Interpellationssvar - Centralisering av lärarutbildningen - 2022-11-29

Herr talman! har frågat om jag har för avsikt att ta några initiativ som innebär att ämneslärarutbildningen inte ska finnas kvar vid lärosäten som Jönköping, Halmstad, Borås, Eskilstuna, Gävle och Luleå. Han har också frågat mig hur jag och regeringen tänker lösa det framtida lärarbehovet i hela vårt land och alla landets skolor. Niklas Sigvardsson har också frågat hur jag och regeringen tänker arbeta för att stärka kvaliteten inom lärarutbildningen.

Inledningsvis vill jag säga att jag delar Niklas Sigvardssons uppfattning att lärarutbildningen är en av de absolut viktigaste utbildningarna i vårt land. Här formas och utbildas de personer som ska undervisa Sveriges framtid, våra barn och elever. Vi måste därför ha en attraktiv lärarutbildning som håller hög kvalitet.

I syfte att höja de svenska skolresultaten och läraryrkets status har Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna kommit överens om att inleda ett arbete med att utveckla lärarutbildningen. Vi kommer att arbeta för att förbättra kvaliteten genom ett reformerat utbildningsinnehåll med mer fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik. Vi kommer också att arbeta för att personer med en annan akademisk bakgrund ska kunna ställa om till läraryrket. Det är viktigt för att lösa det framtida lärarbehovet.

Ämneslärarutbildningen har länge lidit av stora avhopp. Även om genomströmningen har ökat de senaste åren är det bara drygt 40 procent av dem som påbörjar utbildningen som tar examen. Allt fler studerar till ämneslärare via den kompletterande pedagogiska utbildningen, KPU, som har en högre genomströmning. Det är positivt, men genomströmningen måste bli högre även på ämneslärarutbildningen. I arbetet med att utveckla lärarutbildningen kommer vi därför att särskilt titta på organiseringen och kvaliteten inom ämneslärarutbildningen.

Herr talman! Regeringen har nyligen tillträtt. Vi kommer att återkomma med hur vi vill utveckla lärarutbildningen, inklusive frågan om ämneslärarutbildningens lokalisering.

Avslutningsvis vill jag understryka att regeringen kommer att arbeta för att alla barn och elever ska få möta utbildade och behöriga förskollärare och lärare, oavsett skolform och var i landet man bor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för svaret på mina frågor, även om jag konstaterar att vissa av svaren är allt annat än tydliga.

De senaste åren har vi flera gånger kunnat läsa om att det saknas lärare runt om i vårt land. Enligt fackförbunden saknas det ungefär 22 500 grundskollärare. Inom gymnasieskolan anger man att ungefär 15 procent av lärarna är obehöriga.

Varje dag utbildas fantastiskt duktiga lärare vid lärosäten runt om i hela vårt land, från Malmö i söder till Luleå i norr. Det är oerhört viktigt att denna utbildning finns i hela vårt land, för det handlar om att kunna klara kompetensförsörjningen i hela utbildningssektorn och få kompetenta och yrkesskickliga lärare.

Skyddsstoppet på Raketskolan i Kiruna som vi kunnat läsa om visar tydligt att vi behöver fler lärare i hela vårt land. Att då fundera på vilka lärosäten som eventuellt ska få utbilda dessa och om vi kanske ska centralisera lärarutbildningen kommer inte att göra det lättare för skolor som Raketskolan att rekrytera nya lärare. Att ge svaret att man nyss har tillträtt och att man återkommer med svaret är allt annat än bra.

Herr talman! Jag hade så sent som i går förmånen att besöka ett av de 27 lärosäten runt om i vårt land som utbildar lärare, det i Jönköping. Där lägger de varje dag stort engagemang på att utbilda framtida lärare, allt från förskollärare till ämneslärare i gymnasieskolan. De har jobbat hårt med att öka kvaliteten på sin utbildning de senaste åren, vilket UKÄ glädjande nog bekräftar att de har gjort.

Medskicket från detta lärosäte var stor oro om vad som kommer att hända i framtiden. Kommer utbildningen inte att få finnas kvar trots deras gedigna arbete de senaste åren med att öka kvaliteten?

Ämneslärarutbildningen kommer enligt Tidöavtalet, eller slottsavtalet, att "koncentreras till de högst rankade lärosätena inom respektive område". Osäkerheten bland lärosätena om vad detta innebär är stor. De undrar vilken rankning det är som regeringen ska ta fasta på, för de vet knappt om någon sådan existerar. Om man behöver upprätta en rankning, hur tänker man i så fall göra det?

