Arbetsplenum - Offentlighet, sekretess och integritet - 2022-04-20

Herr talman! Konstitutionsutskottets betänkande om offentlighet, sekretess och integritet rymmer många intressanta frågor. Det handlar om några av kärnuppgifterna för konstitutionsutskottet att slå vakt om, men jag kommer att koncentrera mig på två av dessa frågor och vill inledningsvis yrka bifall till reservation nummer 7.

Inom begreppet integritetsskydd ryms ett flertal olika aspekter. En av dem handlar om skyddet för personliga data och skyddet gentemot illasinnade, kanske företag eller främmande makter. Europeiska unionen har genom det som vi känner som GDPR eller personuppgiftsskyddsförordningen säkerställt detta. Det innebär bland annat att man inte får lagra personuppgifter hur som helst utanför Europeiska unionen.

Inledningsvis fanns det ett avtal mellan Europeiska unionen och USA om att kunna lagra personuppgifter på andra sidan Atlanten. Detta var till gagn såväl för skyddet av vår personliga integritet som för företag och teknisk utveckling på många olika sätt och vis. Att detta har fallit, herr talman, har lett till att vi inom den statliga förvaltningen eller i Sverige över huvud taget inte får använda oss av till exempel den form av videokommunikationsprogramvaror som lagrar uppgifter utanför Europeiska unionen. Detta har begränsat våra förutsättningar att kommunicera med andra, och det finns saker som kan behöva utvecklas här.

Schrems II-domen har med andra ord inneburit att vi har utmaningar på detta område som vi behöver komma till rätta med. Det enda sättet att göra det är ett nytt avtal med till exempel USA och andra vänligt sinnade ekonomier för att säkerställa att vi kan utbyta teknologi och erfarenheter och utvecklas tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Ingen av oss vill lämpa över våra personuppgifter till exempel till ryska servrar, men vi måste kunna samarbeta med andra utanför Europeiska unionen. Därför betonar vi moderater vikten av att regeringen vidtar snabba åtgärder för att inom ramen för Europeiska unionen få till stånd ett nytt sådant avtal med bland andra USA.

Men även på hemmaplan har vi utmaningar, herr talman. I Sverige har vi något så fint som en integritetsskyddsmyndighet, vilket är något som vi ska vara stolta över. Denna myndighet har som uppgift att slå vakt om vårt integritetsskydd. Detta är inte något som vi kan ta för givet. Det är viktigt och en värdefull uppgift. I det arbetet måste vi samtidigt klara av balansen mellan att skydda vår integritet och att inte hämma teknisk utveckling och framskridande som leder till förbättringar av vårt samhälle.

Regleringsbrevet till Integritetsskyddsmyndigheten, så som det ser ut i dag, kan uppfattas som någorlunda ensidigt. Detta har lett till vissa problem framför allt när det gäller möjligheterna till teknisk utveckling, då Integritetsskyddsmyndigheten - helt i enlighet med sitt uppdrag, ska tilläggas - har stoppat vissa förutsättningar som annars hade kunnat finnas. Man hade på ett integritetssäkert sätt kunnat tillåta teknikutveckling som i dag har hämmats.

Vi moderater vill därför att regeringen får i uppdrag av riksdagen att se över detta för att säkerställa att Integritetsskyddsmyndigheten inte bara har ett integritetsskyddsuppdrag utan också ett uppdrag att hjälpa till i balansgången mellan att skydda integritet och att möjliggöra teknisk utveckling, och i bästa fall kunna förena dessa två i en god symbios där man möjliggör ett gott integritetsskydd och framsteg inom våra svenska innovationer som stärker Sveriges roll i den internationella ekonomin.

Herr talman! Frågor om gränserna för det offentligas skyldigheter att dela med sig av information är en högst väsentlig fråga för det fria demokratiska statsskicket. Sverige har en lång och hedervärd tradition av offentlighet - att i grunden bör alla handlingar som rör det allmänna och samhällets styre vara offentliga.

En särskilt viktig aspekt av det offentligas hantering av information rör Sverigedemokraternas yrkande i betänkandet: informationsutbyte mellan myndigheter. Jag vill därmed passa på att yrka bifall till vår reservation l i KU28.

