Interpellationssvar - Kriminalisering av rymning - 2022-06-03

Fru talman! Tobias Andersson har frågat mig hur regeringen kommer att agera för att verkställa det blivande tillkännagivandet om kriminalisering av rymning och avvikelser och när förslaget kan ha hunnit bli verklighet.

Frågan om kriminalisering av rymningar från anstalter och andra institutioner uppkommer då och då. Det är naturligtvis mycket allvarligt när rymningar från anstalter sker - detta i synnerhet när det finns risk för eller förekommer att personer som avviker begår nya brott. Ansvariga myndigheter arbetar aktivt med frågor om säkerhet, och antalet rymningar och avvikelser från anstalt eller permissioner är förhållandevis litet. Exempelvis har det inte förekommit några rymningar från häkten eller anstalter i säkerhetsklass 1 eller 2 på flera år.

Regeringen har nyligen beslutat om flera nya uppdrag till den pågående utredning som ser över delar av lagstiftningen om hemliga tvångsmedel. Det handlar bland annat om hemlig övervakning av elektronisk kommunikation för att lokalisera personer som uteblivit eller avvikit från verkställighet av fängelse och andra påföljder. Preskriptionsutredningen har också lämnat förslag om att utdömda fängelsestraff aldrig ska preskriberas. Det gäller även sådana straff där verkställigheten har avbrutits, till exempel för att den dömde avvikit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det sedan gäller konsekvenserna för den dömde ska den som begår ett brott i samband med eller under en rymning givetvis straffas särskilt för den brottsligheten. En rymning eller en avvikelse för också med sig konsekvenser för den dömde genom att möjligheterna till permission och andra vistelser utanför anstalt minskar. En rymning kan också innebära en längre tid i fängelse eftersom den villkorliga frigivningen kan skjutas upp med anledning av ett sådant agerande.

För ett drygt år sedan trädde dessutom lagstiftning i kraft som innebär att uppskjuten villkorlig frigivning kan komma i fråga i fler fall än tidigare vid misskötsamhet, till exempel i form av rymningar eller avvikelser.

Med det sagt är jag öppen för att titta på om det finns behov av ytterligare förändringar. I det kan ingå att överväga en särskild kriminalisering av rymningar och avvikelser. Regeringen kommer i närtid att återkomma till frågan.

Fru talman! Tidigt i april voterade riksdagen om betänkandet 2021/22:JuU25 om kriminalvårdsfrågor, och en majoritet ställde sig då bakom det utskottet anförde om kriminalisering av rymningar och avvikelser och tillkännagav detta för regeringen.

Likalydande förslag har tidigare vunnit gehör i justitieutskottet men därefter fallit i kammaren då det rört sig om så kallad falsk majoritet. Tack vare Miljöpartiets tillnyktrande i frågan finns det dock nu en betydande majoritet för förslaget. Socialdemokraterna valde dock att reservera sig tillsammans med Centerpartiet och Vänsterpartiet. Av någon anledning anser dessa partier att det ska vara lagligt att rymma eller avvika från sitt straff.

Fru talman! När Miljöpartiet har hårdare rättspolitik än det parti man själv företräder bör man nog ta sig en funderare över om man har landat rätt. Just så är det i detta fall för Socialdemokraterna. Morgan Johansson och Socialdemokraterna anser att kriminella ska gå utan straff om de lyckas fly från ett svenskt fängelse, medan Miljöpartiet anser att det borde vara kriminellt, åtminstone givet beslutet som togs här i riksdagen för ett par månader sedan.

