Interpellationssvar - Vapenexport till turkiet - 2022-12-13

Fru talman! Jacob Risberg har frågat mig om jag avser att verka för några förändringar vad gäller vapenexporten till Turkiet, och i så fall vilka. Han har också frågat vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av Turkiets bombningar i norra Syrien. Vidare har Risberg frågat vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av den kritik som nu riktas mot Turkiet av till exempel USA.

Regeringen har klargjort att Sveriges Natomedlemskap kommer att förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk. Vi kan också konstatera att vår ansökan till att bli medlemmar i Nato redan nu innebär försvars- och säkerhetspolitiska omständligheter vilka har effekt på bedömningen av ansökningar från andra Natomedlemmar. Inspektionen för strategiska produkter, ISP, tar hänsyn till detta vid den helhetsbedömning som myndigheten gör i varje enskilt ärende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige samråder nära med EU om utvecklingen och den senaste tidens eskalering i norra Syrien och Irak. Regeringen står bakom EU:s uppmaningar till deeskalering från alla parter.

Fru talman! Denna interpellation avser som bekant uttalanden som utrikesminister Tobias Billström har gjort angående vapenexport till Turkiet.

För Miljöpartiet är det självklart att vi inte ska exportera vapen till Turkiet eller andra diktaturer och folkrättsbrytande invasionsmakter. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik ska inte dikteras av auktoritära regimer. Och vårt förhållningssätt till vår vapenexportlagstiftning ska inte ändras bara för att vi blir medlemmar i Nato.

Utrikesministerns uttalande i Expressen kan tolkas som att regeringen inte har något inflytande över ISP:s bedömning och beslut. Detta stämmer såklart inte. Sverige har visserligen valt att delegera bedömningen till ISP. Men det fråntar inte regeringen ansvaret. Regeringen har alltid ansvar för all svensk vapenexport. Enligt regelverket bör alla kontroversiella frågor lyftas till regeringen, och Turkiet är kontroversiellt.

Sveriges självständiga utrikes- och utvecklingspolitik är särskilt viktig nu när vi befinner oss i en utdragen Natoansökan. Kort efter att det stod klart att Sverige och Finland skulle ansöka om medlemskap ställde Turkiets president Erdogan krav på en förändrad svensk politik för att inte stoppa ansökan. Det är inte en slump att Erdogan använder vår vapenlagstiftning till att sätta press på regeringen. Det är inte heller en slump att han nu fortsätter att sätta press på regeringen i andra frågor, såsom kurders rättigheter.

Fru talman! De senaste veckornas turkiska flygbombningar mot kurdiska mål i Irak och Syrien har krävt ett stort antal dödsoffer, däribland många civila. Den turkiska militären och deras allierade har sedan tidigare visat stor brist på respekt för civila liv, bland annat genom attacker mot bostadsområden där civila har dödats och skadats. Dessa attacker möjliggörs genom vapenexport från Sverige.

Utrikesminister Billström och statsminister Ulf Kristersson har försvarat Turkiets handlingar. Regeringen spelar ett tragiskt högt spel när den väljer att fördjupa banden med denna auktoritära regim och ignorerar de folkrättsbrott den gör sig skyldig till.

I riktlinjerna gällande vapenexport står att "respekt för mänskliga rättigheter och den mottagande statens demokratiska status utgör centrala villkor vid tillståndsprövningen. Ju sämre den demokratiska statusen är, desto mindre utrymme finns för att tillstånd beviljas. Ifall det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i den demokratiska statusen utgör det hinder för beviljande av tillstånd."

Freedom House klassar i sitt index Turkiet som icke-fritt. Landet kommer endast upp i 32 poäng på en hundragradig demokratiskala, vilket är i klass med Mali och Algeriet. Det är med andra ord knappast något som kan klassas som en god demokratisk status.

