Arbetsplenum - Validering för kompetensöverföring och livslångt lärande - 2022-06-08

Herr talman! Låt mig först och främst yrka bifall till reservation 1.

I dag behandlar vi betänkandet Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Förslaget innehåller ett antal lagändringar för att validering inom kommunal vuxenutbildning ska tillgodose både arbetsmarknadens och enskildas behov bättre än i dag.

Bland annat föreslås att hemkommunen blir skyldig att erbjuda en inledande kartläggning av den enskildes kunnande och att huvudmannen för komvux blir skyldig att erbjuda en elev validering samt dessutom förtydliganden av vad som menas med validering och vad som krävs i dokumentationsväg efter en sådan.

Vi har ingen annan uppfattning från Sverigedemokraternas sida än att validering är viktig, både för att säkerställa samhällets behov av kunnig arbetskraft och för att stärka den enskildes möjligheter att få arbete och bli självförsörjande. Det finns ett stort behov av att se över nuvarande regelverk för validering, inte minst då vi sett att den svenska modellen i ett nordiskt perspektiv har varit mindre framgångsrik.

Trots detta menar vi att det finns anledning att ifrågasätta betänkandet och propositionen på grund av vissa formuleringar som uttrycks där. Det gäller exempelvis några uttryckliga förslag till lagändringar, och det gäller några motiveringar till dessa lagändringar.

Ett exempel man kan peka på är förslaget till ny lagtext i 20 kap. 42 § skollagen, där man säger att "med validering avses en strukturerad process som innehåller en fördjupad kartläggning och en bedömning som syftar till ett erkännande av en persons kunnande oberoende av hur det förvärvats". Vi menar att det är ganska oklart vad som avses och att det finns en risk att "oberoende av hur det förvärvats" nedvärderar betydelsen av formell utbildning. Vi tänker att man dessutom ändrar kopplingen till "kunnande" i stället för, som det i dag står i lagtexten, "kunskap och kompetens som en person besitter".

Vi anser att det behöver tittas närmare på vad som egentligen menas med dessa formuleringar. För vår del är det nämligen viktigt att validering först och främst riktar in sig på redan förvärvad formell utbildning eller dokumenterad yrkeskompetens så att det kan avgöras vilka eventuella insatser som behövs för att utbildningen eller yrkeskompetensen ska kunna godkännas i Sverige.

Vi tycker också att det är viktigt att en arbetssökandes svenskkunskaper valideras. Inte minst gäller detta inom vård och omsorg och utbildning. I just dessa sektorer ser vi en fara i att regeringens förslag kommer att sänka kraven på kunskap. Enligt vår mening är det exempelvis stor skillnad mellan att vara utbildad undersköterska och att utan formell utbildning ha arbetat i vården under en längre tidsperiod. Det är viktigt att validering grundas på betyg och utbildningsbevis.

Vi är också rädda för att regeringens förslag grundar sig på integrationspolitiska syften snarare än kunskapsfokuserade. I propositionen står det exempelvis: "De ändringar som föreslås i denna proposition kan därför förväntas få särskilt positiva effekter för utlandsfödda och därmed en positiv påverkan på de integrationspolitiska målen."

Syftet med en ny lagstiftning kan inte vara att sänka trösklarna för att underlätta för vissa grupper. Tvärtom borde högre krav ställas på att lära sig svenska språket och att skaffa sig utbildning eller komplettera redan existerande och dokumenterad utbildning eller yrkeskompetens. Vi anser därför att regeringen bör återkomma med ett förslag kring just detta: hur validering av sådana dokumenterade kunskaper kan förbättras.

Herr talman! Strukturomvandlingen på arbetsmarknaden går i en rasande fart, inte minst till följd av klimatomställningen och en ökad digitalisering och automatisering i arbetslivet. Nya kompetenskrav ställs, och ett stort ansvar vilar på den enskilde individen att kunna ställa om till ett helt nytt yrke eller att förstärka de kunskaper man redan har inom sitt befintliga.

Ansvaret vilar dock lika tungt på oss som lagstiftare att kunna tillgodose behovet av den kompetens som efterfrågas, både inom offentlig sektor och i näringslivet. Det gör vi främst genom tre sammanlänkade delar: utbildning, kompetensutveckling och validering.

