Interpellationssvar - Skatter och tillväxt - 2022-01-11

Svar på interpellationer

Fru talman! Niklas Wykman har frågat mig vilka konkreta åtgärder, bland annat genom skattepolitiken, jag avser att genomföra för att säkra att Sverige inte fortsatt riskerar att hamna bland länderna med lägst tillväxt i EU utan i stället strävar mot en högre tillväxttakt, samt vad jag avser att göra för att förhindra att skattebördan på svenska företag ökar under mandatperioden.

En lärdom från tidigare kriser är att finanspolitiska stimulanser inte bör fasas ut för tidigt. Forskning visar att det mest effektiva sättet att stimulera tillväxt och sysselsättning är offentliga investeringar och offentlig konsumtion. Därför föreslogs i budgeten för 2022 stora investeringar i bland annat grön omställning och fler jobb, höjda generella statsbidrag till kommuner och regioner samt riktade satsningar för höjd kvalitet och tidigareläggande av nyanställningar i välfärden.

Utgångspunkten bör vara att vi i Sverige tar ut så mycket skatt som krävs för att möta de samhällsproblem som finns. Det pågår ett kontinuerligt arbete i Regeringskansliet och på Finansdepartementet med att utreda förslag som kan bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft och öka tillväxten. Ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat är grunden för ekonomisk tillväxt och jobbskapande.

Att Sveriges ekonomi är konkurrenskraftig bekräftas i många internationella jämförelser. Som exempel kan nämnas den rapport som årligen tas fram av World Economic Forum, där Sverige senast placerade sig på en åttondeplats.

Under de senaste två åren har dessutom en rad särskilda insatser genomförts för att hantera pandemins konsekvenser för jobb och företag i Sverige. Insatserna består av såväl omfattande direktstöd som olika åtgärder inom skattesystemet. Ett exempel på det senare är de omfattande möjligheter till anstånd med betalning av skatter och avgifter som hittills medfört ett likviditetstillskott till företagen med 56 miljarder kronor. Ett annat exempel är skattereduktionen för investeringar i inventarier, vilket ger företag incitament att öka och tidigarelägga investeringar.

De här åtgärderna har varit möjliga eftersom vi gick in i pandemin med den lägsta statsskulden sedan 1977. En låg statsskuld hänger i sin tur samman med ett välfungerande och stabilt skattesystem samt en ordnad budgetprocess.

Villkoren för företagande ska stödja sund konkurrens, vara internationellt konkurrenskraftiga och innehålla förutsebara regelverk. Regeringen arbetar ständigt med att säkerställa att skattepengar används på ett effektivt sätt. Förtroendet för det svenska skattesystemet ska fortsatt vara högt. Därför planerar regeringen att avsätta sammanlagt 39 miljoner kronor fram till 2024 för att motverka missbruk av välfärdssystemen och skattefusk.

Det är viktigt att understryka att det är långt mycket mer än exakta skattenivåer som påverkar företagens villkor och konkurrenskraft. Den svenska modellen med breda skattebaser och låga skattesatser har visat sig gynnsam över tid. Att skatteintäkterna används på rätt sätt har en avgörande betydelse för ökad sysselsättning. För ett gott företagsklimat krävs exempelvis även välfungerande institutioner och välutbildad arbetskraft, vilket förutsätter en skattefinansierad generell välfärd.

Fru talman! Det var roligt att få välkomna statsrådet till riksdagen med ombildningen av Miljöpartiets riksdagsarbete. Huruvida partiet är saknat i regeringen eller inte kommer kanske inte att besvaras under den här debatten.

Detta är en diskussion om ett angeläget ärende, och jag tycker ändå att finansminister Mikael Damberg på ett rakt och ärligt sätt erkänner att det finns problem i Sverige. Det finns något som inte fungerar särskilt bra, och det har det inte gjort de senaste kanske tio åren. Sverige har halkat efter när det kommer till den ekonomiska tillväxten. Någon gång efter 2008 hände någonting med svensk ekonomi och med många av de andra utvecklade ekonomierna i Europeiska unionen och runt om i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte bara Sverige som har haft svårt att hävda sin konkurrenskraft, utan även EU har haft svårt att hävda sin konkurrenskraft jämfört med USA och många länder i Asien. Någonting har stagnerat i vår ekonomiska utveckling. Detta hade behövt mötas med politiska åtgärder och reformer, fru talman, men så har inte varit fallet.

Inte nog med att EU är sämre än USA och större delen av Asien, utan precis som finansministern konstaterade är Sverige ett av de sämre länderna i EU när det gäller att skapa ekonomisk tillväxt. Sverige ligger på plats tre eller fyra från botten.

