Herr talman! Vi i civilutskottet ser såklart fram emot att så snart som möjligt behandla regeringens skrivelse med anledning av den förödande kritik som Riksrevisionen riktade mot fastighetsbildningen i Sverige. Detta är ju någonting som har påtalats länge av olika partier i Sveriges riksdag, inte minst Centerpartiet. Samtidigt som det finns en kritik mot vad lantmäteriverksamheten levererar ska man också visa stor uppskattning för det stora och viktiga arbete som görs av lantmätare och kartingenjörer hos myndigheten och hos de 39 kommunala lantmäterierna.
Sedan 1600-talet har vi i Sverige haft ordning och reda i fastighetsbildningen. Detta är något som säkerställer äganderätten, som är viktig för Centerpartiet. Det stärker den enskilde gentemot staten och olika kommersiella intressen. Det finns 3,3 miljoner fastigheter i landet.
Det ska också sägas att Lantmäteriet sköter uppdraget med digitalisering med den äran, och det kommer att stärka möjligheterna att planera och bygga i framtiden genom att vi får en öppnare och mer effektiv planerings- och byggprocess. Det är min förhoppning att det arbetet också leder till en snabbare och effektivare förrättningsverksamhet, men det resultatet har vi inte sett ännu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsrådet Danielsson är försiktig i sin kritik och håller inne med vad regeringen tänker vidta för åtgärder. Och det är naturligt. Regeringen kommer att återkomma, men jag förväntar mig att regeringen den gången tar problemen med Lantmäteriet på större allvar. Det är ju främst de långa handläggningstiderna och även avgifternas storlek och förutsägbarhet som har föranlett Riksrevisionens granskning.
Enligt granskningen är den tid som ett ärende ligger hos Lantmäteriet utan att ens skrivas in ett halvår - sex månader! - och totalt sett ligger genomsnittshandläggningstiderna runt ett år. Så har det varit det senaste tiotalet år. Vi har alltså inte sett någon förbättring.
Väntetider för att få in kompletterande handlingar från sakägare och till exempel kommunen anses vara en orsak, men i själva verket är det så att den som får en förfrågan om att komplettera ett ärende har bråttom. Därmed kommer handlingarna ganska snabbt tillbaka till Lantmäteriet, där de åter blir liggande. Tidstjuvarna finns enligt Riksrevisionen inom lantmäteriverksamheten, bland annat när ett ärende flyttas från en handläggare till en annan, och det är det som tar tid.
Det är också brist på lantmätare. Varför det har blivit så kanske ni regeringsföreträdare kan förklara. Är det brist på utbildning till lantmätare? Är arbetet som lantmätare inte tillräckligt attraktivt vad gäller arbetsuppgifter, utmaningar och inkomst? Är det en sak som påverkar? Varför slutar statligt anställda lantmätare för att börja arbeta i den kanske mer högavlönade och intressanta bygg- och anläggningsbranschen? Har Lantmäteriet de resurser de behöver för att kunna bli effektivare, eller är det något annat än budgetsatsningar som behövs? Det behöver tillsättas en utredning som den här gången syftar till att reformera Lantmäteriets verksamhet i grunden.
Det här är frågor som jag vill ha svar på. Jag skulle från Centerpartiets sida också vilja säga att vi inte har gett något större tillskott till Lantmäteriet för att de ska beta av handläggningstiderna. Vi anser att lösningen ska gå att finna på annat sätt. Men är det så att de en gång för alla klarar av att beta av köerna, och man sedan ser att köerna inte utvecklas igen, kan det möjligen vara befogat med ett extra tillskott.
Jag har, som sagt, förståelse för att statsrådet inte är beredd att leverera alla sina svar. Jag ser fram emot att de kommer i den skrivelse som vi så småningom har att behandla här i riksdagen.