Interpellationssvar - Bemannade skolbibliotek - 2023-01-24

Fru talman! Riksdagsledamoten Amanda Lind har frågat mig om jag är beredd att gå vidare med förslaget om lagstiftning om bemannade skolbibliotek, enligt Skolbiblioteksutredningen. Amanda Lind har även frågat mig om hur jag, utöver detta, fortsatt ämnar stärka det läs- och litteraturfrämjande arbetet i skolan.

En god läsförmåga är avgörande för att elever ska klara sina studier i alla skolans ämnen. Läsförståelse är också viktigt för att elever ska ha möjlighet att delta i det demokratiska samtalet i samhället.

I budgetpropositionen för 2023 föreslog regeringen därför insatser för att stärka barns och elevers språk, läs- och skrivutveckling, bland annat genom en utvidgning, förstärkning och förlängning av Läslyftet. Regeringen lämnade också förslag på insatser för att öka tillgången till läromedel av hög kvalitet, vilket gynnar undervisningens kvalitet. Under 2023 satsas därför 685 miljoner kronor och därefter 555 miljoner kronor årligen från 2024. Detta är också åtgärder som kan bidra till att öka elevernas läsförståelse. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.

Skolbiblioteken spelar en viktig roll i att väcka läslusten och främja elevers läskunnighet, bildning och utbildning. Alla elever i grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska enligt skollagen redan i dag ha tillgång till skolbibliotek. Hur skolbiblioteken är utformade skiljer sig dock kraftigt mellan skolor, från några böcker i ett litet rum till ett välutrustat bibliotek med många böcker, olika medier och en utbildad bibliotekarie.

Den dåvarande regeringen tillsatte den 28 november 2019 en utredning med uppdrag att bland annat utreda och föreslå åtgärder för att stärka skolbiblioteken. Utredningen redovisade sitt uppdrag i delbetänkandet Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3) den 19 januari 2021. Den förra regeringen beslutade inte om någon proposition om skolbibliotek, och utredningens förslag fortsätter därför att beredas inom Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Det känns bra att vi kan stå här i kammaren och diskutera denna viktiga fråga. Jag blev positiv när jag hörde statsrådets svar, bland annat för att statsrådet så tydligt lyfte upp den viktiga funktion skolbiblioteken har för läsning och konstaterade att situationen ser annorlunda ut runt om i landet, vilket är ett av de problem man försöker komma åt med Skolbiblioteksutredningen, naturligtvis också för att förslaget fortsatt är under beredning. Jag tolkar det som att förslaget inte är avskrivet och lagt i en byrålåda. Det är ett glädjande besked.

Precis som jag skrev i min interpellation har vi under en längre tid kunnat följa hur ungas läsande minskat och hur barns läsförmåga har blivit allt sämre. Det är djupt oroväckande. Vi vet att läsningen har en sådan enorm betydelse för att tillgodogöra sig övrig undervisning i skolan, för att följa med och vara en aktiv del av samhällsdebatten och därmed för att vara en aktiv del av vår demokrati. Naturligtvis handlar det också om de dörrar och världar som litteraturen och läsningen öppnar, det vill säga att förstå andras perspektiv och ge sig ut på resor dit få andra medier lyckas ta barn.

Under åren i regering drev Miljöpartiet hårt på för att stärka barns läsning. Vi införde en läsa-skriva-räkna-garanti för att säkra att inga barn ska gå igenom lågstadiet utan att skolan har vidtagit åtgärder.

Jag är glad över att vi tillsammans med bland annat Liberalerna hade ett gemensamt engagemang under förra mandatperioden och i januariavtalet för att genomföra Läsdelegationens förslag. Det var något vi gemensamt drev på. Vi inrättade ett läsråd under Kulturrådet. Vi har stärkt folkbiblioteken runt om i landet, och vi har genomfört ett stort paket med läsfrämjande insatser, inte minst tidiga läsinsatser för små barn och deras föräldrar samt böcker till förskolan. Men mer behöver göras för att vända trenden.

Enligt bibliotekarier och lärare är just bemannade skolbibliotek en sådan strukturreform som vore viktig att få på plats för att åstadkomma en permanent förändring.

Liberalerna är ett parti som i mycket delar Miljöpartiets syn på vikten av läsning, bibliotek och bildning för den enskilda individen och för samhället. Liberalerna lyfter själva fram på sin hemsida att skolbiblioteken ska vara lugna, rustade och bemannade. Och jag konstaterar också att i de olika enkäterna inför valet ställer sig Liberalerna positiva till Skolbiblioteksutredningens förslag och tycker att de ska genomföras. Moderaterna är också positiva till Skolbiblioteksutredningens förslag.

Så sent som innan jul under en budgetdebatt konstaterade jag också att Liberalernas ordförande i utbildningsutskottet, Fredrik Malm, tycker att man definitivt ska ha ambitionen att så mycket som möjligt i utredningen ska genomföras, men man måste såklart titta på remissvaren och se när man kan återkomma med förslag till lagstiftning.