Regeringen har år efter år prioriterat stora satsningar inom utbildningsområdet genom att avsätta miljardbelopp till utökade platser på yrkeshögskolan, yrkesvux, kombinationsutbildningar, folkhögskolor, högskolor och universitet - ja, i alla delar av Kunskapslyftet.

Från och med nästa år kommer kompetensutvecklingen att gå in i ett helt nytt skede tack vare ett omställningsstudiestöd, som vi precis har fattat beslut om, herr talman. Det kommer att göra livet betydligt lättare för den som är mitt i arbetslivet och behöver stärka sina befintliga kompetenser eller sadla om helt och hållet.

Herr talman! Trots flera år med stark efterfrågan på arbetskraft står många unga, personer med funktionsnedsättning och utrikes födda utanför arbetsmarknaden. Deras formella kompetenser matchar oftast inte de skriande behov som finns inom exempelvis industri, vård och omsorg, förskola och data och it. Denna missmatchning är förödande för varje arbetslös individ och sätter käppar i hjulet för en väl fungerande arbetsmarknad i stort.

För att arbetsmarknaden ska fungera så bra som möjligt framhåller regeringen vikten av att synliggöra och erkänna lärande som sker utanför formell utbildning. Vi vet att många besitter värdefulla yrkeskunskaper och andra kompetenser som har förvärvats på olika sätt utanför det offentliga utbildningssystemet, kanske via studieförbund, i vardagen eller varför inte i arbetslivet.

Syftet med en valideringsprocess är just att kartlägga och bedöma dessa kunskaper och kompetenser på ett strukturerat sätt, för studier eller arbete - oavsett hur, var eller när kunnandet har förvärvats. Vi socialdemokrater anser att det är en bra princip att individer inte ska behöva läsa det de redan kan och att deras utbildning blir så effektiv som möjligt. Tiden i utbildning och vägen till jobb för en person som exempelvis skolar om sig mitt i livet kan därmed bli avsevärt kortare.

Herr talman! Utgångspunkten för utbildning ska enligt skollagen vara elevens behov och förutsättningar. Det innebär att utbildning ska erbjudas individanpassat och flexibelt. För att kommunerna ska kunna individanpassa utbildning och möta elever med olika bakgrund och erfarenheter krävs en fungerande valideringsprocess.

I dag finns problem med den processen inom kommunal vuxenutbildning. Exempelvis bör valideringen i högre grad än i dag bidra till att arbetslivets behov av kompetens tillgodoses. Skolinspektionens granskning visar att valideringen används alltför sällan och att uppföljningen uppvisar tydliga tecken på brister när det gäller inte minst de individuella studieplanerna, som är av låg kvalitet och kan sakna viktiga uppgifter.

Risken är därmed stor att utbildning inte sker på ett effektivt sätt och att arbetskraft inte frigörs på avsett sätt. Komvux behöver bli bättre på att möta vuxnas behov av att validera det kunnande som de tidigare har förvärvat.

Mot den bakgrunden föreslår regeringen ett antal viktiga lagändringar i skollagen, som ska träda i kraft den 1 januari nästa år och syftar till att valideringen i högre grad än i dag ska möta både de behov som finns på arbetsmarknaden och behoven hos den enskilde.

Ett av lagförslagen, herr talman, innebär att hemkommunen ska vara skyldig att erbjuda en inledande kartläggning för den som vill få sitt kunnande kartlagt inför en utbildning eller en prövning. Kartläggningen bör ge en övergripande bild av elevens kunnande och identifiera områden där individen kan behöva validering eller andra utbildningsinsatser.

Ett annat förslag som regeringen lägger fram är att huvudmannen för komvux ska bli skyldig att erbjuda den elev som behöver det en validering utifrån individens mål med utbildningen, som bör upprättas i en studieplan för varje komvuxelev.

Det handlar alltså om kartläggning och validering. Och stor vikt ska förstås läggas vid att det sker en fördjupad kartläggning i valideringsprocessen eftersom denna fördjupade kartläggning blir en förutsättning för de följande delmomenten. Hur kartläggningen ska gå till blir en fråga för utföraren av valideringen att hantera.

