Frågestund - 2022-06-02

Fru talman! Moderaterna tog fram ett förslag för att i tre steg få ned bränslepriset med fem kronor litern vid pump. De höga bränslepriserna skapar problem för många människor och företag. Det första steget handlade om sänkt skatt, det andra steget handlade om att skicka in en ansökan till EU för att få ned nivåerna ytterligare och det tredje steget handlade om att sänka reduktionsplikten innevarande år. Detta röstade en majoritet i riksdagen för.

Finansministern sa till Bränsleupproret att det inte var möjligt att göra något av detta. Om han for med medveten osanning eller om det var okunskap från finansministern låter jag vara osagt.

Men det första steget är nu genomfört. Den 1 maj sänktes skatten på bensin och diesel med 1 krona och 80 öre, och nu har regeringen tagit det andra steget och skickat in en ansökan till EU, dock först efter att EU-kommissionen frågade efter den.

Det tredje steget är dock inte taget. Varför klarar regeringen inte att sänka reduktionsplikten?

Fru talman! Vi har höga drivmedelspriser, och de senaste dagarna har både diesel- och bensinpriserna gått upp igen till väldigt höga nivåer. Därför har regeringen agerat och från den 1 maj sänkt skatten till EU:s miniminivå för dieselbeskattning. När Moderaterna först lyfte upp frågan om att sänka skatten temporärt sa de tre månader, men vi genomför det nu i fem månader, vilket sker, såvitt jag förstår, med bred enighet i Sveriges riksdag. Vi har också skickat in en ansökan till EU för att se om det är möjligt att sänka skatten ännu mer.

Jag kan i dag informera Moderaterna om att regeringen har fattat beslut om att gå vidare med en extra ändringsbudget som innebär att den drivmedelskompensation som regeringen har föreslagit kan bli verklighet. Det innebär att alla de som äger en bil får 1 000 kronor, och bor man i stödområde 1, 2 eller 3 i glesbygden runt om i Sverige kan man få 1 500 kronor.

Så regeringen agerar för att kompensera och lindra effekterna av de väldigt höga priser som just nu är på diesel och bensin.

Fru talman! Regeringen vill alltså ge ett kontantstöd till medborgarna ett par dagar innan valet i stället för att sänka priset vid pump ordentligt.

Reduktionsplikten behöver sänkas. Finland har klarat av att göra det medan denna regering har sagt att det är omöjligt. Varför kan andra länders regeringar göra det som krävs men inte denna regering? Det är för mig obegripligt, och jag skulle vilja ha ett svar av finansministern. Riksdagen har sagt att reduktionsplikten ska ned i år. Varför gör ni inte ert jobb?

Fru talman! Reduktionsplikten är inte mitt ansvarsområde i regeringen, men vi har valt att pausa reduktionsplikten i väntan på en tidigarelagd utvärdering av reduktionsplikten.

Det vi går vidare med är förslag som Sverige självt kan göra, det vill säga riksdagen kan besluta att ge alla som äger en bil 1 000 kronor och 1 500 kronor i stödområden.

Eller så gör man som Moderaterna och väntar och hoppas att EU:s 27 medlemsländer ska godkänna att Sverige sänker skatten mer. Det är en mer osäker väg, och jag vill prioritera det som ger effekt i plånboken för svenska bilister och hushåll runt om i Sverige.

Fru talman! Morgan Johanssons misslyckande som justitieminister är ett av de mest tragiska kapitlen i modern svensk politisk historia. Jag tänker inte minst på alla mammor och pappor som har förlorat anhöriga och på alla barn som har fått sin trygghet och sina liv sönderslagna på grund av att Morgan Johansson har låtit kriminaliteten breda ut sig i vårt land och låtit Sverige bli ett gangsterland.

De enda som kan vara riktigt nöjda med justitieministerns insats är de kriminella själva, och de sitter just nu och håller tummarna för fyra år till med en socialdemokratisk regering.

Vi har kommit till den punkt när den enskilt viktigaste kriminalpolitiska åtgärden är att förtidspensionera Morgan Johansson, och det hoppas jag att vi ska kunna göra i nästa vecka. Jag yrkar på att riksdagen i enlighet med 13 kap. 4 § regeringsformen prövar förtroendet för Morgan Johansson.

(Applåder)

Fru talman! Då har vi hört ett prov på hur det kommer att kunna låta de kommande månaderna. Det är inte helt oväntat när högern är pressad av låga opinionssiffror, och valet närmar sig.

Vad är det då vi kommer att höra framöver? Jo, ett allt högre tonläge från högerpartierna, från Sverigedemokraterna men också från andra partier, och skarpa personangrepp, som det vi precis hörde från Henrik Vinge.

Det jag står för är en fortsatt utbyggnad av rättsväsendet - polis, åklagare och domstolar - fortsatta straffskärpningar och fler verktyg till polisen så att man kan gripa fler kriminella, det vill säga precis det vi har gjort dessa år. Detta har jag gjort under mina åtta år som justitieminister, och det ser jag fram emot att kunna fortsätta med i ytterligare fyra år.

(Applåder)

Fru talman! Det är så här det brukar låta. Det är bortförklaringar; man skyller på andra. Det är tonläget det är fel på. Egentligen går allting väldigt bra, säger justitieministern här inne. Men sedan kommer vi ut i verkligheten, där allt går åt precis motsatt håll. Otryggheten är större än någonsin, och förtroendet för samhället trasas sönder.

Därför måste vi byta ut denna bortförklaringsmaskin mot någon som faktiskt är beredd att ta ansvar för tryggheten i Sverige.

Fru talman! Återigen detta tonläge och dessa personangrepp som vi nog kommer att få höra mer av de kommande månaderna. Det är ju så här högern ofta agerar. När de känner att valet håller på att gå dem ur händerna höjer de tonläget och tror att de kan vinna på det. Men det tror inte jag.

Låt oss i stället tala i sak. Jag tittar också på verkligheten och ser att det är viktigt att fortsätta att bekämpa brott. Men jag ser också hur viktigt det är att förebygga brott och satsa på sådant som bryter nyrekryteringen till de kriminella gängen, och här har, fru talman, högern ingen som helst politik.

(Applåder)

Fru talman! I mars 2021 ställde jag en interpellation till dåvarande civilminister Lena Micko. Den gällde en utredning om ökad statlig närvaro i residensstaden Härnösand. Det hade då gått drygt två år sedan utredaren presenterat en rad olika idéer och åtgärder.

När utredningen tillsattes sa regeringen att man menade allvar med att hela landet ska leva och att man därför skulle satsa på Västernorrland och Härnösand. Regeringen bedömde också att fler insatser behövdes i Norrlandslänen, och Västernorrlands län är det län där statliga jobb har minskat mest.