Ingen, herr talman, kan väl i skuggan av påskhelgens våldsamma upplopp i våra så kallade utanförskapsområden förneka att det offentliga bör ta till alla medel för att så effektivt som möjligt kunna samverka mot sådant som terrorism, utnyttjande av välfärdssystem, gängbrottslighet och olika former av antisociala beteenden.

Respekt för principer om sekretess är fundamentalt, men sekretessregler kan samtidigt inte tillåtas komma i vägen för myndigheters plikt att på ett effektivt sätt fullgöra sin myndighetsutövning. Det enda rimliga är att myndigheter bör kunna få tillgång till all information som är relevant för deras ansvarsområde, även om denna information kommer från andra myndigheter.

Rådande undantagsregler som finns för detta syfte är alltför snäva, och vi behöver få till stånd en bättre balansgång än den nuvarande. En möjlig lösning vore att skapa gemensamma register för information, och en annan är att förenkla bestämmelserna om handlingsoffentlighet och sekretess. Vi ser positivt på den utredning som regeringen tillsatte den 3 juni 2021 för att motverka bidragsbrott men ser med viss oro på att en motsvarande utredning saknas för myndighetssamordning av information kopplat till brottslighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Det är just gällande kriminaliteten som vi återkommande kan se att det offentliga brister. Bidragsfusk är ett stort problem, särskilt när det kan kopplas till organiserad brottslighet. Att myndigheters samordning för att motverka gängvåld eller terrorism hämmas av sekretessregler är dock ett mer akut problem. Har svenska myndigheter verkligen tillgång till alla medel de behöver för att kväsa den grova organiserade brottsligheten? Här behöver regeringen göra mer.

Vi i Sverigedemokraterna menar att ett första steg i tillvägagångssättet vore att tillsätta en utredning i just detta syfte, antingen kopplad till just brottslighet eller som generellt omprövar reglerna om myndighetssamordning av information. En så pass relevant fråga kan helt enkelt inte anstå.

Herr talman! Centerpartiet har två reservationer i detta betänkande, och jag vill yrka bifall till reservation 4.

Vi lever i en tid som ter sig mycket osäker. Det finns hotbilder men faktiskt också enorma möjligheter. I den ena vågskålen ligger integritet, frihet och öppenhet. I den andra vågskålen ligger övervakning, brottslighet, förtryck och kontroll. Begreppet övervakning är självklart dubbelt. I det kan det ligga en frihet men samtidigt förtryck helt beroende på av vem och hur det används och vem som har kontroll över övervakningsverktygen.

Herr talman! Den teknologiska utvecklingen har på kort tid, sett i ett lite större perspektiv, givit oss möjligheter att å ena sidan skapa väldigt mycket trygghet, och å andra sidan skapa möjligheter att övervaka medborgarna till exempel genom kameraövervakning och insyn i digitala kommunikationer. En sådan övervakning kan grunda sig på goda skäl, till exempel brottsbekämpning. Information om varje individ samlas i dag i stora mängder även av offentliga aktörer.

Centerpartiet vill tillsätta en utredning med uppdrag att stärka medborgarnas kontroll över hur det offentliga använder deras personliga data. Centerpartiet vill stärka individens kontroll över sina personliga data och skapa bättre insyn i hur myndigheter och andra offentliga aktörer använder dessa uppgifter. Vi menar att man bör överväga att införa en lösning som innebär att medborgarna får information om och när deras personliga data använts eller överförts från en myndighet till en annan i Sverige. Med all självklarhet måste situationer som till exempel brottsutredningar och andra saker kopplade till kriminalitet undantas i fråga om detta. Samtidigt som vi med de nya tekniska landvinningarna gör allt vi kan för att bekämpa brottslighet måste det balanseras mot individens rätt till integritet.