Då väcks givetvis frågan vad man ska göra åt detta. En situation där USA och Asien är bättre än Europa och där Sverige är bland de sämsta i Europa är såklart inte långsiktigt önskvärd. Vilka ambitioner finansministern än har är de svåra att uppfylla om ekonomin inte presterar, om våra företag inte går bra, om människor inte får jobb och om det inte blir nya, breda skattebaser, som finansministern refererade till.

Frågan är vad finansministern eller regeringen avser att göra åt att svensk ekonomi har kört fast. Detta är ju inte bara en konjunktureffekt eller en kriseffekt, utan vi i Sverige presterar också sämre än andra länder som drabbats av precis samma kris. Det är någonting med svensk ekonomi som inte riktigt står rätt till.

Vilka åtgärder avser då finansministern att vidta för detta? Uppmärksamhet är ju regeringen bra på att skapa. Det har handlat om allt från vitmaktmiljöer till kokain och andra typer av skandaler. Det har handlat om säkerhetsskandaler och huruvida det har funnits kollektivavtal och annat. Men det där får ju inte långsiktigt tillåtas att dominera den politiska debatten. Den politiska diskussionen måste fokusera på reformer, åtgärder och förbättringar - på saker som ska få fart på Sverige.

En konkret fråga som dyker upp när man pratar om skatter och tillväxt - för tillväxtfrågorna är ju, precis som finansministern påpekar, bredare är bara skattefrågan - är det fyrdubblade elpriset. Mikael Damberg har med frenesi och engagemang strypt den svenska eltillgången. Mikael Damberg har ivrat för att avveckla svensk kärnkraft. Nu har det slutat med fyrdubblade elpriser för hushållen och att flera företag får låta bli att expandera eller anställa. Många låter till och med bli att starta över huvud taget. Frågan är om Mikael Damberg, så här i efterhand, är nöjd med sitt starka engagemang för att avveckla svensk kärnkraft.

Oavsett kärnkraften är frågan: Vilka åtgärder avser Mikael Damberg att vidta för att öka svensk tillväxt och svensk sysselsättning? Vi kan rimligtvis inte vara nöjda med att vara tredje eller fjärde sämst i EU.

Fru talman! Jag noterar att denna interpellation nästan ordagrant ställdes 2020, om jag förstår det rätt. Det blir lite otursamt för Niklas Wykman om vi tittar på utvecklingen under pandemin och tar detta som jämförelseår.

Jag hade en pressträff för en tid sedan där utvecklingen i Sverige jämfördes med utvecklingen i Europa. Det visade sig att Sverige inte bara har tagit igen det bnp-tapp som krisen orsakade, utan Sverige ligger också över ingången på krisen på den tillväxtkurva som man räknade med 2019, före krisen.

Sverige tillhör det fåtal länder som faktiskt har hämtat igen allt det här och som ligger på tillväxtkurvan. Flera stora europeiska länder ligger under den tillväxt de hade när de gick in i krisen. Att beskriva detta som helt becksvart, som Moderaterna vill göra, har väldigt lite att göra med verkligheten och med de data som har presenterats när det gäller utvecklingen sedan Niklas Wykman senast skrev samma interpellation.

Jag har följt konkurrenskraftsfrågorna under väldigt lång tid; jag var ju tidigare närings- och innovationsminister och hade ansvar för handelspolitik. Man kan mäta konkurrenskraft på många olika sätt; det är ju inte en enda sak, utan man behöver ofta titta på olika saker.

Tre av de absolut största index som finns internationellt för att mäta konkurrenskraft på lite olika sätt ger en delvis annorlunda bild än den som Niklas Wykman vill ge i den här interpellationen.

World Economic Forum placerade 2019 - man hade inget index 2020 - Sverige på plats 8 av, tror jag, 140 länder på den globala listan när det gäller konkurrenskraft. Det är väl en variant.

Framför allt utmärks vi i Sverige av att vi är väl rustade för den fjärde industriella revolutionen. Som närings- och innovationsminister jobbade jag väldigt hårt med svensk industris digitalisering och hållbarhetsarbete. Det är detta som driver mycket av de stora investeringarna, inte minst i norra Sverige, i dag.

I Bloombergs innovationskraftsindex placeras Sverige på plats 5 globalt sett.

I Världsbankens index för näringslivsklimat har Sverige gått från plats 12 till plats 10.