Fru talman! Turkiet tar hela tiden steg i en alltmer auktoritär riktning. Jag undrar om utrikesministern kan säga hur länge detta ska få pågå innan regeringen har någon som helst tanke på att säga nej till vapenexport till Turkiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tänker ibland att det var bra att Miljöpartiet lämnade regeringen. Den här omsvängningen har nämligen inte skett under Tobias Billströms tid som utrikesminister, utan den skedde faktiskt i den utrikespolitiska debatt vi hade i kammaren i juni i år, då Ann Linde fortfarande var utrikesminister.

Hon signalerade då väldigt tydligt det Erdogan önskade sig när han valde att lägga krokben för Sveriges Natoansökan, nämligen att Sverige avsåg att bortse från det beslut som en enig riksdag fattade i oktober 2019, på initiativ av mig och en liberal. Alla partier ställde sig bakom det beslutet, som ledde till att ISP fattade beslut om att inte exportera till Turkiet. Man drog in två tillstånd.

Den dåvarande utrikesministern signalerade alltså under debatten i juni att det tvärtom var dags att börja exportera på nytt. Och så funkar det - ISP, Inspektionen för strategiska produkter, följer politiskt språk. Det säger generaldirektören själv om man frågar honom rakt ut. Det är därför man aldrig kan komma undan det politiska ansvaret.

Jag tycker faktiskt att den här regeringen har gjort en sak rätt, och det är att man har lagt tillbaka vapenexporten på utrikesministerns domän så att utrikesministern nu har den under sin hatt. Socialdemokraterna dribblade runt vapenexporten och lade den på justitieministern, men att hålla på med vapenexport - och vad det innebär - är i själ och hjärta utrikespolitik. Därför vill jag tacka Jacob Risberg så mycket för att han lämnade in den här interpellationen. Jag vill också tacka utrikesministern för svaret, även om det var något kort.

Som Risberg är inne på har det varit tydligt vilket språk man använder och med vilken hastighet man uttalar sig gällande Turkiet. När en bomb smällde av i Istanbul var regeringen blixtsnabb med att ge Turkiet stöd, och det är bra. Men när Turkiet bombade i Irak och Syrien var uttalandena mycket mer vaga, och det tog ganska lång tid innan de kom. Så var det trots att det står i strid med folkrätten att bomba ett annat lands territorium, vilket både Turkiet och Iran har ägnat sig åt i de norra delar av Irak som vi brukar kalla de kurdiska självstyrande regionerna.

Varför är då detta så viktigt när det kommer till Turkiet? Ja, om man är Natoförespråkare kan man ju tycka att Sverige bara borde lägga sig platt och göra vad som helst för att komma med i Nato. Men problemet vi har är att Turkiet förbereder en militär attack mot det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien som kan bli ett blodbad utan dess like.

När Turkiet gjorde samma sak en gång förut - det var efter det vi införde det förra stoppet för vapenexport till landet, 2019 - backade de kurdiska styrkorna ur. De sa: Okej, vi ser att Turkiet är på väg - vi backar ur Afrin, ställer oss på den här sidan Eufrat och försöker i stället att bygga ett kurdiskt demokratiskt samhälle här.

Nu handlar det inte om något sådant, utan nu handlar det om att Erdogan vill förgöra alla som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter både i och utanför Turkiet - och särskilt om de är kurder. Risken är därför att detta blodbad kommer att bli enormt. Att Sverige då står på angriparens sida, vilket är risken med vapenexporten till Turkiet, är det som gör att detta är så känsligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen borde göra som Jacob Risberg föreslår och faktiskt ta beslutet själv i stället för att låta en myndighet göra det. Nu avgörs det vilken sida om historien Sverige står på - och tyvärr kan det bli fel sida.