Regeringen kommer nästa år och 2024 att avsätta 60 miljoner till kommunerna för att de ska kunna bygga upp en fungerande infrastruktur och rutiner för en effektivare valideringsprocess.

Ett tredje lagförslag som regeringen presenterar är ett förtydligande av vad som avses med validering. Det ska anges att med validering avses en strukturerad process som innehåller en fördjupad kartläggning och en bedömning som syftar till ett erkännande av en persons kunnande, oberoende av hur det förvärvats. Denna definition beskriver en process som genom olika steg leder fram till ett validerat kunnande som är till nytta för individens etablering på arbetsmarknaden eller fortsatta studier.

Slutligen, herr talman, behöver vi på en alltmer föränderlig arbetsmarknad kunna bygga på och bygga om vår kompetens genom hela yrkeslivet. För vuxna spelar ekonomin en väsentlig roll för möjligheterna att vidareutbilda sig. Att få sin befintliga kompetens bedömd och erkänd kan leda till en förkortad utbildning, vilket i sin tur kan vara stimulerande för den enskilde individen. Valideringsprocessen inom komvux behöver därför förtydligas och bli mer strukturerad, fördjupad och frekvent, för i dag används den i alldeles för liten utsträckning.

En effektivare valideringsprocess parat med ett utökat antal utbildningsplatser och bättre ekonomiska förutsättningar för kompetensutveckling är insatser som tillsammans kan skapa betydligt bättre möjligheter att möta det skriande behov av kompetensförsörjning som finns inom i stort sett alla branscher och välfärdsområden.

Det är insatser som kan leda till snabbare etablering på arbetsmarknaden för den som är arbetslös. Det är insatser som kan ge ökade möjligheter till omställning för den som är mitt i livet. Det är insatser som kan spela en roll i den gröna klimatrevolution som sveper fram i vårt land och skapar massor med nya gröna jobb.

Utbildning, kompetensutveckling och validering kan tillsammans möta upp strukturomvandlingen på arbetsmarknaden, som går med en rasande fart.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Som regeringen konstaterar sker det en strukturomvandling på arbetsmarknaden konsekvent och konstant, bland annat till följd av klimatomställning, en digitalisering och automatisering av arbetslivet. Man behöver nya kompetenser löpande.

Detta ställer nya och högre krav på arbetskraftens kompetenser. För att tillgodose dessa behov av kvalifikationer, så att man kan ställa om eller komma upp på en ny nivå, behövs utbildning, kompetensutveckling och validering. Det sista är det vi talar om i dag.

Många är dock arbetslösa trots flera år med stark efterfrågan på arbetskraft. Därför behöver vi sätta in alla insatser vi kan. Det gäller inte minst ungdomar och utrikes födda som är arbetslösa i Sverige i dag.

För att arbetsmarknaden ska fungera så bra som möjligt måste lärande som har skett utan formell utbildning synliggöras och erkännas. Jag kan ta mig själv som exempel. Jag kan, på papperet, inte tala svenska. Ibland kan det vara svårt att förstå mig, men de flesta skulle ändå tycka att jag kan tala svenska och också läsa och förstå det. Men på papperet kan jag det alltså inte. Det skulle dock kunna legitimeras och valideras genom insatser. Jag behöver inte plugga det i det etablerade utbildningssystemet, för jag kan det och har lärt mig det själv utan sfi eller liknande, även om vissa säger att jag borde gå.

Vi pratar alltså inte om att sänka kraven. Kraven är desamma. Men att erkänna kunskap och kompetens som uppnåtts utanför det svenska utbildningssystemet sänker trösklar. Jag har lärt mig svenska. Andra har lärt sig till snickare eller att programmera - några via Youtube, några via utbildningar i andra länder eller helt enkelt genom att ha jobbat i många år. Kom ihåg: Det handlar inte om att sänka kraven utan om att sänka trösklar. Det är jätteviktigt.