Det blir lite märkligt när Moderaterna, eftersom det är valår, måste måla allting i mörka färger i stället för att diskutera vad det är vi behöver göra för att ta oss igenom denna pandemi på ett kraftfullt sätt.

Att döma av jämförelser av ekonomiska data kring denna pandemi så här långt verkar vi i Sverige ha tagit oss igenom den på ett helt annat sätt än det sätt som vi tog oss igenom finanskrisen 2008-2009 på. Då gjorde man ett antal strategiska misstag. Man drog tillbaka stimulansåtgärderna alldeles för tidigt; den samlade ekonomkåren är egentligen överens om att detta bidrog till att Europa inte hanterade finanskrisen på ett bra sätt. Det slog ut väldigt många företag och jobb.

Detta har vi inte sett i Sverige än så länge - ta i trä. Vi ska verkligen inte göra om det misstaget, och det är för att vi inte ska hamna i det läget igen som en stor budget - på 74 miljarder - har röstats igenom i riksdagen.

Vi såg att långtidsarbetslösheten steg väldigt kraftigt 2008-2009. Vi har sett att långtidsarbetslösheten stigit också under denna kris, men dimensionerna är inte alls desamma - det var en dubbelt så stor långtidsarbetslöshet som ökade under finanskrisen jämfört med den som vi har sett nu.

Detta är dock fortfarande en av Sveriges stora utmaningar. Vi presenterade ett antal ytterligare åtgärder för att pressa tillbaka långtidsarbetslösheten. Jag tror att detta är viktigt för arbetsmarknadens funktion långsiktigt. Tyvärr valde Moderaterna att justera och dra bort en del av dessa insatser för att bekämpa långtidsarbetslösheten.

Det är mycket som behöver göras för att Sverige fortsatt ska ha hög tillväxt.

Fru talman! Många tittar på detta och hörde att jag frågade Mikael Damberg vad han vill göra för att öka svensk tillväxt. Många spetsade nog öronen för att höra svaret men blev besvikna - det kom inte ett enda förslag eller en enda reform för att öka svensk tillväxt från Mikael Damberg.

Det kom i stället en massa relativt märkliga utsagor. Jag har respekt för att Mikael Damberg inte är ekonom, men om man ser det som en framgång att Sverige har nått sin tidigare tillväxtkurva och sedan jämför med andra länder måste man också räkna med att det är svårare för dessa länder att nå tillbaka till kurvan om de hade en högre tillväxtkurva från början.

Sverige har ju länge haft en mycket låg tillväxt per capita. Finansministern skakar på huvudet åt detta, men det går att jämföra. Sverige är tredje eller fjärde sämst i EU när det gäller tillväxt per capita. Det är klart att det är en lättare resa att komma tillbaka till att vara tredje eller fjärde sämst än att komma tillbaka till att vara bland de tio bästa.

Jag ska inte ägna mig åt några idrottsmetaforer om comebacker - det är inte min starka sida, och det kanske inte är finansministerns starka sida heller - men om vi pratar om detta mer noggrant kan vi säkert vara överens om att det inte är någon strålande comeback.

Ett stort tillväxthinder borde vara de höga elpriserna. Jag ställde också den frågan till Mikael Damberg. Han har ju med glöd och passion avvecklat kärnkraften i Sverige - att stänga svensk kärnkraft har varit en av de prioriterade uppgifterna för regeringen. Sex reaktorer har Mikael Damberg varit med och stängt. Nu saknas det el för svensk industri, och svenska hushåll plågas av väldigt höga elräkningar. Ser finansministern att detta orsakar någon form av problem?

Jag behöver inte ens nämna de säkerhetspolitiska aspekterna av att köpa gas från Ryssland och så vidare. Har Mikael Dambergs så hårt genomdrivna förslag för att på olika sätt försvåra för och sedan avveckla svensk kärnkraft, sett bara till de rent ekonomiska aspekterna, varit lyckade för de svenska tillväxtförutsättningarna?

Mikael Damberg refererade till en rad index. I de allra flesta sådana index har Sverige tillhört topp 10 eller topp 15 under väldigt lång tid. Man kan dock inte bara gå på olika tidningars rankningar av olika slag, även om detta givetvis spelar roll.

Mikael Damberg säger att Sverige har klarat den här krisen bättre än den förra krisen. Men för att göra en internationell jämförelse utnämndes Sverige under den förra krisen till The Nordic Light. Sverige sågs som ett föredöme och rankades som det bästa eller näst bästa landet i världen på att klara krisen.