Att vara så här vag och icke-konkret leder tyvärr bara till oro och osäkerhet hos olika lärosäten nu när de lägger långsiktiga strategier. Vågar man gå in i långa avsiktsförklaringar med huvudmän gällande kompetensförsörjning? Vågar man gå in i nya samarbetsformer? Vågar man investera i bättre läromiljöer och innovativa lösningar för att höja kvaliteten ännu mer de kommande åren?

Jag tänker återigen ge utbildningsministern chansen att svara på den fråga som jag ställde i min interpellation. Har ministern någon avsikt att ta några initiativ som innebär att ämneslärarutbildningen inte finns kvar vid lärosäten som Jönköping, Halmstad, Borås, Eskilstuna, Gävle och Luleå?

Herr talman! Jag tackar för möjligheten att diskutera en otroligt viktig fråga för hela vårt avlånga land. Jag representerar, min skånska till trots, den valkrets som ligger allra längst norrut i landet - samma valkrets som Kiruna och Gällivare är belägna i.

I norra Sverige har vi för tillfället superlåg arbetslöshet, i synnerhet i dessa två kommuner, eftersom vi har en expansiv industri. Det gör att välfärden har otroligt svårt att kompetensförsörja sina verksamheter. Även industrin säger att tillgången till utbildad arbetskraft är ett av de största hindren för tillväxt. Den gröna omställningen gör att det är här den stora tillväxtpotentialen i vårt land för tillfället finns. Tillgången till utbildningsplatser, som jag vet kommer att behandlas i en senare interpellationsdebatt, är alltså en grundläggande faktor för att vi ska kunna fortsätta den gröna omställningen och kompetensförsörja både industri och välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt pågår det en samhällsomvandling i dessa två kommuner. Om man till äventyrs skulle lyckas rekrytera en lärare utifrån är det otroligt svårt att hitta en bostad till den, för de bostäder som byggs i Kiruna och Gällivare byggs för att ersätta delar av städerna som sjunker ned i marken på grund av gruvhålen. Regeringen förnekar sig inte här heller utan drar in möjligheten till investeringsstöd, vilket kommer att sänka byggtakten och försvåra bostadsförsörjningen.

Därutöver kan vi redan se att lärarbristen i Kiruna har fått den yttersta konsekvensen: skyddsstoppet som Niklas Sigvardsson pratade om alldeles nyss. Det skedde i september när skyddsombudet stoppade verksamheten. Det togs fram en handlingsplan, och man har arbetat med den fram till för ett par veckor sedan, då Lärarförbundets ordförande var på besök för att informera sig om hur det går. Det visade sig då att man har haft stor omsättning på personal även fortsättningsvis. Rektorn som tog fram handlingsprogrammet har slutat. Johanna Jaara Åstrand krävde då ett Norrlandspaket för lärarförsörjning för att komma till rätta med bristen där den är som allra mest akut. Till detta kan läggas att lärarfackens båda ordförande vid skyddsstoppet sa att uppemot 200 skolor riskerar att gå samma öde till mötes.

Om man tittar på var Kiruna är beläget på kartan ser man att det är 35 mil till närmaste lärarutbildning, som ligger i Luleå. Oron när det i Tidöavtalet stipulerades att lärarutbildningen ska centraliseras blev enorm. Till nästa lärarutbildning är det nämligen ytterligare 25 mil; den ligger i Umeå.

När utbildningsministern hotar med att lägga ned ämneslärarutbildningar - jag tänker att det är så både sektorn och branschen betraktar formuleringen i Tidöavtalet - blir oron alltså jättestor. Lärarbristen i Malmfälten är akut. Så min fråga är ungefär densamma som Niklas Sigvardssons fast mer specifik: Kan ministern garantera att han inte tänker vidta några aktiva åtgärder för att lägga ned lärarutbildningen i Luleå?

Herr talman! Tack till interpellanten och till Linus Sköld för era inlägg! Det är en väldigt stor uppgift som regeringen har framför sig. Vi har stora problem i den svenska skolan. Ett är att våra barn lär sig för lite och att kvaliteten på våra lärarutbildningar är för låg. Det finns också en problematik i att vi som land har svårt att rekrytera lärarstudenter som klarar av eller genomgår hela utbildningen. Precis som jag förde fram i mitt interpellationssvar är det inte ens hälften av de studenter som påbörjar en ämneslärarutbildning som fullföljer hela utbildningen. Det är klart att detta är ett väldigt stort problem för alla oss föräldrar som vill att våra barn ska få en bra utbildning och kunna känna sig trygga i skolan.