En person som exempelvis har flytt till Sverige har per definition ingen svensk utbildning. Det kan göra det svårt att få jobb, och det är där validering kommer in. Validering handlar bland annat om att få ett papper på att den praktiska erfarenhet en person besitter motsvarar det man lär sig på en utbildning, oavsett om man är hantverkare, sjuksköterska eller vad man nu kan tänka sig.

Att få papper på sin kompetens genom validering är ett effektivt sätt för personer som kommer till Sverige att enklare få in en fot på arbetsmarknaden. Det ger en trygghet för svenska arbetsgivare, som kan se vad ens kompetens faktiskt går för även om den kommer från ett annat land än Sverige. Det öppnar också dörrar för dem som står längst från arbetsmarknaden. Det kan man väl knappast vara emot?

Eller jo, det kan man tydligen. Sverigedemokraterna är nämligen sura över att förslaget har positiva effekter för utlandsfödda. Förslaget är enligt SD dåligt just för att det är bra! SD är alltså mot ett förslag som är positivt för Sveriges alla företag som skriker efter kompetens för att det också får positiva effekter för utlandsfödda.

Det är märkligt. Jag tar ett citat från SD:s egen reservation, som SD:s representant tog upp här i talarstolen. Så här skriver man: "Syftet med en ny lagstiftning kan inte vara att sänka trösklar för att underlätta för vissa grupper."

Jo, det är en massa lagstiftning som har just precis detta som syfte och måste ha det. Det handlar inte om att sänka kraven men att sänka trösklarna. Det är två olika saker. Nog tusan är det bra att sänka de trösklar som leder till arbetslöshet!

Det är inga särregler för utlandsfödda. Det är samma regler för en svensk ungdom som för en nyanländ som kommer hit. Men när arbetslösheten är störst bland utlandsfödda är det också där som insatser mot arbetslöshet får störst effekt. Det kan inte vara annorlunda. Det är logik.

Men SD vill tydligen inte bara stoppa flyktingar från att komma till Sverige, slänga ut folk som har bott i Sverige hela sitt liv och hindra arbetskraftsinvandring. SD vill också att de som bor i Sverige och har kompetenser som efterfrågas ska hindras från att få en ärlig chans. Varför? Det vill jag gärna höra från SD.

Sverigedemokraterna kräver ju konsekvent att utlandsfödda ska integreras bättre. Och vi vill väl alla ha en bra integration. Men när det då kommer förslag som leder till bättre integration och bättre möjligheter att få jobb för den som kommer som utlandsfödd, vad gör SD då? Jo, de säger nej, för det ger positiva effekter för just invandrare. Det är ungefär så dumt som det kan bli!

Helt ärligt, vad är det för syn på människor man har när man aktivt vill hindra att de kommer i arbete? Det är nästan som om SD aktivt vill att det ska gå dåligt för utlandsfödda i Sverige. De vill att arbetslösheten ska vara hög och att det första jobbet ska vara långt borta om man inte är född i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Jag är ju från Malmö, så jag har inga som helst problem med att förstå Niels Paarup-Petersen. Han hade för min del också kunnat tala danska. Det hade jag också förstått. Det är hemspråk.

Jag tycker att det är bra att Niels Paarup-Petersen bjöd upp till lite dans här. Men jag tycker att Centerpartiet vantolkar vad vi säger. Vi har inget emot validering. Det vi menar är att vi är skeptiska till att man ändrar formuleringen i lagtexten.

Som det står i dag talas det om ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter. Nu ändrar man det till en persons "kunnande". Vi menar att det finns en risk för att man nedvärderar betydelsen av formell utbildning. Det är inte säkert att det blir så, men vi ser en risk för det. Vi tycker inte att propositionen belyser detta tillräckligt och är riktigt klar med varför man ändrar ordvalen i lagtexten. Det måste finnas en anledning till att man väljer ordet "kunnande" och inte "kompetenser". Om det skulle vara samma sak hade man ju kunnat behålla formuleringen i lagtexten.

Därför är vi lite tveksamma. Vi kan inte hela tiden skapa lätta vägar in som underminerar betydelsen av den formella utbildningen.