Under den här krisen har jag bara noterat att vi i Sverige har fått en enda internationell utmärkelse. Jag såg att vi utsågs till Europas farligaste land av en tysk tidning. Det är lite skillnad mellan The Nordic Light och det farligaste landet i Europa. Det kanske finns andra utmärkelser som Sverige har fått än bara den som det farligaste landet, men det är den som jag har sett.

Sett till verkligheten är i alla fall tillväxten låg, oavsett vad som sägs i de olika rankningar som finansministern hänvisar till. Mikael Damberg med partikamrater lovade att vi skulle få Europas lägsta arbetslöshet. Mikael Damberg har i stället levererat Europas fjärde eller femte högsta arbetslöshet. Tvärtemot vad det gavs sken av i Mikael Dambergs inlägg är långtidsarbetslösheten på rekordnivåer. Vi har bland de högsta ungdomsarbetslösheterna i hela Europa. Det är väl Spanien och några länder till som har högre ungdomsarbetslöshet, men Sverige ligger riktigt illa till.

Om man tittar på verkligheten, Mikael Damberg, ser man att resultaten inte är så starka. Men vi hör att finansministern är väldigt nöjd. Till de saker som oroar oss, vid sidan av att så många är arbetslösa, hör att svensk tillväxt går så dåligt, att det kommer in så höga elräkningar till hushållen att de inte har råd att betala dem och att svensk industri inte kan expandera eftersom energin saknas eller är för dyr.

Fru talman! Niklas Wykman säger att jag inte har presenterat några förslag. Men han har i två inlägg inte sagt någonting om vad Moderaterna vill göra för att öka tillväxten. Jag kan bara konstatera det. I stället är det en brutal svartmålning av Sverige som presenteras.

Niklas Wykman nonchalerar alla internationella rankningar som görs av företagsklimat och innovationskraft. Han nonchalerar också hur länder har tagit tillbaka tillväxtförmåga efter krisen så här långt. Många länder är inte uppe på den tillväxt de hade innan krisen startade. Sverige har tagit igen tappet och ligger dessutom i nivå med den tillväxtbana vi hade prognostiserad 2019. Det är ett enormt återhämtande av bnp och tillväxt på kort tid, någonting som är väldigt bra.

Detta syns också i svensk ekonomi i dag. Det är ett väldigt tryck i svensk ekonomi. Arbetsmarknaden går väldigt bra. Arbetsförmedlingens statistik över den svenska arbetslösheten visar att vi är tillbaka på förpandemiska arbetslöshetsnivåer. De är för höga, men prognosen är att arbetslösheten nu sjunker kraftfullt i Sverige därför att vi har tryck i svensk ekonomi. Man kan inte säga att svensk ekonomi inte har återhämtat sig bättre än många andra europeiska länder kopplat till pandemin.

Det finns många delar i det här, och det blir snarare en beskrivning av verkligheten än en politisk diskussion. Jag kan ta kärnkraften som exempel. Jag kommer ihåg när Moderaterna hade delningsbilder över vår blocköverskridande energiöverenskommelse. Moderaterna presenterade delningsbilder på att Moderaterna hade räddat kärnkraften genom den överenskommelse vi gjorde med Moderaterna. Det är märkligt. Den överenskommelsen ligger ju fast. Det där fungerar inte riktigt.

Svensk energipolitik är enormt viktig för tillväxten och konkurrenskraften. Vi har i ett europeiskt och globalt perspektiv låga elpriser, men just nu är de väldigt höga. Det är kortsiktigt naturligtvis ett problem för de hushåll och företag som drabbas. Elpriserna styrs ju som Niklas Wykman mycket väl vet av att vi har en europeisk marknad där inte minst gaspriserna stigit väldigt kraftigt på grund av minskade leveranser och inte minst för att Putin och Ryssland använder Europas sårbarhet på det här området för att trycka upp priserna. Det är klart att det är en sårbarhet och ett problem för Sverige och Europa.

Det är därför regeringen har tagit väldigt många initiativ för att bygga ut energisystemet med mer produktion. Vi har en väldigt kraftig utbyggnad av inte minst vindkraft. Än så länge har det skett på land, men nästa stora steg blir ju havsbaserad vindkraft, där bara ansökningarna till Svenska kraftnät i södra Sverige ligger på det dubbla av Sveriges samlade elproduktion. Det är klart att inte allt det kommer att godkännas, men vi kan få enorma mängder produktion de närmaste åren.

Då måste vi också ha överförbarhet i elsystemen. Här jobbar vi väldigt hårt med att öka investeringstakten. Svenska hushåll och företag ska inte betala höga elpriser. Därför måste man göra de investeringar som krävs på både kort och medellång sikt för att se till att Sverige fortsatt har ett grönt och kostnadseffektivt energisystem som skapar konkurrenskraft.