Herr talman! Jag har själv erfarenhet av att arbeta för stärkt kameraövervakning och för att stärka andra kontrollsystem från när jag hade förtroendeuppdrag lokalt. Bara för några år sedan var det en väldigt komplicerad fråga att sätta upp en övervakningskamera på allmän plats. Det tog oss i min kommun väldigt lång tid och mycket arbete att övertyga både länsstyrelse och polis om nödvändigheten av det. Dessutom kan jag som smålänning konstatera att vi som kommun fick betala hälften av kostnaden för att få denna övervakningskamera på plats, trots att det egentligen var en polisiär fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

I dag ser jag ett helt annat tempo i utbyggnaden av de system som övervakar oss som individer. Mycket är motiverat. Men min poäng är att vi hela tiden måste pröva proportionaliteten i allt detta, i synnerhet då det är teknikdrivet och ger enorma möjligheter att bygga olika system. Som bekant slår teknik många gånger politik. Det är just därför som det är viktigt att ha integritetsperspektivet tydligt när personliga data och information samlas.

Herr talman! Vi diskuterar nu ett betänkande med motioner från allmänna motionstiden som behandlar frågor om offentlighet, sekretess och integritet. Det är alltså en viktig och grundläggande del i den svenska förvaltningen.

Att invånare och medier har tillgång till information från myndigheterna och kan begära ut handlingar är grundläggande för att upprätthålla tilltro till myndigheterna. Det är en viktig del för att kunna granska myndigheterna i landet. Att människors integritet ska skyddas är förstås självklart.

I detta betänkande behandlas en mängd olika motioner och olika frågor. Jag tänker uppehålla mig vid frågan om insyn i utbetalningar av anställningsstöd till företag.

Det finns flera former av anställningsstöd som ska underlätta för människor som av olika skäl står långt från arbetsmarknaden att få ett jobb. Det är självklart att det ska vara sekretess när det gäller uppgifter om vilka individer det handlar om och vilka skäl det är som gör att stöd betalas ut. Men det är ganska obegripligt att det inte är offentligt vilket stöd som betalas ut till företagen, alltså inte stödet till den enskilde utan stödet till företaget.

Jag är invald som ledamot för Örebro län och under lång tid bott i Hallsberg. Där var det "allmänt känt" att ett företag i en grannkommun var väldigt bra på att använda sig av olika former av anställningsstöd och att många faktiskt fick börja sitt arbetsliv där. Det var också "allmänt känt" att nästan ingen fick ett fast jobb och att anställningarna inte varade längre än den tid som anställningsstöd kunde betalas ut. Och direkt anställdes sedan en ny person med någon form av anställningsstöd.

Den här kunskapen som var "allmänt känd" var kanske rätt eller helt fel. Men eftersom det är sekretess i fråga om det anställningsstöd som betalas ut till företag kunde ingen undersöka och granska hur det var med detta. Det är förstås inte bra.

Vi i Vänsterpartiet har flera gånger motionerat om att detta måste ändras. Utskottsmajoriteten har avstyrkt och riksdagen har avslagit förslaget varje gång. Man har inte ansett att det finns behov av att göra dessa uppgifter offentliga. Den senaste fullständiga hanteringen av frågan skedde under våren 2019.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Som bekant har det hänt en del sedan våren 2019. Våren 2020 fanns det stöd i riksdagen för att införa ett nytt system för stöd till korttidsarbete med anledning av coronapandemin. Detta stöd har gjort det möjligt för arbetsgivare att minska arbetstiden för personal men fortfarande ha dessa personer kvar som anställda och få stöd av staten för en del av kostnaden.

I samband med detta infördes också en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att sekretess inte gäller för beslut om stöd vid korttidsarbete. Detta tillägg gjordes för att tillgodose allmänhetens och mediernas intresse av insyn i dessa ärenden.

Vår uppfattning är att det finns precis samma behov av insyn i ärenden som gäller alla andra former av anställningsstöd. Att det ska vara möjligt att granska detta borde vara självklart. Och nu finns det en möjlighet för riksdagen att faktiskt åtgärda den stora skillnad som finns mellan olika former av anställningsstöd.

Därmed yrkar jag bifall till reservation 2.

Herr talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 3.

Herr talman! Integritet handlar om individens rätt att få bestämma över åtkomsten till den egna sfären. Med framsteg inom tekniken skapas nya möjligheter för den enskilde men också nya sårbarheter.

För att skydda alla medborgares rättigheter och privatliv måste skyddet för den egna personen på internet förbättras. Samtidigt ligger det i definitionen av integritet att ägarskapet över den egna informationen måste ligga hos den enskilde.