Redan 2013 motionerade Sverigedemokraterna i frågan. Nu, nästan tio år efteråt, har en riksdagsmajoritet gått vår linje till mötes. Man kan också tyda Morgan Johanssons interpellationssvar som att det är möjligt att även regeringen kommer att ta efter SD - som så många gånger förr, får väl tilläggas. Morgan Johansson sa nämligen precis: "Med det sagt är jag öppen för att titta på om det finns behov av ytterligare förändringar. I det kan ingå att överväga en särskild kriminalisering av rymningar och avvikelser." Det låter lovande, fru talman, men Morgan Johansson får gärna utveckla hur och när det kommer att ske - samt hur det kommer sig att regeringen alltid måste motarbeta det den senare kommer att verka för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I just det här fallet har vi alltså ett förslag som presenterades av Sverigedemokraterna för snart tio år sedan och som Socialdemokraterna konsekvent röstat nej till i snart tio års tid, vilket de också gjorde så sent som i april i denna kammare. Men nu, ungefär två månader senare, säger justitieministern: Vi ska nog faktiskt ta och kolla på det här tio år gamla sverigedemokratiska förslaget.

Fru talman! Jag är inte den som går och grämer mig över detta. Tvärtom ser jag positivt på alla de gånger då Morgan Johansson har lyssnat på mig och mina partikollegor och låtit vårt budskap sjunka in. Många gånger har han och hans partikollegor varit emot våra förslag och röstat nej till dem här inne i denna kammare men därefter känt: Nej, det som Sverigedemokraterna sa var nog klokt. Låt oss ta och titta på det igen, göra någon version av det och presentera det som om det vore vårt eget förslag!

Morgan Johansson beskyller ibland mig och Sverigedemokraterna för populism. Då får man fråga sig vad det ska kallas när Socialdemokraterna år ut och år in först säger nej till någonting för att sedan ändra uppfattning mot bakgrund av den allmänna opinionens påtryckningar och därefter paketera och presentera de sverigedemokratiska förslagen som sina egna. Jag vet inte hur fru talmannen känner, men jag skulle vilja påstå att det låter något som den populism Morgan Johansson brukar påtala att jag eller andra sverigedemokrater skulle ägna oss åt.

Fru talman! Det finns stora frågor och små frågor. Jag vill nog påstå att detta är en marginell fråga.

Det viktigaste är att det numera knappt sker några rymningar från svenska fängelser. De avvikelser som sker utgörs framför allt av att folk kommer för sent från sina permissioner. De regelrätta rymningarna, som vi hade för 10-15 år sedan och som då var ett stort problem, förekommer nästan inte. Som sagt har det de senaste åren inte förekommit några rymningar från något fängelse i säkerhetsklass 1 eller 2, och det är där vi har dem som dömts för de allvarligaste brotten. Detta är en stor framgång, vill jag påstå. För 10-15 år sedan var det här ett problem. Då förstärkte man säkerheten på fängelserna i en sådan omfattning att det numera som sagt knappt förekommer. Med det inte sagt att det inte kan hända - vi ser trots allt enstaka sådana här händelser.

Det är fel av Tobias Andersson när han påstår att detta inte sanktioneras, att det inte blir några konsekvenser om man skulle rymma eller försöka rymma. Den första är förstås att det blir avsevärt mycket svårare att få permission om man kommer för sent tillbaka från sina permissioner. Den andra är att det numera är så att risken för att villkorlig frigivning ska skjutas upp ökar; man får helt enkelt sitta av hela straffet om man har försökt med detta.

Behöver man då bygga ut det här ytterligare? Vi öppnar för att kanske titta på den här frågan igen. Men man ska nog inte dra några stora växlar på detta. Med det antal rymningar som vi har är detta som sagt en ganska marginell fråga. Vi är dock öppna för att se över den.

Fru talman! För mig handlar det inte om frågans storlek utan om vilken principiell syn man har på det hela.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det stämmer att vi inte har haft några framgångsrika rymningar i närtid. Det har däremot ägt rum ganska dramatiska försök till rymningar. Det tror jag att Morgan Johansson känner till. Vi har också en situation där personer som dömts till olika ungdomsstraff ganska regelbundet väljer att promenera ut från dem. Vi har haft exempel där man fått hjälp av gängkriminella kompisar för att avvika från det straff man avtjänar som ung och sedan leva dolt. Vi har haft exempel på ungdomar som dömts till att avtjäna ungdomsstraff men helt plötsligt hittas i en ny kriminell miljö och därefter döms för nya brott, eftersom de inte avtjänat de straff de fått. Straff och straff - det går att diskutera var gränsen för det går, men jag tror att Morgan Johansson förstår min poäng. Det här är alltså en bredare fråga. Det sker rymningar från olika typer av straff, även om det inte skett från klass 1- eller klass 2-fängelser i närtid.