En av de stora reformer som vi planerar för och jobbar med nu gäller omställningsförmågan på arbetsmarknaden. Vi brukar säga att vi har svart bälte i omställningsförmåga i Sverige. Det har talats om komvux. Nu talar vi om omställning mitt i livet med arbetsmarknadens parters stora överenskommelse, som kommer att betyda enormt mycket för svensk konkurrenskraft långsiktigt.

Fru talman! Det återstår att se hur det går med Mikael Dambergs svarta bälte i omställning. Det kanske mer blir knockout på hela näringslivet. Men vi får väl helt enkelt se vad det landar i, fru talman.

Det är nog ingen som har missat Mikael Dambergs och regeringens enorma ambitioner för vindkraftsutbyggnad. Det är många som har fått vindkraftverk som grannar, och det är många djur och mycket natur som så att säga har smakat på regeringens vindkraftsutbyggnad, som nu ska tiofaldigas eller hundrafaldigas. Var och en ska väl bo granne med ett vindkraftverk, om man får tro regeringen. Frågan är om svenska folket vill ha det så. Jag tycker att det är bättre att vi bygger ett eller två kärnkraftverk i stället, så att vi kan klara vår elförsörjning på det sättet.

Mikael Damberg anklagar mig för att svartmåla Sverige. Jag håller med om att en hel del av de saker jag har tagit upp är negativa. Det har handlat om regeringens affärer - vitmaktmiljöer, kokain, kronofogdeärenden, Morgan Johanssons mellandagsshopping mot restriktioner och så vidare. Det har också handlat om de mer konkreta och sakliga sakerna, som att vi har den tredje eller fjärde högsta arbetslösheten i Europeiska unionen, trots att Mikael Damberg lovade att vi skulle få den lägsta, och att vi har den tredje eller fjärde lägsta tillväxttakten i Europeiska unionen.

Det har ännu inte handlat om - men det är klart värt att nämna - att Sverige jämfört med Norge, Danmark och Finland tragiskt nog haft väldigt många som avlidit i covid på grund av bristande initiativförmåga och bristande åtgärder från regeringen i pandemins början. Och det är klart att det varit negativt när vi tagit upp att Mikael Damberg har avvecklat den svenska kärnkraften, vilket har fått förödande konsekvenser.

Men om detta är svartmålning kanske finansministern ska fundera på vem det var som hämtade penseln och färgburken.

Fru talman! När man jämför tillväxt kan det vara bra att jämföra med genomsnitt under en längre period snarare än enskilda år. Då kan man konstatera att bnp-utvecklingen 2014 till 2020 var starkare i Sverige än genomsnittet i både EU och euroländerna. Vi kan konstatera att Sverige fortsatt ligger i toppskiktet av länder när man rankar konkurrenskraft, innovationskraft och näringslivsklimat, vilket är bra. Men det finns mycket kvar att göra.

Energipolitiken är definitivt ett område som vi investerar starkt i. Jag hoppas och tror att det Niklas Wykman sa i dag inte innebär att svenska företag och hushåll ska vänta 15-20 år på lägre elpriser. Vi måste ha mer energi nu. Det måste byggas ut nu. Det var ett väldigt förvånande inlägg från Niklas Wykman.

När vi talar om sysselsättning och jobb kan vi konstatera att internationella jämförelser är intressanta. Vi ligger i topp i EU, på plats nummer två, tror jag, när det gäller sysselsättningsgrad. När det gäller ungdomsarbetslösheten måste jag, med all respekt, säga att det mått som EU använder inte är det mest träffsäkra mått jag sett. Tittar man i stället på de ungdomar som varken jobbar eller studerar är vi i Sverige bäst i hela EU när det gäller ungdomsarbetslöshet. Man kan vrida och vända på statistik hur man vill.

Vi kommer att fortsätta leverera en välfärdspolitik som ger människor möjlighet att utbilda sig, studera och till och med forska och vara innovativa i världsklass. Vi ska driva på den gröna omställningen, så att svensk industri tar ledningen där globalt sett. Det kommer att skapa väldigt mycket jobb i Sverige, men också hållbarhet globalt och stora exportinkomster. Vi kommer att ta ytterligare steg för omställningsförmågan i arbetslivet genom att förverkliga partsöverenskommelsen om omställning i arbetslivet. Vi kommer också att bygga ut energisystemet, så att svenska företag och konsumenter får lägre elpriser. Det är viktig tillväxtpolitik.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.