Herr talman! Jag känner en väldigt stor ödmjukhet inför dessa problem. De senaste åren har politiken misslyckats på detta område. Det vilar ett mycket stort ansvar på den tidigare socialdemokratiska regeringen för att man under åtta års tid inte har tagit itu med problemen. De landar nu i den nya regeringens knä.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har fått ett starkt mandat för förändring av väljarna. Väljarna tycker att Sverige utvecklas åt fel håll och röstade i början av september för en ny regering och för förändring. Den förändringen kommer nu.

Jag ser fram emot att göra detta tillsammans och i bred dialog med både fackförbund och olika intressenter i skolvärlden, gärna också tillsammans med socialdemokratiska politiker som pragmatiskt och konstruktivt vill bidra till att göra den svenska skolan bättre. Men att saker och ting bara ska vara exakt som de har varit tidigare funkar inte - det tror jag att vi alla är överens om - eftersom problemen är så stora som de är.

Jag skulle särskilt vilja uppmärksamma de initiativ som nu tas i budgeten när det till exempel gäller att stärka innehållet i lärarutbildningen, exempelvis det som kallas övningsskolor, där man på ett bra sätt ökar studenternas möjligheter att delta och praktisera sin utbildning i verkligheten och mot elever. Det gäller naturligtvis också de förändringar som nu aviseras när det gäller innehållet i lärarutbildningen, med ökat fokus på kognitionsvetenskap, det vill säga på inlärning och hur den kan variera från person till person. På så sätt får man ihop olika perspektiv i en ordning så att våra barn och elever lär sig så mycket som de bara kan.

Herr talman! Jag välkomnar dessa interpellationer. Regeringen har en mycket stor uppgift när det gäller att ta itu med de stora problem som Sverige har, efter att de senaste åtta åren har präglats av stor passivitet. Jag beklagar det, men jag hoppas att vi kan hitta en gemensam väg framåt och i konstruktiv anda diskutera dessa frågor tillsammans. Jag är mycket intresserad av att höra era tankar om detta och av att arbeta i god ton framåt.

Herr talman! Utbildningsministern för fram att den socialdemokratiskt ledda regeringen inte har gjort något. En del av det som regeringen nu lägger fram är ju en fortsättning på de initiativ som den socialdemokratiska regeringen lade fram. Det gäller till exempel vikten av KPU, det vill säga kompletterande pedagogisk utbildning. Det är glädjande att vi fortsätter att jobba aktivt med det. Det ser ut som om man kommer att fortsätta med nationella professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare, vilket också kommer att stärka både befintliga och nya lärare. Det görs satsningar på fler lärarledda timmar inom lärarutbildningen och mycket mer.

När det gäller frågan om kvalitet är jag och utbildningsministern överens i mångt och mycket. Vi vill också satsa på god kvalitet. Vi måste också kunna lita på att de myndigheter som är utsedda att granska och utvärdera kvaliteten på våra lärarutbildningar faktiskt gör det. Det är UKÄ som granskar detta.

Under 2021 gjordes hela 44 uppföljande granskningar av UKÄ, där lärarutbildningar i tidigare granskningar fått bristande eller ifrågasatt kvalitet. Av dessa 44 utbildningar hade 39 gått från bristande till hög kvalitet. I tre fall hade utbildningen lagts ned, och i två fall hade examenstillståndet återkallats.

Detta visar att UKÄ:s uppgift faktiskt fungerar. Utbildningar som håller för låg kvalitet är inte kvar. Det är detta vi båda vill, som jag uppfattar utbildningsministern: att vi ska ha väl fungerande lärarutbildningar med god kvalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då utbildningsministern fortsatte att svara undvikande på frågan huruvida lärarutbildningar runt om i vårt land ska finnas kvar tänkte jag passa på att lite grann beskriva värdet av alla utbildningar runt om i vårt land och av att vi faktiskt har 27 lärosäten som utbildar lärare.

