Interpellationssvar - Vägen som brottsplats - 2022-03-04

Fru talman! Thomas Morell har frågat mig om jag och regeringen avser att ge Tullverket ytterligare resurser samt om jag avser att verka för ökad samverkan mellan Tullverket och polisen för att stoppa de kriminella gängen på vägarna.

Regeringen tar den organiserade brottsligheten på yttersta allvar. Som statsministern uttryckt det har den här regeringen som tydlig prioritering att vända på varje sten för att bekämpa den. Alla verktyg regeringen har till sitt förfogande ska användas i det arbetet, och där är de statliga myndigheter som har ett brottsbekämpande uppdrag naturligtvis särskilt viktiga.

Tullverket har ett brett uppdrag. I det ligger att fastställa och ta ut tullar, skatter och avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Myndigheten ska även övervaka och kontrollera trafiken till och från Sverige så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs. Vidare ska Tullverket förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. I det brottsbekämpande arbetet ska Tullverket prioritera att stoppa vapen, narkotika och sprängmedel från att komma in i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har de senaste åren stärkt Tullverkets resurser avsevärt. Myndighetens anslag har sedan 2017 ökat med 30 procent, vilket gjort att personalstyrkan kunnat öka med cirka 315 årsarbetskrafter till och med 2021. I och med riksdagens budgetbeslut för 2022 har Tullverkets anslag höjts med ytterligare 175 miljoner kronor för 2022, vilket kommer att möjliggöra ännu fler anställningar. Dock är riksdagens anslagsförstärkningar inte varaktiga. Jag vill poängtera att fortsatt ökade resurser till Tullverket är en fråga för den kommande ordinarie budgetprocessen, och den varken kan eller vill jag föregripa.

Även Polismyndigheten har fått rejäla resursförstärkningar de senaste åren. Enligt Polismyndighetens personalstatistik fanns det i januari fler anställda poliser än någonsin tidigare. Regeringens mål är att antalet polisanställda ska öka med 10 000 mellan 2016 och 2024, och i januari hade antalet anställda ökat med nära 6 500. Polismyndigheten är alltså på god väg mot målet.

Det finns sedan ett antal år tillbaka ett utarbetat och väl fungerande samarbete mellan flera statliga myndigheter, inte minst mellan Tullverket och Polismyndigheten, för att komma åt den organiserade brottsligheten. Polismyndigheten har stärkt sitt arbete för att förbättra kontrollerna av den tunga yrkestrafiken, antalet kontrolldagar har ökat och antalet personer som arbetar med kontrollen av yrkestrafiken har ökat, vilket även bör vara till nytta för att upptäcka och beivra transporter av smuggel- och stöldgods.

Regeringen har även vidtagit en rad åtgärder för att Tullverket ska ha relevanta verktyg för att försvåra och förhindra olika typer av organiserad brottslighet. Ett exempel är de ändringar i smugglingslagen som infördes den 1 augusti 2021 och som innebär att tulltjänstemän i samband med tullkontroller även kan agera vid upptäckt av misstänkt brottslighet som ligger utanför Tullverkets ordinarie brottskatalog. Det kan exempelvis vara fråga om misstanke om att stöldgods är på väg att föras ut ur landet, människosmuggling eller penningtvätt. Som huvudregel ska dock polisen först godkänna ingripandet.

Ett annat exempel är den utredning som i november överlämnade betänkandet Åtgärder i gränsnära områden till regeringen. För att förbättra möjligheterna att bekämpa gränsöverskridande brottslighet föreslår utredningen att främst Polismyndigheten ska ges särskilda befogenheter i vissa gränsnära områden. Det handlar bland annat om utökade möjligheter att bedriva kamerabevakning och göra ingripanden i brottsförebyggande syfte. Förslagen om kamerabevakning omfattar även Tullverket. Betänkandet har remitterats, och remisstiden går ut i mars.

Ännu ett exempel är den utredning som regeringen tillsatte under förra året för att skapa en överskådlig, ändamålsenlig och enhetlig reglering av Tullverkets befogenheter så att Tullverket får bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt. Utredaren ska också överväga om myndigheten bör ges ytterligare befogenheter samt i så fall föreslå sådana. Utredningen ska enligt direktiven lämna sitt betänkande den 16 maj 2022.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Det är inte första gången vi diskuterar kriminaliteten på vägarna. Förmodligen blir detta inte heller den sista.

Vägen är vår största brottsplats, och vi kan konstatera att dessa kriminella nätverk opererar i landet på ett sätt som är bekymmersamt. Redan 2012, för tio år sedan, fastslog några poliser vid dåvarande länskrim i Västra Götaland att dessa kriminella nätverk och den olagliga trafiken på vägarna har ett nära samband och att dessa kriminella nätverk skapar ekonomiska förutsättningar för att bedriva annan kriminell verksamhet.