Åren har gått, men fortfarande har inget hänt. Min fråga går därför till statsrådet Ida Karkiainen, och jag ställer samma fråga nu som då: Vad har hänt med de utlovade statliga jobben?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

De statliga jobben och den statliga närvaron i hela landet är en fråga som verkligen ligger mig varmt om hjärtat. När jag tillträdde som civilminister den 30 november var en av de första saker som jag påpekade att vi åter måste skruva upp de skyltar som så länge har skruvats ned. Man har centraliserat arbetstillfällen, men statliga jobb ska ut igen. Vi ska ha upp skyltarna igen.

Härnösandsfrågan ligger på vårt bord, och vi jobbar intensivt med den. Jag kan inte säga så mycket mer i nuläget mer än att vi bereder frågan i Regeringskansliet. Jag kan däremot säga att vi jobbar på med den och att vi kommer att återkomma inom kort.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det var det svar jag fick senast också. Jag hoppas verkligen att beredningen skyndas på, för det duger verkligen inte att ni bereder och bereder.

Jag frågar återigen: När kan Västernorrland förvänta sig att få de utlovade jobben till residensstaden Härnösand? Hur lång tid ska vi vänta?

Fru talman! Tack, Anne-Li Sjölund, för följdfrågan!

Jag kan inte i dagsläget säga exakt när. Jag tror att alla förstår att det är svårt för oss att ange ett exakt datum. Jag kan bara säga och lova ledamoten att vi kommer att återkomma med ett besked inom kort.

Fru talman! Sverige öppnar upp för att exportera vapen till Erdogan, samtidigt som han hotar med att invadera och anfalla kurderna i norra Syrien.

Sverige skulle fortsätta att ha en självständig utrikespolitik, sa regeringen. Nu börjar det bli uppenbart vad det innebär att gå med i en militärallians med länder som Turkiet. Oppositionella politiker och journalister tystas och fängslas, och alla som inte tycker som regimen fråntas sina fri- och rättigheter. Demokratin monteras ned bit för bit, och det begås grova övergrepp mot kurderna.

Vad är regeringens ståndpunkt när det gäller att sälja vapen till en auktoritär makt som invaderar norra Irak, som planerar att invadera norra Syrien och som kränker de mänskliga rättigheterna? Regeringen måste sätta ned foten här. Det borde vara uteslutet att exportera vapen till Turkiet.

Fru talman! Som alla vet pågår sedan en tid tillbaka en dialog mellan Sverige och Turkiet om dessa frågor. Jag kan inte svara på i dag när den kommer att vara färdig, men jag är övertygad om att vi kommer att hitta en lösning.

I grunden är vår bedömning att Nato tjänar på svenskt och finskt medlemskap. Det stärker Nato och ökar också stabiliteten i vår del av världen. Det är den slutsats som vi har dragit.

När det gäller vapenfrågan hanteras den inte direkt av regeringen, utan det är ISP, Inspektionen för strategiska produkter, som bedömer varje enskilt ärende och varje enskild affär. Detta gör man efter att ha hört Exportkontrollrådet, där alla partier i riksdagen sitter församlade. Det är där frågor som rör enskilda ärenden ska lösas. Det var också ISP som 2019 fattade beslutet att avbryta exporten till Turkiet, så det är där frågan ligger.

Fru talman! Problemet är att man i de samtal som Morgan Johansson var inne på öppnar upp för att exportera vapen till Turkiet. Man samtalar om detta. Varför utesluter inte den svenska regeringen att exportera vapen till Turkiet?

Jag beskrev precis vad den auktoritära regimen i Turkiet gör: invaderar länder just nu, begår grova övergrepp mot kurder och mot de mänskliga rättigheterna och tar ifrån människor och minoriteter deras fri- och rättigheter. Och så för man sådana diskussioner. Uteslut vapenexporten till Turkiet!

Fru talman! Vapenexporten är reglerad i lag, som en stor majoritet av denna riksdag står bakom. Denna lagstiftning reformerade vi så sent som 2018, och vi fick en stor och bred uppslutning kring den. Den bygger på att enskilda vapenärenden hanteras av Inspektionen för strategiska produkter, och i Exportkontrollrådet sitter företrädare för alla partier. Det är så man måste hantera detta, enligt min uppfattning.

Själva frågan ligger därför på den enskilda myndigheten nu, inte på regeringen.

Fru talman! 2 600 personer går fria på gatan i väntan på att avtjäna sitt straff. Vissa tackar för den friheten genom att mörda, andra genom att hota med pistol mot någons mage och begå nya brott. Enligt Ekots granskning begår så många som var femte av dessa personer nya brott medan de köar till fängelse.

Fängelseköerna har eskalerat och vuxit kraftigt under Morgan Johanssons tid som justitieminister. Det är ett slag i ansiktet på alla brottsoffer. Frågan är vem som bär ansvaret. Är det kommunerna där också, Morgan Johansson, eller inser Morgan Johansson sitt eget ansvar? Det är min fråga.

Jag vill i detta sammanhang deklarera att Kristdemokraterna kommer att stödja misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson som justitieminister. Det är 100 dagar kvar till valet. Det är viktigt att byta ut regeringen, men vi kan börja med Morgan Johansson.

Fru talman! När det gäller misstroendeförklaringen förstår jag på sätt och vis att Sverigedemokraterna lyfter upp den frågan, för de ser väl framför sig att de själva ska få flytta in på Justitiedepartementet, det vill säga att det är Sverigedemokraterna som framöver ska få bestämma över sådant som polis, åklagare och domstolar. Där är jag övertygad om att Kristdemokraterna kommer att öppna dörren in till Justitiedepartementet för Sverigedemokraterna, om de får chansen.

När det gäller fängelsefrågan dömer vi fler än någonsin tidigare. Vi har fler frihetsberövade än någonsin tidigare. Vi har över 7 000 i häkten och på anstalter. Vi hade en situation för några år sedan då man var tvungen att förlänga tiden för inställelse för att avtjäna straff från 50 till 75 dagar och sedan till 100 dagar. Nu är vi nere på 75 dagar igen. Jag ser framför mig att vi, när vi nu fortsätter att bygga ut fängelserna så mycket som vi gör, kommer att kunna pressa ned också den tiden.

Fru talman! Detta är ett av många exempel på att regeringen och Morgan Johansson har missbedömt kriminaliteten fatalt. När det gäller Ekots rapportering blir Morgan Johansson närmast förvånad över effekten.

Kristdemokraterna vill skärpa straffen ännu mer än vad regeringen har gjort. Det är därför vi tar höjd för att kriminalvården måste byggas ut ännu mer än vad regeringen föreslår. Vi föreslår också att man ska hyra platser utomlands för att avlasta svensk kriminalvård och få fler bakom lås och bom. Detta har Morgan Johansson sagt nej till. Varför?

Fru talman! Jag vill peka på att det inte finns någon regering som har byggt ut kriminalvården på det sätt som vi har gjort. Vi bygger nu nya fängelser i Trelleborg och Kalmar, och vi bygger nytt häkte i Västerås. Vi öppnar upp det gamla fängelset i Härnösand igen - jag ska besöka det i nästa vecka. Det gör att vi successivt ökar platserna med sammanlagt nästan 40 procent på bara några års sikt.

