Arbetsplenum - Riksrevisionens rapport om yrkeshögskolan - 2022-02-17

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 2.

Den här debatten handlar om en rapport från Riksrevisionen. Jag kan väl börja med att säga några ord om rapporterna från Riksrevisionen.

Har man varit med här ett tag märker man att de följer samma mönster till 90-95 procent. Riksrevisionen konstaterar att en stor del av verksamheten fungerar bra. Sedan har man alltid en viss del kritik. Man säger att det här fungerar mindre bra och att det finns möjligheter att utveckla och förbättra verksamheten. Ofta är kritiken ganska mild, och man kommer med en del vettiga förbättringsförslag.

Regeringens svar följer också samma mönster till 90-95 procent. Regeringen konstaterar att Riksrevisionen har rätt i en del. Det är ofta den del som är lätt att fixa och ordna upp. Det kräver inga större resurser. Där håller regeringen med. När kritiken handlar om större saker som är lite jobbigare att rätta till, lite mer omfattande saker, då håller regeringen inte med Riksrevisionen.

Det finns undantag. Jag har varit med om en totalsågning från Riksrevisionen. Det gällde Sameskolstyrelsen. Det var det värsta jag läst, faktiskt.

I den här rapporten var det två uppenbara, konkreta saker jag reagerade på, saker som man tycker borde rättas till och som är lätta att rätta till.

Riksrevisionens rapport om yrkeshögskolan

Den första saken gör vi ett yrkande på. Det handlar om att anordnare som ansöker om att få starta en utbildning hos Myndigheten för yrkeshögskolan ibland får avslag, och de får ingen motivering till avslaget. Om jag tolkar rapporten rätt får de flesta anordnare en motivering, men det förekommer på en hel del ställen att de inte får någon motivering.

Det här är bara för dåligt, tycker jag. Alla anordnare som får avslag på sin ansökan om att starta en utbildning ska ha en motivering. Myndigheten har ju faktiskt en motivering - man vet varför man har bifallit vissa ansökningar och avslagit andra. Jag tror att det är fullt motiverade och relevanta avslag man har gett. Det kan handla om att anordnaren inte uppfyller vissa krav, att det inte finns något arbetsmarknadsbehov eller vad som helst. Men anordnarna måste ju få en motivering.

Varför ska de ha en motivering? Det är naturligtvis för att det är ett hinder för korruption och jäv, som det står i betänkandet. Men det finns en annan aspekt som inte står i betänkandet, och det är att en seriös anordnare som får avslag av en viss orsak kan göra om och göra rätt bara han vet vad han gjort för fel. Det här ska bara ske, tycker jag. Det är jättedåligt att inte ge en motivering till varför man ger avslag på en ansökan. Klarar man inte det kan man börja jobba på Samhall eller något.

I sitt svar skriver regeringen att man anser att Myndigheten för yrkeshögskolan "redan bedriver ett viktigt utvecklingsarbete när det gäller beslutsprocessen". Nej, nej, nej. Det här är ingen raketforskning. Det här är inte jättesvårt. Ge ett motiverat svar på varför en anordnare får avslag! Bara gör det! Och det ska helst ske från och med i dag, tycker jag.

Den andra saken som jag reagerade på i den här rapporten gäller gemensam antagning. Rent spontant tycker och tror jag att en gemensam antagning över hela landet är mycket rationellare och bättre och nog skulle fungera betydligt bättre, fru talman.

Nu är det dock så att regeringens svar var att man redan har tillsatt en utredning om det här. Vi kan inte göra ett yrkande, tycker jag, på att regeringen ska starta en utredning när regeringen redan har gjort det. Men vi väntar med spänning på resultatet av den utredningen, och vi hoppas att den är relevant och seriös och inte drar ut på tiden orimligt mycket.

Med det sagt, fru talman, hoppas jag att anordnare från och med i dag får svar om de får avslag på sin ansökan.

Fru talman! Jag ska faktiskt göra en liten kärleksförklaring till yrkeshögskolan.