Om vi tittar på vad som har skett i Sverige de senaste åren ser vi att brotten ökar dramatiskt. Man stjäl maskiner och utrustning för stora belopp, som sedan går ut ur landet. In i landet får vi narkotika, vapen, sprängmedel, alkohol och även människor. Det smugglas ganska mycket människor över gränserna. Det är inte människor som kommer hit för att söka skydd utan människor som sedan utnyttjas å det grövsta, bland annat i byggindustrin, och unga flickor används till prostitution.

Det här är den verklighet vi har att tampas med, och därför måste vi sätta till alla tänkbara resurser för att få hejd på det. Det handlar om att dels ha en väl fungerande kontroll vid landets gränser som stoppar utförsel och införsel, dels ha en väl fungerande kontrollapparat på landets vägar som stoppar fordon och gör kontroller för att se var fordonet kommer från och vad det har för last.

Man slipper processen för att få åklagarbeslut om husrannsakan och sådant när man har en väl fungerande kontrollapparat, för detta ingår i tjänsten. Som bilinspektör eller som polisman med särskilt förordnande för flygande inspektion äger jag fordonet tills kontrollen är färdig. Det är jag som avgör vad som ska göras. Har jag stoppat ett fordon kan jag bestämma att det ska kontrolleras, och jag kan gå in och titta i lastutrymmet för att se om godset är säkrat. Upptäcker jag något i det läget får jag kontakta ett högre befäl som i sin tur tar kontakt med åklagare.

Med en kontrollapparat som fungerar har man alltså tillträde till fordonet tills man är klar med kontrollen. Det är oerhört effektivt, men då måste man ha människor där ute.

Kan man kombinera Tullverkets kontroll av landets gränser med en väl fungerande kontroll på vägarna sätter man in en kraftig moteld mot de kriminella. Det handlar om att skapa så mycket grus i deras maskineri som det bara går så att de inte kan skapa de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva sin kriminella verksamhet.

Den tio år gamla rapporten visar vad vi då behövde göra, och det är ännu inte gjort. De kriminella har alltså tio års försprång.

Det skulle vara intressant att höra vad statsrådet har för idéer för att lösa detta. Jag har idéer, och jag delger gärna statsrådet dem.

Fru talman! Tack, Thomas Morell, för ännu en debatt om kriminalitet på väg och vägen som brottsplats! Vi har ju diskuterat detta förut.

Det är intressant med tioårsperspektivet, för det här har verkligen stramats upp de senaste tio åren. Vi har en helt annan situation i dag, med en utbyggnad av polisorganisationen som saknar motstycke och en substantiell förstärkning av tullen vid gräns. Vi har vidare ett väl utvecklat samarbete mellan olika brottsbekämpande myndigheter för att komma åt inte minst den organiserade brottsligheten på vägarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har även drivit på i Europa för att få ett mycket skarpare regelverk för den oreglerade marknaden för vägtrafik med skärpta straff, sanktionsavgifter och klampning - allt för att ställa krav på att branschen ska städas upp.

Interpellationen handlar mycket om det viktiga Tullverket. Många lastbilar rullar in i Sverige, och då finns speciella kontrollmöjligheter och en organisation som kan ha koll på både in- och utförsel på ett klokt sätt. Underrättelsesamverkan mellan polis och tullverk är här avgörande, för polisen bekämpar ju brott i hela samhället medan Tullverket har sin specifika kompetens, framför allt vid gräns.

Tullverket utvecklar nu detta och växer som organisation. Förra året växte man kraftfullt, framför allt vid gräns, och i år fortsätter man att växa.

Interpellanten frågade om Tullverket ska växa och om det behövs mer resurser. Svaret är ja. Det har tillförts mer resurser, och det fortsätter att tillföras resurser. Tullverket tillförs också ny teknisk materiel, som skannrar, radar med mera.

Jag har också initierat en utredning som handlar om framför allt Polismyndighetens befogenheter i gränsnära zon. Utredningen är ute på remiss, och vi får se vad remissynpunkterna blir. Förslaget ger polisen större möjlighet att jobba brottsförebyggande, jobba med kameror på ett mer systematiskt sätt och jobba med lagring av data från dessa kameror så att man kan se rörelser. Detta underlättar ytterligare samverkan med Tullverket när det gäller brottsbekämpande verksamhet.

Mycket är gjort, och mycket är på gång. Mycket återstår också att göra, och jag delar Thomas Morells bild att mycket av den organiserade brottsligheten har en anknytning till väg, oavsett om vi talar om smuggling av vapen, narkotika och människor in i landet eller utförsel av stöldgods ur vårt land.