Vi sätter alltså av resurser, men när högerbudgeten gick igenom för några år sedan fanns det alldeles för lite pengar avsatta till kriminalvården. Där har alltså Kristdemokraterna visat att det är de som inte tar kriminalvården på allvar.

Fru talman! För drygt ett år sedan föreslog den dåvarande finansministern Magdalena Andersson en ny skatt på sparande på investeringssparkonto med motiveringen att det blivit alltför förmånligt med köp av aktier och fonder på ISK.

Den nuvarande finansministern Mikael Damberg sa nyligen att det inte är aktuellt med skattehöjning, och sedan dess har regeringen försökt blanda bort korten när det gäller vad som egentligen väntar efter valet om Socialdemokraterna får fortsätta att styra Sverige. Oron är stor bland småsparare, som redan har fått se sina tillgångar minska, med pandemi, krig, skenande priser på el, drivmedel och livsmedel och nu också stigande räntor, vilket slår hårt mot den breda medelklassen.

Givet Socialdemokraternas olika besked är min fråga till finansministern: Kommer regeringen att höja skatten på investeringssparkonton efter valet om de vinner?

Fru talman! Det var klara besked från Socialdemokraternas sida. Men Socialdemokraterna har ett regeringsunderlag med Vänsterpartiet och Miljöpartiet som har lovat stora skattechocker för landets breda medelklass om de vinner valet. Jag är därför inte nöjd med det svar som jag får av finansministern angående Socialdemokraternas syn. Därför ställer jag återigen den enkla frågan: Kan Socialdemokraterna lova att det inte blir någon höjning av skatten på ISK om Vänstern och Miljöpartiet ingår i regeringsunderlaget efter valet?

Fru talman! Jag kan bara konstatera att ISK finns här för att stanna. Det är en bra form för att spara, inte minst i aktier. Regeringen har inte lagt fram något förslag om att försämra ISK, och vi planerar inte att lägga fram några förslag om att försämra ISK.

Vad jag förstår är den här frågestunden till för att svara på frågor om regeringens utövande av politik, och det är exakt det som jag har svarat på.

Fru talman! Vi står inför ett klimatnödläge. Antalet demokratier i världen minskar. Rysslands krig i Ukraina höjer matpriserna, och miljoner människor hamnar under svältgränsen.

I detta läge har regeringen valt att minska på det svenska biståndet. Sveriges kommuner blir större biståndsmottagare än de tio största länderna som vi arbetar i. Biståndsorganisationer måste betala tillbaka.

Berätta för hungrande människor att maten måste minska så att den inte räcker till dem som svälter.

Därför vill jag fråga finansminister Mikael Damberg varför regeringen sänker biståndet till svältande människor och biståndet för att bekämpa klimatförändringarna och stärka demokratin när det behövs som bäst.

Fru talman! Sverige är ett av de länder i världen som satsar absolut mest på biståndspolitik därför att vi ser att vi har ett ansvar för inte bara hur vi har det i vårt eget land utan också för hur världen utvecklas. Det kommer Sverige att fortsätta med. Vi är ett av få länder som når upp till enprocentsmålet.

Däremot har vi ett krig i Ukraina, i Europa, som inte bara plågar Ukrainas folk utan som också leder till att stora grupper människor tvingas på flykt undan Ukraina. Det är kvinnor och barn som tvingas ta sin tillflykt också till Sverige. Då finns det ett internationellt regelverk kopplat till biståndet som innebär att man har rätt att ta kostnader för flyktingmottagande under det första året på flykt från biståndet. Sverige tillämpar det också i denna situation när vi nu tar emot väldigt många människor som är på flykt undan krigets Ukraina. Det är fullt i enlighet med de internationella regelverk som finns för internationellt bistånd.

Fru talman! Sverige går med överskott. Regeringen har råd att ge mig och andra höginkomsttagare kontantstöd. Regeringen har också möjlighet att hålla kvar biståndet när det behövs som bäst.

Vi i Miljöpartiet tycker att avräkningarna för flyktingmottagande ska minimeras, för biståndet behövs för de människor som nu svälter på grund av Rysslands krig.

Fru talman! Jag har full respekt för att man kan föra den typen av diskussioner. Jag tycker också att Sverige tar ett ansvar när vi tar emot flyktingar från Ukraina till vårt land och att vi också i enlighet med internationella regelverk för biståndet använder en del pengar till det.

Jag kan också konstatera att den avräkning som sker i dag är mindre än den avräkning som skedde 2015 då Sverige också gjorde en avräkning från biståndet.

Fru talman! Det märks på så många sätt att vi är i en valrörelse. Inte minst märks det i sociala medier där Moderaterna sprider påståenden om socialdemokratisk politik.

Nu, liksom i valrörelsen 2014 och 2018, cirkulerar påståenden om att Socialdemokraterna vill återinföra fastighetsskatten. Moderaterna i Stockholms län driver en kampanj där de visar hur mycket mer bostadsrättsägare och villaägare ska få betala i fastighetsskatt om Socialdemokraterna vinner valet.

Min fråga till finansminister Mikael Damberg är: Avser finansministern att återinföra fastighetsskatten?

Fru talman! Jag tackar Eva Lindh för frågan. Svaret på frågan är nej. Jag kommer inte att återinföra fastighetsskatten. Vi socialdemokrater vill inte införa fastighetsskatten igen. Det har vi kongressbeslut på.

Men att Moderaterna säger detta inför varje valrörelse är tyvärr ingenting nytt. År 2014 påstod de att vi socialdemokrater skulle höja skatten för vanliga människor med 25 000 kronor. Vi har haft en socialdemokratiskt ledd regering i åtta år, och det har fortfarande inte hänt och det kommer inte att hända. Men det tyder väl lite grann på desperation när de tvingas hitta på saker om andra partiers politik.

Men det finns andra grupper som kan vara oroliga för att man inte tar in skatter och finansierar välfärd. Vad händer med en byggnadsarbetare som blir av med jobbet och får se sin a-kasseersättning sänkt med Moderaternas förslag? Det handlar om en sänkning av a-kasseersättningen på 6 000-7 000 kronor i månaden för den som blir av med jobbet.

Därför kommer vi nog i denna debatt att behöva diskutera vanliga människors oro för sin ekonomi, inte minst a-kassan.

Fru talman! Jag noterar det tydliga svaret från finansministern om att det inte ska införas någon fastighetsskatt om Socialdemokraterna vinner valet.

Men vi står också inför stora investeringar och stora utmaningar framöver. Inte minst planeras en historiskt stor utbyggnad av försvaret, och man ska uppnå minst 2 procent av bnp.

Hur ser finansministern på finansieringen av detta i framtiden?

