobbar med miljöberikning för sina djur, men inte sällan är anläggningarna gamla, och dessutom tillbringar många arter en betydande del av dygnet i icke publika hägn - det vill säga stall och nattkvarter - när personalen har gått hem för dagen. För stora kattdjur innebär detta en liten yta inomhus där de är understimulerade under den tid då djuret egentligen är som mest aktivt.

Det står klart att länsstyrelserna inte hinner med arbetet med att besöka djurhållare och kräva förbättringar på det sätt som de önskar. Vi menar att djurparkerna behöver ses över och att vi behöver uppdatera vår lagstiftning och ge länsstyrelserna i uppdrag att kartlägga befintliga djurparker utifrån säkerhets- och djurvälfärdsaspekt.

Min fråga till landsbygdsministern är: Hur ska ni få bukt med problemen när det gäller utrymmeskrav och skötselbrister som finns på djurparker i Sverige?

Fru talman! Som interpellanten nämner har det på senaste tid varit stor uppmärksamhet kring djurparker, inte minst kring det som inträffat i Furuvik. Det är förståeligt, och den här typen av händelser berör och engagerar många människor, även mig.

Jag kan inte uttala mig om enskilda incidenter, men det är givetvis beklagligt, och det är viktigt att ta reda på orsakerna när sådana här situationer uppstår för att man ska kunna förhindra att något liknande inträffar igen. Men vi har en stark djurskyddslagstiftning i Sverige. Den nuvarande djurskyddslagen gjordes om och beslutades av riksdagen så sent som 2018. Den omfattar alla djur som människan har i sin vård, även djur i djurparker, och den ska säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekten för djur.

De här incidenterna till trots anser jag att vi har ett tydligt och omfattande regelverk. Jag känner mig trygg med att anläggningar som följer lagstiftningen också håller en hög djurvälfärd. Kontroller visar, precis som nämnts, att det finns brister, liksom i väldigt många verksamheter som stat, kommuner, regioner och länsstyrelser kontrollerar. Det är också viktigt att de kontrollerna leder till åtgärder och att vi har fungerande kontrollsystem.

Jag vill knyta an till den sista frågan. Det är självklart viktigt att vara öppen för att vid behov göra justeringar. Jag vet att Jordbruksverket planerar att se över de nuvarande detaljerade föreskrifterna gällande djurhållning i djurparker under kommande år. Det kommer att visa om myndigheten identifierar områden eller bestämmelser som är i behov av uppdatering på ett eller annat sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det har varit stor uppståndelse och debatt efter dessa incidenter. En debatt gäller själva existensberättigandet för djurparker.

Djurparkerna säger sig spela en viktig roll vad gäller utbildning och biologisk mångfald genom att bevara arter. Det här är ett ämne som jag vurmar mycket för. Men man kan ändå syna detta argument genom att ifrågasätta varför vi har till exempel björnar på djurparker - svenska björnar som skulle kunna bidra till att stärka den vilda populationen, men som, när björnungarna har blivit större och inte är lika gulliga längre och inte drar lika mycket, avlivas i stället för att bidra till den vilda populationen. Detta tycker jag är något som vi verkligen behöver se över. Hur kan djurparkerna bidra i större utsträckning för att även värna och stärka de vilda men hotade populationer som finns i Sverige?

Att ha vilda djur på djurparker eller ägna sig åt koordinerade avelsprogram är inte per automatik bevarandearbete.

Det har normaliserats att ha elefanter, delfiner och schimpanser på zoo, men det betyder inte att det är normalt eller nödvändigt.

Zoodirektivet, som styr vår implementering av djurparkerna, anger tydligt att djurparker ska jobba med att bevara biologisk mångfald. Då tycker jag att hotade djurarter som också kan få en god levnadsstatus i svenska djurparker, det vill säga de som har samma klimat som vi, också är de som ska prioriteras.

Direktivet behöver tydligare implementeras i Sverige, och vi kan gå längre än så och dessutom säkra att moderna djurparker även bidrar till bevarandet av nationellt sett hotade arter, där det är möjligt. Det kan handla om fåglar, groddjur, insekter med mera. Till exempel Nordens Ark jobbar aktivt i dessa frågor.