Vi har haft flera interpellationsdebatter om de internationella ligorna, men de står inte i fokus i dagens debatt.

Tullverket får ökade resurser och ska jobba ännu närmare Polismyndigheten, och med den nya utredningen, som vi ser fram emot att komma vidare med, ger vi inte minst polisen nya befogenheter men också tullen kopplat till kamerorna. Det görs också en stor översyn av Tullverkets regelverk.

Som sagt: Mycket har skett, mycket sker och mycket återstår att göra.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Ja, mycket återstår att göra, och verkligheten säger något annat än statsrådets svar.

I morse tittade jag hur det ser ut när det gäller efterlysta maskiner. År 2021 efterlystes totalt 272 entreprenadmaskiner, redskap och traktorer i Sverige. Av dessa var 204 maskiner och redskap och 68 traktorer. Av de 204 efterlysta maskinerna återfanns enbart 29 stycken, vilket innebär att 75 maskiner och redskapen fortfarande är borta, Det är 86 procent. Av de 68 efterlysta traktorerna hade 22 återfunnits, vilket innebär att 46 stycken, eller 68 procent, fortfarande är borta. Mycket tyder på att dessa maskiner lämnar landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Polisrapporten jag nämnde konstaterade att det var beställningsjobb. De kriminella hade en lista på vad de skulle hämta, och sedan lämnade grejerna landet på natten. Tyskarna har tagit ett antal transporter med stulna bilar från Sverige.

Min gamle chef kunde raljerande säga att eftersom E6 och Öresundsbron är vidöppen efter klockan 20 är det bara att köra ut det man har stulit - och lite så är det. Entreprenadmaskiner och traktorer är ju inget man bär under armen över gränsen, utan enda chansen att få ut dessa stora, tunga maskiner är med lastbil.

Det är viktigt att få till en samordnad funktion med Tullverket och polisen för att bryta ned de kriminella nätverken och deras möjligheter att skapa ekonomiska resurser.

När man knäckte Encrochat visade det sig att det kom in tio gånger mer narkotika i Sverige än vad man tidigare hade klart för sig. Då förstår man omfattningen av det som rinner över gränsen och det behov vi har av att se till att skydda gränsen för den typen av transporter. Men det räcker inte, utan det krävs också att man har ett vakande öga på vägarna i landet så att man kan bromsa den operativa verksamheten. De kriminella är oerhört effektiva och vet exakt vad de ska hämta för att sedan köra ut ur landet.

Jag var själv aktiv inom polisen när en tjuvgömma togs uppe i Värmland. Man hade samlat på sig material som man hade stulit och gömt ute i skogen, och sedan kom en lastbil för att hämta det och köra det ut ur landet. Men polisen hade fått kännedom om vad som var i görningen och hade spionerat ett tag, och de tog det gäng som hade ägnat sig åt stölder. När polisen hade fått tag i dem visade det sig att de hade varit här tidigare fast under andra namn. De byter identiteter så att det ska bli svårare att spåra dem.

Myndigheternas förmåga att sätta käppar i hjulen släpar efter. Vi har ständigt diskuterat. Det ena är tullen, det andra är polisen och det tredje är en annan myndighet. Vi måste i stället se till att myndigheterna får fler samarbetsytor för att ta de kriminella, annars klarar vi det inte.

Fru talman! Jag är intresserad av höra om Thomas Morell har fått signaler från Tullverket om att de inte tycker att de samverkar med polisen när det gäller att komma åt till exempel internationella stöldligor. Min bild är att polisen och Tullverket är väldigt stolta över det underrättelsesamarbete de har. Det är möjligt att jag har fel på denna punkt och att Thomas Morell har andra uppgifter. Det är de facto så att regeringen har gett uppdrag till myndigheterna att samverka och att de nu har etablerat samverkansforum inom ordinarie strukturer, bland annat mellan just tullen och polisen.

När det gäller de internationella stöldligorna är det ett enormt prioriterat arbete som regeringen har gjort för att stoppa stöldligorna från att ens komma in i Sverige. Om man har begått brott tidigare har man inte rätt att komma in, och samarbete med andra länder kan vara avgörande för att hindra de kriminella ligorna från att komma in.

Vi har skärpt straffen för både systematiska stölder och häleribrott. Vi har också skärpt straffen för inbrott i bostäder eftersom vi tidigare hade för låga straff som gjorde att Sverige blev mer attraktivt än andra länder för att begå den typen av systematiska stölder. Vi har ökat det internationella samarbetet både inom Europa och med våra grannländer för att komma åt stöldligorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi samordnar arbetet mellan polis och tull, som jag redan har nämnt. Vi gör det nu lättare att utvisa kriminella och se till att fler kriminella som döms för brott i Sverige får tillbringa sin fängelsetid i sina hemländer snarare än i Sverige. Vi förstärker tullens resurser. Det har vi gjort med 30 procent, och det fortsätter. Deras fokus ligger mycket på att förstärka kontrollen vid gränsen och dessutom på ny teknisk utrustning för att kunna komma åt de kriminella. Vi gör en historisk satsning på polisen med fler anställda. Vi har aldrig haft fler poliser än just nu, och det kommer fler.