Men som jag inledde detta anförande med att säga är frågan av mer principiell natur. Om det anses att det ska vara tillåtet att som kriminell och fängelsedömd lyckas ta sig ut från fängelset, att man den dag man hittas - om vi har turen att göra det - inte ska straffas för att man rymde, tycker jag att det sänder ut helt felaktiga signaler. Det innebär ju att det för dem som sitter på anstalt dagligen finns incitament att försöka ta sig därifrån; man vet att det inte blir någon ytterligare påföljd.

Nu påstår Morgan Johansson att viss sanktionering ändå sker. Man kan ju faktiskt få svårare att få permission framöver! Om vi drar det riktigt hårda kortet från Morgan Johanssons sida skulle det kunna vara som så att man får begränsade förutsättningar att få villkorlig frigivning i slutet av det avtjänade straffet.

Fru talman! Det Morgan Johansson säger är alltså att den lyx och de rabatter som finns för de kriminella som avtjänar fängelsestraff i Sverige riskerar att minskas något ifall de flyr. Det är en straffsanktion som Morgan Johansson som justitieminister tycks vara nöjd med.

De kriminella som sitter inlåsta och har rätt till permission får promenera runt, ibland bevakade, ibland inte. Om de försöker rymma eller avvika kanske de får lite svårare framöver att röra sig fritt i samhället eller med bevakning under sin permission. De kriminella som har dömts till fängelse har kanske fått en ungdomsrabatt eller en mängdrabatt. Kanske har man under förundersökningen gjort förundersökningsbegränsningar. Ni förstår hur många rabatter vi börjar komma upp i. När de väl har dömts till detta rabatterade fängelsestraff har de per automatik en villkorlig frigivning, alltså en sista möjlighet till ytterligare rabatt som sker per default. Om man inte agerar otroligt destruktivt får man den villkorliga frigivningen gratis. Det är vad Morgan Johansson villkorar rymningen med: att man kanske inte får den sista av alla rabatter man redan fått som kriminell om man väljer att fly från fängelset.

Jag tycker, fru talman, inte att det räcker. Jag och en majoritet i denna kammare anser att det ska vara brottsligt att avvika eller rymma från straff. Detta är klubbat i den här kammaren. Frågan som jag ställde inledningsvis och som jag nu upprepar är när Morgan Johansson kommer att verkställa det beslut som jag och mina kollegor i denna kammare fattade för snart två månader sedan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tobias Andersson försöker återigen måla upp bilden att nästan inga döms, att de får bra rabatter och det ena efter det andra. Men saken är ju den att vi nu dömer fler till ansvar för deras brott än någonsin tidigare. Vi dömer dem också till längre fängelsestraff. År 2021 dömde svenska domstolar ut över 13 000 fängelseår sammanlagt. Det är en ökning med över 50 procent på bara tre fyra år. Det är alltså en mycket kraftig ökning av antalet fängelseår som svenska domstolar dömer ut.

Man dömer som sagt fler och även till längre straff. Och det har fått effekten att både häktena och anstalterna fylls upp.

Det här är en effekt av de omfattande straffskärpningar och nykriminaliseringar som vi har gjort. Vi har skärpt straffen för grov misshandel, grovt rån, grov våldtäkt, grov utpressning, grovt olaga hot och mord. Jag skulle kunna fortsätta räkna upp fler. Det rör sig om sammanlagt 70 straffskärpningar och nykriminaliseringar som vi har gjort under de här åtta åren och som har fått effekt.