I en analys som UKÄ har gjort beskriver man den betydelse som utbildningar runt om i vårt land har. Man ser att program som lärar- och sjuksköterskeprogrammet långt mer än andra program rekryterar regionalt, alltså nära utbildningsorten, och även lyckas behålla studenterna i mycket högre utsträckning än många andra program. Detta gör att man uppfyller det man vill med ett lärosäte: Man både utbildar den yrkesgrupp som välfärden så väl behöver med hög kvalitet, och man får dem som har utbildats att stanna kvar i närområdet och i närliggande kommuner. Detta är jättepositivt, framför allt för områden som det som Linus Sköld pratade om - Malmfälten, Gällivare och Kiruna - men också för alla andra delar av vårt land, till exempel mer glesbefolkade kommuner i södra Sverige.

Jag ska fortsätta att ge utbildningsministern chansen att svara på frågan och lugna de lärosäten som funderar på hur de ska planera sin verksamhet framöver. Kommer ministern att ta några initiativ som innebär att ämneslärarutbildningen inte ska finnas kvar vid lärosäten som Jönköping, Halmstad, Borås, Eskilstuna, Gävle och Luleå?

Herr talman! Ministern säger att regeringen de senaste åren har misslyckats. Man kan titta på det uppskattade antalet lärare som saknas och se att det nationellt sett är ett betydligt mindre antal än det var för några år sedan. Det är alltså en sanning med modifikation.

Niklas Sigvardsson redogjorde förtjänstfullt för vad den socialdemokratiskt ledda regeringen har gjort. Det har varit sådant som att expandera platserna på kompletterande pedagogisk utbildning och att inleda försök med kortare KPU. Det har också varit satsningar på lärares anställningsvillkor - löner, avlastande kompetens och så vidare. Det har man för övrigt gjort tillsammans med utbildningsministerns eget parti. Det har handlat om att förbättra villkoren, så att vi får fler sökande till lärarutbildningen.

Att regeringen de senaste åtta åren skulle ha varit passiv är en felaktig beskrivning, helt enkelt. Nu är det Mats Persson som har ansvaret, och det är Mats Perssons regering som lägger förslag om att centralisera lärarutbildningen, vilket leder till en oro huruvida lärarutbildningen kommer att få finnas kvar ute i landet eller om det bara blir vid de gamla anrika universiteten. Det är ju denna bild som sprider sig.

Mats Perssons regering drar ned antalet utbildningsplatser. Det är Mats Perssons regering som drar in investeringsstödet och försämrar bostadsförsörjningen i Malmfälten. Nu är det Mats Persson som har ansvaret, och det är de förslag som Mats Perssons regering har lagt fram eller uttalat som vi debatterar här i dag.

Jag tyckte att min fråga var mycket konkret och enkel: Kan Mats Persson garantera att han inte tänker vidta några aktiva åtgärder för att lägga ned lärarutbildningen i Luleå?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, mina meddebattörer, för frågorna, och tack för diskussionen!

Det stämmer att lärarbristen har minskat något. Det beror dessvärre på att det föds färre barn i Sverige i dag än vad prognosen var för några år sedan. Det beror så att säga inte på utbildningssystemets förmåga eller framgång, utan det beror på att vi föder för få barn i Sverige just nu. Jag hade gärna sett att lärarbristen var mindre och att det berodde på att vi hade utbildat fler lärare med bättre kompetens och att vi hade haft större genomströmning, men så är det inte i dag.

Jag noterar också att Socialdemokraterna i sin skuggbudget inte heller tar höjd för investeringsstödet. Men med detta sagt tänkte jag fokusera framåt och fundera på vad vi gemensamt kan göra för att förbättra den svenska lärarutbildningen. Ingenting är ju viktigare för våra barn än att möta lärare med goda ämneskunskaper, som vet hur man lär ut och har den rätta pedagogiska kunskapen. Det är ett jätteproblem i dag att så många börjar lärarutbildningen, särskilt ämneslärarutbildningen, utan att fullfölja den. Inte ens varannan elev som påbörjar ämneslärarutbildningen går igenom den utan hoppar av.

Detta är ett långsiktigt problem för vårt land. Det gör att det är lärarbrist. Det gör att det är för dålig kvalitet i klassrummen. Det innebär att våra barn och ungdomar som inte får den utbildning som de förtjänar. Det blir konsekvensen.

Herr talman! Det är jätteviktigt att politiken i det här läget fokuserar på att förbättra innehållet i lärarutbildningen så att man som lärarstudent får mer kunskap om hur man lär ut, bättre förmåga att möta eleven i klassrummet och att man har tillräckliga ämneskunskaper. Det ska inte vara så att elever i en högstadieskola känner att läraren inte kan sitt ämne eller att läraren inte kan räkna. Som elev ska man mötas av en lärare som kan sina grejer, har en gedigen ämneslärarkompetens och också en förmåga att föra ut den kompetensen till våra barn och ungdomar, så att de lär sig tillräckligt.