Skolbiblioteksutredningen innehåller flera delar för att stärka skolbibliotekens funktion, men den allra viktigaste delen i lagstiftningen handlar om att skarpt ställa krav på bemannade skolbibliotek. Vi vet att det är just skolbibliotekarien som har möjlighet att lotsa barnen till läsande, så att det inte blir fråga om hyllorna i en korridor, som ministern hänvisade till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kan ministern lova att det kommer att läggas fram en proposition om bemannade skolbibliotek under denna mandatperiod? Kan ministern lova att den också kommer att innehålla förslag om skarp lagstiftning angående bemanning?

Fru talman! Låt mig först konstatera hur viktigt läsning och bra läsförmåga är. Vi har sett under en följd av år att läsförmågan tycks ha försämrats. Det tar längre och längre tid för barn att lära sig att läsa, och det får stora konsekvenser för deras kommande skolresultat och för deras kommande förmåga att läsa skönlitteratur, att ta del av samhällsdebatten och att på allvar ta sitt fulla demokratiska ansvar när de blir lite äldre.

Det är också därför vi nu gör den här stora satsningen på läroböcker i svensk skola. Vi har sett att det är väldigt stora skillnader i hur mycket pengar kommunerna och andra huvudmän satsar på bra läromedel. De skillnaderna är alldeles för stora, och det är klart att det är viktigt att man har läroböcker. Det finns många skäl. Djupläsningen förbättras när man läser i en bok i stället för på en skärm. Vi vet också att sannolikheten att man läser skönlitteratur när man blir äldre ökar om man har haft riktiga läroböcker. Det är alltså en stor och viktig satsning.

När det gäller skolbiblioteken finns det redan i dag lagstiftning på området. Man ska ha skolbibliotek, och det är huvudmännen som är ansvariga för att se till att de finns och att man följer den skollag som finns. Men som jag sa i mitt skriftliga svar och som jag också svarade här bereds den här frågan just nu i Regeringskansliet. Den förra regeringen hanterade inte frågan, utan den ligger där.

Jag vill också säga att jag på intet sätt vill skylla på den förra regeringen, för den hade också andra frågor på sitt bord - både pandemi och Ukrainakris och så vidare. Men frågan bereds i Regeringskansliet nu.

Fru talman! Jag tackar Lotta Edholm för svaret, även om det inte var ett svar på min fråga om ministern kan lova att faktiskt lägga fram en proposition.

Jag förstår att det kan vara svårt för statsrådet att faktiskt lova. Man är ju flera partier som ska komma överens i frågan. Men både Liberalerna och Moderaterna hade ju med i sina valmanifest eller sina utfästelser inför valet att de vill gå vidare med skarp lagstiftning.

Utbildningsutskottets ordförande Fredrik Malm hänvisar till att man måste se över remissvaren och därefter återkomma. Då skulle jag vilja fråga skolministern hur man ser på de remissvar som har kommit in och om de har föranlett någon förändrad syn från regeringens och Liberalernas sida på den utredning som finns.

Det har kommit en diskussion när det gäller lagstiftning om bemannade skolbibliotek. En synpunkt som har kommit från en del remissinstanser är att de väldigt små enheterna kanske inte skulle ha möjlighet att leva upp till lagstiftningen. Men här föreslår utredningen faktiskt en undantagsskrivning så att man i de fall då enheter är väldigt små eller ligger väldigt nära ett folkbibliotek skulle kunna tydliggöra att det går att teckna avtal med och nyttja kompetens från folkbiblioteket. Jag har därför lite svårt att tro att den kritiken från remissinstanserna ska sätta stopp för en sådan här lagstiftning. Tvärtom är det ju så att den här typen av formella överenskommelser mellan skolbibliotek och folkbibliotek är något som efterfrågas. Det efterfrågas också lagstiftning som kan stötta en sådan utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi i Miljöpartiet anser att säkerställandet av likvärdig tillgång till skolbibliotek i hela landet är en av både kulturpolitikens och utbildningspolitikens viktigaste uppgifter. Jag hoppas att skolministern verkligen har den här frågan högt upp på sin dagordning.

Det står i Tidöavtalet att skolbibliotek är en viktig fråga för en likvärdig skola, men det står inget om att de ska vara bemannade. Jag skulle vilja höra från skolministern hur prioriterat det är att komma fram med lagstiftning där det är bemannade skolbibliotek som man ställer krav på. Det finns många fler saker i utredningen som absolut är viktiga, men här har vi en nyckelfråga för att det ska bli människor av kött och blod som guidar eleverna in i litteraturens och läsningens värld så att vi inte får den här situationen med hyllor i en korridor och att det ska klassas som skolbibliotek. Det är min första fråga.

Jag vill också kort referera till en sak som skolministern sa och som jag instämmer i. Det handlar om förmågan till djupläsning - att på djupet ta till sig en text och på djupet uppnå den läsförståelse som krävs. Där vet vi att det läsande som nu väldigt mycket sker digitalt kan försvåra den typen av djup läsförståelse.