Fru talman! Sverige har och ska ha en restriktiv exportkontroll gällande krigsmateriel. Det råder ett generellt förbud mot export av krigsmateriel. Det krävs tillstånd för tillverkning, för tillhandahållande och för export. Enligt de riktlinjer som har beslutats av regeringen och lagts fram till riksdagen krävs det att försvars- eller säkerhetspolitiska skäl föreligger för att tillstånd ska medges samt att exporten inte står i strid med principerna i och målen för Sveriges utrikespolitik.

Att ett svenskt Natomedlemskap innebär nya säkerhetspolitiska omständigheter och att detta kommer att påverka förutsättningarna för export av krigsmateriel inom vårt nationella regelverk är något som både den regering jag representerar och den förra regeringen har varit tydliga med.

Inspektionen för strategiska produkter, ISP, är en självständig förvaltningsmyndighet med tillsyns- och tillståndsansvar för ärenden gällande exportkontroller av svensk krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Myndigheten fattar beslut efter en helhetsbedömning av alla relevanta omständigheter i ärenden där de får in en ansökan från svensk försvarsindustri. Det är endast om ovillkorliga hinder föreligger, exempelvis ett vapenembargo, som ISP inte behöver göra någon helhetsbedömning av en ansökan. Det är redan känt att det inte råder något vapenembargo mot Turkiet.

ISP har i sin kommunikation varit tydlig gällande sitt beslut att tillåta en följdleverans av övrig krigsmateriel till Turkiet. I myndighetens pressmeddelande från den 30 september går att läsa att ISP har tagit hänsyn till förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar. Vidare framhåller ISP att man enligt den praxis som gäller för särskilt betydelsefulla ärenden haft samråd i ärendet med det parlamentariskt sammansatta Exportkontrollrådet.

Detta råd består av representanter för samtliga partier i riksdagen, och syftet med EKR-samråd är att bidra till att säkerställa att ISP:s tillståndsgivning löpande står i samklang med svensk försvars, säkerhets- och utrikespolitik. Eftersom företrädare för alla riksdagspartier finns företrädda i EKR finns en politisk förankring av samrådet och dess resultat, vilket ISP beaktar i sitt beslut.

Som Jacob Risberg påpekar stämmer det att ISP har möjlighet att överlämna ärenden av principiell betydelse eller särskild vikt till regeringen. Ett sådant överlämnande kan ske först efter att ärendet varit föremål för samråd med Exportkontrollrådet. Här behöver dock betonas att det är ISP:s eget beslut om ett ärende ska lämnas över till regeringen eller om myndigheten anser sig ha tillräckligt underlag för att kunna fatta ett beslut. Det finns inget författningsstöd för regeringen att begära att ISP lämnar över ett ärende till regeringen för beslut.

Utan att kommentera det specifika ärendet kan jag säga att ISP i den helhetsbedömning myndigheten gör ska väga in alla omständigheter som har betydelse för ärendet. Det innebär att det kan finnas enskilda skäl som talar både för och emot att export ska tillåtas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag glömde tacka utrikesministern för hans svar tidigare, så jag passar på och gör det nu i stället. Tack så mycket!

USA har riktat skarp kritik mot Turkiet efter oroväckande signaler om att YPD ger upp kampen mot terrorsekten IS på grund av de turkiska attackerna. Från amerikanskt håll uttrycker man oro för att mycket av arbetet med att trycka tillbaka IS riskerar att gå förlorat på grund av Turkiets agerande, vilket i värsta fall skulle kunna leda till att IS åter vinner mark i Syrien. Från Sveriges håll har vi hittills bara hört förståelse och sympati för Turkiets attacker i Syrien trots de stora risker attackerna medför.

När ISP uttalade sig den 30 juni respektive den 30 september om svensk vapenexport till Turkiet hänvisade de dels till den dåvarande regeringens utrikesdeklaration och dels, som Håkan Svenneling pratade om här tidigare, beslutet om det stundande Natomedlemskapet och de förändrade försvars- och säkerhetspolitiska omständigheterna. Mycket har hänt sedan den 30 september, måste jag säga.

