Interpellationssvar - Hundsmuggling och risken för rabies - 2022-04-29

Fru talman! Yasmine Eriksson har frågat mig om jag avser att verka för ett ökat fokus på den illegala införseln av hundar och hur jag ser på riskerna att få in rabies till Sverige.

Inledningsvis vill jag nämna att jag också ser mycket allvarligt på den ökning av illegalt insmugglade hundar som skedde under förra året. Det är olagligt att smuggla in djur till Sverige, och det är straffbart att köpa ett insmugglat djur.

Tyvärr är det dock inte helt enkelt att komma till rätta med problemet. Så länge det finns köpare för de illegalt införda hundarna finns också incitament att fortsätta att smuggla hundar. Försvinner marknaden och lönsamheten försvinner också incitamenten för smuggling.

Det bästa en blivande hundägare kan göra är därför att köpa en hund som man är helt säker på har fötts upp och vuxit upp under goda förhållanden. Berörda myndigheter - Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt och Tullverket - arbetar med att sprida kunskap och information på olika sätt för att stödja potentiella hundköpare.

För att förstärka det myndighetsgemensamma samarbetet på det här området startade Statens jordbruksverk 2020 ett samverkansforum där SVA, Tullverket, Folkhälsomyndigheten, länsstyrelserna, de regionala smittskyddsläkarna och Arbetsmiljöverket är representerade.

Sverige har ett gott djurhälsoläge och är fritt från flera smittor, bland annat rabies. Detta vill vi såklart fortsätta att värna. Det är inte ovanligt att smuggelhundar har falska hälsointyg och saknar tillräckligt skydd mot rabies. Rabies är en mycket allvarlig och dödlig sjukdom som kan drabba både djur och människor. För att förebygga smittspridning är rabiesvaccinering därför ett av de viktigaste kraven för att få föra in hundar i Sverige.

Den illegala handeln med hundar är ofta också förenad med allvarliga djurskyddsproblem. Hundar föds upp, hålls och transporteras under mycket dåliga förhållanden.

De senaste åren har Tullverkets resurser stärkts avsevärt. Myndighetens anslag har under perioden 2017-2021 ökat med 30 procent, vilket gjort att antalet anställda ökat med cirka 350 personer under samma period. De ytterligare höjningar som gjordes i och med riksdagens budgetbeslut för 2022 gör att Tullverket kan anställa ännu fler tulltjänstemän i syfte att bland annat upprätthålla gränsskyddet och förstärka myndighetens brottsbekämpande arbete.

Det är viktigt att frågan om hundsmuggling fortsätter att uppmärksammas, och jag följer utvecklingen noga.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag ställde den här interpellationen för att den illegala handeln med hundar tycks öka, vilket är oroande ur många aspekter. Vi vet att många av de hundar som smugglas in i Sverige utsätts för stort lidande och att även tikarna i valpfabrikerna lever under fruktansvärda förhållanden i en miljö som är långt från de djurskyddskrav vi ställer i Sverige.

Det tycks av allt att döma ha varit efter coronapandemins intåg som vi kunde se en mycket större efterfrågan på sällskapsdjur, inte minst hundar. Den stora efterfrågan har gjort att våra inhemska uppfödare har haft svårt att möta den - en situation som kriminella i både Sverige och andra länder utnyttjar till fullo.

Men detta har ett pris, och det är på hundarnas bekostnad. Inte sällan kommer de insmugglade hundarna från rena valpfabriker utomlands där hundarna lever under miserabla förhållanden och inte får den omsorg de behöver. Hundarna förvaras flera åt gången i trånga burar, och tikarna behandlas som kassakor med ett enda syfte: att producera så många valpar som möjligt på så kort tid som möjligt.

Det har även uppdagats fall där tikarnas stämband har förstörts för att de inte ska kunna skälla och därmed avslöja den kriminella verksamheten.

Valparna tas också alltför tidigt från sina mödrar och får resa gömda i trånga transporter utan att rastas och många gånger utan tillgång till mat och vatten.

Smugglarna lyckas alltför ofta ta sig in i Sverige med hundarna, antingen för att de inte har fastnat i någon kontroll eller för att de har lyckats ta sig igenom tullen med falska papper på hundarna.

