Interpellationssvar - Skatten på begagnad elektronik - 2022-01-28

Herr talman! Helena Bouveng har frågat mig om jag ämnar se över kemikalieskatten så att den inte motverkar återbruk och försäljning av begagnad elektronik.

Inledningsvis vill jag understryka att främjandet av återbruk är en viktig del av regeringens arbete med omställningen till en cirkulär ekonomi.

För kemikalieskatten finns det, i likhet med andra punktskatter, olika typer av skattskyldiga. Utgångspunkten är att försäljning i sig inte är skattepliktig; skattskyldigheten uppkommer när varan tillverkas eller importeras. För att detta ska ändras måste säljaren aktivt ansöka hos Skatteverket om att bli så kallad godkänd lagerhållare. En säljare som inte har gjort detta kan alltså sälja begagnad elektronik utan att försäljningen beskattas.

Om den som säljer begagnad elektronik har valt att ansöka om att bli lagerhållare och godkänts av Skatteverket blir försäljningen generellt skattepliktig. Det finns dock ett undantag för sådana varor som skattskyldighet tidigare har inträtt för. Sådana produkter som Helena Bouveng i frågan anger redan har beskattats initialt ska alltså inte beskattas igen om de säljs som begagnade.

Det finns således i lagen flera olika sätt för företag att säkerställa att begagnad elektronik inte beskattas. Med det sagt följer regeringen utvecklingen på området.

Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret.

Den 1 april 2017 trädde lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik i kraft. Skattens syfte är att minska förekomsten av farliga kemiska ämnen i människors hemmiljö och att påverka användandet mot mer miljö- och hälsovänliga alternativ. Det låter ju toppen, herr talman, eller hur?

Men vi var faktiskt inte helt eniga i skatteutskottet om skattens förträfflighet, dels på grund av risken för att importen av elektronik från andra länder, där skatten inte finns, skulle snedvrida konkurrensen för våra svenska aktörer, dels med tanke på hur den skulle slå mot den cirkulära ekonomin, det vill säga återanvändandet av elektronik. Skatten är ju så utformad att den betalas återigen varje gång elektronik säljs. Elektroniken kan både dubbelbeskattas och trippelbeskattas om återanvändandet blir stort. Återanvändandet är bra, men möjligheten för att det ska uppstå blir ju inte speciellt stor om beskattningen gör att kostnaden blir för hög för att det ska löna sig. Jag återkommer till detta lite senare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Även de partier som godkände genomförandet av kemikalieskatten i skatteutskottet hade sina dubier och var väl inte helt nöjda med skattens utformning. Finansministerns partikollega Jörgen Hellman, tillika ordförande i utskottet, såg också att det föreligger en problematik. Därför krävde utskottet en utvärdering av kemikalieskatten. Riksdagen krävde helt enkelt av regeringen att man ska följa utvecklingen på området och att det görs en utvärdering av samhällsekonomiska och andra effekter av kemikalieskatten.

Skatteverket och Kemikalieinspektionen, som fick uppdraget, har skrivit två rapporter. Den första gavs ut 2020. Där konstateras att deras utvärdering av skatten på kemikalier i viss elektronik "inte kunnat fastställa att förekomsten av klor, brom och fosfor i flamskyddsmedel har minskat i människors hemmiljö" till följd av kemikalieskatten. Man fastslår också: "Den ersättning av farliga ämnen som genomförts med skatten som drivkraft har alltså varit begränsad och inneburit höga initiala samhällskostnader." Vidare säger man i rapporten att skatten inte är kostnadseffektivt utformad, bland annat eftersom det är varans vikt och inte de kemiska ämnena som beskattas.

När man säger att elektronikskatten inte är kostnadseffektivt utformad tar jag för givet att man hänvisar till att regeringen ville minska förekomsten av kemiskt farliga ämnen i människors hemmiljö. Det är vad jag läser in i rapporten, herr talman. Min fråga blir: Har finansministern någon annan tolkning av rapportskrivarnas slutsats?

Herr talman! Jag tackar Helena Bouveng för en interpellationsdebatt i en fråga som har diskuterats flera gånger.

Jag tror att det finns en bred enighet om behovet av att följa denna skatt, och därför har regeringen initierat en utvärdering och fått detta resultat.

Min tolkning är att det finns en del utmaningar med skattesystemet på detta område. Men rapporten är också tydlig med att eftersom skatten funnits så kort tid är det svårt att utvärdera effekten av den. Man konstaterar ändå att skatten kan ha bidragit till att substituera bort farliga kemiska ämnen men att det är svårt att belägga det.

Nu fick vi ett underlag, och vi tittar på frågan ordentligt, inte minst för att skatten är ganska komplex och det kan bli administrativt komplicerat att jobba med frågan.

Det är rimligt att utvärdera nya skatter, se vad som är bra och inte bra och hur man kan förenkla systemet över tid. Det är viktigt, och jag ser fram emot att återkomma om det.

Herr talman! Det har gått över fyra och ett halvt år, så någon typ av utvärdering borde man kunna göra. Rapporten har ju funnits ett tag.