Fru talman! Det är en viktig fråga. Åtta partier i Sveriges riksdag är överens om att Sverige behöver ett starkare militärt försvar och att vi ska upp till 2 procent av bnp så snart det är möjligt. Det innebär stora åtaganden. Jag har som finansminister sagt att det vore rimligt att de åtta partier som är överens om att öka utgifterna också är överens om några principer för finansieringen. Jag har sagt att vi till exempel borde diskutera att i ett sådant här läge inte så snabbt betala av på statsskulden, som Danmark och Tyskland gör. Vi har exakt samma vägval för att klara detta så att det inte blir stora besparingskrav på välfärden när vi nu bygger ut det militära försvaret.

Fru talman! Sverige plågas av grov gängkriminalitet. Hittills i år har 31 personer skjutits ihjäl. Poliser säger upp sig i frustration och hopplöshet, och begåvningskraven för sökande till polisutbildningen sänks. Var femte dömd begår nya brott i väntan på straff. Och väntetiden för nytt pass är flera månader.

Under sina åtta år som justitieminister har Morgan Johansson misslyckats med de flesta uppgifter som åligger hans ämbete. Nyss väcktes det misstroende mot justitieministern.

Tänker justitieministern föregripa processen, ta sitt ansvar och avgå självmant?

Fru talman! Återigen: Under de åtta år som jag har varit justitieminister har vi genomfört rekordstora satsningar på rättsväsendet. Vi har nu fler poliser än någonsin. Polisen har mer resurser än någonsin. Man har bättre verktyg än någonsin. Vi har fler frihetsberövade än någonsin. Och bara nästa vecka går det ut ytterligare 800 nya poliser från de utbildningar som vi startade bland annat i Borås och i Malmö. Ingen regering har genomfört så stora satsningar på rättsväsendet som den här regeringen har gjort.

Jag ser fram emot att fortsätta den politiken - fortsätta skärpa straffen mot gängkriminella, fortsätta att bygga ut rättsväsendet och fortsätta att fokusera på mäns våld mot kvinnor som också är ett stort samhällsproblem.

Jag har inga planer på att föregripa någon sin helst process i denna del, utan jag ser snarare detta som ett utspel inför valrörelsen. Och det ska tolkas precis på det sättet.

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till kulturministern.

I SVT:s Uppdrag granskning framkom nyligen att välkända Stockholms moské på Södermalm förvägrar kvinnor rätten att skilja sig utan tillstånd från sina män. Man sätter alltså sharialagar före svensk lag. Länge har också moskéns kopplingar till det islamistiska nätverket Muslimska brödraskapet varit kända - kopplingar som bland annat lyfts fram i rapporter beställda av MSB.

Trossamfundet bakom Stockholms moské finansieras trots detta med mångmiljonbidrag årligen genom Myndigheten för stöd till trossamfund. Kulturministern har även personligen besökt moskén i år och på så sätt legitimerat den här verksamheten. I en debatt med mig har ministern jämfört detta med att besöka Svenska kyrkan.

Min fråga är: Kommer regeringen att fortsätta besöka, legitimera och dela ut mångmiljonbidrag till moskéer som sätter sharialagar före svensk lag?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Ett nytt demokrativillkor för statliga bidrag till civilsamhället ska införas. Det ska säkerställa att statsbidrag bara går till civilsamhällesorganisationer vars verksamhet är förenlig med samhällets grundläggande värderingar. Samma sak gäller statsstöd som går till trossamfund. Så sent som för två veckor sedan lämnade vi in detta förslag till ny lagstiftning. Där framgår att inga samfund som utövar våld, tvång och hot eller diskriminerar individer ska få stöd. De ska inte heller få stöd om de har företrädare som gör detta eller om de uppmanar till sådant agerande.

Som svar på din fråga, Jonas Andersson i Linghem: Ja, jag kommer att fortsätta att besöka trossamfund. Som kulturminister kommer jag absolut att göra det.

Fru talman! Skatteverket ändrar just nu förutsättningarna för utbyggnad av bredband och andra anläggningar på landsbygden. Skatteverkets ställningstagande avseende att moms ska betalas på insatskapital i ekonomiska föreningar som driver olika slags anläggningar, vilket i de flesta fall är exempelvis vägsamfälligheter och bredbandsföreningar, förändrar förutsättningarna för fortsatt bredbandsutbyggnad.

Skatteverket har nu alltså gjort ett nytt ställningstagande gällande hur detta ska tolkas. I förlängningen kan detta innebära att en förening mitt under innevarande verksamhetsår behöver ändra i sin redovisning, administration och förvaltning. Detta drabbar människor i hela landet, framför allt på landsbygden, i sådant som berör dem i deras vardag - bland annat fiber och vägar. Jag ställde en skriftlig fråga om detta till finansministern för några veckor sedan.

Min fråga till finansminister Mikael Damberg blir: Avser finansministern att ta några generella initiativ, till exempel förslag till lagförändringar mot bakgrund av Skatteverkets ställningstagande om moms på insatskapital i ekonomiska föreningar?

Fru talman! Som frågeställaren väl känner till är Skatteverket en myndighet under regeringen, och regeringen ska inte ha synpunkter på vilka beslut Skatteverket fattar. Myndigheten tolkar lagstiftning och direktiv på egen hand och har att göra det. Den ansvarar således för sina beslut.

Det jag kan konstatera i den större frågan är att regeringen har vidtagit många åtgärder för att inte minst underlätta och snabba på bredbandsutbyggnaden runt om i Sverige. Vi har kraftigt ökat stödet till detta, och vi har en stor plan för att se till att hela Sverige ska kopplas upp, så att människor överallt i hela landet får möjlighet att använda modern teknik både i vardagen och i sitt företagande. Det är alltså en viktig fråga för regeringen, och vi kommer naturligtvis att följa och fortsätta att arbeta med den.

Fru talman! Mäns våld mot kvinnor är ett stort problem. För dem som är utsatta för fysiskt eller psykiskt våld i nära relationer är tillvaron oerhört svår - ibland livsfarlig.

Att inte kunna lämna en destruktiv relation med en partner som misshandlar kan få mycket stora konsekvenser. Det krävs mod för att lämna relationen, men när man väl har tagit steget att göra det är det inte säkert att man är fri. Det ekonomiska våldet som följer i spåret av en separation är allvarligt. Utan en bodelning och fungerande ekonomi är det oerhört svårt att till exempel skaffa en ny bostad. Genom att inte medverka i bodelningen och ständigt förhala processen kan en förövare i flera år förstöra livet för den som försöker lämna förövaren.

Vad tänker ministern göra för att hjälpa dessa våldsutsatta personer att bli fria och slippa utdragna bodelningsprocesser?

Fru talman! Mäns våld mot kvinnor är en av våra allra mest prioriterade frågor. Vi säger ofta att det är gängkriminaliteten och mäns våld mot kvinnor som är våra huvudprioriteringar.

Det har också märkts i vår politik. Vi har skärpt straffet för grov kvinnofridskränkning; det gjorde vi så sent som den 1 januari. Vi skärpte straffet för överträdelse av kontaktförbud. Vi gjorde det lättare att sätta fotboja på förföljande män. Vi har sett till att permanenta och öka resurserna till kvinnojourerna så att de har mer pengar än någonsin tidigare att röra sig med. Vi går också vidare - på riksdagens bord ligger bland annat ett förslag om skärpt straff för våldtäkt och skärpt påföljd för sexköp.