Vi ser problem inom till exempel äldreomsorgen, där vi får signaler om att de äldre inte förstår stora delar av personalen. Är det denna utveckling vi vill se? Jag tycker inte det.

Herr talman! Patrick Reslow och jag är båda från Malmö, som hälften av utbildningsutskottet verkar vara. Och det är ju bra att Patrick Reslow kan förstå danska. Men det hade också varit bra om han hade kunnat förstå Malmös verklighet.

Där är det jättemånga arbetslösa nyanlända utlandsfödda invandrare etcetera. Bästa möjligheten för dem att komma in på arbetsmarknaden är att säga: Det viktiga är om du kan någonting. Det viktiga är inte att du har lärt dig det i svensk skola.

Kan du bygga en vägg som uppfyller svenska regler är detta det viktiga, inte att du har lärt dig att bygga väggen i en svensk skola. Det är detta som det går ut på, ingenting annat. Det är baserat inte minst på de europeiska reglerna inom EQF, EU:s regelverk och ramverk för kunskap. Det hade man också haft möjlighet att ta till sig.

Det handlar om kunnande. Man kan se på programmerare i dag, en av de mest eftertraktade grupperna i samhället. De har sällan lärt sig inom det formella utbildningssystemet, för det systemet är dåligt på det. De har lärt sig själva, och de kan få ett papper som säger hur duktiga de är. Det är bra. Det är inte att sänka kraven, utan det är att sänka trösklarna. Den skillnaden är jätteviktig, för vi måste skapa lätta vägar in. Det är viktigt att skilja på detta.

Ja, de formella utbildningarna är viktiga i Sverige, men de är inte målet utan bara ett medel. Detta är viktigt. Om det är någon som har kunskap som gör att de kan ta sig framåt i livet, bidra till tillväxt och kanske skapa ny utveckling och allt sådant är jag helt indifferent till om de har fått kunskapen från Lunds universitet eller ett universitet i utlandet eller om de har lärt sig via Youtube. Jag bryr mig inte. Jag vill bara att de ska kunna det som vi behöver.

Vi kommer tillbaka till svenskan i äldreomsorgen. Om man inte kan svenska ordentligt får man inget papper på att man kan det. Detta är ett sätt för vården att säga att den vill ha papper på att man kan svenska. Det handlar inte om att gå på sfi utan om att kunna svenska. På det här sättet kan vi få bort dem som inte kan svenska. Det blir tydligare, enklare och bättre.

Herr talman! Jag tror att ett problem kanske är att vi läser propositionen på olika sätt. Niels Paarup-Petersen läser texten som en enskild proposition eller ett enskilt betänkande. Vi ser hur man agerar på andra ställen i utbildningskedjan, där man hela tiden nedvärderar synen på kunskap och formell utbildning. Det handlar om väldigt många steg. Om man inte har klarat av gymnasiet ska det finnas någon extraväg för att läsa in på komvux. Om man inte klarar av det ska det finnas någon väg till. Men någonstans måste samhället ta ansvar för sina resurser.

Jag blir lite upprörd när Niels Paarup-Petersen står här och säger att Sverigedemokraterna vill slänga ut folk som har bott här i hela sitt liv. Det är ett ogrundat påstående, och det är inte alls sverigedemokratisk politik. Att vi vill stoppa invandringen och har en helt annan syn på migrationspolitiken än Centern vill jag gärna betona, så där finns en stor skillnad. Att vi vill hindra att folk som har flyttat till Sverige kommer i arbete stämmer inte heller.

Det kan mycket väl finnas sätt där propositionen kan stämma rätt, men vi vill inte se en utveckling i landet där vi hamnar i sitsen att formell utbildning inte betyder särskilt mycket. Det finns yrkesområden där vi måste betona den formella utbildningen. Risken är att ju mer av denna typ av lagstiftning vi får, desto mer urholkas synen på kunskap. Detta tycker vi inte är bra i längden.

De generaliserande lagstiftningarna tycker jag inte är bra. Vi ser som sagt problem i dag inom vårdsektorn och äldreomsorgen med att man har svårt att förstå. Det finns också problem med kompetensen hos en del som jobbar där, för det finns mycket klagomål på att man inte riktigt förstår de äldres situation.