I dag ställs krav på vaccinationsintyg, men när hundarna inte är vaccinerade som de ska finns en överhängande risk att de tar med sig sjukdomar såsom rabies. Förutom att de själva kan bli sjuka riskerar de att smitta andra djur och även människor. Det skulle vara förödande, för rabies är en dödlig sjukdom där man bara har ett par veckor kvar att leva om man blir smittad. Och som jag nämnde i interpellationen dör cirka 60 000 personer i världen av rabies varje år.

Även om Sverige i dag är förklarat rabiesfritt måste vi föra en daglig kamp för att låta det förbli så, framför allt eftersom vi vet att rabies finns i många av de länder som många av smuggelhundarna kommer från.

Hur ser statsrådet på rabiesfrågan? Jag förstår att hon liksom jag oroas, men finns det en beredskap för att hantera en eventuell smittspridning av rabies i Sverige?

Fru talman! Jag delar verkligen Yasmine Erikssons synpunkter på detta sätt att hantera djur. Det är ofta organiserad brottslighet som bedriver denna verksamhet och att hantera djur på detta sätt stämmer inte någonstans överens med vår svenska djurskyddslagstiftning.

Det stämmer inte heller överens med den djurskyddslagstiftning som EU har och nu kommer att skärpa. Här har Sverige varit väldigt pådrivande tillsammans med till exempel Danmark och Tyskland och jobbat hårt för att stärka djurskyddet i hela EU.

Att få in rabies eller andra smittor är inget önskvärt scenario. Vi har sluppit det länge, och det ska vi fortsätta göra. Det är just därför myndigheterna jobbar med informationsinsatser, och Tullverket har fått fler anställda för att kunna hitta detta direkt vid gräns.

Trots detta är det som Yasmine Eriksson säger. Det har kommit in hundar i Sverige. Enligt Jordbruksverkets siffror kom 462 hundar in förra året, och det var en ökning från året innan.

Detta är något vi följer och försöker åtgärda med hjälp av våra myndigheter. I en kampanj försöker vi tala om för människor att vi förstår att de längtar efter hund men att de måste ta ansvar och inte köpa en insmugglad hund. Längtan får inte vara så stark att man stöder kriminell verksamhet. Det är också hårda straff på det här. Straffskalan är hård och stärktes här i kammaren för inte så länge sedan.

Jag kan bara säga, fru talman, att det här är en fråga som regeringen jobbar med på olika sätt. Jag delar Yasmine Erikssons åsikt att detta är ett bedrövligt sätt att hantera ett djur på.

Fru talman! Om vi nu får in rabies i Sverige genom de ovaccinerade hundarna är det ofta veterinärer som blir de första att upptäcka att en hund är ovaccinerad eller kanske drabbad av viruset. I gårdagens djurskyddsdebatt hörde jag min riksdagskollega berätta om ett besök hon hade gjort på veterinärklinik, där de nu själva överväger om de ska vaccinera sig mot rabies på grund av den ökade risken.

Jag frågade i mitt förra inlägg om regeringen har beredskap för ett scenario där det pågår smittspridning av rabies. Finns det till exempel tillräckligt med lager av rabiesvaccin för att kunna skala upp vaccinationen, och skulle den i så fall kunna vara kostnadsfri för dem som arbetar med djur?

Om rabies nu påträffas hos ett djur som besöker veterinär har veterinären anmälningsplikt till Jordbruksverket. Däremot, om veterinären misstänker att det rör sig om en smuggelhund, gäller ingen anmälningsplikt till polis eller annan myndighet. Och många veterinärer har till och med känt sig hindrade att göra en anmälan på grund av tystnadsplikt eller för att de är rädda för att bryta mot dataskyddsförordningen GDPR.

Sverigedemokraterna vill se ett undantag i GDPR-förordningen för just detta ändamål, något som ministerns parti inte ställde sig bakom i gårdagens omröstning i riksdagen. Hur ser ministern på förslaget? För trots ett nej till undantag i GDPR-förordningen riktade vi ett tillkännagivande till regeringen om att möjliggöra för veterinärer att upprätta en anmälan om de fattar misstanke om smuggelbrott.

Hur ser ministern på detta? Kommer ministern att vara lyhörd för dessa veterinärer som ägnar sin vardag åt att hjälpa djur men som stöter på motstånd genom byråkrati och förordningar? Kommer ministern att underlätta för veterinärer att vara en del i arbetet för att få stopp på hundsmugglingen till Sverige? Om vi ska få bukt med denna brottslighet måste vi hitta dem som utför den och lagföra de kriminella.