Bodelningsfrågan har diskuterats ett antal gånger i interpellationsdebatter. Det är så att domstolarna har verkningsfulla medel för att skynda på processen. Jag skulle kunna säga att vi nog behöver utvärdera hur de verktygen används, för jag är också angelägen om att se till att den som har tagit steget ut ur ett destruktivt förhållande kan få en ordnad ekonomisk situation så fort som möjligt. Jag ser alltså fram emot en sådan utvärdering.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ida Karkiainen.

Att vi tar stora kliv i den hållbara omställningen är nödvändigt. Att man går före inom den offentliga verksamheten tycker jag är viktigt för att vi ska nå de hållbarhetsmål som finns, men det känns allt oftare som att näringslivet både är snabbare på bollen och har mycket enklare att lösa uppgiften. Därför har jag funderat lite grann på hur man ska kunna få våra upphandlingar inom LOU att faktiskt bidra i arbetet för att uppnå hållbarhet. Kommuner och regioner gör ju upphandlingar värda ungefär 600 miljarder varje år, och de pengarna borde kunna bidra till hållbarhet.

Att finna rätt upphandlingskriterier kan vara knivigt för en liten, enskild kommun, men det finns ju hjälp att få i form av tredjepartscertifieringar. De är anpassade, utredda och uppföljda. Min fråga till statsrådet är därför om man kan tänka sig att lagstifta om den möjligheten längre fram.

Fru talman! Tack för en mycket angelägen fråga, Larry Söder!

Som många känner till är upphandlingsregelverket något som kanske kan kännas väldigt komplext och svårt och som något som alltid gynnar lägsta pris, men det är inte sant. Det finns oändligt många verktyg för att inom den offentliga upphandlingen uppnå större samhälleliga intressen. Vi upphandlar ju för 800 miljarder varje år, och det är klart att de pengarna ska kunna användas för att uppnå hållbarhet och för att bidra till samhället på olika sätt.

På regeringens bord har vi en del förslag som vi har jobbat med, bland annat om att beakta samhällsintressen och hur man kan beakta hållbarhet ytterligare i den typen av upphandlingar. Men det handlar framför allt om arbetet med att få på plats en ändamålsenlig inköpsorganisation hos de inköpande organisationerna. Där finns det nämligen mycket potential att faktiskt styra upphandlingarna med dessa samhälleliga mål i sikte - att helt enkelt kunna nyttja upphandlingarna på ett bättre sätt. Det är inte säkert att lagstiftning alltid är lösningen på frågan.

Fru talman! Den 20 april fattade en enig riskdag beslutet att tillkännage för regeringen att den skyndsamt ska utreda ett avskaffande av den så kallade internmomsen för ideella organisationer. Samtliga partier, inklusive Socialdemokraterna, står bakom detta.

Trots det kommer det nu signaler från civilsamhället om att Finansdepartementet inte alls tänker utreda avskaffandet av internmomsen utan helt enkelt vägrar. Det måste anses anmärkningsvärt att regeringen behandlar ett tillkännagivande från riksdagen på det här sättet. Det vore också ett stort slöseri med människors ideella engagemang ifall de i stället för att servera soppa till hemlösa, leda knattelag och teatergrupper eller hålla studiecirklar behövde lägga sin tid och energi på att administrera internmoms.

Med anledning av detta vill jag fråga ansvarigt statsråd Mikael Damberg: Vilka åtgärder avser du att vidta för att riksdagens beslut ska verkställas och en snabbutredning om avskaffandet av internmomsen genomföras?

Fru talman! Först vill jag säga att den ideella sektorn i Sverige spelar en väldigt stor roll. Det har vi också visat genom olika stöd och kraftfulla åtgärder, inte minst under pandemin då den ideella sektorn har spelat en helt avgörande roll för människor. Den är alltså en väldigt viktig del i hur svenskt samhällsliv fungerar, och därför är det viktigt med goda villkor.

När det gäller riksdagens tillkännagivanden bereder regeringen alltid dessa och tar dem på stort allvar. Vi återkommer när vi har nya besked att ge efter att ha analyserat tillkännagivanden och ser vilka vägar framåt som finns att gå.

Fru talman! Sedan 2010 har över 300 kvinnor mördats av en man de har levt med - en pojkvän eller en exman. Det är nästan lika många som vi är ledamöter här i kammaren. De här morden kom inte plötsligt, utan många gånger sker sådana här mord efter en lång period då man har larmat och sökt hjälp. Den farligaste perioden för en kvinna börjar i den stund då hon väljer att lämna en man.

Långt fler kvinnor utsätts dagligen för fysiskt och psykiskt förtryck och hot och hat. Det här är inte bara ett problem för kvinnor. Över 300 barn förlorade under den här perioden sin mamma. 104 av dem fanns på plats när mordet skedde, och 57 av dem såg när mordet begicks. Över 300 000 barn lever i hem med våldsamma relationer.

Justitieministern har redan berättat om viktiga åtgärder, men min fråga är: Finns det fler viktiga delar som vi i samhället gemensamt kan jobba med för att mäns våld mot kvinnor ska få ett slut?

Fru talman! Vi har ett helt 40-punktsprogram som vi nu genomför steg för steg. Jag nämnde några av åtgärderna tidigare: skärpta straff för grov kvinnofridskränkning, skärpta straff för överträdelse av kontaktförbud, att det ska vara lättare att sätta fotboja på de förföljande männen och att porta mannen från den gemensamma bostaden. Vår linje måste vara den att i ett sådant här fall, när det är våld i familjen och det är mannen som utövar våldet, är det mannen som ska flytta och inte kvinnan som ska behöva göra det. Här finns fortfarande väldigt mycket att göra.

Samtyckeslagen, som reformerade sexualbrottslagstiftningen på ett påtagligt sätt, drev vi igenom. Barnfridslagen kom förra året, och den innebär att om en man slår sin fru inför sina barn begår han ett brott inte bara mot henne utan också mot barnen som blir självständiga målsägare i målet och kan få skadestånd från pappan.

Vi ser nu också över umgängesreglerna. Min uppfattning är att en våldsam man inte bara är en dålig make utan också en dålig pappa, och det måste komma till uttryck tydligare när det gäller umgängesreglerna.

Fru talman! I dag lämnar konstitutionsutskottet sitt granskningsbetänkande där ett enigt konstitutionsutskott har granskat regeringen och kommit till gemensamma slutsatser. Några av de slutsatser som konstitutionsutskottet kommer till även i år rör uttalanden av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson som har visat sig inte fullt ut visa vad som är rätt och riktigt. Det är en omskrivning för att det som han har sagt inte stämmer. Det har inte varit sant.

Det är inte första gången. Jag har som KU-ledamot svårt att komma ihåg ett granskningsbetänkande under den gångna mandatperioden där Morgan Johansson inte har förekommit och där det inte har påtalats brister.