Det är en helt fantastisk utbildningsform. Ska vi göra handhjärtan också? Ja, det är vackert. Den är faktiskt helt otrolig. Yrkeshögskolan är nog den enda utbildningsformen i Sverige där vi faktiskt tar utgångspunkt i vad arbetsmarknaden behöver. Det är den utbildningsform där flest människor kommer in och kommer direkt till jobb där effekterna både för individen och för samhället i stort är som bäst rent samhällsekonomiskt. Det är verkligen en otrolig utbildningsform. Så många människor får kompetens som gör att de kan ta sig vidare ut i arbetslivet, antingen direkt från gymnasiet eller från ett yrke som kanske inte har så stora framtidsutsikter.

Det är precis det här som är syftet med utbildningssystemet - att lyfta människor vidare i livet. Det är helt otroligt underbart. Det är en fantastisk utbildningsform, men det är värt att påminna om att det inte är vi som sitter här som skapar den. Det är inte myndigheten som skapar det här. Det är de enskilda utbildningsanorordnarna som finns där ute. Det är både kommuner och fristående. Det är rent av - hör och häpna nu, alla som inte visste det - vinstdrivande företag, och det går väldigt bra. Det är den mest framgångsrika utbildningsformen i Sverige. Det kan man ju fundera på om man vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om yrkeshögskolan

Det som är styrkan i detta är just att det finns en närhet mellan dem som driver utbildningarna och dem som behöver kompetensen. Det gör det inte särskilt ofta inom många andra utbildningsformer. Ska du starta en utbildning inom yrkeshögskolan behöver du alltså ha med dig näringslivet lokalt. Du behöver visa att det finns ett behov av utbildningen. Du behöver också visa att detta är något som efterfrågas på samhällsnivå. Du får inte utbildningen om du inte kan visa att det finns ett äkta, rejält behov ute i verkligheten. Det är fantastiskt - efterfrågan och utbud. Det är en ren marknadslektion.

Så här är det också. Det viktiga är inte att du vet vad som saknas i Umeå om du vill starta en utbildning i Malmö. Om du vill starta en utbildning i Malmö behöver du veta hur arbetslivet ser ut där den ska startas. Hela denna regionala och lokala förankring är helt avgörande för att yrkeshögskolan fungerar.

En av de absolut viktigaste kritikpunkter som Riksrevisionen har med är att vi alltmer går mot att Myndigheten för yrkeshögskolan baserar sina analyser av vilken kompetens som behövs på det nationella perspektivet. Jag vet att många partier i denna sal gillar att nationalisera saker och så, men jag kan lova er att analyser av vad arbetsmarknaden behöver verkligen inte bör nationaliseras. Vi har sällan behov av gruvpersonal i Skåne. De har inte så stort behov av programmerare i Kramfors som vi har i Malmö. Det är olika vad man behöver; det är beroende på vilken sektor som är stor lokalt och mycket annat.

I dag börjar Myndigheten för yrkeshögskolan gå längre och längre bort från de lokala och regionala behoven, vilket gör att det finns stor risk för att kompetens faktiskt godkänns som viktig och får tilldelningar baserat på felaktiga villkor och att de lokala behov som finns, till exempel i Malmö, Umeå och Västra Götaland, inte tillgodoses. Det finns nämligen en intresseorganisation i Stockholm som gör en värdering av det nationella behovet, men det kan verkligen vara annorlunda än det lokala eller regionala.

Detta är kritik som vi har gjort yrkanden kring, som vi tyvärr inte fick stöd för. Men jag tror att det är jätteviktigt att alla partier tar med sig detta - att vi verkligen har en rejäl hotbild mot styrkan i yrkeshögskolan när det gäller just detta. Oavsett om det blir ett skarpt beslut här vet jag att ni alla kommer att fortsätta att diskutera YH, och då är det viktigt att ta med sig detta. Det regionala är styrkan.