Jag menar att djurparkerna, om de ska finnas kvar, måste utvecklas och moderniseras. Om det verkligen skulle vara så att man sätter djurens välfärd och arternas bevarande i centrum borde de här djurparkerna i framtiden utgöra någon typ av rehabiliteringscenter för vilda, skadade djur i vår natur - inte att man har tigrar och andra stora kattdjur som ändå aldrig kommer att få komma ut i det vilda eller ens bidra till det. Om dessa djur också är hotade i sitt vilda tillstånd skulle djurparkerna kunna låta dem föröka sig för att sedan sätta ut dem och på så sätt bidra till starkare vilda populationer. Men då skulle regeringen behöva tydliggöra detta i sina regleringsbrev till berörda myndigheter, både Jordbruksverket och Naturvårdsverket.

Min fråga är: Är Peter Kullgren villig att vidta åtgärder för att på riktigt stärka djurparkernas roll i bevarandet av svenska hotade arter på hemmaplan?

Fru talman! Precis som jag konstaterade i slutet av mitt förra inlägg vad gäller djurskyddsaspekterna med mera har Jordbruksverket aviserat att man kommer att göra en översyn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ledamoten kommer med många idéer och tankar. Vissa av dem kan säkert vara bra, men det är inte något som jag kan gå in och kommentera på förhand i detalj här och nu, utan det får vi återkomma till. Men jag kan avslöja att jag tyckte att några av tankarna var intressanta.

Jag tror att vi i grunden har lite olika syn på syftet med eller inställningen till djurparker. Jag tror att dessa kan ha en viktig uppgift, inte minst för barn och ungdomar som har ett stort intresse för djur och som vill lära sig mer och kunna se djur som de aldrig annars skulle ha möjlighet att se. Det kan väcka ett intresse och en vilja att ge sig hän åt yrken eller livsval som är viktiga för vårt samhälle och, inte minst, för djur i framtiden. Det är en viktig del som djurparkerna bidrar med.

Min grundinställning även här är att man vill göra rätt och göra det så bra som möjligt, oavsett om man är bonde och håller djur eller om man driver en djurpark och håller djur.

Återigen: När olyckshändelser sker och situationer uppstår som kan vara till fara för såväl människor som djur är det oerhört viktigt att det utreds noga och att regelverket ses över om det skulle visa sig behövas.

Fru talman! En del av djurparkernas verksamhet handlar om avel, och det händer att man behöver avliva djur som är friska, till exempel därför att deras genuppsättning inte är rätt eller för att det helt enkelt inte finns plats.

År 2012 och 2013 sköts björnungarna Merlin, Medusa och Morpheus till döds på Skansen när det inte fanns plats för dem. Det är ett exempel. De hade tjänat ut sitt syfte som gulliga ungar för besökarna att titta på. Men det är inte alla som blir ihågkomna med namn. Enligt Dagens Nyheter har totalt 737 djur avlivats under de senaste tre åren, enbart på de största tre djurparkerna. En del av dessa djur var säkert sjuka, men även djurungar avlivas. Deras livslängd baseras på hur länge de kan anses vara gulliga nog.

Jag tycker att det här står i stor kontrast till artbevarandeidén, som djurparkerna ska vila på och arbeta för. Det handlar om hotade djur som skjuts till döds även om de är friska och deras genuppsättning inte alltid är av dålig kvalitet.

Vi har också fått rapporter från Skansen om att man med regelbundna intervaller avlivar djur därför att de bara klarar av ett år innan de blir trasiga i huvudet. Här menar jag att vi behöver se över lagstiftningen.

Detta kanske går lite utanför min grundläggande interpellationsfråga, men jag tycker att vi flera gånger under denna debatt har återkommit till att landsbygdsminister Peter Kullgren känner sig trygg med de lagar och regler som finns. Det kan jag också göra på papperet, men vad menar landsbygdsministern att vi behöver göra för att öka tillsynen över och kvaliteten hos de kontroller som görs?

Fru talman! Alla djur som människan har i sin vård ska behandlas med respekt, och en god djurvälfärd ska säkerställas. Detta gäller i allra högsta grad de djur som vi håller för offentlig förevisning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det inträffar oförutsedda händelser som kan innebära fara, inte bara för djuren utan även för anställda, besökare och allmänhet, är det givetvis högst olyckligt. Det är viktigt att utreda orsakerna och hur det kan förhindras att något liknande inträffar igen. Det är också vad som pågår för närvarande, och jag kommer att följa frågan vidare.

Jag vill återigen understryka att vi har en stark djurskyddslagstiftning i Sverige. Djurparker och liknande anläggningar är föremål för kontroller och en omfattande detaljerad reglering, och jag har förtroende för våra myndigheters arbete.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.