Därför vill jag fråga Morgan Johansson: Vilka åtgärder avser han att vidta för att i framtiden undvika att återfalla i den här formen av brister?

Fru talman! Jag ska naturligtvis granska vad konstitutionsutskottet har skrivit om detta - det är en självklarhet. Men jag kan inte låta bli att göra en notering, och det är att KU tydligen inte har tyckt att de här ärendena har varit så viktiga att man har bemödat sig om att kalla mig till utskottet för att fråga mig om detta. Det är väl sådana här ärenden som man bara expedierar via papper. Det har jag sett tidigare också. Med flera av de anmärkningar som KU har gjort på flera av mina kollegor är det precis samma sak, det vill säga KU bryr sig inte ens om att kalla till utskottet för att fråga vad man menar.

Hade man gjort det från KU:s sida skulle jag ha kunnat förklara exakt vad de här frågorna handlade om. Min uppfattning är att jag har uttryckt mig på ett korrekt sätt, och sedan är det kanske en tolkningsfråga från inte minst oppositionen hur de här uttalandena ska tolkas.

Nästa gång kanske konstitutionsutskottet, innan man anmärker på saker och ting, faktiskt kallar det ansvariga statsrådet till utskottet så att statsrådet får en möjlighet att svara på frågor.

Fru talman! Långt innan Ukrainakrisen fick vi i södra Sverige känna på resultatet av de självdestruktiva beslut som tagits av regeringen. När ni drev igenom höjningen av effektskatten resulterade det i att Ringhals stängde ned två reaktorer. Resultatet blev höga elpriser på grund av elbrist. Till detta driver sanktionerna mot Ryssland upp priserna ytterligare i södra Sverige. Ännu dyrare blir elen eftersom momsen tillkommer på priset och är baserad på elpriset. Vinnaren är staten. Ju högre elpris, desto större momsintäkter.

Min fråga till finansministern är om regeringen kommer att tillfälligt sänka momsen på el eller ta bort punktskatterna för att underlätta för hårt pressade elkonsumenter.

Fru talman! Det är en märklig historiebeskrivning här när det gäller hur beslut har fattats. Det var inga politiska beslut som innebar att vi stängde ned kärnkraften, utan det var ekonomiska beslut. Vi avskaffade också effektskatten i en bred energipolitisk överenskommelse i den här kammaren. Man kan notera att det största oppositionspartiet då jublade och sa att man hade räddat kärnkraften i Sverige. Det sättet att jobba långsiktigt med energipolitik för att driva fler investeringar till Sverige är viktigt, och det fortsätter vi med.

Nu har kriget gjort att vi fått en ny situation och gaspriserna i Europa har drivits upp, vilket pressar upp energipriserna i hela Europa - inte riktigt lika mycket i Sverige som i många andra länder, men det påverkar vanliga hushåll här. Därför har regeringen gått fram med ett stödpaket där vi också kompenserar de hushåll, inte minst i södra Sverige, som har haft de dyraste elräkningarna. Vi valde också att förlänga stödet just till södra Sverige därför att man har haft väldigt stora kostnader där. Det visar att regeringen tar den här frågan på stort allvar.

Fru talman! Vi ser att vi har stora problem med köer på Arlanda. Det är svårt att få fram personal som kan hantera framför allt passkontrollerna. I veckan som gick har vi haft Swedavia hos oss i trafikutskottet, och de är väldigt tydliga med att det delvis är en covideffekt, alltså för att människor inte fortsätter att jobba i organisationen och har fått jobb på annan plats. En annan fråga som också lyfts fram är kanske inte det som man hör i medierna ibland, att det skulle vara kommunerna - Sigtuna och så - som har problem utan snarare att det är Säpo som har problem att leverera säkerhetsgranskningar.

Då blir min fråga till Morgan Johansson: Vad gör regeringen för att påskynda dessa processer? Vi kan ju inte under en längre tid fortsätta att ha den här typen av kösituation. Arlanda är en central och viktig flygplats för både inrikesflyget och utrikesflyget, och detta ger just nu Sverige väldigt dåligt rykte.

Fru talman! Jag har sett att det har pågått något slags blame game i det här ärendet den senaste veckan med ständiga försök att lägga skulden på Säkerhetspolisen. Jag vill bara säga att handläggningstiden när det gäller kontroll av ny personal nu är två till tre veckor. Det har den varit sedan i mars. Faktum är att regeringen i början av året hade en dialog med Säkerhetspolisen för att kunna få ned handläggningstiderna som då var längre. Det har Säkerhetspolisen arbetat väldigt intensivt med. Det är inte i nuläget, och har inte varit så sedan i mars, någon flaskhals hos Säkerhetspolisen.

Skulle man vilja pressa det ytterligare, så att det går snabbare än två till tre veckor, är jag rädd att det inte kommer att gå att upprätthålla kvaliteten i de här säkerhetskontrollerna för personalen. Det skulle innebära att man äventyrar flygsäkerheten, och det kommer vi aldrig att vara beredda att göra.

Fru talman! I flera år har Liberalerna arbetat för att förbjuda omvändelseterapi, alltså häxkonst där personer ska botas från den sexuella läggning eller könsidentitet som de föds med. Häromdagen gjorde Aftonbladet en viktig granskning i frågan som bekräftar både vår bild och slutsatserna i utredningen från MUCF. Omvändelseterapi finns och pågår här i Sverige.

I går hoppade en pingstpastor på både mig och min kollega Robert Hannah i sociala medier och påstod att ett förbud skulle strida mot religion och yttrandefrihet. Samma person bjöd in till en omvändelseträff. Man baxnar, fru talman.

Detta pågår här och nu. Jag kan konstatera att regeringen inte direkt sprungit sig svettig för att hitta ett förbud mot den här kränkningen och denna moderna form av häxkonst. Min fråga till statsrådet Johansson är om och i så fall när regeringen kommer med ett förbud mot omvändelseterapi.

Fru talman! Det har legat på MCUF att granska förekomsten av det här och se hur man skulle kunna gå vidare. Jag utesluter inte alls kommande åtgärder även på det straffrättsliga området. Men då måste man återigen väga in vilka aspekter detta har rörande religionsfriheten, som är grundlagsskyddad. Detta är en grannlaga uppgift. Jag ser framför mig att det är en fråga som vi skulle kunna återkomma till. Nu har vi i alla fall ett underlag. Vi att det här förekommer och hur det ser ut. Låt oss ta frågan därifrån framåt! Jag utesluter inte alls straffrättsliga åtgärder på området.

Fru talman! De senaste veckorna har vi hört om trossamfund som nekar kvinnor skilsmässa och om trossamfund vars företrädare är öppna med medverkan i sexhandel. Det här är trossamfund som i dag tar emot statsstöd.

Nyligen presenterades de nya demokrativillkoren för stöd till trossamfund. Det är ett viktigt steg mot en bättre lagstiftning. Kan kulturministern garantera att de nya demokrativillkoren kommer att se till att inga skattepengar går till trossamfund som hindrar kvinnor från att ta ut skilsmässa eller tvingar kvinnor till prostitution?