Det är också kött och blod ute i företagen som är styrkan med YH. Det är den lokala företagsledaren som har tio anställda som kan säga: Jag behöver den här kompetensen om tre år - jag skriver under på att den behövs. Det är inte tjänstemän på regionen som har utvecklingsansvar och som numera kommer in under YH-paraplyet för att värdera vilken kompetens som behövs. Det är inte nödvändigtvis intresseorganisationerna med huvudkontor i närheten av riksdagen som har bäst koll på vilken kompetens som behövs lokalt. De har bra koll på det övergripande, absolut, men det kan vara väldigt olika. Det kan vara ett programmeringsspråk som behövs i delar av landet och ett annat i Malmö, till exempel, om vi pratar om lite mer moderna aspekter.

Detta måste vi verkligen bli bättre på: att uppmärksamma Myndigheten för yrkeshögskolan på att det är det rejäla arbetsmarknadsbehovet, det som verksamheterna har och inte det som tjänstemännen ser, som behöver stärkas. Därför är det också jätteviktigt att myndigheten i de analyser som görs, i den mån de ska göras över huvud taget, tar hänsyn till att man från Riksrevisionen säger att de ofta inte speglar arbetsmarknadens behov. Detta säger alltså de som arbetar inom yrkeshögskolan och får tilldelningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om yrkeshögskolan

De säger också att analyserna inte heller speglas vid tilldelningarna. Vi har alltså analyser som inte speglar behovet, som sedan inte speglas i tilldelningen. Detta ligger till grund för vilka utbildningar som kommer inom yrkeshögskolan. Det är inte särskilt bra, fru talman.

Det ansöks om många bra utbildningar inom yrkeshögskolan, så de som får tilldelningar är bra - det är inte det. Jag tror att myndigheten själv säger att ungefär hälften till 60 procent har så pass hög kvalitet att de kan tilldelas en utbildning, och så är det omkring 30 procent som får en tilldelning.

Men vi behöver ett kompetenslyft i förhållande till det behov vi ser i samhället. Om vi får ett lite mindre lyft är det i sig väldigt allvarligt. Vi ser jättemånga som får utbildningar tilldelade som har väldigt många tomma utbildningsplatser, samtidigt som det är många utbildningar som inte tilldelas. Det är ett problem.

Det är en fantastisk utbildning, men vi har några problem som vi måste ta lite mer på allvar än vad som sker i dagsläget. Man kan påminna om att det inte finns några möjligheter till överklagande i detta system.

Det sista som lyfts upp av Riksrevisionen, fru talman, är att det är otydligt varför det blir avslag eller tilldelning. Detta måste bli tydligare, med bättre motiveringar, inte minst för att förebygga det jäv som det också sägs finnas risk för inom myndigheten.

Återigen - jag älskar yrkeshögskolan, verkligen! Det är en fantastisk utbildning för att lyfta människor, både sådana som kommer direkt från gymnasiet och särskilt, vilket är helt fantastiskt, människor som har ett långt yrkesliv bakom sig och får nya möjligheter när en bransch kanske håller på att dö ut.

Men vi har möjligheter att göra den bättre. Den ska få mer pengar. Vi behöver stärka den. Vi har kämpat för detta i många år, och vi vill fortsätta kämpa för att den ska bli bättre. Det finns saker att göra bättre.

Fru talman! Fru talman, jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 1 och 3.

Sverige står inför en stor kompetensbrist inom i stort sett alla yrken, inte minst inom industri och hantverk. Inom dessa områden finns också väldigt många arbetstillfällen.

Men många unga har en felaktig bild av vad det innebär att arbeta i verkstad eller industri. Därför är det alltför få ungdomar som söker till de yrkesförberedande programmen på gymnasiet. Studiebesök och prao är viktiga för att ge en mer nyanserad bild. I information till unga bör det framgå att en yrkesutbildning ofta ger garanterat jobb efter utbildningen, ofta även sommarjobb under studietiden.

Yrkeshögskolan är en viktig utbildningsform som delvis kompenserar denna missmatchning, eftersom den direkt kopplar till arbetsmarknadens behov. Det krävs vanligtvis inte att man har läst ett visst gymnasieprogram innan.