När man jobbar politiskt måste man ändå utgå från att allvarliga frågor måste lösas först, och mindre allvarliga frågor får man lösa lite senare. Därför har hela utgångspunkten varit att inrikta oss på de brott som faktiskt begås i stor omfattning och skärpa straffen där. Eftersom det nästan inte sker några rymningar har det varit naturligt att vi först har fokuserat på de brott som faktiskt begås, i stället för att ägna kraft åt en sådan fråga. Den får komma lite längre ned på prioriteringslistan.

Nu ser jag tillkännagivandet från riksdagen och säger: All right, vi får titta på den frågan också, även om den som sagt inte är världens största. Vi är beredda att i närtid återkomma med lagstiftningsförslag i den frågan.

Men man ska som sagt inte tro att detta är en stor, omfattande fråga. Jag förstår att Tobias Andersson försöker rida på den rent principiellt. Men i sak finns det andra straffskärpningar som är viktigare att få på plats.

Fru ålderspresident! Det stämmer att fler döms. Men det måste väl ändå sättas i relation till brottsligheten i samhället. Man kan inte bara å ena sidan kolla på antalet som döms utan att å andra sidan kolla på hur uppklaringsstatistiken ser ut. När det kommer till inte minst gängkriminella brott vet vi att det är en otroligt, skrämmande, låg uppklaringsprocent. Det innebär att en majoritet av dem som begår brott i de miljöerna inte döms för vissa av de brottsrubriceringar som finns där.

Då kan man inte säga: "Vi har varit otroligt duktiga, eftersom fler döms än tidigare." Vi kan ju se att en majoritet inom vissa brottskategorier inte döms och att uppklaringsstatistiken är skrämmande låg där. Det är ett misslyckande, snarare än något lyckat.

Det stämmer att regeringen har infört vissa straffskärpningar och kommit med nya straffbestämmelser. Men likt det jag har redogjort för under våra tidigare debatter i dag sker det mot bakgrund av att riksdagen, genom återkommande tillkännagivanden, har talat om för regeringen att den ska göra det.

Fru ålderspresident! Med det sagt skulle den här debatten, om allt vill sig väl, kunna vara min och Morgan Johanssons sista. Vi har haft en del duster i den här kammaren. Jag har inte tagit med någon gåva, som man gör under partiledardebatterna när någon ska avgå. Vi vet ännu inte hur det blir. Men jag vill ändå betona att jag under alla våra debatter förvisso har roats av dem och har tyckt att de har varit kanske inte givande men åtminstone kommunikativa. Det har varit en möjlighet att få stöta och blöta argument på ett bra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om det här skulle bli vår sista interpellationsdebatt, om misstroendevotumet skulle passera nästa vecka, blir detta ändå något som jag kommer att sakna i någon bemärkelse. Jag har upplevt att jag och Morgan Johansson har förutsättningar att debattera med varandra på ett ganska uppfriskande sätt.

Fru ålderspresident! Sakfrågan gäller kriminalisering av rymningar. Tobias Andersson påstod tidigare att det inte leder till några sanktioner om man rymmer, men jag har påpekat att det mycket väl kan leda till det. Den villkorliga frigivningen kan skjutas upp, och man kan få sitta ganska länge till i fängelse efter det.

Jag har nu öppnat upp för att också titta på kriminaliseringen av rymning. Varför har inte det här skett tidigare? Återigen, jag har som princip att försöka gå på de allvarliga problemen i första hand. Och vi är som sagt i en situation där det knappt är några som rymmer från svenska fängelser längre. Det var några år sedan. Vi får gå 15 år tillbaka för att hitta stora problem med det.

Min uppfattning är att om man ska skärpa straffen och nykriminalisera ska man först gå på de brott som faktiskt sker. Jag ser hellre till att gå på grov utpressning, grovt rån, grov misshandel, grov våldtäkt, grovt olaga hot, mord och allt det andra som vi har skärpt straffen för. Det är i så fall prioriterat.

När det gäller min avgång får vi återkomma till den frågan i nästa vecka. Men jag tror inte att Tobias Andersson ska hoppas alltför mycket på det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.