Individen bör ha möjlighet att påverka informationsinsamling som upplevs kränka den personliga integriteten. Det gäller inte bara Sverige utan även EU. Alla nya EU-förslag bör analyseras ur ett integritetsperspektiv.

Skyddet för privatlivet är centralt i ett fritt samhälle. Ingen har rätt att veta allt om dig, och liberaler värnar den personliga integriteten.

Integritetsskyddet på nätet blir en allt viktigare fråga. I dagens samhälle handlar integritet om myndighetsregister, brottsbekämpning och privata företags databanker. Integritetsfrågorna bör ges en större tyngd när nya regler införs. Ibland måste integriteten vägas mot andra viktiga intressen, som arbetet mot terrorism eller andra brott. Men integritetsfrågorna måste analyseras noggrant när nya lagar stiftas. Så är det dock inte alltid i dag.

Herr talman! Privatpersoner lämnar ifrån sig allt fler uppgifter om sig själva och sina köpvanor, särskilt på nätet. När vi blir kunder blir integritetsfrågorna än mer aktuella.

Vi liberaler anser att individer ska få tydligare insyn i vilka uppgifter som lagras och hur de används. Det ska också vara lättare att få uppgifter raderade i samband med att kundrelationen upphör. Konsumenternas integritetsskydd vid köp på internet behöver förstärkas.

Näthandeln innebär stora fördelar för konsumenten genom exempelvis ett ökat utbud, men den växande näthandeln innebär också att konsumenter lämnar ifrån sig allt fler uppgifter om sig själva och sina konsumtionsmönster - uppgifter som säljs vidare till andra företag på ett sätt som är omöjligt för individen att överblicka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Företag som erbjuder gratistjänster på nätet begär i utbyte tillgång till information som rör konsumenten. Även om detta kräver konsumentens samtycke är konsekvenserna svåra att överblicka. Lagstiftningen behöver skärpas. Det handlar om vilken typ av uppgifter som företagen får spara och hur länge uppgifterna får sparas innan ett nytt samtycke måste inhämtas från den enskilde.

Konsumenter bör även få bättre möjligheter att få sina uppgifter raderade. Lagar och regler som inskränker den enskildes rätt till sina personuppgifter på internet måste följas upp.

Åtgärder på internet som syftar till att bekämpa organiserad brottslighet måste vidare vägas mot den enskildes rätt till integritet.

Det finns också ett behov av att förbättra konsumentskyddet för barn och skyddet mot marknadsföring riktad till barn på internet.

Därför menar Liberalerna att regeringen i en årlig skrivelse till riksdagen bör redovisa utvecklingen när det gäller skyddet för den personliga integriteten. Skrivelsen bör också belysa både de legala förutsättningarna för integritetsskyddet och den övergripande utvecklingen vad gäller användningen av olika slags informationsteknik som påverkar integriteten.

Avslutningsvis, herr talman, bör varje människas rätt till integritet vara stark. Personlig integritet är en aspekt av människans värdighet som avser rätten för varje människa att ha sin egenart och inre sfär respekterad. Individens rätt till integritet omfattas av FN:s mänskliga rättigheter, artikel 12. Individens rätt till integritet åtnjuter även grundlagsskydd i vår svenska regeringsform.

Varje människas rätt till integritet är viktig att värna!

Herr talman! Offentlighetsprincipen är central i svensk rättsordning. Den innebär att allmänheten, enskilda individer och medier kan ha insyn i statens göromål, som ju i grunden är våra gemensamma göromål. Precis som detta är en central del i svensk rättsordning är även den enskilda medborgarens rätt till integritet och privatliv grundlagsskyddad, som min kollega talade om tidigare.

Båda dessa principer - statens offentlighet och den enskilda medborgarens rätt till integritet - är vägledande i vårt arbete kring offentlighet och sekretess.

Herr talman! På bordet i dag har vi konstitutionsutskottets betänkande 2021/22:KU28 Offentlighet, sekretess och integritet, som behandlar motionsyrkanden på detta tema. Jag vill här rikta uppmärksamheten mot ett område som behandlas i år, nämligen frågan om olika sekretessmarkeringar, regleringar och möjligheten för myndigheter att samverka genom underlättat informationsutbyte.