Jag vill instämma i föregående talares lovord, för yrkeshögskolan är verkligen på det stora hela en utmärkt utbildningsform, med en väldigt hög andel som går in i en fast anställning direkt efter studierna eller åtminstone inom ett år efter slutförda studier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om yrkeshögskolan

Fru talman! Kristdemokraterna anser att det är av stor vikt att Myndigheten för yrkeshögskolan utvärderas och granskas. Det är också självklart viktigt att resurser till yrkeshögskolans utbildningar används effektivt och ändamålsenligt, vilket denna revisionsrapport visar på.

Riksrevisionen visar att det händer att utbildningar ställs in och att platser står tomma på utbildningar där avhopp har skett. Eftersom varje ansökan administreras av den enskilde anordnaren av yrkeshögskoleutbildningen kan en person tacka ja till flera platser på olika skolor, för säkerhets skull, men personen i fråga kan ju till slut bara börja på en av utbildningarna. Detta medför ett antal tomma platser vid utbildningarnas start.

MYH använder måttet nyttjandegrad för att veta i vilken grad medel har använts till utbildningsplatser. Måttet anger hur stor andel av de statsbidrag som beviljats till utbildningar som verkligen betalas ut under året. I de fall de studerande har slutfört sina utbildningar kan man säga att resurserna har använts effektivt.

År 2019 var nyttjandegraden för yrkeshögskoleutbildningar 78,3 procent - det är ju högt. Enligt Riksrevisionen finns det skäl att minska bortfall via avhopp och tomma platser och på så sätt få upp nyttjandegraden avsevärt.

Fru talman! Riksrevisionen rekommenderar att ett gemensamt system för ansökningarna till yrkeshögskolan utreds. Det skulle förbättra planeringsförutsättningarna genom att ge bättre överblick över hur många personer som har sökt till flera utbildningar och skulle på så sätt också underlätta att fylla tomma platser.

Det skulle bidra till att resurserna nyttjas mer effektivt och att fler skulle få chansen att gå en yrkeshögskoleutbildning. Regeringen svarar att man har tillsatt en utredning som ska redovisas senast den 15 juni 2023. Vi ser fram emot att få ta del av utredningens förslag om hur man kan utforma ett gemensamt system för ansökningar till utbildningar inom yrkeshögskolan.

Kristdemokraterna anser att ett gemensamt system för ansökningar skulle minska risken för tomma platser på utbildningar och för att resurser inte används effektivt. Det är därför av stor vikt att noga följa upp regeringens uppdrag till utredningen om förslag till hur ett gemensamt antagningssystem till yrkeshögskolan kan utformas.

Det är även viktigt att myndigheten säkerställer att det inte förekommer hot mot oberoende eller risk för jäv i myndighetens verksamhet. Vi ser det därför som positivt att MYH nu ser över dokumentationen av rutiner när det gäller jäv och hot mot oberoende. Vi instämmer därför i regeringens bedömning på dessa punkter och ställer oss därför bakom skrivelsen.

Fru talman! Vidare har vi fler förslag som vi anser skulle ha betydelse för att säkra kompetensförsörjningen. Då det finns få studievägar efter yrkeshögskolan vill Kristdemokraterna att det ska gå att validera och komplettera sina betyg efter yrkeshögskolan för den som vill gå vidare till högskole- eller universitetsstudier. Annars skulle en del avhålla sig från studier på yrkeshögskola, om de uppfattar det som att de går in i en återvändsgränd. Vi vill också att huvudregeln ska vara att gymnasiala yrkesprogram utökas till sitt innehåll för att kunna ge högskolebehörighet, med möjlighet att välja bort behörigheten. Detta ligger i linje med den proposition som regeringen har lagt fram om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram. Det tror vi också skulle bidra till att fler skulle gå yrkesprogram, antingen det är på gymnasial nivå eller inom yrkeshögskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om yrkeshögskolan

Vidare behöver studie- och yrkesvägledningen tydligare kopplas till personens intresse och fallenhet vägt mot arbetsmarknadens behov. Det behövs en bättre marknadsföring av yrkesutbildning, yrkeshögskola och lärlingsutbildning som vägar att få en yrkesexamen och komma in på arbetsmarknaden.