Herr talman! Då är vi tillbaka till att om vi får validering kan man kräva ett intyg på att den svenska man pratar lever upp till vad som motsvarar det formella. Det kan man inte i dag. Återigen: Detta är ett enklare sätt att säkra att kraven på svenska kan uppfyllas. Man kan inte säga just att man behöver veta om personer kan svenska på en viss nivå, för alla har inte gått utbildning. Men de kanske kan svenska ändå. Nu kommer man att kunna säga så därför att man kan kräva att personer validerar sin svenska. Det är en förbättring i förhållande till vad man vill uppnå.

Det formella är den grund som det valideras gentemot. När vi i det formella systemet har sagt att det är så här man blir sjuksköterska kan man inte komma och bli sjuksköterska med en utbildning från ett annat land om den inte motsvarar det man ska lära sig i det formella systemet. Det formella är alltså grunden - det som det andra ska motsvara. Annars räknas valideringen inte. Det är detta som är hela grunden.

Jag tycker att det är fel att säga att vi läser propositionen olika och att den ene har rätt och den andre har fel. Jag har inte gått en sekund på svenska, som vi pratade om förut, men det är inte så att jag, baserat på denna debatt, kan läsa svenska bättre än min ledamotskollega. Jag har inget papper på det. Ledamoten har säkert gått i svensk skola i hela sitt liv och har en massa bevis på att han har olika typer av svenskanivåer. Jag har inte det, men jag har läst propositionen. Jag har sett den. Jag har kollat av den mot SeQF.

Detta är vad det handlar om, att sänka trösklarna, inte kraven. Det borde vi alla vara intresserade av, för vi ska ha in arbetslösa på arbetsmarknaden, också om de är utlandsfödda. Ni skriver, Patrick Reslow, att propositionen "förväntas få särskilt positiva effekter för utlandsfödda". Ni skriver inte att ni inte vill ha det, men ni skriver: "Syftet med en ny lagstiftning kan inte vara att sänka trösklar för att underlätta för vissa grupper", alltså de utlandsfödda. Detta är jättemärkligt.

Herr talman! Under förmiddagen har vi pratat om validering och omställning på arbetsmarknaden. Vi har en hög arbetslöshet i landet, med ungefär 500 000 arbetslösa, där 180 000 är långtidsarbetslösa och 63 procent är utrikes födda. Detta, tillsammans med branschens generella arbetskraftsbehov och behov av rätt kompetens, kräver förändrad politik, både inom arbetsmarknadspolitiken och inom utbildningspolitiken.

Svenskt Näringsliv berättade häromdagen att deras prognos fram till 2035 visar på ett behov av 300 000 personer som har yrkeskompetens motsvarande gymnasial nivå. Som flera kollegor har varit inne på har många personer svårt att ta sig in på arbetsmarknaden trots att det finns lediga jobb.

Validering har funnits i den utbildningspolitiska debatten i decennier. Man har tillsatt utredning efter utredning, och man har tillsatt en valideringsdelegation, som var så att säga det bakomliggande arbetet inför propositionen, som vi huvudsakligen välkomnar. Men det är fortfarande lite otydligt, herr talman, vem som ansvarar för validering i Sverige. På hemsidan är det inte tydligt. Det är Skolverket, det är Arbetsförmedlingen och det är Myndigheten för yrkeshögskolan. I betänkandet hänvisar man till kommunala komvux.

Till regeringen säger jag bara lycka till, om ni tror att detta kommer att lösa frågan om validering. Den är inte så enkel. Därför har vi i Liberalerna motionerat, och jag följer upp vår reservation nummer 5 i betänkandet. Vi vill få det förtydligat i regelverket och instruktionen att man ska samverka. I betänkandet står att kommunerna kan behöva samverka. På ett annat ställe står det att regeringen förutsätter att kommunerna samverkar med andra aktörer, exempelvis Arbetsförmedlingen.