Fru talman! Jag tackar för frågan och möjligheten att klargöra detta. Här finns det ett enkelt svar: Ja, jag kan garantera att inga sådana trossamfund ska kunna få stöd. Inga trossamfund som utövar tvång eller våld, diskriminerar individer eller bryter mot principen om allas lika värde ska kunna ta emot statligt stöd, inte heller om deras företrädare gör det eller uppmuntrar till det. De nya demokrativillkoren innebär att det blir tydligare vad ett samfund inte får göra och att det blir enklare att frånta samfunden stöd. Samtliga trossamfund som i dag tar emot stöd kommer att prövas mot de nya villkoren när de träder i kraft. Då kommer inga samfund som medverkar i sexhandel eller nekar kvinnor skilsmässa att få en enda skattekrona. Det kan jag garantera.

Fru talman! Problemen med folkbokföringen har blivit mer och mer uppenbara på sistone. På grund av den stora och okontrollerade invandringen har också problem uppdagats med att många invandrare har flera identiteter, vilket kan utnyttjas bland annat i samband med bidragsfusk och organiserad brottslighet. Migrationsverket bedömde 2017 att det fanns cirka 60 000 individer registrerade med två eller fler kända identiteter, för övrigt med ett stort förmodat mörkertal. Skatteverket har gjort bedömningen att mellan 30 och 50 procent av de nyanlända har multipla identiteter. Polismyndigheten har noterat samma problem.

Nu har regeringen lagt fram en proposition som syftar till att komma till rätta med de problem som eventuellt uppstår med nyanlända från och med nästa år, men några förslag för att lösa dagens redan existerande kaos har man inte lagt fram. Jag frågar finansministern Mikael Damberg: Vad avser regeringen att vidta för åtgärder för att komma till rätta med de multipla identiteterna?

Fru talman! Först vill jag säga att jag inte instämmer helt i frågeställarens beskrivning. Det gäller inte minst de sifferuppgifter som gavs.

Men det här är ett stort och allvarligt problem. Vi har gett myndigheter flera olika uppdrag kopplat till detta. Myndigheterna har fått mer pengar för att jobba med att se till att inte minst registerhållningen är korrekt. Det här är ett område där vi jobbar med väldigt stor frenesi. Myndigheterna tar egna initiativ. Vi har också haft pilotprojekt i de kommuner där vi har sett stora problem med samordningsnummer och felaktig folkbokföring. De erfarenheterna tas nu vidare gentemot myndigheterna men också i lagstiftningsarbetet framöver. Det är ett prioriterat arbete att ha ordning och reda i registren för att se till att ingen kan missbruka de offentliga uppgifterna eller få del av offentliga medel. Kriminella och fuskare ska inte få skattemedel.

Fru talman! Fredagen den 20 maj sköts en ung man ihjäl i Varberga i Örebro. Jag passerade platsen cirka tio minuter efter mordet. I söndags sköts ytterligare två unga män i Varberga. På lördag kommer lokala organisationer att genomföra en manifestation mot det meningslösa våldet.

Justitieministern har redogjort för hur mycket man har satsat på brott och straff, på att utöka polisens möjligheter och på att tillsätta fler poliser. Vi vet också att pengar till förebyggande arbete har kommit kommunen till del. Det förebyggande arbetet är det viktigaste vi kan göra för att förhindra nya unga män att begå brott mot andra män.

Min fråga till justitieministern är: På vilket sätt är regeringen beredd att permanenta satsningen? Det kan väl inte vara så att det bara är projektpengar till kommunerna?

Fru talman! Gängkriminaliteten är ett av våra allra största samhällsproblem. Så är det bara. Vi ser det varje dag när det gäller skjutningar och sprängningar. Vi har jobbat under de här åtta åren för att bygga ut rättsväsendet. Nu har vi därför fler poliser och bättre verktyg än någonsin. Vi har fler övervakningskameror och mer avlyssning. Vi har mer pengar till Kriminalvården, till åklagare, till domstolar och till hela rättskedjan. Det har också lett till att vi har fler i fängelse än någonsin. Sammanlagt är det faktiskt över 7 000 i häkten och på anstalter.

Ändå fortsätter skjutningarna. Varför då? Jo, därför att det för varje kille vi tar står en bakom som är beredd att kliva i de skor som blir tomma. Det talar för att vi utöver allt det vi gör för rättsväsendet måste satsa på det förebyggande arbetet för att bryta nyrekryteringen. Då handlar det om skola, socialtjänst och fritidsverksamhet, som kan göra skillnad på riktigt i de här sektorerna. Kommunerna har ett oerhört viktigt arbete framför sig att använda de överskott som de har men också nytillkommande pengar från staten och satsa för att bryta nyrekryteringen. Där ska staten och kommunsektorn jobba tillsammans.

Fru talman! Två kvinnor har i helgen hittats svårt skadade. Raden av våldsdåd mot kvinnor är lång. Så sent som förra veckan mördades en 14-årig flicka. Förra våren, då fem kvinnor mördades på tre veckor, tog regeringen fram ett program för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Ett år senare anser Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer att utvecklingen gått åt fel håll. Jag citerar dess ordförande: "Den politik de bedriver har gjort skillnad, men tyvärr inte till det bättre." Ordföranden för Unizon, som samlar över 130 kvinno- och ungdomsjourer, menar: "Om något märker vi en försämring över tid. Vårt arbete med att stötta och skydda kvinnor och barn har inte fått mer stöd, och inte heller blivit mer samordnat."

I regeringens faktablad om en feministisk regering läser man: "Mäns våld mot kvinnor ska upphöra." För 20 år sedan lovade Morgan Johansson att Sverige skulle bli narkotikafritt. För 5 år sedan hävdades det att den organiserade brottsligheten höll på att knäckas. Jag vill därför fråga Morgan Johansson: Hur lång tid kommer det att ta för regeringen att få mäns våld mot kvinnor att upphöra?

Fru talman! Det stämmer att vi förra året tog fram 40-punktsprogrammet, som vi nu jobbar med. Så sent som den 1 januari gjorde vi en serie viktiga straffrättsliga skärpningar. Jag har nämnt dem tidigare. Vi skärpte straffet för grov kvinnofridskränkning. Vi skärpte straffet för överträdelse av kontaktförbud. Vi gjorde det lättare att sätta fotboja på de förföljande männen. Vi såg till att göra det lättare att porta män från den gemensamma bostaden. Vi har också permanentat och höjt stödet till både kvinnojourer och brottsofferjourer, så att de nu har mer pengar att röra sig med än någonsin tidigare. Vi kommer att fortsätta på den vägen och öka stödet till de organisationerna, för de är oerhört viktiga.