(Applåder)

Fru talman! Jag får väl också instämma i Niels Paarup-Petersens kärleksförklaring till yrkeshögskolan, men jag är ju en mer tillknäppt person, så jag avstår från handhjärtat i talarstolen.

Fru talman! Vi vet ju alla att vi har stora problem med kompetensförsörjningen på den svenska arbetsmarknaden. Det finns en rad så kallade bristyrken och arbetsgivare som praktiskt taget skriker efter kompetens. Många av dessa så kallade bristyrken är icke-akademikeryrken samtidigt som det är yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Här har yrkeshögskolan en avgörande roll att spela, men då krävs att det är en yrkeshögskola som fungerar på bästa möjliga sätt.

Det är mycket som fungerar bra i dag. Det visar inte minst Riksrevisionens skrivelse. Men låt oss uppehålla oss lite kort vid vad det är Riksrevisionen har granskat. Jo, det är om yrkeshögskolan lever upp till, som det fint heter, riksdagens intentioner om yrkeshögskoleutbildningar som svarar mot arbetslivets behov, att de håller hög kvalitet och att statens stöd fördelas på ett effektivt sätt. Det är väldigt byråkratiskt på många sätt, men man ska inte underskatta byråkratin.

Jag är också en stark förespråkare av sans och balans i en politisk debatt. Därför ska det understrykas att Riksrevisionen i huvudsak är positiv i sin rapport: I stort lever yrkeshögskolan upp till syftet och intentionen. Men som vi har hört här tidigare finns det ett antal rekommendationer för att ytterligare stärka denna utbildningsform och därmed också på sikt stärka svensk arbetsmarknad och se till att fler kommer i arbete.

Det är framför allt rekommendationen till Myndigheten för yrkeshögskolan som vi liberaler anser att regeringen bör agera kraftfullare på. Därför yrkar jag bifall till reservation 1.

Denna fråga handlar om att säkerställa att det inte förekommer jävssituationer och att handläggningsprocesser kännetecknas av likvärdighet.

Fru talman! Likvärdighet är ett ord som används ofta och med rätta i den politiska debatten om skolan. Här handlar det om att elever såväl som utbildningsanordnare ska få samma möjligheter, samma svar och samma chans att följa sina processer och veta vad som gäller oavsett handläggare eller ort.

Riksrevisionen påpekar att MYH har många uppdrag genom att myndigheten beviljar statsbidrag, utövar tillsyn, samverkar med arbetslivet och även är stödjande och rådgivande gentemot utbildningsanordnare. Det är därför särskilt viktigt att myndigheten har struktur för att upprätthålla sitt oberoende i uppdraget och därmed också alla misstankar om jäv. Ytterst handlar det om att upprätthålla den höga legitimitet som yrkeshögskolan har i dag, både gentemot studenter, arbetsgivare och utbildningsanordnare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om yrkeshögskolan

Fru talman! Liberalerna har länge och aktivt arbetat för utökade satsningar på yrkeshögskolan. Vi tror att detta är en väldigt bra form - ett mellanting mellan den akademiska utbildningen och den gymnasiala utbildningen. Svenskt utbildningsväsen har saknat det segment som yrkeshögskolan utgör, inte minst eftersom många yrken går mot att kräva ytterligare utbildning förutom gymnasieexamen, samtidigt som många yrken fortfarande inte kräver en längre akademisk utbildning och heller inte ska göra det.

Yrkeshögskolan är ett värdefullt komplement i den flora av utbildningar som finns i svenskt utbildningsväsen. Den måste få fortsätta utvecklas och förbättras. Det finns många fördelar som yrkeshögskolan är i dag. Detta har vi pekat på. Den har en hög genomströmning och hög attraktivitet, och personer som går yrkeshögskolan kommer i arbete - i relevant arbete. Det sistnämnda kan inte nog understrykas.