Ett önskat läge är en bättre kvalitet i lärarutbildningen, ett högre söktryck och att fler lärarstudenter går igenom utbildningen, kommer ut som lärare och kan utbilda våra barn och ungdomar. Det är vårt önskade läge, och för att komma dit behöver lärarutbildningen förändras. Det behöver vara mer fokus på inlärning. Kognitionsvetenskapen spelar en viktig roll, och det gäller att arbeta för att få upp statusen på läraryrket. En förändring av ämneslärarutbildningen är en viktig del i detta.

Jag tror att det går att göra mycket av detta i bred politisk enighet här i riksdagen. Jag hoppas det, och jag välkomnar det om det är möjligt. Jag tycker att det vore bra för Sverige om man kunde göra detta i samsyn och inte ha stor politisk konflikt. Det här är en så viktig framtidsfråga för vårt land att den förtjänar det bästa av politiken.

Herr talman! Inledningsvis vill jag säga att vi socialdemokrater självfallet också vill ha en ännu bättre lärarutbildning. Vi vill öka genomströmningen, att fler studenter ska ta examen och att vi ska få fler behöriga lärare i landets alla klassrum. Det är självklart att vi vill fortsätta att jobba för detta, så att vi alla når målet om behöriga lärare i alla klassrum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men en av de viktiga och centrala frågorna för att alla barn och elever ska kunna ha en behörig, kompetent och yrkesskicklig lärare i varje klassrum är lokaliseringen av lärarutbildningen. Ministern undviker den frågan gång på gång. Det måste innebära att det är väldigt osäkert i regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna om vad man ska göra i denna fråga.

Jag hade önskat att ministerns besked var tydligare här i dag så att alla lärarutbildare runt om i vårt land kunde få fira jul i lugn vetskap om att deras lärarutbildning kommer att få finnas kvar. Det handlar om att det jobb de aktivt lägger ned och alla de ansökningar de just nu sänder in till UKÄ om att få bedriva högkvalitativ lärarutbildning ska få bli verklighet det kommande året och i framtiden. Det är en hård julklapp som utbildningsministern ger till landets lärosäten.

Jag ger ministern en sista chans att trots allt svara på den fråga jag har ställt under hela den här debatten: Kommer ministern att ta några initiativ som gör att det inte finns någon ämneslärarutbildning kvar vid lärosäten som Jönköping, Halmstad, Borås, Eskilstuna eller Gävle? Det är en fråga om kompetensförsörjning med lärare i hela vårt land.

Herr talman! Tack till mina meddebattörer för en väldigt bra interpellationsdebatt! Jag välkomnar den. Jag tror att vi har förutsättningar att tillsammans i riksdagen göra det vi kan för att förbättra det här området. Det är ju eftersatt, och här behövs reformer. Som jag har sagt tidigare: Ju bredare förankring vi kan nå när det gäller detta, desto bättre.

Interpellanten kanske överdriver rädslan något. Det vi från regeringens sida har sagt och säger är att vi har stora ambitioner när det gäller att förbättra lärarutbildningen, inte minst ämneslärarutbildningen. Ingen i vårt avlånga land kommer att behöva vara orolig för att detta ska ske på bekostnad av kvaliteten eller på bekostnad av elevernas undervisning i klassrummet. Tvärtom kommer de reformer vi nu gör att se till att det blir mer fokus på kunskap. Vi kommer att se till att våra barn lär sig mer. Vi kommer att reformera lärarutbildningen, så att den får ett innehåll med starkt fokus på inlärning och kognitionsvetenskap. Det ska finnas en tydlig koppling mellan utförandet i klassrummet och den utbildning man går.

Ingen behöver vara orolig i detta läge. Vi jobbar långsamt. Vi jobbar noga med att se till att denna reform blir så bra som möjligt. Vi gör detta för att se till att elever, lärare och föräldrar ska känna sig trygga i de förändringar som vi kommer att genomföra. Vi kommer att fokusera väldigt mycket på innehållet i utbildningen. Det är fokus på kognitionsvetenskap och på hög kvalitet, så att vi får en högre genomströmning. Det duger inte att mer än hälften av dem som påbörjar ämneslärarutbildningen hoppar av. Vårt land kan bättre. Vårt land förtjänar bättre.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.