I regeringens budget, på regeringens hemsida, på Socialdemokraternas hemsida och i ministerns svar används ordet "cirkulär" frekvent. I regeringens budget betonas också vikten av omställning till en cirkulär ekonomi. Ja, vem är inte för det? Ambitionen är det nog inget fel på, men jag kan inte annat än konstatera att regeringen själv effektivt stoppar omställningen. Kemikalieskattens utformning är just ett sådant hinder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi konsumerar mer elektronik än någonsin, och desto fler elektronikprodukter som tillverkas, desto högre blir koldioxidutsläppen. Generellt sett uppkommer mer än 80 procent av klimatpåverkan från elektronikproduktion. Dessutom ökar elektronikavfallet och är nu världens mest snabbväxande avfallsström. Det är med andra ord ganska bråttom. Just därför är ökad produktlivslängd genom återanvändning av elektronik, till exempel datorer och mobiler, viktigt för vårt klimatarbete.

Undantaget för begagnad elektronik funkar inte i praktiken. Systemet är för komplicerat. För att ett undantag ska ges måste man nämligen kunna bevisa att varan redan har beskattats - något som branschen säger är i det närmaste ogörligt. Undantaget har i stället lett till att begagnade datorer, telefoner och andra elektroniska produkter dubbelbeskattas.

Låt mig ta ett prisexempel. En begagnad datorskärm som har ett värde på 500 kronor beläggs i dag med 451 kronor exklusive moms i kemikalieskatt. Jag vet inte vad talmannen tänker om det, men för mig låter det som att den datorskärmen i princip blir osäljbar i förhållande till en ny datorskärm. För egen del hade jag nog valt att köpa en ny datorskärm, och jag tror att jag tyvärr inte är ensam om detta val - ett val som leder till såväl resursslöseri som ökat elektronikavfall. Vilket val skulle finansministern göra?

I svaret säger ministern att man följer utvecklingen på området. Om så vore fallet hade man väl, med tanke på det totala misslyckandet vad gäller återanvändning av vår elektronik, sett till att den cirkulära ekonomin verkligen blivit till? När kommer det åtgärder från regeringen?

Herr talman! Det här är ett missförstånd som måste rättas till. Det är bara för den som har ansökt om att vara lagerhållare som detta över huvud taget kommer i fråga. Har man inte ansökt om att bli lagerhållare kan man utan problem sälja begagnad elektronik hur många gånger som helst. Och är man lagerhållare finns det ett undantag, och det undantaget innebär inte att man ska bevisa att varan har beskattats. Det räcker att skattskyldigheten har inträtt. Vad betyder det? Jo, till exempel att det finns ett kvitto på produkten. Det är vad som gäller.

Jag vet att det finns en del osäkerhet och rykten om detta, så det är viktigt att klargöra att det inte är så lagstiftningen ser ut eller är ämnad att fungera. Detta är en viktig fråga att reda ut så att lagstiftningen följs enligt lagens intention och det som står i lagen.

Herr talman! Vilket intressant svar från finansministern! Han har nog inte lyssnat på Delegationen för cirkulär ekonomi, som ju faktiskt har fått i uppdrag av regeringen att identifiera hinder och styrmedel samt ge råd och föreslå åtgärder.

Delegationen har vid flera tillfällen påpekat problemet med kemikalieskatten. Senast i februari 2020 påpekade delegationen i en särskild skrivelse till regeringen: "Slutsatsen är att den nuvarande skattens konstruktion motverkar det övergripande syftet att främja cirkularitet. Därför bör skatten tas bort på begagnade produkter när de återförs till marknaden."

I en IVL-rapport som publicerades 2020 kom man fram till att återbruk av en bärbar dator kan spara 280 kilo koldioxidutsläpp jämfört med att köpa en ny och att 95 procent av besparingen kommer från den uteblivna tillverkningen av ny dator.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På regeringens hemsida läser jag: "Utforma styrmedel som bidrar till ökat utbud och efterfrågan på cirkulära produkter, tjänster, återbruk och återvunna material."

Det låter bra, som så många gånger när man lyssnar till den socialdemokratiska regeringen. Ändå blir det så fel. I bästa fall händer ingenting. I värsta fall blir det rent skadligt, som med utformningen av kemikalieskatten.

Skatten är nu ute på remissrunda. Varför inte ta tillfället i akt att göra om och göra rätt och lyssna till Delegationen för cirkulär ekonomi, som regeringen själv har tillsatt, som fått uppdraget att identifiera hinder och styrmedel?

Vi moderater anser att återanvändning är mer än viktigt i vår gröna omställning. Hur det är med Socialdemokraterna är svårare att utröna.

Herr talman! Det är bra att debatten klargör att vi båda tycker att det är bra att man använder begagnat och att skattskyldigheten för begagnade varor vanligtvis inte inträder om man inte är lagerhållare, och då finns det ett undantag som innebär att man då kan visa att skattskyldighet har inträtt genom till exempel ett kvitto på produkten.

I debatten antyder Moderaterna att systemet bör ändras så att man ska bevisa att varan är begagnad. Är det enklare? På vilket sätt dokumenteras det? Jag bara undrar eftersom det framställs som att det finns ett alternativt förslag som förenklar det här.

Det är lättare att säga att något har producerats utomlands och är skattskyldigt vid import eller att konstatera att det finns ett kvitto och att någon annan därmed har skattskyldigheten och det därför inte är beskattningsbart.

Jag är beredd att titta på förenklingar, och därför har vi ett förslag ute på remissbehandling. Men om jag ska vara ärlig underlättar underlaget kanske inte i alla delar utan ställer till det lite och gör det möjligen svårare för alla berörda parter.

Vi får se om vi kan hitta enklare system, för jag tycker att det är viktigt att ha enkla system.

Vi ska inte beskatta en sak flera gånger; det är inte meningen med det här. Men jag vet också att det är ganska många som inte riktigt har kunskap om hur lagstiftningen ser ut.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.