Med detta sagt måste vi fortsätta arbeta för en högkvalitativ yrkeshögskola som borgar för en arbetsmarknad som både matchar och motverkar den kompetensbrist vi i dag ser. Jag yrkar bifall till reservation 1.

(Applåder)

Fru talman! Jag brukar alltid inleda dessa debatter med att säga "i dag ska vi debattera och diskutera", men i dag får jag väl i stället inleda med att säga att jag också ska hålla ett hyllningstal till Myndigheten för yrkeshögskolan.

I rapporten från Riksrevisionen om måluppfyllelsen och riksdagens ambitioner framgår ju ganska tydligt att man uppfyller våra högt ställda förväntningar på ett bra sätt, men man säger samtidigt att det kan finnas förbättringspotential och även vissa risker, men låt mig återkomma till detta lite senare.

Enligt min mening är yrkeshögskolan det absolut bästa verktyget vi har för att säkerställa att människor får en rätt utbildning som leder till ett arbete, men även för att säkerställa att man för yrken där man har svårt att få tag i rätt utbildad arbetskraft relativt snabbt kan få igång utbildningar som matchar just deras behov.

Eftersom myndigheten numera både ansvarar för validering och har möjlighet till kortare kurser, samt även utbildningar på distans, borde det finnas erforderliga verktyg för att klara detta uppdrag i hela landet.

Fru talman! En av de viktigaste anledningarna till att man inom yrkeshögskolan har så pass hög andel som genomför utbildningar och sedan går vidare till ett arbete är enligt mig kraven på ett nära samarbete med arbetsmarknaden och näringslivet. En beviljad utbildning bygger på en grundlig analys av behovet på arbetsmarknaden i den aktuella regionen. Det finns en uttrycklig vilja från näringsliv och berörda arbetsgivare om ett framtida och långsiktigt behov där man även i inledningsfasen kan erbjuda erforderliga Lia eller praktikplatser för att säkerställa en hög kvalitet i utbildningarna.

Vi socialdemokrater har alltid drivits av övertygelsen att utbildning och förkovring är vägen framåt. Lönedumpning och kostnadsbesparingar i form av försämringar i anställningstrygghet eller i arbetsmiljön har aldrig varit aktuella lösningar för oss. Vi har alltid satt människan i centrum och övertygelsen om att alla kan och vill om bara de rätta förutsättningarna finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om yrkeshögskolan

Regeringen har på flera områden stärkt ambitionen och viljan att möjliggöra kompetenspåfyllnad samt omställningsutbildning och kortare kurser för att säkerställa möjligheten till ett livslångt lärande utifrån vad man från näringsliv och arbetsmarknad säger att man har för behov.

Fru talman! Regeringen har sedan den tillträdde 2014 fördubblat antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolan.

Det har man gjort för att täcka ett uppdämt behov av flera yrkesutbildningar inom bristyrken runt om i hela landet. Men det har även varit en av flera viktiga utbildningsåtgärder för kompetenspåfyllnad under den hemska covidpandemin som vi har och har haft. Många företag som fick permitteringsersättning passade på att utbilda sina medarbetare i stället för att skicka ut dem i arbetslöshet.

Det var även en satsning för att bygga individer starkare och med rätt utbildning för att kunna söka aktuella arbeten när pandemin väl ebbat ut och arbetsmarknaden ånyo startat upp.

Detta är åtgärder som bygger individer och samhället starkare, och de är enligt mig det absolut bästa sättet att möta olika typer av pandemier men även andra lågkonjunkturer eller andra tillfälliga nedgångar på arbetsmarknaden.

Fru talman! Att bibehålla och säkerställa fortsatt hög kvalitet i yrkeshögskolans utbildningar och kurser, både de som är platsbundna och de som ges på distans, är en väldigt avgörande och viktig fråga både nu och i framtiden om vi ska satsa på ytterligare fördubbling av utbildningsplatser.