Vi jobbar dessutom systematiskt med kamerafrågan nu, inte minst i gränsnära zon. Och sedan har vi det förebyggande arbetet där polisen har samverkanspersoner när det gäller brottsförebyggande arbete just mot de internationella stöldligorna i varje polisregion runt om i Sverige. Där jobbar man med grannsamverkan, båtsamverkan och fler saker, och vi ser att när man gör den typen av arbete minskar stölderna ganska dramatiskt.

Detta är ett viktigt arbete. Jag blir lite förvånad över att Thomas Morell målar upp bilden att tullen och polisen inte samarbetar. Det är inte min bild i denna fråga.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Det gäller att lyssna. Vi behöver ha fler vägkontroller. De är alldeles för få. Det är där samarbetet ska vara. Att man har ett jättegott samarbete mellan den vanliga, reguljära polisen och tullen har jag aldrig ifrågasatt, men vi har alldeles för få tjänstemän ute på vägarna som kan ingripa mot denna typ av verksamhet.

Sedan har vi detta med att de byter identitet. Om de har straffats en gång som Pelle Pettersson i Sverige dyker de upp som Olle Gustavsson nästa gång. Det är det som är kruxet. De byter identitet och växlar hela tiden. Här gäller det för alla myndigheter att vara på tåspetsarna för att komma åt denna typ av kriminalitet. Bilarna byter identitet. Om de går norrut har de en nummerplåt, och går de söderut har de en annan. Så det gäller att vara med i matchen.

Det är lite intressant att se vad försäkringsbolagen skriver. Ann Hassel Tano, utredningschef på försäkringsbolaget If, skriver: "Den internationella, organiserade brottsligheten rör sig mer eller mindre fritt i Sverige. Hur är det möjligt att alla är överens om krafttag men att det ändå inte händer någonting?" Det undrar hon.

Hon skriver också: "Problemet är att tull och polis saknar resurser och befogenheter. Sverige är särskilt utsatt eftersom risken att ertappas och dömas är försvinnande liten, och straffen så milda att det ändå inte fungerar avskräckande. Tidigare greps sju personer i Malmö med 1 034 katalysatorer. De häktades, men släpptes." Det var 2021. Det är verkligheten. Det måste bli mycket tuffare tag.

Så sent som i veckan pratade jag med mina gamla kollegor inom trafikpolisen. De har inte fått några utökade resurser. De är inte fler tjänstemän ute på vägarna. Det är detta problem som vi står inför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Om det sista kan vi vara helt överens. Vi behöver fler kontroller ute på vägarna. Det är detta som Polismyndigheten har som plan. Dessa yrkeskategorier är ganska välutbildade och tar längre tid att utbilda, och därmed tar det längre tid att få dem på plats ute på vägarna. Det kommer att behövas bättre kontroller både för att bekämpa brottslighet och för att se till att det är ordning och reda på våra vägar. Annars flaggar vi ju ut vår åkeribransch, så som vi har gjort historiskt sett då vi egentligen inte hade något regelverk.

Vi hade en regering tidigare som inte brydde sig om dessa frågor utan snarare avreglerade hela denna marknad, vilket ledde till stora problem för åkarna och för de människor som utnyttjades. Här har vår regering vidtagit en lång rad åtgärder för att strama upp det hela. Vi har skärpt straffen för de organiserade och systematiska stölderna och dessutom förstärkt tullen och polisen, och vi går vidare med att använda modern teknik för att komma åt detta.

Jag ser fram emot att fortsätta att stärka arbetet när både tullen och polisen växer så att vi får fler kontroller på vägarna, med användning av modern teknik för att se till att stöldligorna inte kan operera i Sverige på det sätt som de har gjort.

Man kan vara ganska nöjd med att konstatera att en del av arbetet bär frukt. Om man tittar på stölder av båtmotorer och båtar och på inbrott i hus ser man att antalet har gått ned över tid, men mer arbete återstår. De kriminella gängen är väldigt finurliga. De ändrar sig, och beroende på var den stora lönsamheten finns ändrar de modus och tjänar pengar på det. Vi ska inte låta dem få terrorisera Sverige eller operera här. Mer arbete återstår, men på detta område kan man verkligen säga att politiken har levererat mycket och kommer att fortsätta att leverera.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.