Herr talman! Sekretess gäller mellan myndigheter och mellan självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet. Detta motiveras av skyddet för den enskildes integritet. Ett samarbete mellan myndigheter kan i många situationer vara nödvändigt exempelvis för att värna den enskildes rättssäkerhet eller hälsa eller för att bekämpa brott. För att ett sådant samarbete inte ska omöjliggöras finns redan i dag ett stort antal sekretessbrytande bestämmelser som ger möjlighet till informationsutbyte mellan och inom myndigheter. Det handlar alltså om bestämmelser som möjliggör för myndigheter att dela information med varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Herr talman! Därutöver kan det vara bra att påminna sig om att den enskilde även som huvudregel enligt 12 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen helt eller delvis kan häva den sekretess som gäller till skydd för personen ifråga, alltså för honom eller henne, något som förekommer i sammanhang där den enskilde är i behov av samverkande myndigheter.

Det finns alltså redan i dag flera exempel på bestämmelser som tar sikte på och möjliggör samverkan mellan myndigheter. Men, herr talman, det har funnits områden där vi har sett att kriminella har använt reglerna om sekretess och integritet, alltså de välkända statliga stuprören, för att tillskansa sig skattemedel olagligen. Det handlar alltså om välfärdsbrottslighet, där kriminella har utnyttjat de svenska reglerna för att berika sig själva på bekostnad av svenska skattebetalare. Det är naturligtvis helt oacceptabelt. Det är ju stöld.

Därför har vi socialdemokrater i regeringsställning inlett en statlig offensiv mot fusk och välfärdsbrottslighet där en viktig del just handlar om ökad samverkan mellan myndigheter.

I höstas presenterade regeringen förslaget om att inrätta en ny myndighet för systemövergripande kontroll av utbetalningar från välfärdssystemen. Arbetet med att motverka de felaktiga utbetalningarna och bidragsbrotten är viktigt för förtroendet för hela vår välfärd. Den nya myndigheten kommer därför att få i uppdrag att motverka fusk och felaktiga utbetalningar genom systemövergripande analyser av utbetalningar från välfärdssystemen. Myndigheten kommer också att få i uppgift att betala ut ersättningar som beslutas av välfärdsmyndigheter som exempelvis Försäkringskassan.

Myndigheten ska i sitt arbete väga den enskildes rätt till integritet mot det allmännas behov av tillgång till information i kontrollsyfte. Myndigheten ska inleda sin verksamhet nästa år, 2023.

Herr talman! Inte en enda krona ska gå till kriminella. Från Socialdemokraternas sida är vi fast beslutna att slå ned hårt på alla angrepp på det gemensamma.

I höstas föreslog regeringen också betydande tillskott till befintliga myndigheter och deras arbete för att motverka felaktiga utbetalningar, skattebrott, bidragsbrott, arbetslivskriminalitet, penningtvätt och finansiering av terrorism, något som det också talades om här tidigare. Även åtgärder för ordning och reda på vägarna ingick.

Herr talman! Den statliga offensiven innebär att det ska bli fler razzior på byggarbetsplatser, fler kontroller av yrkestrafiken på våra vägar och ett intensifierat arbete för att se till att våra skattepengar inte går till fuskare och kriminella.

Det är många myndigheter som ingår i denna breda offensiv: Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Inspektionen för vård och omsorg, Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Finansinspektionen, länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland, Polismyndigheten, Spelinspektionen, Fastighetsmäklarinspektionen och Transportstyrelsen.

Det här kommer att göra skillnad.

Offentlighet, sekretess och integritet

Herr talman! De svenska reglerna om offentlighet, sekretess och integritet är viktiga beståndsdelar i vår demokrati och rättsordning. Vi ska skydda och värna dem. En del av detta är att försvara dem, och oss som land, mot kriminellas försök att utnyttja dessa principer för egen vinnings skull.

Här gäller det att vi gör kloka och genomtänkta avvägningar och står enade för att skydda principerna kring offentlighet, sekretess och integritet å ena sidan och för att skydda våra gemensamma resurser å andra sidan. Regeringens statliga offensiv mot fusk och välfärdsbrottslighet handlar om detta.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag tacka för ordet och yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)