Det finns flera delar där som jag är övertygad om är viktiga för att fortsatt hålla en hög och jämn kvalitet. Det är avgörande att det nära samarbetet med näringsliv och arbetsmarknaden utgör själva grunden för beviljande av utbildningen. Det är även en kvalitetsfaktor att utbildningarna och kurserna inte är permanenta. Det är för att säkerställa en sund konkurrenssituation mellan utbildningsföretagen som får söka nya uppdrag och därmed granskas med jämna mellanrum av både myndigheten och uppdragsgivarna.

Det är också alldeles avgörande att det är den sökande regionens behov av viss yrkeskompetens som ska ligga till grund för myndighetens beslut. Det är en viktig fråga eftersom det finns stora skillnader i nationen när det gäller vilken kompetens som det finns behov av.

Här finns det möjlighet till förbättringar. Det kan ske genom större samverkan mellan kommunerna i de olika arbetsmarknadsregionerna, som genom bättre samverkan får en betydligt tydligare bild av behoven i en större region. Det leder också till ett större urval av tänkbara elever och därmed högre kvalitet på själva utbildningarna.

I Riksrevisionens granskning efterlyser man ett tydligare och mer gemensamt ansökningssystem till yrkeshögskoleutbildningarna för att bland annat få ett mer effektivt och kvalitetssäkrat system. Detta välkomnades även av regeringen. Myndigheten konstaterar att ett utvecklingsarbete pågår med ambition och målsättning att öka transparensen och systematiken i ansökningsprocessen. Då blir det också tydligt för dem som får ett avslag vad orsak och verkan är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om yrkeshögskolan

Riksrevisionens andra rekommendation gäller risken för hot och jäv för myndigheten eftersom man både beviljar utbildningar och utövar tillsyn samt utvärderar i egen regi. Det gör att det finns en viss risk för hot och jäv. I detta fall är det viktigt att myndigheten kontinuerligt ser över sina rutiner och sin dokumentation för att motverka jäv och garantera att den är oberoende.

Här har även regeringen en viktig uppgift att i sina myndighetsdialoger efterfråga hur arbetet med att garantera objektiviteten och att motverka att risken för jäv och hot föreligger. Det understryks av både regeringen och myndigheten att man är medveten om detta problem men också att man tänker följa upp det hela.

Fru talman! Jag vill bara slutligen konstatera att det är en bra och fungerande utbildningsverksamhet som Myndigheten för yrkeshögskolan bedriver i akt och mening att vara en viktig pusselbit för att säkerställa kompetensförsörjningen hos landets alla olika företag.

Jag yrkar därmed bifall till utbildningsutskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Svensk arbetsmarknad tudelas. Vi ser ett växande utanförskap i många grupper i vårt samhälle. Vi vet nu att omkring hälften av alla utrikes födda i Sverige inte kan försörja sig själva. Samtidigt skriker många branscher efter kompetens. Man har inte möjlighet att anställa.

Vi har ett utbildningsproblem på svensk arbetsmarknad. Vi har en stor grupp personer som saknar arbete och företag som skriker efter personer med rätt kompetens. Här har vi en hemläxa att göra.

Vi behöver i allt större utsträckning säkerställa att vi utbildar för svensk arbetsmarknad. Det är en grundförutsättning för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft långsiktigt.

Här spelar yrkeshögskolan en väldigt viktig roll. Sedan Myndigheten för yrkeshögskolan startade som en myndighet 2009 har den byggts ut granska kraftigt, från omkring 23 000 platser till en bra bit över 35 000 platser.

Det är glädjande att se att vi här inne är överens om en fortsatt kraftig utbyggnad. Det finns goda skäl för det. Yrkeshögskolan visar väldigt goda resultat, bättre resultat än kanske någon annan utbildningsform. Omkring nio av tio går ut i arbete. I vissa yrkeskategorier är alla i stort sett garanterade jobb efter avslutad utbildning. Det är fantastiskt.

Men vi ser fortfarande ett skriande behov av platser inom flera områden. Jag kan ta ett konkret exempel. Jag tror att många av oss har drabbats av tågförseningar på grund av signalfel, kanske nästan dagligdags. Hur kommer det sig då att det bara utbildas 16 signaltekniker i Sverige? Det är ett konkret problem som många av oss möter i vår vardag. Här behöver vi säkerställa att det finns utbildningsplatser för att möta detta behov.