Regeringen bär ett ansvar för utrikes- och säkerhetspolitiken och utrikesdeklarationen och har därför genom sitt agerande, sina uttalanden och genom den utrikespolitik man för en direkt inverkan på och ett ansvar för ISP:s beslut. Det finns dessutom, precis som utrikesministern påpekar, en säkerhetsventil i svensk lagstiftning där ISP på eget initiativ kan överlämna ärenden till regeringen för prövning om dessa har principiell betydelse eller är av särskild vikt.

Fru talman! Enligt underlag från Utrikesdepartementet urholkas respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer fortlöpande i Turkiet. Inskränkningarna i yttrande, press- och informationsfriheten fortsätter genom trakasserier av rättslig karaktär, frihetsberövanden, hot och våld mot journalister.

Vi har högt uppsatta standarder för vad som krävs för att ett land ska kunna vara aktuellt för krigsmaterielhandel från Sverige. Det finns gott om länder som lever upp till dessa standarder - betydligt fler än vad som krävs för att vi ska kunna upprätthålla en svensk vapenindustri, som är själva grundtanken med att vi över huvud taget exporterar vapen. Men det är upp till varje land som vill köpa svenska vapen att leva upp till dessa krav. Det är inte Sveriges skyldighet att göra avsteg eller undantag från dessa krav.

Regeringen vägrar fördöma Turkiets attacker på civila med hänvisning till Sveriges intressen, och regeringen vägrar stå upp för folkrätten för att man är rädd för att det får konsekvenser för Sveriges Natoansökan. Varför ska vi då gå med i Nato om det inte handlar om att försvara civilas rätt till liv, om det inte handlar om att försvara folkrätten?

Fru talman! Jag undrar fortfarande vilka åtgärder utrikesministern och regeringen tänker vidta gällande de senaste veckornas upptrappning från Turkiets sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att påpeka att det finns andra Natoländer som fortfarande har ett förbud mot export av vapen till Turkiet efter 2019.

Det var inte bara Sverige och Finland som införde förbudet, men det är genom den svenska Natoansökan som Erdogan har fått några länder som han kan pressa och få att gå i hans riktning. Det är därför vi har hamnat i situationen att Sverige nu börjar exportera vapen på nytt.

Det var på gång ett embargo hösten 2019. För att återknyta till den tidigare debatten vi hade här i kväll nåddes inte EU-enighet om ett embargo, men Sverige och Finland och en hel del andra länder försökte få till ett embargo mot Turkiet redan då. Det var det tydliga ställningstagande som riksdagen gjorde, men man nådde inte hela vägen fram därför att EU inte var enigt.

Då, 2019, skämdes företaget Scania för tidigare export som man hade genomfört. Frågan är vilka svenska företag vi ska skämmas för den här gången som nu exporterar vapen som eventuellt kommer att användas av Turkiet i kommande krig och invasioner. Regeringen borde i stället signalera restriktivitet av just den anledningen. Även om man öppnar dörren behöver man inte slänga iväg allt till Turkiet. Dessutom har vi en vapenindustri som de facto går på högvarv. Det kan knappast vara prio nummer ett att exportera just till den tveksamma demokratin Turkiet.

Vi har sett ett krypande för Turkiet och dess despot Erdogan under ganska lång tid. Inte ens i regeringens egen rapport om mänskliga rättigheter kallas Turkiet en demokrati. Man säger att landet har gått från parlamentarisk demokrati till presidentstyre, tror jag är ordet man använder. Det visar på hur bristande regeringen faktiskt ser att demokratin i Turkiet är.

Fru talman! Låt mig börja med att säga att alla stater har rätt att försvara sig mot terrorism.

Turkiet har varit väldigt drabbat av terrorism genom åren, vilket inte minst det nyligen genomförda bombattentatet i Istanbul tydligt illustrerar. Det är något som vi bör ta på stort allvar från Sveriges sida därför att de organisationer som har verkat på turkiskt territorium, inte minst PKK, är terrorklassade i EU.