Jag kommer just från ett lunchseminarium här i riksdagen med väldigt intressant forskning från universitetet i Stavanger som bekräftar det vi redan vet: Den läsning som nu väldigt mycket sker i våra digitala forum skapar en utmaning när det gäller läsförståelsen, medan fysiska böcker som man kan hålla i handen skapar en särskild typ av lärande och en särskild typ av förståelse för den text man läser. Där kommer skolbiblioteken in som en viktig plats i en skola där du kan få tillgång till de fysiska böckerna.

Jag vill på intet sätt säga att det här är oproblematiskt. Det är en utveckling som har pågått under lång tid och som vi nu måste vända med gemensamma krafttag. Jag är positiv till att Miljöpartiet och Liberalerna har kunnat hitta varandra i läsfrämjandefrågorna tidigare. Jag hoppas att vi kan göra det även den här mandatperioden och gå vidare med den utredning som vi gemensamt tillsatte.

Fru talman! Det hoppas jag också. Som Amanda Lind möjligen noterat har jag uttryckt viss kritik mot den digitalisering vi sett av läromedel och att det ibland inte ens finns läromedel i skolans undervisning.

Jag tror att riktiga skolböcker är bra för eleverna. Det gynnar läsningen, precis som Amanda Lind säger. Det gör det lättare för elever att få en uppfattning om vad det är för materia de ska lära sig. Det gör det lättare för lärare att vara lärare och inte försöka vara läromedelsproducenter. Det gör det lättare för föräldrar att se vad som faktiskt är läxan. Framför allt gör fysiska läromedel det lättare att se att man verkligen följer de kursplaner som finns för ämnena. Det finns alltså stora fördelar med fysiska läromedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att ett skäl till att det blivit som det blivit med en digitalisering som ibland varit ogenomtänkt är att man när den svepte in över världen och över landet inte visste allt det som vi vet i dag. Jag skulle vara intresserad av att höra vad Amanda Lind fick för ytterligare inblickar i detta på det där seminariet. Vi vet till exempel att man lär sig bättre om man skriver för hand när man gör anteckningar än om man skriver på dator eller läsplatta. Vi vet som sagt att djupläsningen förbättras när man läser i fysiska läromedel. Vi vet också att barn rör sig alldeles för lite och att ett skäl till det är att de ägnar sig alltför mycket åt olika digitala plattformar - läsplattor och så vidare.

Med detta sagt skulle jag avslutningsvis vilja säga att vi jobbar med den här frågan i Regeringskansliet. Jag tycker att skolbiblioteken fyller en enormt viktig roll som det är i dag, men vi hoppas att vi så småningom ska komma fram till ett lagförslag om skolbiblioteken. De fyller en mycket viktig funktion för läsningen och för att elever ska få samma och likvärdiga villkor när de så småningom blir lite äldre och förhoppningsvis kan ta del också av folkbibliotekens olika tjänster.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är glädjande att höra det engagemang som finns för skolbiblioteken från statsrådet. Jag ser fram emot att regeringen kommer att lägga fram en proposition. Jag konstaterar dock att ministern fortfarande inte är tydlig med att det faktiskt är bemannade skolbibliotek man ämnar skriva en proposition om.

Jag vill bara upprepa här att endast 46 procent av landets skol- och gymnasieelever i dag har tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Vi vet att skolbibliotekarierna har en alldeles utomordentligt viktig roll att spela när det gäller att introducera eleverna till böcker och läsning, att hitta rätt bok till rätt elev och att fungera som ett stöd till lärarna i undervisningen. De har också den viktiga funktionen att jobba med medie- och informationskunnighet, en uppgift som absolut inte har blivit mindre relevant i takt med den digitalisering som vi pratat om här.

Jag konstaterar att Liberalerna är ett av de partier som vill se att vi går fram med den här utredningen och med skarp lagstiftning om bemannade skolbibliotek. Man har stöd från Moderaterna för den linjen, så jag kan bara hoppas att skolministern har framgång i de interna förhandlingarna i Regeringskansliet. Jag konstaterar också att det finns ett brett stöd i riksdagen för att gå vidare med utredningens förslag.

Fru talman! Miljöpartiet har varit pådrivande när det gäller det läsfrämjande arbetet och kommer att fortsätta vara det. Jag tycker att det är positivt att regeringen går fram med att stärka läsandet i tidig ålder. Så lägger vi en grund. Men vi vet också att läsning är något du måste fortsätta jobba på. Du måste fortsätta läsa skönlitteratur som tonåring och som vuxen och öva den grundläggande läsförståelsen hela livet.

Därför fyller bemannade skolbibliotek en viktig roll i både vårt utbildningsväsen och vårt samhälle. Vi behöver fler böcker och mer läsning, och vi behöver kunnig, utbildad personal som kan bistå i den utvecklingen. Jag hoppas att skolministern menar allvar när hon säger att hon kommer att återkomma med en proposition.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag är glad över den här diskussionen. Skolbiblioteken har en enormt viktig roll i skolorna och för enskilda individer, för ungdomarna samt för att stötta lärarna i deras viktiga arbete för att öka läsningen men också för att understödja annan undervisning.

Jag tycker att det har varit en intressant diskussion som jag gärna vill tacka för.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.