Arbetsplenum - Behandlingen av riksdagens skrivelser - 2022-06-14

Fru talman! Det parlamentariska läget innebär en rad utmaningar för ansvarsfördelningen mellan riksdag och regering.

Å ena sidan gäller det riksdagens uppgift att stifta lagar, besluta om skatter till staten och bestämma hur statens medel ska användas, i enlighet med regeringsformens 1 kap. 4 §.

Å andra sidan gäller det regeringens uppgift att styra riket, ständigt ansvarig inför riksdagen, i enlighet med regeringsformens 1 kap. 6 §.

Det handlar till syvende och sist om vårt gemensamma ansvar att värna och ta hand om vårt land, Sverige, med allt vad det innebär.

Detta ställer krav på samvaron, relationen mellan riksdag och regering, för att tillförsäkra en respekt för regeringsformens bestämmelser och ett fungerande styresskick. För det är just vad detta ärende till stor del handlar om.

I regeringens skrivelse 75 redogör regeringen för vilka åtgärder den vidtagit med anledning av de tillkännagivanden riksdagen har beslutat om. I vårt betänkande, KU21, behandlar vi hur riksdagen ser på just regeringens hantering av våra tillkännagivanden.

Kortfattat: Detta dokument handlar om huruvida riksdagen är nöjd eller ej med vad regeringen gjort för att följa våra beslut här i kammaren.

Fru talman! Också i år vill vi i konstitutionsutskottet upprepa vad vi har sagt tidigare, nämligen att vi konstaterar att regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser sedan flera år tillbaka ger en mer utförlig redovisning av åtgärder vidtagna av regeringen och kan anses ge en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen. Vi ser självklart positivt på denna utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Behandlingen av riksdagens skrivelser

Utskottet har gjort en genomgång av riksdagens skrivelser på konstitutionsutskottets område i redogörelsen, både slutbehandlade och inte slutbehandlade. När det gäller slutbehandlade riksdagsskrivelser noterar utskottet att tre av dem avser tillkännagivanden. Utskottet gör när det gäller dessa ingen annan bedömning än regeringen.

Fru talman! Jag vill ta tillfället i akt och säga några ord om vad vi i utskottet uttalat kring när ett tillkännagivande kan anses vara slutbehandlat, detta eftersom frågan lyfts fram i några yttranden från andra utskott.

Konstitutionsutskottet uttalade i betänkande KU21 att vilka åtgärder som ska krävas för att ett tillkännagivande ska anses vara slutbehandlat av naturliga skäl varierar.

Har riksdagen endast begärt en utredning kan det räcka med att en utredning tillsätts. Men om riksdagen har begärt förslag krävs normalt att förslag läggs fram av regeringen för att tillkännagivandet ska anses vara slutbehandlat.

KU påminde om vikten av att regeringen är tydlig med hur dess behandling av ett tillkännagivande förhåller sig till det som efterfrågas i tillkännagivandet. Men för att regeringen ska kunna vara tydlig krävs att tillkännagivandet från riksdagen är tydligt.

Vad som begärs i ett tillkännagivande bör uttryckligen framgå av det aktuella utskottets ställningstagande. Även om utskottet föreslår att en motion helt ska bifallas bör det som utskottet vill ska framföras till regeringen framgå av utskottets ställningstagande. Därmed blir det tydligt för både riksdagen och regeringen vad utskottet anser att regeringen bör göra.

Fru talman! Jag vill gärna rekommendera såväl regering som kollegor i andra utskott att läsa vårt ställningstagande i sin helhet både i detta betänkande och de senaste årens vad gäller regeringens skrivelse 75, för att på så vis se vårt fulla resonemang och den konstitutionella karta vi har försökt framskapa för att tydliggöra vad som kan sägas gälla i denna terräng.

Fru talman! I konstitutionsutskottet konstaterar vi att utskotten i sina yttranden i vissa fall har gjort en annan bedömning än regeringen av huruvida ett tillkännagivande är slutbehandlat eller inte. KU gör inte någon egen bedömning av de aktuella fallen utan hänvisar till vad som anförts av respektive utskott i deras yttranden.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkande 21 Behandlingen av riksdagens skrivelser.

Fru talman! KU21 Behandlingen av riksdagens skrivelser är en viktig del av riksdagens kontrollmakt. Det belyser också en viktig del i den avgörande maktdelningen vi har i Sverige mellan riksdag och regering.

I den svenska politiken har vi de senaste åren talat och mer än tidigare relativt mycket fokuserat på så kallade tillkännagivanden. Det är uppdrag som riksdagen ger till regeringen som regeringen bör men faktiskt inte måste verkställa.