Därför samråder Sverige nära inom EU om utvecklingen och den senaste tidens eskalering i norra Syrien och i Irak. De här attackerna har ägt rum i en orolig region. Regeringen har konsekvent uppmanat alla parter till återhållsamhet och lugn. Sverige följer situationen noggrant och samråder också inom EU om läget.

I internationella sammanhang är Sverige konsekvent pådrivande för att åtgärder för att bekämpa terrorism och förebygga våldsbejakande extremism sker med full respekt för folkrätten inklusive den humanitära rätten och mänskliga rättigheter och att det här är i enlighet med rättsstatens principer.

För att gå tillbaka till den fråga som Jacob Risberg väckte tycker jag att det är viktigt att understryka detta med de självständiga och oberoende myndigheter som vi har i Sverige när det gäller exportkontroll. Det är ISP:s eget beslut om ett ärende ska lämnas över till regeringen eller om myndigheten gör bedömningen när man ska fatta beslut att man har tillräckligt underlag för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det förtjänar också att understrykas med utgångspunkt i hur vår grundlag och förvaltningslagen är skriven att det inte finns något författningsstöd för regeringen att begära att ISP ska lämna över ett ärende till regeringen. Den helhetsbedömning och den prövning som görs inom ramen för det uppdrag som ISP har sker alltid med utgångspunkt i att myndigheten väger in alla omständigheter som har betydelse för ärendet. Då kan man också landa i situationen att de skäl som talar för respektive mot återfinns i samma ärendeunderlag.

Fru talman! Flera parallella kriser pågår runt om i världen.

Demokratin är på tillbakagång globalt. I spåren av covidpandemin har auktoritära regimer flyttat fram sina positioner och tryckt tillbaka demokratiska krafter.

Världen befinner sig i ett akut klimatnödläge. Nivåerna av koldioxid i atmosfären är högre än de varit på 4 miljoner år. Klimatkrisen innebär redan nu extremväder och torka, vilket gör att människor tvingas på flykt.

Till detta står vi inför en fruktansvärd global svältkatastrof på grund av bland annat höjda spannmålspriser i spåren av Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina.

Vi lever i en tid där fred är något vi måste bygga, bevara och kämpa för.

Miljöpartiet har drivit igenom skärpta regler för svensk vapenexport, bland annat genom införandet av ett demokratikriterium som innebär att vapen inte ska exporteras till diktaturer. Det var ett viktigt steg, men lagstiftningen räcker inte till.

Vi får inte glömma att det inte är Sverige som ska anpassa sin lagstiftning för att möjliggöra export av vapen till skurkstater. Det är de importerande ländernas ansvar att leva upp till Sveriges demokratikriterium. Och det är regeringens ansvar att föra en säkerhets- och utrikespolitik värd namnet. Den svenska vapentillverkningen och vapenexporten får inte urholka arbetet för fred, demokratisering och mänskliga rättigheter i vår omvärld.

Fru talman! Jag tackar interpellanten och övriga deltagare för debatten.

Jag vill börja med att säga att regeringen naturligtvis fortsätter att följa utvecklingen i Turkiet vad gäller respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Våra utlandsmyndigheter i Ankara och Istanbul har ju ett brett spektrum av direktkontakter med turkiska företrädare, civilsamhällesaktörer och MR-försvarare. Vi följer också utvecklingen multilateralt i förhållande till Turkiets internationella åtaganden som medlem av bland annat Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, och FN. Sverige och EU upprätthåller också dialogen med Turkiet om demokrati, rättsstatens principer och kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter.

När vi nu stärker dialogen och relationen med Turkiet som en framtida allierad kan även dialogen om dessa frågor stärkas. Det ser jag som mycket viktigt och positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tack så mycket för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.