Men samtidigt ska man förstå att det här är ett långsiktigt arbete. Detta är ett problem som har funnits i alla tider. För att verkligen kunna gå till botten med problemet och göra någonting åt det behöver man se att det är männen som måste förändras för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Därför krävs det ett förebyggande arbete även där för att se till att förändra attityder och arbeta redan från början med unga män och pojkar.

Fru talman! Det nuvarande reseavdraget har tjänat ut och inrymmer även felaktiga avdrag. Kvinnor som åker kollektivt har också missgynnats.

Regeringen föreslår nu ett nytt, modernt, färdmedelsneutralt och avståndsbaserat system för skatteavdrag för resor. Vilka är de största fördelarna med det nya förslaget, anser finansministern?

Fru talman! Putins krig i Ukraina har drivit upp drivmedelspriserna, men det har också satt ljuset på hur många människor i vårt land som är helt beroende av bilen för att skjutsa till och från skolan och ta sig till och från arbetsplatsen.

Jag tycker därför att det är väldigt viktigt att vi nu reformerar reseavdraget och gör det färdmedelsneutralt och avståndsbaserat. Det innebär att till exempel en kvinna som tar tåget mellan Köping och Västerås till jobbet med det nya systemet kommer att få 8 400 kronor. I dag får hon noll kronor.

Vi förbättrar också nivåerna i dagens reseavdrag från 18,50 till 25 kronor. Det förbättrar reseavdraget för många. Det är 260 000 människor som kommer att få ta del av det nya reseavdraget som inte får ta del av reseavdraget i dag. Det är en stor reform för att göra det möjligt att resa till och från jobbet.

(Applåder)

Fru talman! Regeringen beslutade den 19 maj att uppdra åt Migrationsverket att "analysera och föreslå insatser för att stödja återvandring och frivilligt återvändande till Ukraina".

Det är i och för sig inget fel i detta, men det är ändå lite underligt att man väljer ut just en specifik migrantgrupp som ska vara föremål för denna återvandringspolitik. Det regeringen vill är alltså att en grupp, som till absolut största del består av kvinnor och barn, ska återvända. Samtidigt vill man att andra migrantgrupper, som till absolut största del består av vuxna män, inte bara ska stanna kvar för evigt utan också bli allt fler.

Jag tänkte höra om Morgan Johansson kunde förklara hur det här hänger ihop med den så kallade feministiska utrikespolitiken.

Fru talman! Först och främst: Den typen av arbete har funnits länge generellt för alla grupper, det vill säga att underlätta för den som vill åka hem igen och åka tillbaka till sitt land. Sådana uppdrag har funnits för alla; vi pekar inte ut någon särskild grupp.

Däremot är det så att en del av dem som har kommit hit under våren och fått skydd här under de här vårmånaderna nu har sett utvecklingen i Ukraina, och en del av dem vill faktiskt åka tillbaka igen. De hoppas på att situationen är mer stabil och tryggare än de kanske trodde för någon månad sedan. Då vill vi försöka se till att ge stöd så att de kan komma tillbaka till sitt land.

Men ingen kommer att tvingas åka iväg någonstans, utan detta är ett sätt att underlätta för dem som vill åka tillbaka igen. Det har varit viktigt för oss att säga: Ni får stanna i Sverige så länge ni behöver det för er trygghet! Men vill man åka tillbaka ska vi hjälpa till med det.

Fru talman! Sverige är ett av de mest extrema länderna i världen. Vi är unika när det gäller att tillåta vinstdrivande aktiebolag att suga ut pengar ur skolan som skulle ha gått till våra barn och unga. Vi har liknande problem inom vården, äldreomsorgen och LSS. På olika sätt har marknadskrafterna ätit sig djupare och djupare in.

Samtidigt har vi en väldigt låg andel idéburen välfärd i Sverige. De idéburna har konkurrerats ut av vinstdrivande aktörer som lägger underbud och sänker kvaliteten för att göra vinst.

Nu, i dag, ligger det förslag på riksdagens bord som vi ska fatta beslut om. Jag undrar om civilministern kan berätta lite grann för oss om hur det här kan bidra till att vi återtar den demokratiska kontrollen över Sverige.

Fru talman! Tack, Sofie Eriksson, för frågan! Det är mycket riktigt så att ni alldeles strax ska rösta om förslaget om att försöka underlätta för idéburna organisationer att delta i välfärden.

Vi har ett system i dag där det är väldigt svårt för idéburna aktörer att vara med. Sverige skiljer också ut sig jämfört med andra länder när det gäller andelen. I Sverige är det 3 procent idéburna organisationer som deltar i välfärdstjänster medan andelen i till exempel Danmark ligger på 14 procent. Tittar man på Nederländerna ser man att andelen är 47 procent.

Många länder är alltså betydligt bättre än Sverige på det här området, så det är angeläget med en ny lagstiftning för att få de här sakerna på plats. Det är ju precis som ledamoten säger; det finns så mycket mer än vinstintresset som man behöver jobba med när det gäller välfärdstjänster. Många av de idéburna organisationerna, som återinvesterar i sin organisation, har ett annat tänk än vinstdrivna aktörer har.

På det här sättet kommer vi också att låta kommunerna få en större frihet när det gäller att välja de aktörer de tycker är bäst.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga riktar sig till civilministern. Den regionala och lokala närvaron för statliga myndigheter och verk är av stor vikt för en väl fungerande samhällsservice och beredskap.

Under pandemin, och även nu under pågående krig i Europas närområde, har frågor om stärkt beredskap för krisarbete ställts på sin spets. Även omfattande skogsbränder, stormar och andra extrema väderförhållanden på senare år har oroat och utmanat den statliga närvaron lokalt.

Länsstyrelsernas roll är självklart viktig gentemot kommuner och lokalsamhällen. Men också de centrala myndigheterna, exempelvis MSB, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Läkemedelsverket och Boverket, behöver stärkas i sitt regionala arbete.

Den satsning som nyligen presenterades av regeringen, en ny myndighetsreform i syfte att just stärka motståndskraften i fredstida kriser och vid höjd beredskap, bygger just på en indelning där det regionala behovet av ökad statlig närvaro ska tillgodoses.

Vilka initiativ avser civilministern att ta för att följa upp detta?

Fru talman! Tack, Per-Arne Håkansson, för en mycket angelägen fråga! Den kan tyckas vara lite nördig och intern, men den är ack så viktig.

Det är mycket riktigt så att vi den 25 maj beslutade om en ny förordning som underlättar för myndigheter att indela sig i en liknande indelning. Det är också knutet till det beslut som vi fattade i regeringen och som jag och Morgan Johansson presenterade den 19 maj kopplat till att vi nu har beslutat om sex civilområden för att kunna uppnå den största möjliga totalförsvarseffekten i respektive region.

Den indelning av våra myndigheter som vi har i dag i Sverige ser ut som ett lapptäcke. Ingen myndighetsindelning liknar den andra. Det här är därför en angelägen reform också när det gäller att stärka samverkan mellan myndigheterna och underlätta samarbete, inte minst i tider av kris. Det handlar om vikten av att ha en god beredskap.

Frågestunden var härmed avslutad.