Om regeringen inte genomför det som riksdagen har uppmanat till kommer ytterst bollen tillbaka till riksdagens kammare och oss ledamöter här inne att fundera på huruvida vi har förtroende för regeringen eller inte. På så sätt blir det regeringen som styr vårt rike och riksdagen som beslutar om lagarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Behandlingen av riksdagens skrivelser

I detta betänkande redogör först regeringen för de åtgärder som den har vidtagit efter olika uppmaningar från oss i riksdagen. Utskotten får chansen att kommentera dessa och bedöma om de strikt sett är nöjda med exempelvis hur lång tid det har tagit och hur det har skett.

Vi överprövar i konstitutionsutskottet inte den bedömningen - ytterst för att det kräver väldigt mycket sakkunskap för att kunna avgöra frågan. Den sakkunskapen besitter våra kollegor i respektive utskott bäst. På konstitutionsutskottets område gör vi dock en egen bedömning i sak. Vi är överens om bedömningen även i år; vi brukar vara det. Men vi kan också konstatera när det gäller helheten att det är fler tillkännagivanden som tar aningen längre tid för regeringen att verkställa. Vi kan även konstatera att den förbättring som vi har sett de senaste åren angående hur regeringen redovisar sitt arbete i år kritiseras på en punkt i ett av utskotten.

Vi moderater har ett särskilt yttrande. Det är alltså ingen reservation, utan vi är överens med övriga i sak angående konstitutionsutskottets egna tillkännagivanden och regeringens behandling av dem. Det gäller både det som är slutfört och det som inte är slutfört. Men vi har funnit skäl att fylla ut orden lite grann kring processen och regeringens arbete med tillkännagivandet om tjänstemannaansvar. Ni kan läsa yttrandet på sidan 30 i betänkandet.

Kortfattat handlar det om att vi anser att regeringen bör påminnas om att i de fall den inte avser att tillgodose ett tillkännagivande bör detta meddelas riksdagen så att riksdagen kan värdera om man vill rikta ett nytt tillkännagivande eller ändra ett tillkännagivande och om man har förtroende för regeringen eller inte.

I detta fall har det gått ganska lång tid, och det har kommit ett utredningsförslag som är under beredning. Frågan borde alltså kunna närma sig sitt slut nu när regeringen ges möjlighet att landa i en slutsats. Vi väntar på den.

Fru talman! Ett enigt utskott står bakom betänkandet, och jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Ett tillkännagivande - vad är det? Jo, ett tillkännagivande i Sveriges riksdag är ett beslut där riksdagen meddelar regeringen sin åsikt. Det kan exempelvis vara att riksdagen anser att en viss fråga bör utredas eller att regeringen bör återkomma med ett förslag.

Riksdagen kan säga till regeringen att den inte vill ha en viss åtgärd vidtagen, att regeringen ska fortsätta att göra något som är bra och inte sluta med det eller att regeringen ska sluta att göra något som riksdagen inte tycker om.

En del i ansvarighetsförhållandet inför riksdagen är den konstitutionella praxis som har utvecklats vad gäller tillkännagivanden. Utgångspunkten är att regeringen ska tillgodose tillkännagivanden. När riksdagen och dess utskott agerar genom tillkännagivanden förväntas regeringen agera genom att agera i enlighet med tillkännagivandet eller återkomma till riksdagen om man inte avser att göra detta.

En utredning, till exempel, kan påverka om ett tillkännagivande är rimligt att genomföra. Uttalanden har gjorts, inte minst i anslutning till utskottets behandling av just skrivelse 75 om konstitutionsutskottets uppfattning om hur man ska se på tillkännagivanden.

I betänkandet påminner konstitutionsutskottet om vad det tidigare har uttalat om vikten av att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivanden.

När det gäller riksdagsskrivelser på konstitutionsutskottets område redovisas tre tillkännagivanden som slutbehandlade. Utskottet gör när det gäller dessa ingen annan bedömning än regeringen. När det gäller inte slutbehandlade riksdagsskrivelser noterar utskottet att en av dem gäller tillkännagivandet om tjänstemannaansvar. Utskottet har ingen invändning mot regeringens redovisning av tillkännagivandet som inte slutbehandlat men avvaktar regeringens vidare beredning.

Behandlingen av riksdagens skrivelser

Fru talman! Antalet beslutade tillkännagivanden ökade efter 2010 års val. Efter 2014 års val ökade antalet ytterligare. Från och med föregående riksmöte har en markant ökning skett. Riksmötet 2017/18 riktades 153 tillkännagivanden, 2018/19 var det 100, 2019/20 var det 98, 2020/21 var det 245 och hitintills har under detta riksmöte 214 tillkännagivanden riktats.

Vad denna ökning beror på och konsekvenserna av detta lär säkerligen komma att diskuteras och analyseras i framtiden.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 juni.)

Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flagg-dagarna