Min förhoppning är att vi en dag ska bli kvitt den illegala hundsmugglingen. Ett problem som jag har stött på är när de hundvalpar som olovligt förts in eller ska föras in i Sverige ska säljas. Det sker ofta på e-handelsplatser. Där kan det vara svårt för en köpare att urskilja att det rör sig om en smuggelhund. Och om det ändå upptäcks kan det vara svårt att finna ut vem som verkligen ligger bakom en annons och vem som bär ansvaret för försäljningen. Därför behöver krav ställas vid annonsering av hundar, som säkerställer vem som är den faktiska säljaren. Om man upptäcker att det handlar om försäljning av smuggelhundar kan man väcka åtal. Är detta något som ministern kommer att arbeta för framöver?

Fru talman! Precis som ledamoten säger var den debatten i går, och jag har fått till mig att det har riktats tillkännagivanden. Dessa har jag inte hunnit hantera till i dag, men jag kommer naturligtvis att titta på dem så fort de kommer till departementet.

Vad gäller veterinärers möjligheter att anmäla smuggling finns det bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. De gäller dock inte om veterinären är skyldig att lämna en uppgift enligt lag eller förordning. I djurskyddslagen finns en sådan skyldighet reglerad för veterinärer och andra personer som tillhör gruppen djurhälsopersonal. De ska anmäla till kontrollmyndigheterna om de finner anledning att anta att ett djur inte hålls eller sköts i enlighet med djurskyddslagen.

Däremot är det, precis som ledamoten säger, så att man inte kan anmäla enbart på misstanke om att ett djur har förts in i strid med införselreglerna. Den misstanken kan man inte anmäla. Men jag kommer naturligtvis att titta över riksdagens tillkännagivanden.

Regeringen har jobbat hårt och vill fortsätta att jobba hårt med djurskydd. Vi har lämnat över det som riksdagen debatterade i går. Även om det kom tre tillkännagivanden kommer den nya djurskyddslagen på förslag av regeringen. Djurskydd är något som regeringen verkligen vill stärka och har stärkt.

Fru talman! Som ministern beskriver pågår mycket arbete för att hantera riskerna med insmugglade hundar. Genom dessa insatser har troligtvis också antalet hundar som stoppats vid landsgränsen ökat.

År 2020 stoppades 294 hundar. Förra året var siffran inte 400 hundar, som ministern anförde, utan 523, varav 86 var i så dåligt skick att man var tvungen att avliva dem på plats. 377 avvisades vid gränsen och nekades tillträde till Sverige. Tullverket säger själva att det är väldigt vanligt när de har nekat en transport att man ändå tar sig till Sverige via en annan rutt, mycket därför att Tullverket faktiskt inte anser sig ha tillräckliga resurser för att ha bemanning överallt där det skulle behövas.

Dessutom verkar de 523 stoppade hundarna förra året bara vara en bråkdel av alla hundar som förs in i Sverige. Länsstyrelsen Skåne gjorde under förra året stickprov av djurtransporterna för att få en bättre uppskattning av hur många hundar det faktiskt rör sig om. Deras uppskattning är att det görs 10 000-15 000 hundtransporter till Sverige varje år. Det är oerhört många.

Trots att satsningar gjorts på Tullverket räcker det med största sannolikhet inte, utan det är givet att vi behöver få till fler åtgärder än dem vi har i dag för att motarbeta de kriminella handlingarna mot djur. Till exempel skulle ett EU-gemensamt hundregister kunna upprättas. Är detta något som landsbygdsministern kommer att verka för?

Fru talman! Tack, Yasmine Eriksson, för ditt engagemang i dessa frågor!

Som jag inledde med vill jag förtydliga att vi har stärkt tullen för att vi ska ha fler tulltjänstemän och åtgärda all typ av smuggling redan vid gränsen. Vi har höjt straffen. Det är straffbart att smuggla eller köpa ett insmugglat djur, och straffskalan för detta är böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt är det lägst sex månader och högst sex år. Det handlar alltså om stränga straff.

Myndigheterna har också samordnat sig för att kunna sprida den information som är viktig. Det handlar om ett köp- och säljförfarande där många längtar efter ett djur, men man måste också ta ansvar så att man inte på grund av sin längtan köper ett djur som har lidit på vägen därför att det har smugglats in i Sverige.

Det handlar alltså om flera saker som vi gör för att både stärka djurskyddet och se till att vi inte får in smittsamma sjukdomar till Sverige, till exempel rabies.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.