Många av oss har jobbat med dessa frågor både nationellt och lokalt och vet hur svårt det är att få hjälp när man kommer in på Vuxenutbildningscentrum. Då gäller verkligen det som några har hänvisat till. Det ska vara förberedande och översiktligt, men det är inte alltid individanpassat. De som absolut skulle behöva handfast handpåläggning och individuellt stöd är nämligen de utrikes födda, som kanske inte har gått en traditionell lång, svensk utbildning, vare sig på gymnasial nivå, YH-nivå eller akademisk nivå.

Här krävs andra åtgärder än dem som propositionen levererar. Liberalernas förhoppning är att vi absolut ska ha ett integrationsperspektiv men att vi inte ska sänka kraven. Häromdagen var jag på Kungliga slottet, där det var World Dyslexia Assembly. Man pekade där på funktionsnedsättningar, och det som särskilt framkom i panelen var vikten av inte bara formell kompetens utan också informell kompetens och förmågor. Rätt hanterat, med rätt bemötande och rätt kompetens bakom desken, kan man uträtta stordåd när man tar emot dessa personer.

Jag tycker att man ska ha denna ansats. Jag tycker att det är bra med propositionen, men vi hade gärna velat gå ett steg längre när det gäller vuxenutbildningen och samverkansuppgiften.

Herr talman! Det enda som är konstant med svensk arbetsmarknad är att den förändras. Digitaliseringen, helt nya branscher, automatisering och globalisering gör att arbetstagare måste kunna byta spår, omskola sig eller få tidigare kompetenser validerade.

Detta med validering är också viktigt ur ett annat perspektiv. Det råder brist på efterfrågad arbetskraft inom många sektorer, både inom industrin och inom offentlig verksamhet. Denna brist på arbetskraft existerar parallellt med att många svenskar går arbetslösa. En stor del av detta kan förklaras av den diskrepans som finns mellan det som arbetsgivarna faktiskt efterfrågar och den kompetens som arbetssökande besitter.

En annan del rör att arbetslösa som redan har olika typer av utbildningar eller yrkeserfarenheter från tidigare hemländer inte har fått en tillräcklig validering och vidareutbildning. Detta ser jag inte minst som ett stort problem i min egen hemstad Malmö. Det är inte rimligt att människor som har kompetens som efterfrågas i dag på svensk arbetsmarknad inte kan ta sig in på grund av ett bristfälligt system.

Moderaterna anser därför, precis som regeringen, att det finns behov av mer och bättre validering av människors arbetsförmåga och kompetens. Valideringen är dessutom tätt sammankopplad med Moderaternas arbetslinje, eftersom en kartläggning av arbetsförmåga är grundläggande för en arbetssökandes chanser att faktiskt få ett arbete.

En arbetssökande kan i dag bli kartlagd och få sin arbetsförmåga bedömd av flera olika aktörer i olika skeden. Kvaliteten och metoderna ser olika ut. Här behöver staten ta ett ansvar för att en samordnad bedömning av arbetsförmåga, kompetenskartläggning och validering ska kunna genomföras. Den bör med fördel ske tillsammans med de företag som redan utvecklat en expertis för just kartläggning. Vi ser tyvärr inte att regeringens förslag i propositionen kommer att leda till en tillräckligt väl samordnad process. Det är inte heller helt tydligt att det är vad regeringen efterfrågar.

Regeringens förslag om att ta fram föreskrifter om hur valideringen ska ske när det fortfarande är olika aktörer som ska utföra den kommer att fortsätta att riskera att leda till att en ineffektiv och rättsosäker bedömning sker. Vi menar att det därför vore önskvärt att regeringen konkretiserar hur samverkan mellan kommunerna och andra aktörer, såsom Arbetsförmedlingen och Universitets- och högskolerådet, faktiskt ska fungera.

Validering för kompe-tensöverföring och livslångt lärande

Fru talman! Landets 290 kommuner är olika stora och har olika mycket resurser. Som flera remissinstanser har påpekat blir det därför svårt att garantera en likvärdig nivå på både kartläggning och validering. Kommunerna kommer att behöva stöd i detta arbete, och vi moderater saknar konkreta förslag på detta i propositionen. Därför yrkar jag, fru talman, bifall till reservation 2.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 9 juni.)

Infrastrukturfrågor