Det är därför glädjande att Riksrevisionen i sin granskning, som vi har att ta ställning till och debattera här i dag, kommer fram till att yrkeshögskolan i stort lever upp till de högt satta mål och förväntningar som vi har på denna utbildningsform. I stort är de rekommendationer som man lämnar ett arbete som nu har påbörjats. Det handlar framför allt om att utreda hur en gemensam antagning till yrkeshögskolan skulle kunna se ut. Detta är någonting som vi välkomnar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om yrkeshögskolan

Fru talman! Med det vill jag tacka för dagens debatt i ett ärende där vi kan konstatera att vi för ovanlighetens skull är förhållandevis överens. Det finns brister, och det finns utmaningar som vi behöver hugga tag i. Men i stort gläder det mig att se att vi i denna kammare är överens om yrkeshögskolans viktiga roll för svensk tillväxt och konkurrenskraft långsiktigt.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Det här kan bli bland de kortaste anföranden jag har hållit från riksdagens talarstol. Jag vet att alla är trötta efter en lång dag.

Fru talman! Yrkeshögskolan i Sverige växer och blir en allt större utbildningsform inom utbildningsväsendet. Yrkeshögskolan förändras ständigt för att anpassa sig efter arbetsmarknadens kompetensbehov. Det innebär att innehåll och inriktning på utbildningarna varierar, och nya utbildningar inom yrkeshögskolan startar medan gamla läggs ned allteftersom behovet förändras.

Yrkeshögskolan spelar en viktig roll för att människor, oavsett bakgrund, ska ges möjlighet att få utbildning, att hitta arbete eller att byta spår mitt i livet. Vänsterpartiet vill därför utöka yrkeshögskolans verksamhet och ge studerande där samma rätt till stöd som högskolestudenter för att klara av sina studier.

Vänsterpartiet ser positivt på förstärkningen av yrkeshögskolan de senaste åren men anser samtidigt att stora företag ska ta ett större ansvar för vissa spetsutbildningar och därmed också deras kostnader. Yrkeshögskolan och de som utbildar sig där ska inte utnyttjas av oseriösa företag vars syfte är att låta staten stå för alla spetsutbildningar. Vissa företag är väldigt bra på det här medan andra är sämre.

Fru talman! Yrkeshögskoleutbildningar bör i högre grad tillåtas utgå från lokala kompetensbehov. Det här är också något som har nämnts tidigare från talarstolen. Vi behöver ha yrkeshögskolan i hela landet.

Riksrevisionen konstaterar i en rapport att yrkeshögskolan i stort lever upp till de förväntningar som riksdagen har på utbildningsformen. Man anser att de utbildningar som yrkeshögskolan erbjuder efterfrågas på arbetsmarknaden men konstaterar också att det finns delar av yrkeshögskolan som fortfarande kan och bör utvecklas.

Därför har det rekommenderats att regeringen ska utreda ett gemensamt antagningssystem för att alla som vill gå på en yrkesutbildning ska kunna göra det. Dessutom vill Riksrevisionen att Myndigheten för yrkeshögskolan ska utveckla och effektivisera handläggningen av ansökningar om att anordna en utbildning inom yrkeshögskolan. Man har också nämnt frågan gällande jäv i verksamheten.

I regeringens svar till skrivelsen om Riksrevisionen rapport skriver man att en utredning har tillsatts. Vi är nöjda med regeringens svar i det avseendet.

Riksrevisionens rapport om yrkeshögskolan

Fru talman! Om Sverige ska satsa på att bli en grön industrination där arbetstillfällen skapas genom gröna investeringar i till exempel järnväg och bostadsbyggande måste vi vara överens i riksdagen om att yrkeshögskolan har en avgörande roll. Jag tror också att vi är överens om den frågan. Låt oss utveckla denna utbildningsform tillsammans!

Med det sagt ställer vi oss bakom regeringens svar.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 23 februari.)

Ersättningsrätt och insolvensrätt